Rooger r S Skkaagerluunnd
Sektor 14
©RogerSkagerlund 2025
Omslagsbild:Pixabay/Canva
Omslagsbearbetning: RogerSkagerlund
Förlag:BoD ·Books on Demand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8097-129-4
"Vileverpåenlugnöavokunskapmittidesvartaoändliga haven."
-H.P.Lovecrafts Cthulhuvaknar
Kapitel1
Kiruna Flygplats
Dag1
Solenhängdeprecisunder densynligahorisonten. Dessaljusförhållandengav denrödaflygplatsbyggnaden en mycket olycksbådandeblodfärgadnyans.
En känsla av föreståendefaraspred siginomlöjtnantIsak Strindmark närhan klev av lastrampen på en av Försvarsmaktens Herculesplan.
Individnumret848 syntes klartoch tydligtpådet till åren komnalastflygplanets stjärtfena.
Närhan efterenkortpromenadstodpåden asfalterade plattanstannadehan upp. Medett djuptandetag fylldehan lungorna medden kyliga kvällsluften.Den friska luften varett välkommetavbrott motden inte fullt så härligaatmosfären inne idet bullrigatransportflygplanet.
BakomIsakföljdehansplutonpåfyrtiofullt stridsutrustade soldater från Arméns jägarbataljon, Norrlands dragonregementeK4.
Undertvå intensivaveckorskulle de övavinterstrid ifjällnära terräng.Mot sighadedeenB-styrkafrånett ännu okänt regemente. Fiendens främstauppgift varatt göra allt föratt hindra demfrånatt uppnå sina målpåsamma sätt somom detvar en verklig motståndare.
Övningen avsågs attpåalla sätt vara extremtrealistisk.Till viss delskulle dengenomförasmed skarpammunition föratt ge litepulstill deltagarna.
Ordenhadevarit majorTormans.
Just på grundavden pulshöjanderealismenmedfördeman alltså rikligtmed skarpammunition,tillsammans mednoggrantuppmärkt lössådan.Utrustningenskulle de dessutom transportera på enklaslädarsom de själva fick draefter sig. Utgångsläget förövningenvar attavanceradehjälpmedel, somsnöskotraroch liknande, inte fannstillgängligtpågrund av fiendens aktiviteter.
Scenariotsaatt ryskajägarförbandhadegåttgenom ettbekämpat Finlandinnan de anfallit över Torneå älvi höjd med Muoni.
Därhadedesvenska styrkorna tvingats till reträtt.
Manämnadenu stoppa denryska framfarten medsmå slagkraftiga ochlättrörligaenheter.Avden anledningen var detskidoroch slädar somgällde, någotsom även ökadeden fysiskaansträngningen.
Även om hanmuttrat en delnär hanfickdragningenvisste
Isak samtidigthur nyttigtdet var. Iett skymningsscenario måsteman klaraavatt improvisera. Då vardet viktigtatt man kunde ta sigframpåsamma sätt somGustafVasaengång gjort.
Detgickmåhända inte lika snabbt somman varvan vid. Däremotkunde manslå till itysthet ochsedan försvinnaigen iden norrländska terrängen.
Dessutomkunde detske utan attman lämnadetydligaoch lätt identifierbara skoterspår eftersig.
Dessa signifikanta spår skulle vara en enkelmatch attfölja förfiendens helikoptrar. Nu varIsak, efteralla månaderav utbildning,övertygad om atthansplutonskulle klaraalla utmaningar de kunde tänkas ställasinför.
Medsinarötterdjupt sprungna ur dennorrländska vildmarken,föddoch uppvuxen somhan vari Sangis iNederkalix, barIsakredan på ettnaturligtarv av överlevnad.Det varen egenskap somkrävdes föratt klarasig idet kärvalandskap somutgjordes av de nordligaste delarnaavdet avlångaland somkalladesför Sverige.
Eftermer än sjuårinomFörsvarsmaktenhadehan en bred erfarenhetavstrid ifjällnäraterräng.Där ingick även attleda personal under svårasubarktiska förhållanden.
Så fort somalla soldater hade kommit av planet ställdede upp sig. Därefter rapporterade gruppbefäleninantal ochberedskapsgrad.Med djup tillfredsställelsenoteradeIsakhur hela processenlöpte på somett synnerligenvälsmorturverk.
Gruppbefälenvar viddet härlaget ordentligt drillade isina uppgifteroch tvekadeinteensekund.
Närhelaavlämningen varöverstökadkom en smutsgrön Volvokörande över taxibananinnan denstannadetill framför soldaterna.Urbilenklevengråhårigmajor medväderbitet ansikte. Mannenlät blickenglida över densamlade plutonen medanIsakklevframmot Volvon medsjälvsäkrasteg.
På tvåmetersavstånd stannade hanupp ochhälsade reglementsenligtpådet högrebefälet innanhan medmjuk stämma sa:
”Major.LöjtnantIsakStrindmarkmed fyrtio mananmäler sig.”
”Det är gott,löjtnant”,svarade majorenmed ettleende.
”Omniföljermed migini hangaren så kommer vi bort från vinden ocheventuelltnyfikna ögon iformavhögst verkliga ryskadrönare ochnyfikna sensationsjournalister.”
Menandenickade hanbortmot dencivila delenavflygplatseninnan hanfortsatte:
”Niska få de övergripande förutsättningarnaför denstundandeövningen.”
Närportarnatill hangaren stängdes bakomdem kändes det förett kort ögonblicksom attdebefannsig ikäftenpåett enormt odjursom just skulle till attsväljadem.
Tack ochlov upphörde känslani sammastund somdevita lysrören itaket tändes.Det knäpptetill iarmaturen några gånger innandespred etthårtoch kallt sken över denspartanskt inredda byggnaden.
På derashögra sida stod tvåJAS-39 Gripen medF21:s förbandsbeteckningskrivet på nosenframför cockpit. Iövrigtvar hangaren tom, förutomnågra oljefläckarpågolvetoch en arbetsbänk utmedena kortväggen.
Majorenväntade någrasekundermedan männen ochkvinnornaställdeupp sig, sedansahan medhög röst:
”Välkomnaska ni vara till Kiruna.Niska snartfålasta in er utrustning iencivil långfärdsbussför vidare avtransporttill övningsområdet.Innan avfärd kommersamtligaatt förses medögonbindlar,eftersomscenariot utgårifrån attniinte kännertill er exakta position.”
Majorengjordeett kort uppehåll föratt inväntaeventuella reaktioner.Sedan fortsattehan medatt säga: