4.3 Bernart de Ventadorn och den höviska litteraturen 80
4.4 Riddarromaner – Tristan och Isolde 83
4.5 Dante Alighieri och Den gudomliga komedin 83
4.6 Giovanni Boccaccio och novellens födelse 86
4.7 Kvinna på männens arena –Christine de Pizan 87
4.8 Nordisk medeltid – Njals saga och Den poetiska Eddan 89
4.9 Epokuppgift: Boccaccio – Decamerone 93
4.10 Utvärdering 97
5 Renässansen 98
5.1 Introduktion till epoken 98
5.2 Introduktion till litteraturen 100
5.3 W illiam Shakespeare och dramatiken 102
5.4 Miguel de Cer vantes och den moderna romanen 107
5.5 Renässansen i Sverige 110
5.6 Epokuppgift: William Shakespeare – Hamlet 112
5.7 Utvärdering 119
6 Upplysningen 120
6.1 Introduktion till epoken 120
6.2 Introduktion till litteraturen 122
6.3 Daniel Defoe och Robinson Crusoe 123
6.4 Jonathan Swift och Ett anspråkslöst förslag 126
6.5 Sverige under upplysningen 128
6.6 Epokuppgift: Swift – Ett anspråkslöst förslag 134
6.7 Utvärdering 143
7 Romantiken 144
7.1 Introduktion till epoken 144
7.2 Introduktion till litteraturen 146
7.3 Johann Wolfgang von Goethe – romantikens grundare 149
7.4 Skräckgenrens framväxt – Edgar Allan Poe och Mary Shelley 150
7.5 L ord Byron och poesin under romantiken 153
7.6 Folksagor och konstsagor 155
7.7 Den svenska romantiken 158
7.8 Epokuppgift: Shelley – Frankenstein eller den moderne Prometheus 163
7.9 Utvärdering 167
8 Realism och naturalism 168
8.1 Introduktion till epoken 168
8.2 Introduktion till litteraturen 170
8.3 Realismen 172
8.4 Naturalismen 179
8.5 Sverige under realismen 182
8.6 Åttiotalet och nittiotalet i svensk litteratur 184
8.7 Hjalmar Söderberg – novellkonstens förnyare 193
8.8 Epokuppgift: Fredrika Bremer – Hertha 196
8.9 Utvärdering 201
9 Modernismen 202
9.1 Introduktion till epoken 202
9.2 Introduktion till litteraturen 204
9.3 Modernismen – poesins förnyelse 206
9.4 Romankonstens förnyare 217
9.5 Modernismen i Sverige 227
9.6 Henrik Ibsen – representant för Norden 235
9.7 Epokuppgift: Franz Kafka – Förvandlingen 238
9.8 Utvärdering 245
10 Postmodernismen 246
10.1 Introduktion till epoken 246
10.2 Introduktion till litteraturen 248
10.3 Krigsskildrare 249
10.4 Samhällsskildrare och samhällskritiker 256
10.5 Alternativa världar – magisk realism, fantasy och dystopier 265
10.6 Spänning och skräck 272
10.7 Populärlitteratur 276
10.8 Epokuppgift: Joyce Carol Oates –Skylla sig själv 277
10.9 Utvärdering 284
Övergripande litteraturuppgifter 285
11 Informationssökning och
värdering av information 289
11.1 Var kan du hitta information? 290
11.2 Hur kan din källkritiska kompetens utvecklas? 290
11.3 Hur kan AI vara ett stöd i informationssökningen? 302
11.4 Vad är desinformation? 304
11.5 Utvärdering 305
12 Muntlig framställning 307
12.1 Muntlig framställning – vad är det? 308
12.2 Utredande tal 308
12.3 Argumenterande tal 310
12.4 Den retoriska arbetsprocessen 312
12.5 Presentationstekniska hjälpmedel 318
12.6 Utvärdering 327
13 Skriftlig framställning 329
13.1 Att kommunicera 330
13.2 Skrivprocessen, vad är det? 331
13.3 O lika typer av skrivande 332
13.4 Vad är kreativt skrivande? 333
13.5 Vad är utredande och argumenterande texter? 335
13.6 Språk och stil i utredande och argumenterande texter 339
13.7 Att skriva en källförteckning 351
13.8 Digitala verktyg för textbearbetning och respons 352
13.9 Skrivuppgifter 354
13.10 Utvärdering 363
14 Språkförhållanden i Sverige och de nordiska länderna 365
14.1 Språk, minoritetsspråk och dialekt 366
14.2 Flerspråkighet 376
14.3 Språken i Norden 378
14.4 Danska och norska sagor 383
14.5 Utvärdering 387
15 Grammatik – språkets uppbyggnad 389
15.1 Varför grammatik? 390
15.2 Vad är grammatik? 391
15.3 Grafem, fonem och morfem 392
15.4 Ordklasser 392
15.5 Fraser 398
15.6 Satser och satslära 399
15.7 Satslösning 404
15.8 Satsschema 406
15.9 Utvärdering 409
Register 410
Texträttigheter 414
Bildrättigheter 415
2 Litteraturhistoria
I DET HÄR KAPITLET kommer du att få en introduktion till litteraturhistorien. Du kommer att få möta begrepp som litteraturhistoria, epok, antiken och modernismen. Du kommer vidare att få en kort överblick över de litteraturhistoriska epokerna och sist i kapitlet kommer du att få arbeta med ett litteraturtema. I de efterföljande kapitlen kommer du sedan att få fördjupa dig i olika litterära epoker.
I detta kapitel ska du:
• få en översikt över de litteraturhistoriska epokerna
• lära dig om olika skönlitterära begrepp
• diskutera begreppet kanon
• arbeta med ett litteraturtema
De delar ur det centrala innehållet som du framför allt ska arbeta med är:
• Läsning av, samtal om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.
• Fördjupning i några litterära epoker samt skönlitteraturens relation till förhållanden och idéströmningar i samhället, historiskt och i nutid. Några tongivande författare från olika tider och från olika delar av världen.
• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.
2.1 Litteraturhistoria – vad är det?
Litteraturhistoria är ett område inom litteraturvetenskap. Inom litteraturhistoria studerar man bland annat förändringar i olika litterära genrer, hur författare har valt att beskriva verkligheten och olika fiktiva världar. Man studerar också de samhällsvillkor som styrt författares möjlighet att verka som just författare. Litteraturhistoria är med andra ord ett brett område. I den svenska gymnasieskolan är litteraturhistoria ofta förknippat med västerländska författare och då det under historiens gång varit många män som kunnat verka som författare brukar man säga att den västerländska litteraturhistorien till stor del består av vita, medelålders män. Under de senaste årtiondena har dock ett större fokus hamnat på kvinnliga författare och även på utomeuropeisk litteratur, något du kommer att se spår av även i denna bok.
Litteraturhistorien är föränderlig. Det gör att författare och verk som en gång i tiden ansågs som betydelsefulla kan försvinna och ersättas av andra författare och verk som i en samtid anses som mer relevanta. Likaså kan författare som hamnat i glömska komma i blickfånget på nytt.
Kanon – vad är det?
Under de senaste åren har det i Sverige börjat diskuteras en kulturkanon och också läslistor med betydelsefulla författare och verk. Ordet kanon kommer från grekiskan och betyder måttstock eller standard och ska i litteratursammanhang ses som ett urval av viktiga texter från förr. Man kan dock fundera över om det är relevant att prata om vissa texter som ”viktigare” eller bättre än andra? Är det inte bara en fråga om tycke och smak? Och om vi väljer att lyfta fram specifika texter eller författare finns det inte då en risk att de kvinnliga författarna försvinner? Samtidigt är det kanske så att vissa texter eller författare är viktigare än andra. Texterna eller författarna har startat något nytt, exempelvis en ny genre eller ett nytt sätt att skriva och sedan har andra författare valt att ta efter och härma denna författare eller denna genre. Att vara viktig kan också handla om att många människor upplever ett verk eller ett författarskap som väldigt bra. Det är alltså ett verk eller en författare som många människor väljer att läsa. Sist men inte minst kan viktig också handla om att ett verk är typiskt för en viss litterär epok. Ett exempel på ett författarskap som skulle kunna lyftas fram i detta sammanhang är Astrid Lindgren. Många skulle nog hålla med om att hennes böcker, exempelvis de om Pippi Långstrump, är bra och läsvärda än idag och att hon genom dem utvecklade bilden av vad en ung flicka kan, får och ska göra.
I denna bok kommer du att få exempel på olika författare och verk som kan anses som viktiga för exempelvis en epok eller en genre. Det kan också vara författare som anses vara nyskapande och därmed kan ses som viktiga. Samtidigt har det gjorts ett urval och i denna bok är det författaren Jenny som gjort urvalet. Hon har gjort det i relation till skolans styrdokument (alltså läroplan och ämnesplan) och till målgrupp (elever som läser svenska på gymnasiet).
arbetsuppgift Kanon – ett omstritt begrepp
Kanon är ett begrepp som är omdiskuterat. En del menar att man inte kan formulera en enda kanon för ett land eller en kultur. Allt beror på vilka perspektiv man väljer när man går igenom litteraturhistorien. Ser man utifrån ett kvinnoperspektiv blir det kanske en sorts litteratur som lyfts fram medan det blir en helt annan om man väljer att fokusera på queerlitteratur.
Här är en scen ur en uppsättning av det klassiska dramat Lady Macbeth skrivet av Shakespeare.
1. Har du läst någon bok som du tänker kan räknas till en svensk kanon? I så fall, vilken? Vad tyckte du om den?
2. Vilka för och nackdelar kan det finnas med att ha en kanon i ett land? Lista det du kommer på.
3. Diskutera dina svar med en klasskompis. Har ni kommit fram till samma saker?
4. Delge övriga i klassen era svar.
2.2 Vad är skönlitteratur?
Skönlitteratur delas oftast in i tre huvudgenrer eller huvudgrupper. Dessa är epik, lyrik och dramatik. Epik är berättande texter eller prosa som det också kallas. Hit hör romaner och noveller, alltså längre och kortare berättande texter. Lyrik är poesi, det vill säga dikter. Till lyriken kan man också räkna låttexter. Viss lyrik är skriven på vers och med rim men inte all. Ofta består lyrik av korta texter som handlar om en känsla, en tanke eller en stämning. Dramatik är skådespel och teater. Till dramatiken kan man också räkna film. Det är alltså skönlitterära texter som framförs på scen. Inom dramatiken brukar man skilja på tragedier, som är skådespel med olyckliga slut och komedier som är skådespel med lyckliga slut.
reflektion min läsning
Vilken typ av litteratur läser du helst och varför just denna?
2.3 När
uppstod skönlitteraturen?
Man kan säga att skönlitteratur uppstod med människan, alltså den har funnits så länge människan har funnits. Från början traderades all litteratur muntligt. Man berättade historier för varandra och det fanns erkänt duktiga berättare som verkligen kunde få sina lyssnare trollbundna när de satte igång. När människan fick skriftspråk började berättelser skrivas ner och den äldst kända nedtecknade berättelsen är Gilgamesheposet som skrevs på kilskrift. Det var ca 2000 år före Kristus. Gilgamesheposet är en längre berättelse på vers som handlar om kung Gilgamesh och hans äventyr. Han slåss mot gudar och mot mytologiska varelser och han är med om syndafloden. Det finns en del likheter mellan detta epos, berättelserna i Bibeln och den grekiska mytologin.
Om man med skönlitteratur tänker romaner och noveller får man ta ett rejält hopp fram i tiden från Gilgamesheposets 2000 år före Kristus. Många menar att den första romanen skrevs år 1002 av en japansk hovdam som hette Murasaki Shikibu. Hennes roman Berättelsen om Genji handlar om prins Genjis liv och hans förmåga att få alla kvinnor på fall. Shikibus roman brukar dock inte nämnas som den första romanen när man läser om den västerländska litteraturhistorien.
Berättelsen om Genji brukar räknas som världens äldsta roman.
Istället är det Miguel de Cervantes (1547–1616) roman Don Quijote som brukar ses som den första romanen. Den skrevs under åren 1605–1615.
När det gäller novellen uppstod den som litterär genre under 1300talet och den som ses som bildare av denna genre är italienaren Giovanni Boccaccio (1313–1375) med novellsamlingen Decamerone
Precis som med romanen kan man, när det handlar om poesi, lyfta fram olika länder beroende på om man vill betona den västerländska litteraturhistorien eller om man tänker hela världens litteraturhistoria. Utgår man från det sistnämna perspektivet är den äldsta nedtecknade poesin den kinesiska med Sångernas bok. Sångernas bok består av 305 dikter som skrevs omkring 1000–700 f.Kr. Tänker man utifrån ett västerländskt perspektiv blir det istället lyriken från det antika Grekland som lyfts fram. Det finns grekiska dikter bevarade från 600-talet f.Kr.
När man ska försöka hitta rötterna till dramatiken landar man i det antika Grekland. Man tror att de äldsta dramerna är från 2500 år f.Kr. och att dessa var hyllningsriter till den grekiska guden Dionysos ära.
Dramat så som vi tänker oss det idag med en scen och med fasta sittplatser härstammar också från det antika Grekland men uppstod först under 600-talet f.Kr.
2.4 Vilken litteratur ska vi läsa?
När man läser litteraturhistoria är det framför allt skönlitteratur som man läser och när man läser litteraturhistoria i Svenska nivå 2 är fokus framför allt på den västerländska, nordiska och svenska litteraturen men med avstickare ut i världslitteraturen. Det kommer du att märka i kommande kapitel. Ofta läser man litteraturhistorien i kronologisk ordning med start i antiken och med avslut i vår egen samtid. Varje tidsperiod, eller epok som det kallas inom litteraturvetenskapen, har sina kännetecken och ofta är det följande epoker som brukar lyftas fram inom litteraturhistorien:
Antiken cirka 2000 f.Kr.–500 e.Kr.
Litteraturen under antiken är till stor del muntlig, då de flesta inte kan läsa och skriva. Skriften finns dock, och det alfabet som vi i västra Europa än idag använder, det latinska, kommer härifrån. Efterhand skriver man ner många av de muntliga berättelserna. Under antiken får vi de tre genrerna, epik, lyrik och dramatik, vilka vi använder än idag när vi ska försöka dela in litteratur i olika fack. Många av de verk som
finns bevarade från denna epok inspirerar oss än idag. Ett exempel är Homeros verk Iliaden och Odysséen som exempelvis den nutida svenska författaren Johannes Anyuru (1979–) använt i sin diktsamling Det är bara gudarna som är nya (2003) och som ungdomsboksförfattaren Rick Riordan (1964–) tagit intryck av i sin serie om Percy Jackson.
Medeltiden 500–1500 e.Kr.
Under medeltiden är litteraturen starkt påverkad av kungamakten, kyrkan och av digerdöden, pesten. I riddarromaner, hjältedikter och kärleksdikter om riddare kan man läsa om hur det är att vara riddare. En av de mest kända riddarromanerna från denna epok är Tristan och Isolde. Under medeltidens första århundraden är kyrkan den enda institution där litteratur produceras och studeras. Texter på latin dominerar. Under senare delen av medeltiden börjar flera författare skriva på det språk som de talar, såsom italienaren Dante Alighieri (1265–1321) som skriver Den gudomliga komedin på italienska. Digerdöden, den stora pesten, fanns också med i många författares tankar under senmedeltiden. Det ser man i Giovanni Boccaccios Decamerone. Med denna bok skapar Boccaccio (1313–1375) de allra första novellerna. I slutet av medeltiden sprids boktryckarkonsten i Europa. Det gör att böcker kan produceras på ett helt annat sätt än tidigare och att fler kan få tillgång till litteratur.
Renässansen 1500–1600-tal
Under renässansen vill man upptäcka antiken på nytt. Ordet renässans betyder pånyttfödelse och det handlar alltså om att på nytt skapa antiken. Många författare härmar de antika författarnas sätt att skriva och de hjältar och gudar som fanns i de antika texterna sätts nu in i andra berättelser. Störst anseende har den genre som kallas epos, alltså en längre berättelse på vers. Nu ska varje nationalstat ha ett eget epos, precis som grekerna har Iliaden och romarna Aeneiden. I Portugal skriver Luis Camões (1524–1580) Lusiaderna, i England skriver Edmund Spenser (1552–1599) Älvdrottningen, och i Frankrike skriver Pierre de Ronsard (1524–1585) ett epos som det nu bara finns fragment kvar av. I England skriver William Shakespeare (1564–1616) dramer och hans pjäser spelas än i dag på teaterscener över hela världen. Flera av hans dramer har också blivit film. Säkert känner du till Romeo och Julia? Det är en av Shakespeares mest berömda pjäser.
Upplysningen 1700-talet
Under upplysningen intresserar man sig för vetenskap och för förnuft. Nu ska man skriva om verkligheten och det som finns i samhället. Tidningar startas. I Frankrike bestämmer man sig för att skapa ett uppslagsverk, en encyklopedi, där man samlar all känd kunskap. En av de mest kända författarna från denna tid är Daniel Defoe (1660–1731) som skrev romanen Robinson Crusoe. I denna får man följa Crusoe som hamnar på en obebodd ö och får kämpa för att överleva. Romanen har fått ge namn till en egen genre, robinsonader, som handlar om människor som hamnar på en obebodd eller enslig plats och tvingas överleva på egen hand. Kanske har du sett filmen Cast away eller läst romanen Flugornas herre? Det är moderna robinsonader.
Romantiken slutet av 1700-talet till början av 1800-talet
Under romantiken intresserar man sig för historia, fantasi, sagor och det mystiska. Författare skriver om känslor, om kärlek och om skräck. Många vill skriva ner de gamla sagor som berättats muntligt i generationer. I Norge samlade exempelvis Asbjørnsen (1812–1885) och Moe (1813–1882) in en mängd gamla sagor såsom De tre bockarna Bruse Den genre som blev väldigt populär under romantiken var romanen. Många nya romangenrer växte fram. Walter Scott (1771–1832) skapar den historiska romanen och än idag lever hans Ivanhoe kvar. Skräcken utvecklas med Mary Shelleys (1797–1851) Frankenstein, Bram Stokers (1847–1912) Dracula och i Edgar Allan Poes (1809–1849) noveller.
Realismen och naturalismen 1830–1880
Under realismen och naturalismen vill författarna skildra verkligheten. Man vill skriva om de orättvisor som finns. Kvinnor, barn och de fattiga i samhället tar allt större plats i litteraturen. En känd författare från denna epok är engelsmannen Charles Dickens (1812–1870) som bland annat skrivit romanen Oliver Twist (1837–1839), som handlar om en föräldralös pojke. I England framträder många kvinnliga författare, bland annat Jane Austen (1775–1817). I hennes romaner Stolthet och fördom och Emma är det kvinnor som är huvudpersoner. Miljön är den engelska landsbygden. Austen skildrar främst de rikas vardagsmiljö och är ibland kritisk mot den. I Sverige skriver Fredrika Bremer (1801–1865) om kvinnans situation. Hon ville att kvinnan skulle få mer att säga till om. Sina tankar om kvinnlig frigörelse för hon fram i romanen Hertha
Modernismen första halvan av 1900-talet
Litteraturen under modernismen var starkt kopplad till samhället och den oro som fanns. Krigen leder till en ny syn på vad litteraturens uppgift är. Om samhället inte längre är fridfullt och vackert kan ju inte heller litteraturen vara det. Litteraturen behöver få skildra världen sådan den ser ut, grym, brutal och kaotisk. Ur dessa tankar föds flera modernistiska rörelser inom både konst och litteratur. Det som förenar dem är att de alla försöker skapa något nytt, något som ingen annan tidigare gjort. Det nya får gärna både chockera och roa. Man leker med språket på ett helt annat sätt än tidigare. Författarna intresserar sig också för människans inre medvetande, för det mardrömslika och hotfulla men också för den mörka framtid man ser framför sig. Några kända inriktningar från denna epok är futurism, expressionism, dadaism, surrealism och imagism.
Postmodernismen andra halvan av 1900-talet
Många kallar perioden efter modernismen för postmodernismen. Prefixet post betyder efter och postmodernism betyder därmed perioden efter modernismen. Exakt vad postmodernism innebär är något som ständigt diskuteras. Det som dock brukar föras fram är att man är kritisk mot fasta värden och absoluta sanningar och därmed också att det finns något som kan ses som objektivt. Istället är allt beroende av kontexten, sammanhanget, samt av det relationella, alltså samspelet mellan människor. Författare som brukar lyftas fram inom denna epok är den amerikanske science fiction-författaren Kurt Vonnegut (1922–2007) och den irländske dramatikern Samuel Beckett (1906–1989).
2.5 Tema: Jämlikhet och jämställdhet
Att läsa litteraturhistoria kronologiskt är ett sätt att närma sig skönlitteraturen men man kan också läsa litteraturhistoria genom olika teman, där litteratur skriven av olika författare som levde vid olika tider binds samman genom att de handlar om samma sak. I svenska nivå 1 fick du arbeta med temat Kärlek med förhinder, där de olika texterna handlade om just kärlek med förhinder. I detta kapitel kommer du att få läsa och arbeta med texter som handlar om jämlikhet och jämställdhet eller kanske brist på jämlikhet och jämställdhet. Texterna är:
• Utdrag ur dikten Några ord til min k. Dotter, i fall jag hade någon (1798) av Anna Maria Lenngren
• Novellen Harrison Bergeron (1961) av Kurt Vonnegut
• Sagan om den rättvisa Gudrun (1964) av Tage Danielsson
• Dikten Välsigne vår Real Housewife (2022) ur Välsigna dottern av Warsan Shire
arbetsuppgift Fördjupa dig i temat Jämlikhet och jämställdhet
Som du ser ovan är texterna som du ska läsa från olika tider.
1. Börja med att läsa en text åt gången och fundera över vad texten handlar om och
Några ord til min k. Dotter, i fall jag hade någon (1798)
Handling
Vad handlar texten om?
Vem handlar texten om? Var någonstans utspelar sig handlingen?
Jämlikhet/ jämställdhet Hur kopplas texten samman med temat jämlikhet och jämställdhet? Är det jämlikt och jämställt eller finns det en avsaknad av jämlikhet och jämställdhet? Visa gärna med citat från texten.
2. När du har läst och analyserat de olika texterna. Vilka likheter och skillnader kan du se mellan dem vad gäller a) handling och b) temat jämlikhet/ jämställdhet? Skriv ner dina svar.
hur den hör ihop med temat. Ta gärna hjälp av anteckningsmallen och frågorna som finns till vänster i mallen när du skriver ner dina svar och reflektioner.
Harrison Bergeron (1961) Sagan om den rättvisa Gudrun (1964) Välsigne vår Real Housewife
3. Vad kan de olika texterna säga oss idag? Är de fortfarande relevanta? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte? Skriv ner dina svar.
2.6 Utvärdering
Du har nu fått en introduktion till litteraturhistorien. Du har fått möta olika begrepp som hör till litteraturhistorien och du har fått en överblick över de litteraturhistoriska epokerna. Du har också fått läsa och arbeta med olika texter på temat jämlikhet och jämställdhet. Det är dags att utvärdera ditt arbete och din arbetsinsats. Ta hjälp av frågorna och motivera dina svar genom att ge exempel från det du arbetat med under arbetsområdet.
Utvärderingsfrågor
1. Hur upple ver du din egen arbetsinsats under detta arbetsområde? Skala 1–6 (1 mindre bra, 6 mycket bra). Motivera ditt svar.
2. Vad är du nöjd med? Varför är du nöjd?
3. Vad skulle du kunna förbättra eller utveckla?
4. Vad har du lärt dig? Ge exempel.
5. Vad har varit svårt? Ge exempel.
6. Vad har varit lätt? Ge exempel.
7. Vad skulle du vilja fördjupa dig i eller arbeta vidare med? Ge exempel.
8. Vad tar du med dig in i ditt fortsatta arbete?
Metafor 2
Svenska nivå 2 för gymnasiet
Metafor 2 är ett heltäckande läromedel i Svenska nivå 2 för gymnasiet. Litteraturhistoria och läsning är i fokus, med mallar, analysoch arbetsmodeller som stödstrukturer. Textbegreppet är vidgat och innehåller även film, serier och musik.
Metafor 2 är uppbyggt utifrån sju områden – litteraturhistoria, analys av skönlitteratur, informationssökning och värdering av information, grammatik, språkförhållanden i Sverige och Norden, muntlig framställning och skriftlig framställning – fördelade på 15 kapitel.
De olika kapitlen utgår från ämnesplanen för svenska nivå 2, så att både lärare och elever vet vad som tränas och vad målet är.
Metafor 2 finns både som tryckt och digitalt läromedel.
Metafor 2 passar dig som:
• vill arbeta med litteraturhistoria, litteraturanalys och välvalda skönlitterära texter
• vill arbeta med mallar, texttyper, kamratrespons och självskattning
• vill utveckla och träna elevernas källkritiska kompetens
• vill ha ett komplett läromedel för Svenska nivå 2.
Jenny Edvardsson är legitimerad lärare i svenska och historia samt svenska som andraspråk mot sfi. Hon arbetar numera på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad där hon också innehar en doktorandtjänst i pedagogiskt arbete. År 2017 tilldelades Jenny Svenska Akademiens svensklärarpris för sitt arbete med att utveckla ungas läsning.
