9789180579582

Carin Holmberg och Therese Lilliesköld

Djursamlare & samlade djur - inte enbart ett djurskyddsproblem

Djursamlare och samlade djur

www.sesambandet.se Se Sambandet finns på FB

Carin Holmberg och Therese Lilliesköld

Djursamlare och samlade djur – inte enbart ett djurskyddsproblem

© Carin Holmberg och Therese Lilliesköld 2022 Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-8057-958-2

Innehållsförteckning

Förord

9

Kapitel 1 – Fakta och forskning Inledning Diskussioner om definitionen Se Sambandets definition Vad är tvångsmässigt djursamlande Vem är djursamlaren och vilka är djuren som samlas Olika undergrupper av djursamlare Den överväldigade omsorgsgivaren Räddaren Exploatören Psykologisk grund för tvångsmässigt djursamlande Djuren i djursamlandet

11 11 12 13 13 15 17 17 18 19 19 20

Kapitel 2 – Metod och resultat Enkätstudien till länsstyrelserna Resultat Samlarens kön och dennes relationer Vilka är djuren?

Problem och skador hos djuren som länsstyrelser observerat Länsstyrelsens senaste fall av djursamlare Strategier och bemötande Vad säger enkäten Att upptäcka djursamlare Två tydliga mönster som präglar samlandet Reflektioner kring bemötande De samlade djuren och vanvården

22 22 23 23 24 25 25 26 27 28 28 30 31

Djurförbud Övriga djur – fördjupning från intervjuer Lantbruksdjur och hästar Exotiska djur Fördjupning om katt och hund Vad säger enkäten riktad till katthemmen Samverkan mellan katthem och länsstyrelser Länsstyrelser om avlivning av katter Om samlade hundar Ryktesspridning på sociala medier Omplacering av samlade hundar

32 32 32 34 35 35 36 38 39 41 41

Kapitel 3 – Nationella organisationer och lokala verksamheter Nationella organisationer Jordbruksverket Sveriges kommuner och regioner (SKR) Socialstyrelsen Hyresgästföreningen LRF Regionkontor För att sammanfatta

43 43 43 43 44 45 45 46

Tre orter och deras kunskap om djursamlare Den mindre orten Den medelstora orten Den stora orten Vad säger detta

47 48 50 51 52

Kapitel 4 – Om stöd och behandling Behandling av olika typer av djursamlare Begynnande samlare och veterinärer Om samverkan och samarbete Exempel på en Multi Agency-baserad behandling

54 54 55 56 58

Kostnader för insatserna Djursamlare med skulder hos Kronofogdemyndigheten Detta finns i länsstyrelsens verktygslåda idag Hur används verktygslådan Vilka samverkar länsstyrelserna med

59 60 60 63 65

Kapitel 5 – En arbetsmodell riktad till djursamlare Skillnader djursamlande – hoarding Anpassa strategi efter samlartyp Den Överväldigade omsorgsgivaren kännetecknas vanligtvis av: Interventioner som är lyckade i dessa fall Räddaren kännetecknas vanligtvis av: Interventioner som är lyckade i dessa fall Exploatören kännetecknas vanligtvis av: Interventioner som är lyckade i dessa fall Samverkan är vägen framåt Att bygga samverkan Terminologi – Hur kommunicera med andra aktörer?

Gentemot socialtjänst angående barn i djursamlarhemmet: Gentemot psykiatrin angående den vuxna djursamlaren:

66 66 67

Kapitel 6 – Utmaningar i arbetet för djurskyddshandläggare Vad man kan drabbas av och en kort beskrivning av dessa tillstånd Bakomliggande orsaker Riskfaktorerna kan delas in i: Skyddsfaktorer

73 73 75 76 77

Kapitel 7 – Slutdiskussion De samlade djuren

79 80

67 68 68 69 69 70 70 70 71 71 72

Litteraturlista Djursamlare i svensk litteratur

82 87

Bilaga 1 – Hur förståelsen om olika typer av djursamlare fram Tolkningsmodeller växer fram Djursamlande blir en diagnos Tvångsmässigt djursamlande är troligen en egen diagnos

88 88 90 91

Bilaga 2 – Fallstudier Exempel på en Överväldigad omsorgsgivare Exempel på en Räddare Exempel på en Exploatör

93 93 94 94

Bilaga 3 – Djursamlande i media och den svenska Svankvinnan 95 Bilaga 4 – Enkätdata

97

Abstract Animal Hoarders and hoarded animals – not just an animal welfare problem

104

Vad är Se Sambandet

105

104

Förord

D

et kanske mest intressanta resultatet av detta arbete är alla de människor vi har talat med och som ställer sig frågande inför fenomenet: »Djursamlare?«. Som om det är något man aldrig har hört talas om. Inte ens förtydligandet: »Ja typ kattant«, bringar med säkerhet klarhet i vad vi pratar om. När vi sedan berättar om katter, tanter, misär och stank vet alla vad vi syftar på.

I litteraturlistan finns en handfull svenska skönlitterära verk där djursamlande berörs, bland annat bilderboken »Elsa i Skräddartorp och hennes 28 katter« av Lars Lerin. Det är en vacker barnbok men det är svårt att se den som annat än en förskönande beskrivning av kattsamlande. Det säger något om hur djursamlande fortgår och pågår men inte riktigt blir synligt för vad det är. Inte förrän det går helt över styr.

Men då kan det vara för sent för både samlaren och de samlade djuren.

Syftet för Se Sambandet som organisation är att befinna sig i skärningspunkten mellan utsatta familjedjur och utsatta människor. En skärningspunkt som reser uppfordrande krav på de som är satta att ge stöd och hjälp. Det är nödvändigt att bryta ner de osynliga gränserna mellan människa och djur och samarbeta och samverka för allas bästa.

Men det tycks vara en hög barriär. Vi vill med denna rapport försöka att göra dessa höga hinder något lägre.

Vi är otroligt tacksamma för de två organisationer som möjliggjorde det. Djurskyddet Kronoberg och Petra Lundbergs stiftelse. Med de stipendium vi erhöll har vi kunnat ägna oss åt djursamlare och samlade djur. Vi tackar också Djurskyddet Sverige som beviljade medel till tryckning av rapporten. Tack till er alla tre! Självklart vore inte denna rapport något alls utan de som besvarat enkäter och intervjuer. Vi vill 9

särskilt tacka länsstyrelsens djurskyddshandläggare som besvarat både en enkät och intervjufrågor. Men också flera katthem och ett hundhem som bistått med sitt kunnande och sin kompetens. Precis som ett antal tjänstepersoner på olika myndigheter och i kommuner.

Nu hoppas vi att när vi om ett år eller så frågar vad de tänker om djursamlare och samlade djur vet de precis vad vi talar om.

Therese Lilliesköld, Gnesta & Carin Holmberg, Stockholm December 2021

10

Djursamlande är ett stort problem i Sverige.

Många djur lider av vanvård som kan bli riktigt grav. Människor far också illa.

Trots problemets omfattning finns ingen svensk forskning på området. Se Sambandet har därför genomfört en pilotstudie riktad till bland annat samtliga länsstyrelser och några ideella organisationer som möter problematiken med samlade djur. Syfte med studien är att kartlägga hur ofta man möter djursamlare och samlade djur, vilka uttrycksformer samlandet kan ta sig samt vilket stöd och hjälp som finns för djursamlaren och de samlade djuren.

I rapporten presenterar vi internationell forskning på området, vår pilotstudies resultat samt konkreta förslag på hur arbetet kring djursamlande och samlade djur kan förbättras.

Therese Lilliesköld har en Master i antrozoologi och är vice ordförande i Se Sambandet.

Carin Holmberg är fil.dr i sociologi och ordförande i Se Sambandet.

Se Sambandet är ett Kunskaps- och utbildningscentrum.