Dethär är mina minnen av händelser ur mitt liv.Andra kan ha upplevt dempåannat sätt.Men dethär är minhistoria.
SigvardMorén,Skellefteå,28april 2024
SigvardMorén
MANNEN FRÅN HATTEN
©2024Sigvard Morén
Huvudredaktör: Vilmer Sahlin
Redaktör:Pär Sahlin
Omslag ochbilder:AnnaMorén Sahlin
Förlag:BoD –BooksonDemand, Stockholm, Sverige
Tryck: BoD– BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland
ISBN:978-91-8057-610-9
IN NE HÅ LL
1. Barndomen
2 Ha.en
3. Vårt lillajordbrukoch vårhemliga värld
4. Skoltideni Ragvaldsträsk
5. Ungdomstiden
6. RagvaldsträskIF
7. Idro.sanläggningarpåHa.en
8. Militärtjänstgöring ochmi. livskärlek
9. Ishockeyplanen iJärvtjärn
10. Sommarstugan
11. GolQanani Nebo
12. Byggtekniskagymnasiet
13. Snickericentralenoch VännäsDörr
14. Snidex
15. Ideella föreningar
16. Kombihallen
17. Skellefteå AIKHockey
18. GolXlubben
19. Norrlandsvagnar ochNorvag
20. Norsjöfönster
21. Elcapogruppenoch Systemglas
22. Träteamet
23. Familjeliv
24. Fjällresor
25. Golfresortill Skåne
26. Gympagruppen
27. Barnbarnen
28. Resormed barn ochbarnbarn
29. Avslutning
30. Curriculumvitae
7
BA RN DO ME N
Jagföddesenkallvinterunder andravärldskriget, den19 februari 1940.Minaföräldrar Gustav ochBerta Morén bodde på Hatten, en ensamt belägengårdpåett berg i Svedun,Ragvaldsträsk.Det varmin farmor ochfarfar, Eva ochCOMorén somefter laga skifte byggt uppHattenpå 1910-talet. Minmormoroch morfar varAmalia ochLudvig
Karlssoni Norra Åbyn,Burträsk. Eftersom pappa Gustav varadopterad hade jagockså en biologiskfarmor, Judit Vidlund, somlevde iUppsala.
Mitt första minne kommer från närjag varcirka tvåår ochslogmin ettåryngre bror Kurt medenleksaki huvudet närhan lågpåsoffan. Då fick jagenordentlig åthutning, förmodligen denförsta, vilket kanvaraanledningen attjag minns situationensåväl.Ett annattidigtminne varnär jag
8
ochKurtvar fyra ochtre år ochvar uteoch lekteoch jag
öste vatteni Kurtsstövlar,vilket såklartintehellervar så bra.
Pappa varinkalladtill Bodendådet varkrig. Underden tidenhadevitvå bröder,Georg ochErnst Eriksson från Ragvaldsträsk, somlöste av varandra föratt hjälpa till med jordbruket så attmamma skulle klaraavatt skötagården. De lektemed ossiblandvilket är sådant mankommerihåg. Mammavar sjuk en längre tidoch då hade vi en hemsyster somhette Greta. Jagminns attviintetyckteomhennessätt attkokahavregrynsgröt, denvar inte sommammas. Värre varatt mamma blev så dålig attman trodde atthon inte skulle överleva,bud komfrångrannarsom hade telefonatt pappa omedelbart måsteåka till sjukhuset. Föratt kunna komma ditfickhan ringaefter byns taxichaufförKimme
Norstensom kördehonom till sjukhuseti en stor niositsig Volvobil,kalladdroskan.
Undertiden sommamma varsjukhadepappa svårtatt ta hand om alla ossbarn. Hantog därför cykeln ochåktede tvåmilen till Åbyn medlillasyster Gullimai ochlämnade henne hosmormordär.Pappa varstressadavläget ochsa ingetommammastillstånd till Gullimai vilket honmådde dåligtav. Så småningomnär mamma blivit kryigenkunde hanhämta hemGullimai ochdåkändesallt bättre.
9
Pappa ochmamma fick då ochdåbesök av jägaren
Frasse Manbergsom boddei ettensligttorppåsödra sidan om Hemvattnet.Han hade medsig hunden ochbrukade berätta vildahistorier från bygden ochskogenmedan han fick kaffe meddopp.
Gammel-Lundströmn’Alfred boddepåsamma sida av bäcken somvi, fast ungefärenkilometerbort. En gång skulle hanhjälpaoss medatt ta bort en större sten.Stenkranenvar uppställd ochkättingar anbringadeskring stenen. MenplötsligtfickLundström fingretmellankättingen och stenen varav delaravdet sletsav. Då toghan uppenskitig näsduk ochlindade denruntfingerstumpen ochsa”he e bara attfortsätta.” Hanvar en tuff gubbe.Iblandbrukade hankomma in till folk ochsåg handåatt paltpannanstod på spisen sa han”he luktar palt”och gick fram ochtog en palt.
Ivårthus på Hattenbodde även farfar Carl-Olof,kallad
CO ochfarmorEva.Debodde på övervåningen fram till 1949 då de flyttade till ålderdomshemmetpåSunnanå.FarfarCOhadetäljt en yxaavhårdgaddrot somjag tyckte mycket om.Påvårarna varhan uteoch sågade ved. Pappa ochfarfarbrötnyåkermark på myrenvilket leddetill att stubbrytaren (enkran) ochdrögan(en slädeför tungastenar) komtill användning.Stubbar togs uppoch om de
10
innehöll mycket tjärasåfraktades de hem. Farfar klöv upp stubbarnai småvedbitarsåatt de ifortsättningenkunde användas till tjärdalen.
På vinternhadepappa hjälpaventunnbindareför att tillverka storaträtunnorpålogen somskulle fyllasmed tjära. Vi tyckte om attlekamed spännverktygenvilket inte varsåpopulärtbland de äldre. Tjärdalenfanns snettnedanförgårdeni backen.Den bestod av en stor cirkelformad trattmed etthål längst nerdär tjäran skulle rinna ut till en rännaunder dalenoch därplaceradessåledes trätunnorna.
Till attbörja medskulle dalenfyllasmed dentjärarikavedensom noggrantstapladeståendes. Sedantäcktes dalen medtorvför attkunna kontrollera eldprocessen.Det fick inte brinna,utanhettanskullepressa ut tjäran.Tidigten morgon tändefarfartjärdalen.Många byborhadesamlats föratt se densista dalbränningen ibyn.Däreftergälldedet attvakta så attelden inte fick förmycketfyr.Det fylldes på medtorvoch tätadesdär eldenförsöktetasig ut.Påeftermiddagenflötden första tjäran irännanutoch rann neri tunnan. Detvar somatt vinna en hockeymatch. Tjärtunnornasåldessedan på Tjärhovetinne iSkellefteå.Efter försäljningen gick vi på Karins café ochfickvälja bakelsefrån brickan, vilket varenriktighöjdare.Tillslutåktevibusstill Ragvaldsträskoch sedanvidarepåcykelhem till Hatten.
11
1950 föddesBritt-Marie somblevvår minsta lillasyster.
1951 blev Kurt förstormbitenoch senare sprang hanöver en bågsåg somstodmed bladet uppåt. Detledde till flera djupasår ibenet somblödde ymnigt.Såren fick självläka, så ärrenfinns ännu kvar,70årsenare.
En höst upptäckteviatt deti salen, iett av högskåpen, fanns tvåmotorcyklar,snyggt gjorda iplåtsom gick att skruva uppoch köra med. De lågi fina kartongeroch var troligen tänkta somjulklappar. Vi villeprovköramotorcyklarna. Närmamma ochpappa på eftermiddagenvar ifuset, detvill säga ladugården,passade vi på attlekamed demi smyg. Vi gjorde detta vidfleratillfällenoch varalltid tvungnaatt vaktanogasåviskullehinna återställa cyklarnai kartongernaoch iskåpetinnandekom tillbakafrån fuset. På julafton komtomtenmed julklapparnaoch vi blev särskilt gladaåtmotorcyklarna.
Jaghadei en tidningsettatt mankunde vinna någrasakeromman skickade in svar på ettgängfrågor, så jagsvaradepåfrågorna ochskickadeindem till tidningen. När
Gullimai fick veta detta ville honockså vara med. Detsajag atthon fick mendåvar hontvungen atttapåmig skorna i en veckasamtliteannanuppassning. Hongickmed på det ochservicenutfördesmen tyvärr vann vi ingenting.
12
Jagoch Kurt ställdetill medenhel delbus ochibland slogsvitill ochmed.Vihadeskaffatoss boxningshandskar ochtränademot varandra vilket vi hade nytta av utei byn.
Ibland lyckades vi dock reta upppappa Gustav ochdå gälldedet atthålla sigundan etttag.Pågrund av det byggdevitvå gömställenåtvar sitt håll från gården ditvi kundespringa närdet behövdes,liktEmils snickerboa.Det enagömställettimradeviavgammalt hässjevirke.Det blev ettlitet husmed taksom vi just precis komoss in i. Detta huslåg österomgården, nära dengamla vägensom gick till Jakobs Stege, ochvar gömt iett tätt buskagesåatt det blev osynligtfrånalla håll. Hitkunde vi ta ossvia omvägar om vi behövdegömma oss. Denandra lågi skogen väster om gården därbackenblevbrantarener motbäcken. Där hade vi grävtutenkojai backen.I frontenneråt fanns en ingång.Taket lågi harmonimed terrängen ochvar täckt medmossa ochblåbärsrisvilket gjorde attkojan blev väldigt svår attupptäcka.Många gånger fick vi nyttaavvåra tvågömställen.
13
Mammaoch pappavid Sommarböninga. Jaghos fotografen.
Familjen på Hatten,frv Britt-Marie, mamma, jag, pappaoch Gullimai.Kurtsaknaspåbilden.
BA RN DO ME N
14
ReportageomHatteni Norran23juni1960.
15
HA TTE N
Jordbruket Hattenomfattade ca 100 hektar av skog,myr, berg,diken ochbäckar. Blanddessa 100 hektar varcirka åtta hektar åker ochgårdstunmedan skogen täckte cirka90 hektar.Bebyggelsen på marken bestod av bostadshuset somkalladesför Vinterböningaoch bestod av farstu,stor sal, kökmed ettstort matutrymme,alkov ochkammare.På övervåningen fanns hall, kallvinda ochfarfars rum. Här fanns även mitt ochKurts rum, rakt fram Gullimajsrum ochpåsidan fick Britt-Mariesittrum.Sommarstugansom kalladesSommarböninga bestod av farstu,stort kök, kammare ochförrådsutrymme medett svaltnersänktbetonggolv samt ettövredäckför torra varorsom exempelvis bröd.Påsommarenbodde vi isommarstugan, medanden
16