Fredrik Livijn
AI
FÖR SVENSKLÄRARE
AI för svensklärare
Fredrik Livijn
AI
FÖR SVENSKLÄRARE
© 2025 Författaren och Gothia Kompetens AB
ISBN 978-91-7741-546-6
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer, ljud.
Redaktör: Anna Ekman
Omslag och grafisk form: Anna Söderberg, annasoderberg.com
Första upplagan, första tryckningen
Tryck: ADverts, Lettland 2025
Gothia Kompetens
Box 22543, 104 22 Stockholm
Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se
Gothia Kompetens erbjuder verksamhetsnära kompetensutveckling baserad på forskning och erfarenhet. Kompetensutveckling med både hjärta och hjärna som får dig, dina kollegor och organisationen att växa. För en bättre dag på jobbet.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.
Inledning
För ett par år sedan hade jag en vän på besök. Under kvällen tog han fram sin telefon och ville visa mig en Youtubevideo med ett, enligt honom, mycket intressant samtal om artificiell intelligens. Jag minns att jag avfärdade videon som lite fånig. Den visade två typiska amerikanska IT-killar som entusiastiskt diskuterade AI. De satt där i sina ljusa IT-kille-skjortor och fina IT-kille-frisyrer och beskrev hur vi snart skulle leva i någon sorts utopi där AI hade löst de flesta av våra problem. Jobb skulle automatiseras och alla ha en personlig AI som hjälpte dem i deras vardag. Skolan och vården och det mesta andra skulle bli så mycket mer effektivt att det knappt gick att föreställa sig. Tänk om framtidens läkare och lärare var häftiga robotar med övermänsklig kunskap om sina ämnesområden!
Det lät mer som småfånigt naiv sci-fi eller möjligtvis ett sätt att få folk att köpa aktier i ett nytt tvivelaktigt IT-bolag än något med relevans för verkligheten. Stöddigt fnös jag åt detta och meddelade att det nog var bättre att titta på videor om viktigare saker.
Det dröjde likväl inte många år förrän jag hörde talas om något som kallades Chat GPT. En kollega började skicka meddelanden till mig som han påstod att en revolutionerande ny mjukvara skapat, och nyfikenheten blev snart stor nog att få mig att skaffa mig en inloggning och börja testa. Snabbt insåg jag att detta hade potential att bli något stort. Media började också fyllas med artiklar om olika
yrkesgrupper som blev utbytta mot AI-botar, fortbildningsdagar för lärare lyfte fram Chat GPT och Aftonbladet rapporterade till och med vid ett tillfälle om hur kändislivscoachen Runar Sögaard börjat dejta en AI-fejkad flickvän.
Det var svårt att känna annat än att det rörde sig om en revolution. Två månader efter att Chat GPT lanserades hade tjänsten hundra miljoner användare – ett rekord för en konsumentapp. Som jämförelse kan jag nämna Spotify, världens i särklass största musikstreamingtjänst, som efter flera år på marknaden endast har sextio miljoner användare.
Att Chat GPT verkligen skulle förändra mitt arbetsliv förstod jag först när jag började pröva dess förmåga att lösa de uppgifter jag ger till mina elever. Det spelade ingen roll om jag bad den skriva traditionella skoltexter, som en debattartikel, svara på faktafrågor om upplysningen eller göra mer udda uppgifter, som jämförande analyser av saker man vanligtvis inte förknippar med varandra. Den tycktes klara av det mesta! Absolut förekom en hel del felaktiga fakta, men det var uppenbart att man kunde använda den för att fuska sig igenom skoluppgifter ganska oskadd. Detta kom som något av en chock och jag och mina kollegor blev snabbt medvetna om att vi skulle bli tvungna att tänka om kring hur vi arbetade med vissa saker, exempelvis elevers hemuppgifter.
Men ganska snart började vi ändra fokus. Från att ha förfasat oss över våra elevers nya möjligheter började vi fundera över våra egna. Jag prövade att be programmet skapa lektionsmanus och -planeringar. Kanske var det lite stelt formulerat ibland, men Chat GPT visste uppenbarligen hur man kunde göra en föreläsning om minoritetsspråken både underhållande och överlag faktamässigt korrekt. Planeringarna blev också riktigt imponerande, inte minst om man även lade in kursplanens formuleringar som grund.
Det tog inte lång tid innan jag började använda Chat GPT och så småningom även andra AI-program dagligen. Samtidigt var känslorna blandade. Ena dagen satt jag i ett ämneslagsmöte och ond-
10 Inledning
gjorde mig över de ändlösa möjligheterna till fusk och hur elever nu skulle vägra lära sig skriva texter som en maskin kunde göra bättre. Och andra dagen berättade jag extatiskt för mina kollegor hur jag använt AI för att förbättra eller förenkla någon del av mitt eget arbete.
Under denna period började jag också prata mycket om AI med mina elever. Det framgick snabbt att många av dem redan var bekanta med verktygen och kanske använt dem till fler saker än önskat. När jag informerade dem om att det nu i princip var slut med inlämningsuppgifter blev det också en del sura miner, samtidigt som även eleverna tycktes inse det nödvändiga i att slopa dem.
Så en dag fick jag mejl från en journalist på Svensklärarföreningens medlemstidning. Hon ville ha någon svensklärare som hade arbetat med AI som kunde berätta om det i nästa nummer och jag berättade glatt om hur jag använt Chat GPT till det mesta här i livet. Journalisten antecknade entusiastiskt och vi enades om att en bra rubrik var ”Chat GPT är din nya kollega”. Vips var jag ett ansikte utåt för svensklärare som älskar AI! Jag vet inte hur korrekt den bilden är, men när AI fungerar som bäst är jag onekligen mycket imponerad.
På bilden som togs till artikeln försöker jag förmedla entusiasm och självsäkerhet. Men när jag för att testa förmågan till bildanalys i Chat GPT-4 lät den analysera bildporträttet konstaterade Chat GPT att: ”Personen på bilden ser mer orolig än glad ut. Det ser ut som att han tänker på något viktigt och bekymmersamt.” Kanske närmar sig den beskrivningen min verkliga relation till AI. Hur som helst tror jag att dessa verktyg är något som lärare i allmänhet, och svensklärare i synnerhet, kommer att behöva och också vill sätta sig in i. Därför sitter du nu med denna bok i din hand.
Olika perspektiv på AI i den aktuella debatten
Debatten som följt de nya AI-verktygens intåg i den svenska skolan har varit intensiv. För vissa är detta början på slutet för traditionell skola, vilket sägs både som ett hot och ett löfte. Och för andra är
Inledning 11
det ett överhajpat luftslott som de knappast tror kommer att innebära några omfattande förändringar för lärares arbete. Det finns idag flera företag som utvecklar AI-lösningar som påstås kunna förvandla läraren till någon som i princip bara bistår en AI som med perfekt fingertoppskänsla vägleder elever på en nivå specifikt anpassad efter deras förmåga. Samtidigt har jag kollegor som knappt loggat in i något AI-verktyg.
Den aktuella debatten om vilken roll AI kan och bör spela i den svenska skolan kan man dela upp i tre övergripande perspektiv, de jag ser framträda i debattartiklar och nyhetsartiklar som skrivs om AI i olika former av media, hörs i poddar och dokumentärer samt i de diskussioner om AI jag har med andra lärare.
Det första perspektivet på AI är att de nya verktygen är någon form av teknisk leksak som snabbt kommer att falla i glömska. Även om jag inte delar detta perspektiv finns det visst fog för det. Inom AI-världen finns begreppet ”AI-vinter” som betyder en period då intresset för AI, och följaktligen ekonomiska investeringar, avtagit eller i princip försvunnit. Eftersom sådana redan har inträffat flera gånger genom historien är det inte konstigt att vissa drar slutsatsen att nästa AI-vinter är nära förestående.
I studien Svenska folket och AI från 2024 ser man också vissa symtom på att intresset för AI har svalnat sedan lanseringen av Chat GPT-3.5, även om siffrorna är många och pekar åt lite olika håll.1 Från 2022 fram till 2024 har personer som använder AI dagligen minskat från 24 till 14 procent. De som menar att de aldrig använder någon form av AI har samtidigt ökat från 6 till 14 procent under samma period. Med det sagt så har andelen som ser mest nytta i generativ AI, jämfört med andra AI-tjänster, tydligt ökat. Kanske kan en del av tappet också förklaras med minskat intresse för digitala röststyrda assistenter av typen Alexa eller Siri. Av hela befolkningen har ändå 50 procent använt sig av generativ AI någon
1. eSamverka (2024). Svenska folket och AI 2024.
12 Inledning
gång under året 2024. En möjlig delförklaring till de förändrade siffrorna kan även vara att människors uppfattning om vad AI är kan ha förändrats i takt med att de blivit mer vana vid att använda generativ AI. Därför är siffrorna svårtolkade.
Mitt starkaste argument mot idén om en ny AI-vinter är att de nya formerna av AI redan haft en så pass stor inverkan på vårt samhälle och är en integrerad del av många olika system, däribland våra skolplattformar, operativsystem och vanligaste mobilapplikationer. Lika lite som jag tror att debatten om problem knutna till datorer i undervisningen kommer att leda till datorfria skolor, tror jag att debatter om brister med AI-verktyg kommer att leda till att Apple, Microsoft och Google kommer att välja bort AI i sina framtida mjukvarulösningar.
Undersökningen ”Svenska folket och AI” visar också att 51 procent av de tillfrågade använde AI som en del av sitt arbete. Här var ”informationssökning och research” det mest populära användningsområdet, följt av bildbearbetning och språkgranskning. Sannolikt kommer AI även framöver att vara ett effektivt verktyg för denna typ av arbetsuppgifter, i synnerhet om man tänker på hur tidiga vi är i den typen av AI:s utveckling.
En annan aspekt av detta perspektiv är att AI av vissa är ganska illa ansett och därför förknippat med viss skam. Några tycks se AI-användning som ett uttryck för lathet eller bristande förmåga. En lärare har i ett blogginlägg träffande beskrivit känslan av att ingå i ett ”AI anonymous” där man skamset och i skymundan planerar sin undervisning med AI utan att prata högt om det.2 Ofta hör jag också folk följa upp en beskrivning av hur de använt AI med ett ursäktande resonemang om hur de förstås bearbetat, anpassat, ändrat och tänkt själva. Det finns alltså en osäkerhet kring om AI är något man får eller bör använda.
2. John Dolman (2025). From AI anonymous to open innovation: A teacher’s journey, The AI English Teacher [blogg], 2 februari 2025.
Inledning 13
Det andra perspektivet på AI är att se det som något som kan eller bör ersätta det mesta av mänsklig aktivitet. Vissa menar detta i en hotfull negativ bemärkelse, andra som en eftersträvansvärd utopi. Idag finns ingen brist på människor som i olika sammanhang föreläser om hur AI kommer att förändra arbetsmarknaden framöver. I stort sett allt ska tas över av AI, ytterst få kommer att behöva arbeta och politiken kommer att behöva ställa om hela samhället för detta. I en uppsjö av Facebookgrupper om AI för lärare delas dagligen mängder med artiklar om hur Chat GPT och andra AI-verktyg revolutionerar klassrum. Utifrån detta perspektiv kan man föreställa sig att framtidens lärande främst sker framför en skärm där varje elev har en personlig AI-bot som anpassar sitt innehåll efter elevens förmåga. Redan idag finns också exempel på skolor och mer abstrakta utbildningsaktörer som försöker föra över det mesta av undervisningen till AI-verktyg. Det finns även enstaka exempel på utbildningar som påstår sig i princip helt ha ersatt lärare med AI.3
Dessa typer av skolor och exempel är emellertid få.
Att så pass starka verktyg som generativ AI inte skulle ha en stor inverkan på skolväsendet framöver ser jag som osannolikt.
AI har redan förändrat hur vi arbetar med uppgifter i och utanför klassrummet. Bland eleverna är också AI-användningen utbredd. Däremot finns få tecken på att AI kommer att förändra skolan på så pass omfattande sätt att lärare helt skulle bytas ut mot datorer och allt skolans arbete rymmas inom ramen för ett AI-verktyg, i synnerhet då debatten idag är så fokuserad på behovet av fler fysiska böcker, pennor och papper.
Ett tredje perspektiv på AI i skolan är att framtiden för skolan utgörs av lärare som arbetar med AI-verktyg på ett sätt som får ut det mesta av samspelet mellan människa och maskin. Jag föreställer mig här ett skolans svar på Robocop. Utifrån detta perspektiv
3. Ariana Garcia (2023). Texas schools exploring AI integration in classrooms. Chron, 25 oktober 2023.
14 Inledning
är målet med AI inte att ersätta utan att komplettera och utveckla människans förmågor. Vi behöver både en mänsklig hjärna och ett mänskligt hjärta för att AI-verktygen ska kunna användas på ett optimalt effektivt och etiskt försvarbart sätt. En möjligen uttjatad men sannolikt korrekt klyscha är att ”AI kommer inte att stjäla ditt jobb, men en människa som använder AI kommer att göra det”. Vi ser redan idag hur man inom högskolorna resonerar kring att göra
AI till en del av framtidens lärarutbildningar4, och jag har svårt att se hur någon skulle gynnas av att inte, åtminstone delvis, hoppa på tåget redan nu. Utvecklingen går raskt framåt och man riskerar att snabbt hamna bakom mer IT-intresserade kollegor.
Personligen är jag framför allt en anhängare av det tredje perspektivet. Samtidigt som jag känner oro över vissa aspekter av AI:s roll i skolan och kan känna igen mig i känslan att inte vilja använda
AI för mycket, så inser jag att mitt arbete idag i många avseenden går smidigare än innan jag hade tillgång till den nya tekniken. Det jag förhoppningsvis lyckas visa i den här boken är att många delar av vårt arbete kan underlättas genom AI, och att AI även kan vara något som med fördel kan tillämpas i klassrummet.
Själv brukar jag beskriva AI som den bästa kollega man kan ha. Precis som alla kollegor kan AI ibland ha fel, förenkla eller ge mig något annat än det jag letar efter. Men med det sagt är fördelarna med att arbeta med AI så mycket större än att inte göra det. Jag har också hört vissa slå fast att även om AI inte kommer att göra 100 procent av vårt jobb kommer den att göra 50 procent av jobbet 80 procent mer effektivt. Huruvida den siffran är korrekt är nog högst individuellt, men det är ett resonemang som jag upplever har grund och får AI att låta riktigt tilltalande.
4. Stockholms universitet (2024) AI-kunskaper som en del av framtidens lärarutbildning.
Inledning 15
Bokens syfte och upplägg
Även om den här boken också rymmer mer allmänna resonemang om AI:s inverkan på skola och samhälle och förslag på hur AI kan användas i skolans värld, så ligger fokus framför allt på svenskämnet. Det är där jag har min expertis och kan bidra med perspektiv som inte riktigt får samma utrymme i annan litteratur. Själv är jag lärare på gymnasienivå, men de perspektiv och exempel jag lyfter är i stor utsträckning tillämpbara även på grundskolan. Boken består av två övergripande delar:
• Del 1 fokuserar främst på att beskriva vad AI är samt olika perspektiv på den roll AI har i samhället, skolan i allmänhet och svenskämnet i synnerhet.
• Del 2 fokuserar på praktisk tillämpning av AI i och utanför klassrummet. Jag går igenom hur AI kan användas som ett verktyg för planering och bedömning, och diskuterar sedan också hur AI kan brukas i svenskämnets olika arbetsområden och ger konkreta förslag på hur man kan arbeta med AI som en del av undervisningen.
Boken har diskussionsfrågor kopplade till kapitlen om AI i praktiken. De kan exempelvis användas i ämneslag som väljer att läsa boken gemensamt.
Den stora utmaningen med att skriva en bok om AI för lärare är förstås, utöver att uthärda återkommande skämt av typen ”Du kan ju låta AI skriva boken”, att göra det på ett sätt som förblir relevant samtidigt som utvecklingen av AI går framåt i rasande takt. För nog kan det vara så att en sådan här bok redan om ett par år riskerar att uppfattas som en pinsam historisk parentes. Tankarna dras till det klassiska citatet ”Internet är en fluga” eller en sådan där otäck kokbok för mikrovågsugnen som folk kunde ha hemma på 1980-talet.
16 Inledning
För att förhoppningsvis kunna undvika alltför många framtida skämskuddar försöker jag i den här boken därför fokusera på grundläggande funktioner hos generativ AI som visserligen nog kommer att utvecklas men sannolikt inte riskerar att försvinna eller fullständigt tappa relevans. Troligtvis kommer det man idag kan göra i exempelvis Chat GPT även att vara möjligt i framtida program, som trots nya funktioner mest sannolikt bygger vidare på samma grund.
Inledning 17
DEL 2
AI i praktiken – ett verktyg för förberedelse, olika arbetsområden och bedömning
74 Lorem ipsum
Kapitel 5
Planera och skapa uppgifter
Något av det första jag använde Chat GPT till var att få inspiration för mitt planeringsarbete. Det går lika bra att be Chat GPT att skapa färdiga planeringar utifrån enbart en prompt eller att arbeta utifrån ett befintligt material, och resultatet blir i regel användbart. Studier har till och med visat att AI eventuellt kan effektivisera planeringsarbetet så att det tar 50 procent mindre tid. På Wharton School i Pennsylvania har man kunnat se hur lärare med hjälp av AI gått från 20 till enbart 10 timmars planeringstid för att skapa en examination.47
Under tiden jag arbetat med AI har jag ibland stött på AI-kritiska lärarkollegor som oroar sig över att AI-användning för att planera lektioner och skapa uppgifter riskerar att både förta det roliga från undervisningen och förslappa de lärare som sysslar med det. Resonemangen har i stort gått ut på att man som lärare alltid måste träna sin egen didaktiska förmåga för att hålla kvalitet på sin undervisning och att AI då riskerar att bli något som leder till att lärare undviker att tänka själva, vilket kan vara dåligt eller rent av farligt. Det är inte omöjligt att det kan ligga något i denna kritik. Som nämnts tidigare finns tecken på att AI-användning kan leda
47. D. Baidoo-Anu & L. Owusu Ansah (2023). Education in the Era of Generative Artificial Intelligence (AI): Understanding the Potential Benefits of Chat GPT in Promoting Teaching and Learning. SSRN Electronic Journal.
till att ens förmåga att göra det AI gör försvagas. I skolans värld kan förstås också finnas lärare som ibland tar enkla utvägar som riskerar att skada både den egna utvecklingen och kvaliteten på undervisningen – ett problem oavsett om de har eller saknar tillgång till AI.
Samtidigt kan kanske AI hjälpa en sådan person att göra bättre ifrån sig än att bara oreflekterat ta en powerpoint från nätet.
Jag föreställer mig dessutom att inte särskilt många i någon större utsträckning vill ta material rakt av från Chat GPT utan bearbetning och eget arbete. De flesta lärare kommer att förhålla sig till Chat GPT som en kollega som ger mer eller mindre vettiga förslag som man sedan bearbetar, förhåller sig kritisk till, jämför egna idéer med och så vidare. I bästa fall blir AI något som utmanar och utvecklar ens förmåga till didaktiskt kreativt tänkande snarare än förslappar och ersätter den.
Så hur kan det då se ut när man använder AI för den här typen av arbetsuppgifter? De flesta lärare som är bekanta med AI känner nog till att man enkelt kan be Chat GPT att skapa en planering för ett arbetsområde. För optimalt resultat är det då viktigt att prompta så tydligt som möjligt. Vill man exempelvis få inspiration till ett arbetsområde med fokus på språkhistoria kan man prompta Chat GPT om hjälp på följande sätt:
Jag skrev:
Skapa en planering för arbetsområdet språkhistoria i kursen
Svenska 3. Arbetsområdet ska vara tre–fem lektioner och innehålla varierade övningar, lämpliga begrepp och en skriftlig slutexamination med fokus på analys.
Chat GPT skrev:
Här är en planering för arbetsområdet språkhistoria i Svenska 3. Fokus ligger på att variera övningar, inkludera centrala begrepp och avsluta med en skriftlig examination där eleverna får analysera språkhistoriska förändringar.
76 Planera och skapa uppgifter
Med lanseringen av Chat GPT och andra generativa AI-verktyg har skolans förutsättningar förändrats i grunden. Med de nya AI-verktygen ställs både lärare och elever inför nya utmaningar. Hur motiverar vi våra elever att träna upp sitt skrivande när ett datorprogram kan skapa texter på sekunder? Vilka verktyg behöver vi för att stå emot en ändlös mängd AI-genererad desinformation? Och hur ska lärare veta ifall elevers inlämningar har skapats av eleven eller AI?
Lärare behöver utveckla sin undervisning för att lära eleverna att hantera AI och förstå sin omvärld. Den här boken hjälper dig som svensklärare att se både möjligheter och utmaningar med att använda AI i klassrummet.
Boken är indelad i två delar. I del ett får du en grundläggande orientering i vad AI är, hur generativ AI fungerar, liksom en genomgång av olika verktyg. Boken belyser också de begränsningar och risker som följer, bland annat när det gäller källkritik, upphovsrätt och etiska utmaningar.
I del två ligger fokus på tillämpningen av AI. Du får vägledning i hur du kan arbeta med diskussioner kring etik, ansvar och framtida yrkesliv. Du får färdiga övningar, tydligt beskrivna arbetsområden och exempel på hur AI kan stödja i arbetet med
• argumenterande och utredande text
• retorik och grammatik
• språklig variation och språkhistoria
• litteratur, lässtrategier och kreativt skrivande.
Du får också stöd i hur AI kan användas i planering, bedömning och återkoppling.
Boken är skriven för dig som arbetar på högstadiet och gymnasiet.
Fredrik Livijn är gymnasielärare i svenska och IKT-pedagog med mångårig erfarenhet av undervisning på grundskola och gymnasium.
ISBN 9789177415466