Historiska Media
Bantorget 3 222 29 Lund
historiskamedia.se info@historiskamedia.se
© Historiska Media, Ingeborg Arvastsson och Stina Loo 2025
Omslag: Mikael Engblom
Inlaga: Lönegård & Co Omslagsbilder: Collage av Ingeborg Arvastsson. Släktfoto från Övre Gällareböke, Markaryd, 1942, privat ägo.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2025
Tryckning: 1 23456789
ISBN: 978-91-8050-746-2
Inledning 6
EN BRA BÖRJAN I FYRA STEG
STEG 1: Ge dig själv ett uppdrag 11
STEG 2: Hitta de bästa sökvägarna 15
STEG 3: Strukturera och planera 26
STEG 4: Rusta dig med klokskap och tips 33
Speedforskning – om du vill rivstarta 38
FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
Födelse och dop 43
Dolda släktband 50
Barnen som lämnades bort 59
Uppväxt och skolgång 70
Familjen och hemmet 79
I nöd och lust 97 Åldrande och död 107
SÄTT FÄRG PÅ DIN HISTORIA
Samhällets grupper och hierarkier 127 Fritid, folkrörelser och föreningsliv 137
Krig och fred 147
Brott och straff 163
Sjuka och utsatta 179
Invandrade och utvandrade 190
Nationella minoriteter i Sverige 216 Hus och mark 237
SLÄKTFORSKARENS VERKTYGSLÅDA
DNA-släktforskning 248
Konsten att skärskåda ett fotografi 260
Tolka texten 271
När kyrkböcker saknas 286
Ord och förkortningar 291
Litteratur och länkar 296 Register 299 Bildförteckning 303
Din historia, ditt narrativ, din berättelse. Vad känner du till om dig själv? Vad betyder din släkthistoria för dig? Vilka har gått före dig och i vems fotspår går du?
Kanske har du under din uppväxt fått höra att du liknar en släkting du aldrig mött eller besitter en egenskap som sägs vara typisk för en viss släktgren. Eller också är det precis tvärtom, att hela släkten har förundrats över att du inte ser ut som någon i familjen, eller att du är helt ensam om din talang. När du väl börjar tänka på din egen historia hopar sig snart många frågetecken. Vad har ärvts ner till dig, och varför är du som du är? För många av oss är den egna bakgrunden höljd i dunkel. Nutiden pockar ständigt på vår uppmärksamhet och manar framåt, inte bakåt. Det är sällan man har tid att stanna upp, blicka tillbaka, prata med äldre släktingar och fundera på sitt ursprung. Möjligen tänker vi att det är något vi ska göra senare.
Men varför vänta? Det kan finnas en poäng med att stanna upp och se dig omkring, oavsett var i livet du befinner dig. Varför du hamnat där du är kan ha sin förklaring i din släkthistoria. Vilka beslut har du tagit som en direkt följd av det liv som dina anfäder och anmödrar har levt? Går det att dra lärdom av din historia? Går det att bryta mönster eller inspireras till förändring? Påverkas du överhuvudtaget av din historia – eller börjar din resa med dig? Genom att lära känna tidigare generationer kan du få hjälp att förstå varför du är som du är, det kan också hjälpa dig att ta ut din framtida riktning. Kanske finner du att släktforskning kan vara trösterikt, rofyllt, lustfyllt och dessutom ett sätt att bana väg för nya kontakter och roliga möten, med såväl nyfunna släktingar som andra släktforskningsintresserade.
Släktforskning är som en spännande resa bakåt i tiden, där du spelar huvudrollen. Allt som hänt släktens tidigare generationer leder fram till dig. Det har blivit dags att luta dig tillbaka i terapisoffan för att gräva djupt ner i din historia, din hemhörighet. Dags att hitta hem. Glöm historielektionerna om kungar och krig – nu är det dig det handlar om!
Den här boken vänder sig till dig som är allmänt nyfiken på din historia eller vill ta reda på något särskilt om släkten. Utgå från dig själv och din frågeställning: Vill du ägna dig åt traditionell släktforskning och bygga ett stort släktträd? Vill du fokusera enbart på mormors mor eller emigranten som försvann? Vi beskriver hur du sätter igång med din släktforskning och söker dig vidare längs livets väg, från födelse, via barndom och uppväxt, till vuxenliv, åldrande och död. Längs vägen kommer du att stöta på uppgifter om var hon eller han bott, gått i skola, gift sig, arbetat – och mycket mer. Bokens två första delar – ”En bra början i fyra steg” och ”Från vaggan till graven”– ger dig en bra grund för din släktforskning. Utifrån din frågeställning kan du sedan botanisera bland de specialämnen som vi samlat i bokens tredje del, ”Sätt färg på din historia”. Här kan du läsa om soldater och lagbrytare, om hur man forskar på svenska minoriteter, hur utländskt påbrå kan spåras och mycket annat. I slutet av boken lär du dig hur DNA-test fungerar, vad du gör när kyrkböcker saknas och hur du läser gammal handstil. Där finner du också ordlistor och annat du behöver som släktforskare.
Med steg-för-steg-instruktioner, konkreta tips och belysande exempel kan du komma igång med din släktforskning direkt. Du kommer också att kunna fördjupa dig i olika ämnen och på så vis lära känna dina släktingar ännu bättre. Med våra råd om källkritisk forskning tar du dig säkert fram under din släkthistoriska vandring.
Boken innehåller också flera livsöden, korta skildringar där vi får möta människor och följa deras väg under delar av livet, i Sverige och andra länder. Med dessa vill vi visa vad som kan träda fram ur historiens skugga när vi tar hjälp av flera olika källor. Berättelserna spänner över det äventyrliga, vardagliga, sorgliga och fantastiska – precis som livet självt.
Vår handbok ger dig inte bara grunderna i släktforskning utan även våra bästa tips om hur du kan hitta de verkliga guldkornen. Med boken öppnar vi dörren till din historia och ger dig inspiration att hitta dina egna släktberättelser.
1. Ge dig själv ett uppdrag
2. Hitta de bästa sökvägarna
3. Strukturera och planera
4. Rusta dig med klokskap och tips
Vad vill du veta?
Det allra första du bör göra som ny släktforskare är att fundera på vad du är mest nyfiken på. På så sätt kan du formulera ett mål för dig själv och ett syfte med släktforskningen. Du kanske vill följa din släkt tillbaka så långt som möjligt eller skriva en släktbok. Kanske har du en specifik fråga som du har funderat på i många år, som var gammelfarfar blev av eller hur mormors liv såg ut under andra världskriget.
Självklart får du byta frågeställning eller lägga till nya saker du blir intresserad av under arbetets gång. Men det är inte ovanligt att man sugs in i sin historia och ett, tu, tre har man sprungit vilse bland anorna. Släktforskningen blir då lätt spretig och oöverskådlig. Erfarenheten säger oss att forskningen blir enklare att hantera om man gör en avgränsning och formulerar ett mål för sig själv.
Vad har du?
Du vet vad du vill fokusera på och har satt upp ett mål för dig själv. Då är det dags att tänka igenom vad du redan känner till, om släkten eller ditt fokusområde. Stanna upp och se dig omkring. Kanske tänker du att du ingenting vet. Men ganska säkert finns ledtrådar närmare än
du tror. Vad finns att hämta ur brev, fotoalbum och det som berättats i släkten?
Vissa ledtrådar är uppenbara och lätta att finna. Ditt eget pass innehåller inte bara uppgifter om födelsedatum utan också om födelseförsamling. Ett prydligt fotoalbum kan ge upplysningar om tidpunkter, tillfällen och släktingar. Men även ett inte så ordnat fotoalbum, och lösa fotografier, kan ge information. Enstaka anteckningar om årtal och smeknamn – och kanske registreringsnumret på bilen som skymtar i bakgrunden av bilden? – kan leda dig vidare. Det du särskilt ska hålla utkik efter är uppgifter om namn, födelsedatum och födelseort. Många små pusselbitar skapar tillsammans en mer komplett bild.
Gamla brev är rena guldgruvan. Inte bara själva brevet har värde, även detaljer som poststämplar och brevhuvuden kan skvallra om var avsändaren befann sig i skrivande stund.
Ibland har du sådan tur att det finns kalendrar och dagböcker som kan ge uppgifter om arbete, platser, möten och viktiga händelser, och även berätta om det mest privata. Faktum är att fynd kan dyka upp där du minst anar, som i receptsamlingar och i marginaler i böcker. Det kan finnas några korta rader på baksidan av en tavla eller insidan av en skåpdörr.
Skriv ner vad du hittat och rita upp ett släktträd eller en tidslinje. Det ger en bra överblick över ditt utgångsläge och du kan tydligt se var det finns luckor som du måste hantera för att få svar på din frågeställning.
Att intervjua dina släktingar kan vara din viktigaste uppgift som släktforskare. Minnen bleknar och rösterna kommer inte att vara tillgängliga för alltid. Din första prioritet är därför att ringa faster Anna, bjuda hem kusin Kurt och ställa alla frågor du kan komma på. Även sådant som du har viss kännedom om är bra att ta upp, för det är inte säkert att dina släktingar minns samma sak. Era olika perspektiv och minnesbilder kan komplettera varandra.
Prata med de äldsta först. Det är från dem du får reda på saker som ”Tant Johanna från Köpenhamn rökte cigarr och var alltid glad” och ”Min mormor pratade ofta om sin bror som for till Amerika och aldrig hördes av igen”. Beroende på er relation kan dessa samtal utgå från in-
} Hur minns du dina föräldrar? Vet du hur de träffades? Vad arbetade de med? Hur såg deras bakgrund ut?
} Beskriv din uppväxt! Var växte du upp, varför just där och med vilka?
} Vet du om det berättats om särskilda släktdrag, talanger, egenskaper eller utseenden? Vilka?
} Vilka släkthistorier har du fått berättat för dig?
} Vem är den äldsta släktingen du träffat och vad minns du av henne/honom?
} Vilka stora världshändelser har påverkat dig under din uppväxt?
} Hade du en favoritsläkting när du var liten? Varför just hon/han?
} Finns det några familjerecept?
} Vilka högtider minns du bäst och hur firade ni i släkten?
} Finns det något jag glömt att fråga som du skulle vilja ta upp?
Ring upp tjocka släkten och bjud in till fika med pratstund.
tervjufrågor och gamla fotografier eller så lyssnar du bara på vad de har att säga om sin barndom och äldre släktingar.
Det är viktigt att du antecknar noggrant och gärna även spelar in samtalet. Risken är att du annars kommer att glömma eller bara minnas brottstycken. Dessa intervjuer blir en skatt att spara. De flesta mobiltelefoner har en inspelningsfunktion, men se till att den fungerar som den ska innan du börjar använda den. Vårt råd är att du antecknar samtidigt som du spelar in. Det kan vara knepigare att hitta rätt i en lång intervju än i anteckningar på papper.
Ta med en enkel skiss av ditt släktträd och fyll på under samtalet. Det ger en bra överblick över släkten och tjänar också som utgångspunkt för frågor. Ta med gamla fotografier och fråga om det finns fler. Bilder leder ofta till ett naturligt samtal och kan dessutom väcka gamla minnen.
Ställ öppna frågor och undvik ja- eller nej-frågor. Fråga ”Hur såg vägen till skolan ut?”, i stället för ”Var det långt till skolan?”. Ställ följdfrågor för att fördjupa samtalet och få fylligare svar. Exempel på följdfrågor
är: Hur kändes det? Vad hände sedan? Vad tyckte du om det? Varför blev det så? Kan du berätta mer? Minns du något annat?
Undvik att lägga in dina egna värderingar i samtalet. Fokus är på intervjupersonen, inte på dig. Träd in i rollen som journalisten eller forskaren som ska dokumentera, inte diskutera. Om intervjun börjar glida in på andra ämnen, låt din intervjuperson prata klart och styr sedan tillbaka samtalet på släkten. Det är möjligt att ert samtal kan väcka känslor och smärtsamma minnen till liv. Var inte rädd för att fråga, men respektera om din släkting väljer att inte svara.
En lång och välplanerad intervju är oerhört värdefull, men även korta samtal kan ge spännande detaljer att spara. Ta för vana att ha med ett litet anteckningsblock när du träffar släkten, för att dokumentera små ögonblicksbilder eller faktasnuttar. Kanske triggas din nyfikenhet kring släktgården när morfar i förbigående nämner att huset tidigare legat nere vid ån och att det flyttades till sin nuvarande plats mitt i skogen på 1860-talet. Denna värdefulla uppgift kan du senare få verifierad genom att läsa ortens skiftesprotokoll.
Smalfilm var ett populärt format under 1960-, 70- och 80-talen.
Var finns allt material?
När du släktforskar använder du främst kyrkoarkiv, folkräkningar och tidningsarkiv. I kyrkoarkiven finns böcker för födda, vigda och döda, husförhörslängder och mycket mer. Det mesta av det du till en början behöver i din släktforskning är digitaliserat och fritt tillgängligt via internet. Arkivmaterialet förvaras i original hos Riksarkivet, förutom tidningsarkiven som i huvudsak finns på Kungliga biblioteket.
Totalt förvaltar Riksarkivet över 75 hyllmil arkiverat material, varav cirka 7 procent har digitaliserats. Riksarkivet förvarar arkivhandlingar för olika upptagningsområden på flera orter i landet (dessa regionala institutioner hette tidigare landsarkiv). Via Riksarkivets webbplats når du Digitala forskarsalen och Nationell Arkivdatabas, ofta förkortat NAD.
Digitala forskarsalen ger dig tillgång till det digitaliserade arkivmaterialet, samt genvägar till databaser och ämnesingångar via flikarna ”Specialsök” respektive ”Ämnesområde”. Under Ämnesområde finns en kategori som heter ”Släktforskning” – här kan du hitta direktlänkar till flera användbara arkiv och databaser.
Via Nationell Arkivdatabas kan du söka fram det arkivmaterial som förvaras på Riksarkivet och flera andra arkivinstitutioner. I svenska arkiv råder offentlighetsprincipen, vilket innebär att vi alla har rätt att ta
del av allmänna handlingar. Det finns dock en sekretessgräns på vanligen 70 år som särskilt påverkar släktforskare. Denna gräns styr hur du kan ta del av uppgifter, det vill säga om du måste begära ut handlingen eller kan ta del av den hemma på din egen dator. När du går till ett arkiv och begär ut en handling som är yngre än 70 år kommer det att göras en sekretessbedömning i varje enskilt fall.
Om du släktforskar i utländska arkiv är dina viktigaste källor ungefär desamma som i Sverige. Vad som klassas som en offentlig handling kan dock variera ganska stort mellan olika länder. I kapitlet ”Invandrare och utvandrare” återkommer vi till detta ämne.
Även om det mesta du behöver i början av din släktforskning finns online, glöm inte bort att du som regel behöver besöka fysiska arkiv för att fånga hela bilden av en människa. Det finns mycket mer att upptäcka om dina släktingar på våra arkivinstitutioner, det kan vi lova. Om vi nöjer oss med enbart de uppgifter vi kommer åt via datorn kommer vi att missa den fantastiska skatt som gömmer sig i fysiska mappar, boxar och böcker.
Längre fram i boken kommer vi att gå in på vilka källor som är mest relevanta i olika sammanhang. Här beskriver vi de vanligaste källorna i korthet.
Ditt viktigaste forskningsmaterial är kyrkböckerna, det vill säga de böcker som förts av prästerna i Sveriges alla kyrkoförsamlingar. År 1686 kom kyrkolagen som ålade präster att föra bok över alla församlingsbor. Lagen krävde att alla dop skulle skrivas upp, att församlingsbornas kunskaper om kristendom skulle kontrolleras och noteras, och att alla vigslar och begravningar skulle dokumenteras. Böcker för födda, vigda och döda kallas även ministerialböcker, och i mindre församlingar kunde dessa händelser sammanföras i en enda bok.
Mellan 1686 och 1991 ansvarade kyrkan för Sveriges folkbokföring. Resultatet blev ett enormt forskningsmaterial som gett släktforskare en världsunik möjlighet att följa släkten långt tillbaka i tiden.
Kyrkoarkiven är till största del digitaliserade och tillgängliga på Riksarkivets digitala forskarsal. Det är i kyrkoarkivens kyrkböcker du kommer att tillbringa mest tid, bläddrande i födelseböcker, husförhörslängder, dödböcker och mycket annat. Betrakta arkiven som en skattkista med mängder av fack, som det står dig fritt att öppna och utforska!
I Riksarkivets webbutik finns böcker och databaser till försäljning, men även vägledningar och annat matnyttigt som kan laddas ner gratis.
Följande delar (serier) kommer du att ha störst nytta av:
} Husförhörslängder (AI): Förteckningar över församlingsbornas familjekonstellationer, läskunnighet, nattvardsgång och mycket annat
} Församlingsböcker (AIIa): Husförhörslängden bytte namn till församlingsboken omkring år 1895 och innehåller ungefär samma uppgifter
} In- och utflyttningslängder (B): Listor över in- och utflyttade i församlingen
} Födelse- och dopböcker (C): Listor över födda i församlingen
} Konfirmationsböcker (D): Listor över konfirmerade ungdomar
} Lysnings- och vigselböcker (E): Listor över personer som gift sig
} Död- och begravningsböcker (F): Listor över döda i församlingen
} Bilagor (H): Beroende på vad som bevarats kan här finnas bilagor till de övriga volymerna i arkivet, till exempel födelseboken eller flyttningslängden
} Kyrkoräkenskaper (L): Församlingens bokföring
Alla församlingar har inte samtliga kyrkböcker vi nämner här, vilket kan bero på flera olika saker. Kyrkböcker kan ha brunnit upp, blivit förstörda eller skadade. Församlingen kan vara en annexförsamling till en moderförsamling där flera av kyrkböckerna kan återfinnas. Det är inte ovanligt att församlingar slagits ihop eller helt enkelt upphört.
Om dina släktingar tillhört en frikyrka kan du hitta ytterligare spår efter dem i frikyrkans arkiv. Många av frikyrkornas arkiv finner du i Nationell Arkivdatabas, men du kan även vända dig direkt till frikyrkan för att ta del av dess material.
ANDRA VÄGAR TILL KYRKBÖCKERNA
Kyrkböckerna finns även på betaltjänsten Arkiv Digital, en webbapplikation som kräver abonnemang. Här finns färgfotografier av kyrkoarkivens handlingar och mängder av annat arkivmaterial, samt sökbara per-
sonregister som underlättar forskningen. I registren finns ofta en länk till originalkällan, vilken alltid ska kontrolleras för att du ska vara säker på att du hittar rätt uppgifter. För den inbitne släktforskaren är Arkiv Digital ofta oumbärlig, särskilt om du fastnat eller tappat bort en person bland alla kyrkböcker.
Du kan också få tillgång till kyrkböckerna och andra viktiga källor på onlinetjänster som Family Search, My Heritage och Ancestry. Family Search är gratis att använda medan de andra två kräver abonnemang för de flesta funktioner och sökmöjligheter. Dessa webbplatser är även dina ingångar om du vill släktforska i andra länder. Vilken väg du väljer är upp till dig och din plånbok, men vi föreslår att du börjar på Riksarkivet. Och eftersom Riksarkivet är ett bra ställe att utgå från kommer vi i de flesta fall att använda oss av deras tjänst när vi ger exempel och steg-för-steg-instruktioner.
Under arbetets gång kanske du upptäcker att det du söker inte finns via den tjänst du använder. Då rekommenderar vi att du söker även på de andra släktforskningssajterna. Innehållet kan skilja sig något åt, och olika material har digitaliserats. Exempelvis kan du hitta en bouppteckning på Riksarkivet som inte finns på Arkiv Digital, och en vigselbok i Arkiv Digital som inte är tillgänglig på Riksarkivet. (På sidan 26 kan du läsa mer om digitala släktforskningssajter.)
Under lång tid var latin prästernas arbetsspråk. Trots att det förlorade sin starka ställning i kyrkböckerna redan under 1700-talet, kan man stöta på latin långt in på 1800-talet.
En viktig sak att ha med sig under släktforskningen är att man inte kan ta för givet att orden som används hade samma betydelse som i dag. Exempelvis gäller detta de viktiga släktskapsorden svåger och kusin. Det
Riksarkivet sok.riksarkivet.se
Nationell Arkivdatabas (NAD) sok.riksarkivet.se/nad
Digitala forskarsalen sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen
Kungliga bibliotekets tidningsarkiv tidningar.kb.se
Svenska Akademiens ordbok, SAOB saob.se
Databaser, folkräkningar och församlingsutdrag är i de flesta fall avskrifter av originalhandlingar. De kan därför innehålla fel som beror på felläsningar, feltolkningar eller avskriftsmissar. Innan du kunnat bekräfta uppgiften i en tillförlitlig källa bör du därför betrakta den som en andrahandsuppgift.
förra betydde förr ingift man och det senare kunde betyda syskonbarn. Ett bra hjälpmedel är Svenska Akademiens ordbok, SAOB, som finns tillgänglig online.
Längst bak i boken finns en ordlista över ord som ofta förekommer i källorna, men en ordbok för släktforskare är också bra att ha till hands.
Folkräkningar, församlingsutdrag och databaser
Folkräkningarna innehåller en mängd olika uppgifter såsom namn, födelsedatum, födelseort, civilstånd, bostadsort och hushåll. Ofta uppges även släktskap mellan familjemedlemmar och ibland även nationalitet eller minoritetsgrupp.
Det finns svenska folkräkningar för varje årtionde mellan 1860 och 2000, och ett par däremellan: 1975 och 1985. För Stockholms stad finns även en folkräkning för år 1945.
Folkräkningarna mellan 1860 och 1940 består av sammanställningar från kyrkans folkbokföring, det vill säga ministerialböckerna samt husförhörslängderna och församlingsböckerna. Därefter, mellan 1950 och 1990, genomfördes så kallade folk- och bostadsräkningar en gång per decennium, baserade på enkätundersökningar bland befolkningen. Folkräkningen 2000 är egentligen inte en folkräkning utan en databas som innehåller utdrag ur Försäkringskassans register över boende i Sverige.
Folkräkningar finns på:
} Riksarkivets digitala forskarsal 1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910, 1920 (som församlingsutdrag), 1930
} Arkiv Digital 1940, 1945 (Stockholm), 1950, 1960, 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
} CD, DVD, USB (säljs av Riksarkivet och Rötterbokhandeln) 1890, 1910, 1970, 1980, 1990, 2000
Gör så här för att hitta kyrkböckerna i Riksarkivets digitala forskarsal:
Gå till sok.riksarkivet.se.
Klicka på Digitala forskarsalen.
Skriv in namnet på församlingen/orten du letar efter i fältet för Arkiv/församling.
Ange län.
Under rubriken ”Arkivtyp”, välj ”Kyrkoarkiv”.
Klicka på ”Sök”.
I mindre kommuner finns vanligtvis bara en församling som heter som orten, medan större kommuner kan ha flera församlingar. Om du valt en större kommun med flera församlingar får du upp en träfflista. Klicka på den församling du letar efter.
REFERENSKODER – NYCKLAR TILL ARKIVETS SKATTER
Materialet i kyrkoarkivet är organiserat enligt samma principer i alla församlingar.
} Varje församling har ett nummer
} Församlingens material är indelat i serier
} Varje serie innehåller volymer
} Varje volym består av en inskannad bok, där varje uppslag/ sida är en bild
} Varje bild, till exempel en sida i en husförhörslängd, har ett unikt bild-ID
När du hittat rätt volym klickar du på ”Bild” för att komma till det inskannade materialet. Du klickar dig fram i boken genom att gå framåt, bild för bild. Obs! En bild motsvaras oftast av ett uppslag i den inskannade boken –detta kan kännas lite förvirrande i bör-
20 steg 2: Hitta de bästa sökvägarna
jan. Bild nummer 11 kan till exempel visa sida nr 3. I rullmenyn där man söker efter bildnummer anges också sidnumren.
Referenskoden ger uppgift om var arkivuppgiften finns. Koden ”SE/LLA/13251/A I/1” talar till exempel om att uppgiften finns i Sverige (SE), på Riksarkivets kontor i Lund (LLA), i Lomma församlings kyrkoarkiv (13251), i Husförhörslängden (A I), i volym 1. Alla dessa siffer- och bokstavskombinationer hjälper dig att hitta tillbaka till exakt det ställe där du hittade en viss uppgift. De finns samlade under fliken ”Information” som kan öppnas till höger om varje bild.
För att du ska veta var du har varit och hitta tillbaka till samma volym är det smidigt att kopiera och spara källhänvisningen till bilden (också under fliken ”information”).
Krångligt? Läs avsnittet Speedforskning på sidan 38, så klarnar nog bilden!
En annan källa är Statistiska centralbyråns församlingsutdrag över födda, vigda och döda, från varje år mellan 1860 och 1949. Församlingsutdragen består av avskrifter från födelse-, vigsel- och dödböcker från alla Sveriges församlingar, och är en värdefull källa när kyrkböckernas ministerialböcker saknas. SCB:s församlingsutdrag hittar du under fliken ”Specialsök” i Riksarkivets digitala forskarsal. Vi kan också rekommendera databasen Sveriges dödbok som ges ut av Sveriges släktforskarförbund och säljs i webbutiken Rötterbokhandeln. Denna persondatabas innehåller alla döda i Sverige och kan installeras på datorn eller abonneras på som onlineversion. Den senaste versionen täcker perioden 1815–2022.
I tidningarna skrev man länge om högt och lågt, och det är ganska troligt att dina släktingar kom med i tidningen någon gång under sin livstid. Om de inte nämndes i små familjenotiser kanske de uppmärksammades i samband med att de gick en utbildning, fick löneförhöjning, köpte en fastighet, tog ett lån eller bröt handleden. Nyhetsbevakningen var omfattande så du kan räkna med att minsta lilla omkullvälta hölass fick en rad i den lokala dagstidningen. Frågan är inte om dina anor förekommer i tidningarna, utan snarare vilket sökord du ska använda för att få bästa träff i arkiven.
Tidningsarkiv hittar du på flera ställen online. Det mest omfattande är Kungliga bibliotekets tidningsarkiv som innehåller de flesta svenska dagstidningar från 1645 fram till i dag. Tidningarna är sök- och läsbara online (tidningar.kb.se), men det finns ett aber: tidningar som är 100 år eller yngre skyddas av upphovsrätten. Dessa är sökbara online, men endast läsbara på bibliotek som anslutit sig till Kungliga bibliotekets tjänst (se lista på Kungliga bibliotekets webbplats). De tidningar som ännu inte digitaliserats finns som regel på mikrofilm. Vänd dig till ditt närmaste bibliotek, så hjälper personalen dig att hitta den tidning du söker. Vid sidan om Kungliga bibliotekets arkiv har flera dags- och kvällstidningar egna historiska arkiv. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet är exempel på tidningar som ger prenumeranter åtkomst till sina arkiv – och då menar vi allt material, oavsett när det publicerades. Ett annat tidningsarkiv är Genealogiska föreningens klipparkiv, tillgängligt
Exempel på ”grävande journalistik”, ur Jämtlandsposten den 26 januari 1925.
för medlemmar, med över två miljoner familjenotiser från tre olika tidningar.
När du söker i tidningsarkiven är det bra att prova olika stavningar på namn och orter, samt att avgränsa i tid och välja specifika tidningar. Har din släkting ett ovanligt namn kan en sökning som består av för- och efternamn ge bra utdelning. Ibland får en sökning på bynamnet bättre träffar. Inte sällan måste du laborera med olika kombinationer av sökord, till exempel olycka och brand.
Tänk på att vara extra källkritisk när du söker i gamla tidningar –många skribenter hade en politisk agenda och drog sig inte för att ta till överdrifter. Satir och ironi förekommer ymnigt och är kanske inte så lätt att upptäcka för oss som inte läser dessa tidningar dagligdags.
UTLÄNDSKA TIDNINGSARKIV
Många länder har en motsvarighet till Kungliga biblioteket. I Norge hittar du ”aviser” på Nasjonalbiblioteket (nb.no). I Finland kan du läsa dagstidningar från före år 1951 på Nationalbiblioteket (digi.kansalliskirjasto.fi). Även Danmark har ett tidningsarkiv där äldre tidningar går bra att läsa direkt på datorn, medan nyare tidningar skyddas av upphovsrätt (statsbiblioteket.dk/mediestream).
I USA har det funnits ett flertal svenskamerikanska dagstidningar som nu har digitaliserats och gjorts tillgängliga via Minnesota Historical Societys webbplats (mnhs.org/newspapers/swedishamerican). Här är även rapporter om händelser i Sverige vanligt förekommande. Andra internationella tidningsarkiv är betaltjänsterna Newspapers.com och Oldnews.com som täcker en rad olika länder.
2: Hitta de bästa sökvägarna
Det är inte bara arkivmaterial och databaser som finns att tillgå för släktforskaren, utan även ett rikt föreningsliv. Många släktforskarföreningar kan ge tips om bra lokala källor, men framför allt arrangerar de träffar där du kan träffa likasinnade, utbyta erfarenheter och få hjälp med din släktforskning.
Utöver alla lokala föreningar finns tre rikstäckande organisationer: Sveriges släktforskarförbund, Genealogiska föreningen och DIS (Föreningen för datorhjälp i släktforskningen). På Släktforskarförbundets webbplats (rotter.se) finns mycket material att utforska och även ett nätforum, Anbytarforum, samt webbutiken, Rötterbokhandeln. Genealogiska föreningen erbjuder också mycket matnyttigt material, såsom filmade föredrag och sökbara databaser med bland annat tidningsarkiv och inrikes pass. DIS har flera lokalföreningar och en aktiv fadderverksamhet till hjälp för nya släktforskare. Alla tre organisationer ger regelbundet ut tidskrifter och nyhetsbrev. Hembygdsföreningar hittar du via Sveriges hembygdsförbunds webbplats.
Varje år anordnas mässan Släktforskardagarna någonstans i Sverige. År 2022 samlades släktforskarna i Skövde.
