FRITID OCH
FRISKVÅRD Nivå 1
Stina Willquist
INNEHÅLL
Så använder du den här boken
Det här läromedlet innehåller allt du behöver för att klara av ämnet fritid och friskvård på nivå 1. Det kan användas i klassrummet och vid lektionsundervisning, men det fungerar också för dig som studerar helt på egen hand.
Ämnet fritid och friskvård
Ämnet fritid och friskvård ger kunskaper i hur fritidsverksamheter och friskvårdsaktiviteter drivs och genomförs samt vilken betydelse det har för deltagarna. Ämnet är nära sammankopplat med andra ämnen, som hälsopedagogik, pedagogik och fritidskunskap. Ämnet fritid och friskvård läses endast i en nivå och det finns därför ingen progression mellan nivåer att lyfta fram.
Läromedlets fokus
Fritid och friskvård är ett praktiskt ämne. I slutet av läromedlet finns det därför något vi kallar ”Din aktivitet”. Där kan du omsätta det du lärt dig i varje kapitel till praktiskt genomförande av en aktivitet inom fritid och/ eller friskvård. Många som läser läromedlet kommer att arbeta med fritid och friskvård och därför finns det många exempel från verksamheter som sysslar specifikt med detta.
Du som läser kommer kanske arbeta med personer med funktionsnedsättningar. Här finns det stor anledning att förstå hur man arbetar med olika aktiviteter som rör fritid och friskvård. Det är även viktigt att förstå hur man anpassar fritid- och friskvårdsverksamheter så att personer oavsett funktionsförmåga kan delta. Läromedlet tar därför upp exempel på hur fritid och friskvård relaterar till funktionsnedsättningar.
Läromedlet tar även upp en del exempel på hur fritid- och friskvård kan användas inom pedagogiska verksamheter för barn och unga.
Läromedlets struktur
Läromedlet innehåller sex kapitel som går igenom olika delar av ämnets centrala innehåll. I början av varje kapitel kan du läsa vilka punkter i det centrala innehållet som just det kapitlet täcker. Utöver texterna innehåller läromedlet några olika inslag för att hjälpa dig med dina studier:
Fallbeskrivningarna ger exempel på situationer som kan uppstå i olika pedagogiska och sociala sammanhang, till exempel på en praktikplats. De ger dig möjlighet att fundera över vad du tycker är rätt och fel och hur du tycker man bör agera i svåra situationer.
diskutera · fundera på
Texterna varvas med reflektionsfrågor som handlar om det du precis läst om. De kan diskuteras i par eller grupp, men de kan också vara underlag för egna funderingar.
Faktarutorna är laddade med intressanta fakta om olika saker som är kopplade till innehållet. Det kan till exempel vara statistik eller specifika exempel från verksamheter eller personer som är relevanta för ämnet.
CENTRALA BEGREPP
I slutet av kapitlet listas de begrepp som är centrala för innehållet. Det är viktigt att du kan förstå och använda dig av de centrala begreppen, så här har du en möjlighet att testa dig själv.
INSTUDERINGSFRÅGOR
Genom att svara på instuderingsfrågorna kan du repetera det du läst om i kapitlet och kontrollera att du kommer ihåg de viktigaste delarna.
UPPGIFTER
På kapitlets sista sida finns exempel på uppgifter som du kan göra för att fördjupa och förstärka dina kunskaper. Det finns uppgifter av olika omfattning och svårighetsgrad – några som du kan göra själv och några som du kan göra tillsammans med andra.
Andrés står vid sidan av bassängkanten och tittar på barnen som plaskar i bassängen. Idag övervakar han den grunda poolen och han har fullt upp med att se till så att alla mår bra. Barnen hoppar upp och ner, skrattar och frustar. Andrés har många gånger funderat över hur mycket vatten som besökarna får ner i sina magar varje dag. När han ser på barnen som hoppar upp och ner och simmar under vattnet tänker han att det måste vara en hel del vatten som de råkar svälja. Han är glad över att badhuset har noggranna regler kring hygien och att de kontrollerar halterna av klor samt bakterier i vattnet regelbundet. Det gör att barnen åtminstone inte blir sjuka av att svälja vattnet.
Fritids- och friskvårdsverksamheter
Att ha en meningsfull fritid är viktigt för oss människor och vi behöver hitta tid och kraft för att återhämta oss på olika sätt. Många fritidsoch friskvårdsverksamheter anordnar aktiviteter för att vi ska må bra efter arbetet eller skolan.
Det finns olika sätt att driva en fritids- och friskvårdsverksamhet. Allt beror på vilket syfte verksamheten har och hur man vill finansiera och styra verksamheten. Det finns dessutom flera lagar och riktlinjer för verksamheter inom fritid och friskvård.
Det här kapitlet innehåller följande avsnitt:
o Fritid, friskvård och hälsa
o Vad fritids- och friskvårdsverksamheter är och hur de kan drivas
o Riktlinjer och lagar som styr verksamheterna
Centralt innehåll
• Driftsformer och ekonomi för offentliga, ideella och kommersiella fritids- och friskvårdsverksamheter.
• Riktlinjer, lagar och andra bestämmelser som gäller fritids-, bad- och friskvårdsverksamheter.
diskutera · fundera på
• Har du svalt vatten när du badat i en bassäng? I så fall, hur kändes det?
• Känner du dig trygg med att vattnet kontrolleras regelbundet i de badhallar du har besökt?
avdragsgill – kostnaden kan dras av från företagets intäkter för att minska den skattepliktiga vinsten och därmed den skatt som företaget måste betala.
Fritid, friskvård och hälsa
Begreppet fritid går att definiera på olika sätt. Generellt kan man säga att fritid är den tid som inte är upptagen av arbetsrelaterade eller nödvändiga sysslor som till exempel arbete, studier eller hushållsarbete. Det är den tid du är fri att välja att göra det du vill göra just nu. På fritiden kan man slappna av och komma bort från alla vardagens krav. Fritid kan bestå av att träffa vänner, titta på Tv, måla eller vara med i olika friskvårdsaktiviteter.
En friskvårdsaktivitet är en aktivitet som bidrar till att öka välbefinnandet på olika sätt. Ett företags arbetsgivare kan finansiera en anställds friskvårdsaktivitet med en summa varje år, då är den summan avdragsgill för företaget. Exempel på friskvårdsaktiviteter är sport, simning eller massage.
Att ha en meningsfull fritid och ha friskvårdsaktiviteter är viktigt för alla människor eftersom det gör att vi mår bra och har god hälsa. En god hälsa är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) att må bra fysiskt, psykiskt och socialt. Genom att ha fritidsintressen som du utövar regelbundet ökar din hälsa och ditt välbefinnande.
Här går vi igenom hur fritid och friskvård påverkar
▶ livskvalitet
▶ fysisk hälsa
▶ psykisk hälsa
▶ social hälsa
▶ kognitiv hälsa.
diskutera · fundera på
• Vilka fritidsintressen har du? Vad ger de dig?
• Om du hade obegränsat med tid och resurser, vad skulle du då göra på din fritid? Vad skulle det ge dig?
Livskvalitet
Livskvalitet är ett sätt att mäta hur man trivs med sitt liv. För att ha hög livskvalitet vill man gärna ha en bra balans mellan arbete, studier och avkoppling. En meningsfull fritid hjälper till att skapa en sådan balans.
Fritid- och friskvårdsaktiviteter gör det möjligt att utforska intressen och passioner vilket gör att du kan känna en känsla av självförverkligande och personlig utveckling. När du engagerar dig i aktiviteter som är betydelsefulla och roliga får du en mer positiv syn på livet och din livskvalitet ökar.
Fysisk hälsa
En aktiv fritid med friskvårdsaktiviteter innebär ofta ökad fysisk aktivitet. Genom att delta i sport och andra fysiska aktiviteter under fritiden förbättras konditionen, styrkan och rörligheten. Det innebär att risken för sjukdomar som till exempel hjärtkärlsjukdomar och diabetes minskar. Många aktiviteter som till exempel dans och bollsporter utvecklar även motoriska färdigheter och koordination.
motorik – kroppens rörelser och hur dessa styrs
Psykisk hälsa
Meningsfulla fritids- och friskvårdsaktiviteter fungerar som en avkoppling från vardagens stress och kan minska nivåer av stresshormoner. Det bidrar till en bättre psykisk hälsa. Genom att känna glädje och mening ökar ”må-bra” hormoner, som till exempel endorfiner och oxytocin, i kroppen. Risken för depression minskar också när livet innehåller meningsfulla fritids- och friskvårdsaktiviteter.
Social hälsa
Många fritids- och friskvårdsaktiviteter innebär att du träffar andra människor med samma intresse, till exempel genom olika föreningar. Det utvecklar din förmåga att kommunicera och samarbeta med andra. Det gör också att det kan skapas fina vänskaper och sociala nätverk. Detta i sin tur stärker känslan av stöd och tillhörighet och man känner sig mindre ensam.
Kognitiv hälsa
En del fritidsaktiviteter påverkar din kognitiva hälsa. Aktiviteter där du lär dig nya saker, som en språkkurs, stimulerar hjärnan och utvecklar tänkandet. En kortspelsklubb kan bidra till att mentala funktioner som till exempel minnet förbättras. Fritidsaktiviteter som konst, musik och hantverk främjar kreativitet och problemlösningsförmåga.
diskutera · fundera på
• Hur påverkar dina fritidsintressen din hälsa?
• Finns det någon i din omgivning som gör en aktivitet på sin fritid som har fått de att förändra sin hälsa på ett positivt sätt?
Hur kan du anpassa aktiviteten?
En viktig del av att vara pedagogisk ledare är att kunna anpassa aktiviteten både till olika förutsättningar och till olika personer.
För att anpassa de olika rörelserna i aktiviteten till olika personer har Henrik funderat ut olika alternativ till rörelser. Ett exempel är att han visar att man kan göra armhävningar på olika sätt, till exempel genom att ha knäna i golvet eller bara böja lite i armbågarna.
Hur gör du om det blir konflikter?
Ibland blir det konflikter och då är det du som ledare som behöver se till att konflikten löses. Ett bra sätt att lösa konflikter är att först prata med de inblandade var för sig. Då får du information om deras olika uppfattningar och kan tänka ut förslag på lösningar eller kompromisser. Sedan talar ni alla tillsammans.
Henrik brukar inte ha några konflikter på sin aktivitet eftersom många bara kommer på aktiviteten och sen går hem. Ibland kommer det deltagare som vill stå på samma plats och börjar argumentera om vem som ska stå på platsen. Då brukar Henrik säga att han kan flytta på sig så att båda kan se.
diskutera · fundera på
• Fundera över de ledare du har mött under ditt liv. Vad gör en bra ledare och vad gör en mindre bra ledare?
Utvärdering och dokumentation
I slutet av varje period är det viktigt att utvärdera perioden. Det är också viktigt att utvärdera varje enskild aktivitet. För att kunna använda sig av utvärderingen när man gör nästa periods planering är det viktigt att dokumentera det man utvärderar.
Utvärdering
Att utvärdera en genomförd aktivitet på ett effektivt och grundligt sätt är viktigt för att dra lärdomar, förbättra framtida aktiviteter och säkerställa att målen har uppnåtts. För att utvärdera på bästa sätt kan man följa dessa steg:
FÖRBEREDELSER INFÖR UTVÄRDERINGEN
Utvärderingen görs bara en gång och det är därför viktigt att få all nödvändig information på en gång. För att vara säker på det behövs en del förberedelser.
Definiera syftet med utvärderingen. Klargör varför utvärderingen görs. Ska den hjälpa till att förbättra framtida aktiviteter, bedöma om målen uppnåddes, eller ge insikt i deltagarnas upplevelser?
Identifiera nyckelområden. Bestäm vilka delar av aktiviteten som ska utvärderas, exempelvis planering, genomförande, deltagarnas engagemang eller resultatet.
dokumentera –samla in och sortera information som kan användas för att tex analysera eller minnas. Dokumentation är ofta skriftlig men kan också vara muntlig eller i form av foto, film eller något skapat verk
data – information, upplysningar, svar på specifika frågor, siffror
SAMLA IN DATA
Nu ska du samla in data och få svar på dina frågor. De frågor du då kan ställa bör vara liknande detta:
▶ Vad gick bra?
▶ Vad gick mindre bra?
▶ Nådde vi målen?
▶ Varför/Varför inte?
▶ Vad kan vi göra bättre nästa gång?
Det är också bra om man kan låta besökarna eller deltagarna utvärdera verksamheten eller en aktivitet. Då kan man använda sig av olika metoder.
Kvantitativa metoder är metoder där man får så många svar som möjligt, till exempel enkäter.
Kvalitativa metoder är metoder för att få en djupare förståelse för det man vill utvärdera, till exempel intervjuer med några deltagare.
VISSTE DU ATT?
Det finns många olika metoder för att samla in data. Några exempel är:
Enkäter och frågeformulär: Dela ut enkäter till deltagare för att samla in deras åsikter om aktiviteten. Frågor kan handla om hur nöjda de var, vad som fungerade bra, och vad som kan förbättras.
Intervjuer: Genomför djupintervjuer med några av deltagarna för att få en djupare förståelse av deras upplevelser och synpunkter.
Observationer: Om möjligt, observera aktiviteten när den pågår för att notera deltagarnas engagemang och eventuella problem som uppstår.
Dokumentanalys: Gå igenom dokumentation från aktiviteten, som tidplaner, resurshantering, och deltagarlistor, för att bedöma hur väl planeringen och genomförandet stämde överens.
ANALYSERA INSAMLADE DATA
Nästa steg är att analysera den data som samlats in. Man kan till exempel analysera enkätresultat, för att identifiera trender, mönster och avvikelser och även gå igenom kvalitativa data, som intervjuer och öppna enkätfrågor, för att identifiera återkommande teman, insikter och kritik. Detta ger en mer nyanserad bild av hur aktiviteten upplevdes. Resultaten av analysen kan sedan jämföras med de mål som sattes upp.
Det är viktigt att man ger sig själv tid att fundera över vad man själv tycker fungerade bra och mindre bra och sina egna tankar kring om målen uppnåddes eller inte.
DRA SLUTSATSER, IDENTIFIERA LÄRDOMAR OCH
HITTA ÅTGÄRDER
För att se verksamhetens eller aktivitetens styrkor och svagheter så kan man lista de delar som fungerat bra och de som fungerat mindre bra. Utifrån detta kan man se hur man kan ska fortsätta göra av det man gjorde bra och hur man kan förbättra verksamheten eller aktiviteten till nästa gång.
Att analysera data och information som man har fått in är det viktigaste steget i utvärdering.
Enkäter som inte används för att förbättra aktiviteten har varit helt onödiga.
Julen närmar sig och Henrik har avsatt dagen till att utvärdera terminen och sina egna gympapass. Han börjar med att titta på om målet är uppnått och när han går igenom hur många deltagare som varit på de olika passen ser han att alla pass utom hans eget gympapass på kvällstid har haft i genomsnitt mer än 15 deltagare. På hans gympapass på kvällstid har genomsnittet varit 10 deltagare. För några veckor sedan bestämde han sig för att prata med alla deltagarna som gick på förmiddagspasset och frågade dem vad de tyckte vad bra med just det här passet och om de kunde jämföra det med kvällspasset. Alla hade inte tid att prata med honom men fyra personer satte sig ner och berättade vad de tyckte. Det Henrik såg som gemensam nämnare var att passet låg för sent på kvällen och att det var för dålig musik.
Henrik bestämmer sig för att gå vidare och se om han kan dela ut en enkät till deltagarna på de andra kvällspassen för att se vad de tycker är bra med de passen. Han bestämmer sig också för att prata med de andra ledarna om vad de har gjort för att få deltagare till sina pass.
diskutera · fundera på
• Tycker du att Henrik har valt rätt metoder att utvärdera aktiviteten? Finns det något han kunde ha gjort annorlunda?
Dokumentation
Att dokumentera en aktivitet på ett effektivt sätt är viktigt så att man inte glömmer bort allt man har gjort och hur man kan förbättra aktiviteten. Det finns olika sätt att dokumentera en aktivitet. Några exempel är:
FILM OCH FOTO
Ett sätt att dokumentera en aktivitet är att filma eller fotografera. Det är viktigt att alltid fråga om man får lov att filma eller fotografera deltagare. Om man inte får tillåtelse att fota eller filma deltagare behöver man säkerställa att det bara är en själv som ledare som är med på filmen.
Henrik satte under ett gympapass upp sin mobil och filmade sig själv. Innan passet började berättade han för deltagarna att han filmade och att man bara skulle se honom på filmen. Han berättade också att filmen var till för att dokumentera hans ledarskap så att kan skulle kunna utvärdera sig själv som ledare.
LOGGBOK
Att föra loggbok är att löpande anteckna allt som sker under en viss period. Det är som att skriva dagbok fast med yrkesmässiga ögon.
En fördel med att använda loggbok är att man kan följa hela processen. Eftersom dokumentationen sker hela tiden kan man se hur du som ledare reflekterade kring aktiviteten i början jämfört med slutet. Det är en stor skillnad mot att i efterhand försöka minnas hur man startade och vilka frågeställningar man då ställdes mot. Loggboken kan enkelt visa både ledarens, aktivitetens och deltagarnas löpande utveckling.
MINDMAP
Att ha en gemensam mindmap på arbetsplatsen där alla kan skriva in vilka aktiviteter som har gjorts och en kort kommentar om vad som har fungerat bra är ett sätt att dokumentera aktiviteter tillsammans. Detta är ett bra sätt om man sedan vill komma ihåg de aktiviteter som gjorts under en viss period.
En fördel med att använda en mindmap är att flera personer kan bidra till en gemensam dokumentation. I en mindmap är det också möjligt att sortera och gruppera aktiviteter, tankar och idéer på ett visuellt sätt.
SKRIFTLIG SAMMANFATTNING
En skriftlig sammanfattning av de viktigaste delarna är ett bra sätt att dokumentera. I denna sammanfattning beskriver man kort bakgrunden till aktiviteten och målet med aktiviteten. Sedan beskrivs hur aktiviteten genomfördes och om det hände något oväntat. Resultatet beskrivs och om man har nått målen. Kanske kan man också sammanställa den feedback man fått från deltagarna. I slutet av sammanfattningen skriver man ner viktiga lärdomar som kan vara bra att komma ihåg till kommande aktiviteter.
diskutera · fundera på
• Vilka dokumentationssätt har du använt dig av? Skulle du vilja prova några nya?
• Vilka fler sätt att dokumentera känner du till?
CENTRALA BEGREPP
Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen.
Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.
TIPS!
Skriv en lista med alla begrepp och använd texten i boken för att skriva dina egna förklaringar. Gå sedan igenom ord för ord, täck över förklaringen och förhör dig själv.
> Process
> Processarbete
> Nulägesanalys
> Mål
> SMART-a mål
> Självförtroende
> Självkänsla
> Pedagogik
> Ledarskap
> Pedagogiskt ledarskap
> Utvärdering
> Data
> Dokumentation
INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Beskriv hur man kan arbeta processinriktat.
2. Hur gör man en nulägesanalys?
3. Vad innebär ett SMART mål?
4. Vad är viktigt att tänka på när man gör en långsiktig planering över aktiviteter?
5. Vilka frågor kan man ställa sig när man vill planera en aktivitet?
6. Hur kan man stödja och stimulera deltagande i aktiviteter?
7. Vad innebär självförtroende?
8. Vad innebär självkänsla?
9. Vad innebär ett pedagogiskt ledarskap?
10. Ge exempel på frågor man kan ställa sig som pedagogisk ledare.
11. Varför ska man utvärdera en aktivitet?
12. Vilka frågor kan man ställa sig själv när man vill samla in data för att göra en utvärdering?
13. Ge exempel på olika sätt att dokumentera en aktivitet.
UPPGIFTER
1. Arbeta enskilt. Fundera över din självkänsla och ditt självförtroende. Skriv ner dina reflektioner kring vad som påverkar din självkänsla och ditt självförtroende.
2. Arbeta enskilt. Sätt upp ett mål för dig själv. Det kan vara i studier eller en fritidsaktivitet eller något annat. Gör nu om målet så att det blir ett SMART- mål. Skriv ner så detaljerat du kan.
SMART-mål
▶ specifikt
▶ mätbart
▶ attraktivt/accepterat
▶ realistiskt
▶ tidsbestämt
3. Arbeta enskilt eller i par. Tänk dig att du är en träningspassledare. Beskriv hur du skulle stödja och stimulera deltagande i en aktivitet så att alla känner sig inkluderade, oavsett om de är nybörjare eller erfarna. Vad skulle du göra om någon känner sig osäker eller inte kan delta fullt ut? Skriv ner dina reflektioner.
4. Arbeta i grupp. Föreställ er att ni arbetar som barnskötare och ni ska planera en aktivitet där deltagarna har olika kulturella bakgrunder. Hur anpassar ni aktiviteten för att vara inkluderande och respektfull gentemot alla deltagare? Ge exempel på sociala och kulturella faktorer som kan påverka planeringen. Redovisa för varandra.
5. Arbeta i grupp. Föreställ er att ni arbetar på ett LSS-boende och ni ska hålla en aktivitet för brukarna. Beskriv hur ni skulle anpassa aktiviteten så att alla kan delta. Redovisa för varandra.
FRITID OCH FRISKVÅRD
Stina Willquist
Nivå 1
Varför är friskvård viktigt för alla? Hur motiverar jag deltagare till att utvecklas? Hur startar, utvecklar och marknadsför jag en fritids- och friskvårdsverksamhet?
Vilka regler styr verksamheter? Hur genomför jag aktiviteter på sätt som passar olika behov?
Fritid och friskvård nivå 1 är ett läromedel som är anpassat för fritid och friskvård nivå 1 enligt Gy25. Läromedlet ger läsaren god kännedom om olika aspekter av fritid och friskvård. Fritid och friskvård nivå 1 är uppbyggt kring teman som ger god grund inför ett arbete inom fritid och friskvård, exempelvis: olika typer av verksamheter, arbetsmiljö och yrkesetik, idé, mål och marknadsföring, första hjälpen samt kommunikation och samarbete.
Detta läromedel innehåller flera inslag som hjälper läsaren att ta till sig kunskapen och göra den till sin egen: Tillgängligt språk, engagerande texter, centrala begrepp som lyfts fram och förtydligas, frågor för att diskutera och reflektera, fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang, instuderingsfrågor för att testa sin egen baskunskap, visste-du-att-rutor som ger fördjupning, övningar som får läsaren att praktiskt prova och testa sin kunskap.
Fritid och friskvård nivå 1 är en del av Gleerups barn och fritid. Våra läromedel hjälper dig att utvecklas så att du kan stötta andra i deras utveckling.
Stina Willquist, utbildad hälsopedagog och rektor. Hon har i flera år arbetat som lärare och rektor på utbildningar inom vård och omsorg samt barn och fritid, och har erfarenhet både av ungdomsgymnasium och vuxenutbildning.