Diana Storvik & Tina Trollefur
STUDIESTRATEGIER PÅ YRKESPROGRAM
FÖR EN SAMMANHÅLLEN UTBILDNING
Innehåll
Inledning 11
Varför samverkan är avgörande 12
Studiestrategier i undervisningen 12
Målgrupp 13
Bokens upplägg 13
DEL 1. UPPDRAGET 16
Kapitel 1. Yrkesprogram och yrkesutbildning 17
Gymnasieskolans yrkesprogram 17
Teoretiska och praktiska ämnen 18
Arbetsplatsförlagt lärande 18
Gymnasial lärlingsutbildning 19
Yrkesutbildning för vuxenstuderande 19
Yrkespaketens ämnen 19
Arbetsplatsförlagt lärande 20
Helhet och sammanhang 20
Att skapa en enhetlig och hanterlig utbildning 20
Diskussionsfrågor 21
Kapitel 2. Kartläggning och långsiktig planering 22
Tillgänglig lärmiljö 22
Ny lärmiljö i gymnasieskolan 23
Lärmiljön under arbetsplatsförlagt lärande 24
Arbeta systematiskt 24
Analysera gruppen 25
Formulera en handlingsplan 25
Progression över tre år 27
Diskussionsfrågor 28
Kapitel
3. Lärarlagets metoder och förhållningssätt 29
Lektionsstruktur 29
Tydliggörande pedagogik 30
Stödstrukturer 31
Den proximala utvecklingszonen 33
Stegvis ökat eget ansvar 35
Cirkelmodellen som stödstruktur 36
Fas 1: Bygga kunskap om ämnet 37
Fas 2: Studera texter och exempel 37
Fas 3: Gemensamt 37
Fas 4: Individuellt 37
Kooperativt lärande 38
Digitala verktyg 40
Chattbottar och generativ AI 41
Diskussionsfrågor 41
Kapitel
4. Studiestrategier för lärande och undervisning 42
Att utveckla effektiva studiestrategier 42
Ökad självständighet 44
Metakognitiv förmåga 44
Metakognitiv kunskap 44
Metakognitiv självreglering 44
Återkoppling för att stärka självregleringen 49
Diskussionsfrågor 49
DEL 2. PRAKTISKA LEKTIONER
I STUDIESTRATEGIER 50
Kapitel 5. Planeringsfasen 51
Lektion 1. Sätta upp mål 52
Lektion 1a. Formulera Tre P-mål inför apl 52
Lektion 1b. Formulera SMARTa mål 58
Diskussionsfrågor 62
Lektion 2. Planera arbetsuppgifter 63
Lektion 2a. Tidplanering 63
Lektion 2b. Planera gemensamt projekt 69
Diskussionsfrågor 72
Kapitel 6. Genomförandefasen 73
Lektion 3. Anteckna 74
Lektion 3a. T-modellen 74
Lektion 3b. Kartläggningsmetoden 79
Diskussionsfrågor 84
Lektion 4. Sammanställa information 84
Lektion 4a. Jämföra olika källor 84
Lektion 4b. Sammanställa information från en AI-assistent 90
Diskussionsfrågor 96
Lektion 5. Yrkesbegrepp 96
Lektion 5a. Para ihop 96
Lektion 5b. Yrkesbegrepp i sin kontext 101
Diskussionsfrågor 105
Lektion 6. Läsa yrkestext 106
Lektion 6a. Rolläsning 106
Lektion 6b. Före, under och efter läsning 110
Diskussionsfrågor 114
Lektion 7. Skriva jämförande text 115
Lektion 7a. Ett Venndiagram blir till 115
Lektion 7b. Sambandsmarkörer 118
Diskussionsfrågor 122
Lektion 8. Samarbeta i projekt 123
Lektion 8a. Samarbete i ett praktiskt projekt 123
Lektion 8b. Samarbete i ett teoretiskt projekt 127
Diskussionsfrågor 131
Lektion 9. Dokumentera arbetsprocessen 132
Lektion 9a. Bilddagbok 132
Lektion 9b. Ifall … 137
Diskussionsfrågor 142
Lektion 10. Loggbok på apl 142
Lektion 10a. Loggbokscirkel 143
Lektion 10b. Metakognitiv loggbok 147
Diskussionsfrågor 151
Lektion 11. Tala inför grupp 152
Lektion 11a. Din röst i yrkeslivet 152
Lektion 11b. Pitcha en idé 156
Lektion 11c. Debattera 161
Diskussionsfrågor 166
Lektion 12. Matematisk problemlösning 166
Lektion 12a. Problemlösning i grupp 166
Lektion 12b. Problemlösning med ekvationer 170
Diskussionsfrågor 174
Kapitel 7. Utvärderingsfas 175
Avsnitt 1. Kamratrespons – läranderesurser för varandra 176
Avsnitt 2. Självbedömning – att bli ägare över sitt lärande 182
Diskussionsfrågor 187
DEL 3. SAMARBETE 188
Kapitel 8. Extra ansvar
att samarbeta 189
Samarbete inom skolan 189
Samarbete mellan lärare 190
Examensmålen och studiestrategier 190
Koppla teori och praktik 191
Gemensamma projekt 192
Samverkan med apl-platsen 193
Samverka med handledaren 193
Studiestrategier på apl-platsen 194
Förmedla behov och förväntningar 195
Diskussionsfrågor 198
Kapitel 9. Använd boken för undervisningsutveckling 199
Studera en undervisningsaktivitet 199
Arbetsgång 200
Lektionsobservationer 201
Arbetsgång 201
Workshop 203
Arbetsgång 203
Planering 206
Bokcirkel 207
Frågor att fundera över innan en bokcirkel 207
Arbetsgång 207
Slutord 210
Referenser 212
Inledning
Gymnasieskolans yrkesprogram spelar en avgörande roll i det svenska utbildningssystemet. De ger elever praktiska och teoretiska kunskaper som rustar dem för arbetslivet och hjälper dem att möta arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. Statistiken visar att ungdomar med en yrkesutbildning har goda möjligheter att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden, vilket gör dessa utbildningar centrala för samhällets kompetensförsörjning.
Trots detta står vi inför utmaningar. Enligt Skolverket (2023a) finns en stor brist på utbildad arbetskraft från yrkesutbildningarna, samtidigt som många elever från högskoleförberedande program inte går vidare till högre studier och därmed riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. För att samhället ska fungera på sikt måste fler elever välja och slutföra yrkesprogram. Det kräver att vi stärker både kvaliteten och attraktionskraften i dessa utbildningar.
Ett sätt för regeringen att öka attraktionskraften för yrkesprogram var att lägga fram ett lagförslag att göra dem högskoleförberedande. Reformen genomfördes höstterminen 2023 och innebar att alla elever på yrkesprogram började läsa ämnen på nivåer som krävs för att få grundläggande högskolebehörighet. Yrkesprogrammen blev på så vis förberedande för både arbetsliv och högskola. Detta dubbla uppdrag innebar ökade krav på såväl elevens självstyrningsförmåga som undervisningens kvalitet, eftersom de teoretiska delarna av utbildningen fick ett större utrymme vid sidan av de praktiska. Uppdraget blev helt enkelt större och bredare än tidigare, vilket kan medföra att utbildningen riskerar att upplevas som osammanhängande och spretig.
Här kommer studiestrategier in som en nyckel till framgång. Ett systematiskt arbete med studiestrategier – där lärare samarbetar över ämnesgränser och tillsammans med apl-handledare – kan hjälpa elever att förstå hur de olika delarna av utbildningen hänger ihop.
När vi lär eleverna att använda studiestrategier för att koppla teori till praktik kan vi skapa en sammanhållen utbildning, som både motiverar eleverna och förbereder dem för livet efter gymnasiet – oavsett om det är arbetsmarknaden eller vidare studier.
Varför samverkan är avgörande
För att nå framgång behöver vi stärka samarbetet mellan lärare i praktiska och teoretiska ämnen, men även samverka med olika arbetsplatser. Genom att utveckla och använda gemensamma studiestrategier kan vi ge eleverna de färdigheter de behöver för att navigera i sitt lärande. Om skolor och arbetsplatser dessutom arbetar tillsammans med dessa strategier, förstärks kopplingen mellan klassrummet och arbetslivet, vilket hjälper eleverna att se hur deras kunskaper kan tillämpas i olika sammanhang.
Studiestrategier i undervisningen
Studiestrategier är som mest effektiva när de integreras i den ordinarie undervisningen och används som en naturlig del av lärandet. Genom att undervisa om exempelvis informationshantering, målsättning eller självreglering i samband med ämnesundervisningen får eleverna praktiska exempel och stöttning för att utveckla sina färdigheter. Därmed kan de sedan använda sig av strategierna på egen hand. För att detta ska lyckas krävs en medveten planering, där progressionen i strategianvändningen är tydlig. Målet är att eleverna ska ha en bred repertoar av strategier som hjälper dem att bli självständiga och ta kontroll över sitt lärande inom både teori och praktik.
Målgrupp
Den här boken är till för dig som arbetar med elever på gymnasiets yrkesprogram, oavsett om du är yrkeslärare, ämneslärare, specialpedagog, speciallärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare eller har en annan profession inom elevhälsan. Även lärare och personal i vuxenutbildningen kan dra nytta av innehållet, då många av de färdigheter som eleverna behöver utveckla är desamma som i gymnasiet. Målet för båda skolformerna är att skapa en lärandemiljö där eleverna ges möjlighet att utveckla de kunskaper, färdigheter och strategier som krävs för att lyckas i både arbetslivet och vidare studier.
Denna bok ger dig praktiska verktyg för att stärka undervisningen i studiestrategier och skapa en mer enhetlig utbildning för eleverna. Den kan med fördel läsas av hela arbetslaget, vilket ger en gemensam utgångspunkt för att integrera strategierna i undervisningen. På så sätt kan vi hjälpa eleverna att utveckla självreglering, det vill säga förmågan att sätta upp mål för, planera, genomföra och utvärdera sitt eget lärande. Tillsammans kan vi göra yrkesprogrammen till en ännu starkare och mer attraktiv väg för framtidens arbetskraft.
Bokens upplägg
Del 1 handlar om själva undervisningsuppdraget: vad som utmärker ett yrkesprogram. Fokus ligger på att skapa en sammanhållen och enhetlig utbildning, men också på hur vi kan planera arbetet med studiestrategier i syfte att skapa progression och öka elevernas självständighet i sitt lärande.
Kapitel 1 handlar om vad som utmärker ett yrkesprogram och om vikten av att skapa en sammanhållen utbildning. I kapitel 2 är övergången till gymnasiet och mötet med en ny lärmiljö i fokus. Kapitel 3 handlar om hur vi tillsammans kan arbeta för att bygga goda stödstrukturer för eleverna, i syfte att öka deras självständighet i arbetet med studiestrategier. Här presenteras olika metoder samt arbets- och förhållningssätt som är viktiga i det arbetet. Det handlar
bland annat om tydliggörande pedagogik, modellen för stegvis ökat eget ansvar och kooperativt lärande. Kapitel 4 fokuserar på elevers studiestrategier och på vikten av att tillämpa goda strategier både i skolan och på arbetsplatsen.
I del 2, som utgör själva handboken, ligger fokus på den praktiska undervisningen i studiestrategier. Här presenteras lektioner och övningar som tränar elevers studiestrategier i både praktiska och teoretiska ämnen. De innehåller detaljerade steg för steg-instruktioner och vår målsättning är att dessa ska göra det enkelt att komma i gång med arbetet med studiestrategier. Som grund för handbokens struktur är de tre självregleringsfaserna: planera–genomföra–utvärdera.
Kapitel 5 innehåller lektioner som hör till i planeringsfasen. De handlar om studiestrategier för att sätta upp mål och planera arbetsuppgifter. Kapitel 6 innehåller en rad olika lektioner som ingår i genomförandefasen. De handlar om studiestrategier som syftar till att stärka elevernas lärande såväl i skolan som på arbetsplatsen. Det kan bland annat handla om att träna eleverna i att samarbeta i projekt, dokumentera arbetsprocessen, skriva loggbok under apl och att visa sitt yrkeskunnande genom att presentera något inför publik.
Handbokens avslutande del, kapitel 7, ingår i den avslutande fasen och handlar om hur lärprocessen kan utvärderas. Här presenteras övningar som tränar eleverna i att utvärdera sitt arbete såväl enskilt som tillsammans med andra.
Den avslutande del 3 handlar om hur vi kan arbeta tillsammans för att skapa en enhetlig och sammanhållen utbildning. Kapitel 8 lyfter vikten av samarbete inom skolan, exempelvis inom arbetslaget och mellan ämnes- och yrkeslärare. Kapitlet behandlar vidare vikten av samverkan med apl-platsen, i syfte att skapa en enhetlig utbildning för eleverna. I kapitel 9 beskrivs hur kollegor kan arbeta med boken tillsammans för att utveckla undervisningen. Här presenteras förslag på hur det kollegiala arbetet kan läggas upp: att studera en undervisningsaktivitet, att observera lektioner och att anordna en workshop eller bokcirkel.
Vår förhoppning är att boken ska vara ett stöd för att komma i gång i arbetet med studiestrategier och tanken är att den ska fungera som en inspirationskälla. Undervisning i studiestrategier är en ständigt pågående process som kan ta olika riktningar, i takt med att eleverna utvecklas och beroende på vad du ser att just dina elever behöver.
DEL 1. UPPDRAGET
En sammanhållen och enhetlig utbildning är avgörande för att stärka elevernas självständighet och progression i lärandet, särskilt inom yrkesprogram. Del 1 beskriver hur vi kan underlätta övergången till gymnasiet och progressionen under gymnasietiden genom att utveckla stödstrukturer för eleverna och arbeta med studiestrategier. Genom metoder och förhållningssätt som tydliggörande pedagogik, stegvis ökat eget ansvar och kooperativt lärande, får eleverna verktyg för att lyckas – både i skolan och på arbetsplatsen.
Kapitel 1. Yrkesprogram och yrkesutbildning
Det finns många likheter mellan yrkesprogram på gymnasiet och yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen. Det gör att den här boken går att använda i båda skolformerna, även om den i första hand vänder sig till dig som är verksam på gymnasiets yrkesprogram.
Det här kapitlet går igenom vad som utmärker ett yrkesprogram i förhållande till högskoleförberedande program på gymnasiet, men även i förhållande till yrkesutbildning för vuxenstuderande. Syftet med kapitlet är att klargöra undervisningsuppdragets stora bredd inom såväl yrkesprogram som yrkesutbildning. Det är viktigt att peka på det extra ansvar som följer med detta: att skolan behöver skapa en sammanhållen utbildning som eleverna upplever som en meningsfull helhet.
Gymnasieskolans yrkesprogram
På gymnasieskolans yrkesprogram ges elever möjlighet både att uppnå kraven för en yrkesexamen och att få de kunskaper som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Målet är att eleverna efter avslutat yrkesprogram ska kunna välja att antingen gå direkt ut i arbete eller studera vidare.
Teoretiska och praktiska ämnen
Under utbildningen läser eleverna både teoretiska och praktiska ämnen, och i fokus för utbildningen står respektive programs examensmål. Det finns dock ett antal ämnen som är gemensamma för alla gymnasieelever, oavsett program, och dessa kallas gymnasiegemensamma ämnen. Alla nationella yrkesprogram ger i dag grundläggande högskolebehörighet, vilket innebär att alla elever läser svenska eller svenska som andraspråk på nivå 2 och 3, samt engelska på nivå 6. Eleverna kan dock göra ett aktivt val och välja bort de nämnda nivåerna, om de har en yrkesexamen utan högskolebehörighet som mål för sina studier (Skolverket u.å.1).
Skolverket lyfter dock vikten av att organisera utbildningen så att alla elever ges goda möjligheter att läsa de behörighetsgivande nivåerna, och listar några framgångsfaktorer. Bland annat betonas att schemapositioner behöver läggas så att krockar undviks. Elevernas apl bör också samordnas mellan programmen och planeras så att eleverna kan läsa de behörighetsgivande nivåerna utan avbrott. Det kan åtgärdas genom att dessa ämnen samlas på vissa veckodagar. Det är även viktigt att ge eleverna möjlighet till stödinsatser även på de behörighetsgivande nivåerna.
Arbetsplatsförlagt lärande
En viktig del i yrkesprogrammen är det arbetsplatsförlagda lärandet, som brukar kallas apl. Apl innebär att delar av eller hela ämnen genomförs på en eller flera arbetsplatser. Under sina apl-perioder får eleverna möjlighet att praktisera och tillämpa sina kunskaper på arbetsplatser inom sitt yrkesområde. Alla nationella yrkesprogram ska innehålla minst 15 veckor apl. Med en praktisk och yrkesinriktad utbildning får eleverna de kunskaper och färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att yrkesprogrammen samarbetar med respektive bransch, för att säkerställa att utbildningen är aktuell. Det ger eleverna goda förutsättningar att få anställning efter avslutad utbildning (Skolverket u.å.2).
Gymnasial lärlingsutbildning
Gymnasial lärlingsutbildning är ett alternativt sätt att läsa ett yrkesprogram, och en möjlighet som erbjuds inom alla yrkesprogram.
Lärlingsutbildningen använder sig av samma ämnesplaner som skolförlagd utbildning, men en elev som går en lärlingsutbildning gör minst hälften av sin utbildning i form av apl på en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildningen ger inte grundläggande högskolebehörighet, men om eleverna själva vill ska de ges möjlighet att läsa de behörighetsgivande nivåerna (Skolverket u.å.3).
Yrkesutbildning för vuxenstuderande
Det samlingsbegrepp som används i lagar och förordningar för yrkesutbildningar i kommunal vuxenutbildning (komvux) är sammanhållen yrkesutbildning (Skolverket u.å.4). De kallas dock i många sammanhang för yrkespaket. För att matcha arbetsmarknadens behov ska planering och dimensionering av komvux styras av dessa behov. Statistikmyndigheten SCB beräknar att det 2035 riskerar att vara brist på arbetskraft med rätt utbildning inom bland annat branscherna bygg, el, fordon, industriteknik samt vård och omsorg (SCB, 2022). Det är därför av stor samhällelig betydelse att erbjuda yrkesutbildning för vuxenstuderande inom dessa branscher och att den håller hög kvalitet.
Yrkespaketens ämnen
Sedan Gy25 infördes innehåller yrkespaketen ämnen på olika nivåer i stället för kurser (Skolverket u.å.4). De ämnen som ingår i ett yrkespaket ska vara relevanta för det aktuella yrkesområdet. Elevens behov och önskemål kan göra att ett yrkespaket kompletteras med fler ämnen. Svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk kan kombineras med ett yrkesprogram i en kombinationsutbildning och om en elev så önskar kan yrkespaketet kompletteras med ämnen på de nivåer som krävs för en högskolebehörighet.
Arbetsplatsförlagt lärande
Det är obligatoriskt med apl inom alla yrkespaket och det arbetsplatsförlagda lärandet ska för varje elev omfatta minst 15 procent av den sammanhållna utbildningen. Rektor är den som beslutar vilka ämnen eller vilka delar av ämnen som ska ingå i elevernas apl och rektor kan även fatta beslut om att elevens utbildning ska innehålla apl som är mindre än 15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen. Rektor kan också besluta om att apl ska undantas helt om det finns skäl för det (Skolverket u.å.5).
Helhet och sammanhang
Yrkesprogram och yrkesutbildningar innehåller sammanfattningsvis som regel tre olika huvudmoment: gymnasiegemensamma ämnen, yrkesämnen och apl. För att utbildningen ska upplevas sammanhållen, enhetlig och meningsfull är det viktigt att alla lärare som möter eleverna samverkar och planerar sin undervisning i förhållande till examensmålen. På så sätt skapas en röd tråd mellan teori och praktik. Elevers behov av stöd för att nå behörighetsgivande nivåer behöver tillgodoses och det är extra viktigt i en bred utbildning, som innehåller flera huvudmoment, att grundläggande faktorer som scheman och informationsflöden är väl fungerande.
Att skapa en enhetlig och hanterlig utbildning
Gymnasiets yrkesprogram riktar sig till ungdomar i åldern 16–19 år och ingår i det allmänna utbildningssystemet. Den sammanhållna yrkesutbildningen är däremot öppen för personer som har fyllt 20 år och är främst avsedd för personer som redan har en grundutbildning, men som vill byta karriär eller vidareutbilda sig. Inom vuxenutbildningen kan utbildningens längd variera beroende på elevernas tidigare erfarenheter och behov. Utbildningarna strävar efter att integrera praktik och arbetslivserfarenhet, vilket
kan leda till yrkesexamen eller certifiering och därigenom stärka elevernas anställningsmöjligheter.
Även om målgrupperna för gymnasie- och vuxenutbildningar skiljer sig åt, finns det stora likheter. Båda utbildningsformerna omfattar en bredd som få andra utbildningar kan matcha, vilket ställer krav på noggrann planering och ett nära kollegialt samarbete. För att förbereda eleverna för en smidig övergång till arbetslivet är det viktigt att de förstår kopplingen mellan teori och praktik, samtidigt som de får tillgång till effektiva studiestrategier. Det handlar då om metoder och verktyg för hur kunskap tillägnas och tillämpas, som kontinuerligt integreras i undervisningen. Studiestrategierna skapar en tillgänglig lärmiljö och stöttar eleverna i att nå framgång.
När eleverna känner sig trygga med dessa strategier kan de lägga större fokus på vad de ska lära sig än på hur de ska lära sig. Det ger en stabil grund för deras utveckling, där energi och engagemang kan inriktas på att förstå och tillämpa kunskaper och färdigheter. Genom att stötta elevernas lärande på detta sätt stärks också deras självförtroende och motivation, vilket i sin tur bidrar till en mer meningsfull och sammanhållen utbildningsupplevelse. På så sätt kan eleverna känna att hela utbildningen är värdefull för deras framtida yrkesliv.
Oavsett om det handlar om yrkesprogram för gymnasieungdomar eller yrkesutbildningar för vuxna är studiestrategier ett kraftfullt verktyg för att skapa en enhetlig och begriplig utbildning, där eleverna ser tydliga samband mellan olika delar. Ett framgångsrikt samarbete inom lärarnas arbetslag bygger på en tydlig gemensam vision och en vilja att arbeta tillsammans för att stötta lärandet.
Diskussionsfrågor
• Hur har vi det just nu på vårt program med den röda tråden mellan teori och praktik?
• Hur arbetar vi i vårt arbetslag för att eleverna ska nå examensmålen och vara förberedda för grundläggande högskolestudier?
• Vilka förmågor i examensmålen är det viktigt att vi lärare i alla ämnen samarbetar om?
Kapitel 2. Kartläggning och långsiktig planering
Den kanske mest kritiska och utmanande övergången under en elevs skoltid är den mellan högstadiet och gymnasiet. Anledningen är att den innebär en stor omställning på flera områden samtidigt: socialt med nya klasskamrater och lärare, miljömässigt med nya lokaler och innehållsmässigt med nya ämnen och ett större eget ansvar. Utöver det sker en del av utbildningen för elever på ett yrkesprogram genom ett arbetsplatsförlagt lärande. Många elever klarar övergången utan problem, men en del elever behöver mer stöd och förberedelser.
Det här kapitlet handlar om hur vi på bästa sätt kan bädda för en lyckad gymnasietid för våra elever genom att skapa en tillgänglig lärmiljö som möter undervisningsgruppens behov. När vi tillsammans kartlägger och analyserar behoven får vi en tydlig bild av vilka insatser som krävs. Utifrån analysen kan vi lägga upp en långsiktig plan för arbetet med studiestrategier.
Tillgänglig lärmiljö
Gymnasiets yrkesprogram innebär ett pedagogiskt upplägg där eleverna får ett mer praktiskt och verklighetsnära lärande genom att teori och praktik varvas. Det skiljer sig från högstadiets undervisning, som är mer fokuserad på grundläggande teoretiska ämnen
och där elevens eget arbete ofta är i centrum. För att lyckas i denna nya lärmiljö kan eleverna behöva stöttning, och det är viktigt att utbildningen är tillgänglig och anpassad efter deras olika förutsättningar. Enligt Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell (SPSM, 2024) kan stödet delas in i tre huvudområden:
• Pedagogisk tillgänglighet handlar om att använda effektiva pedagogiska strategier, stödstrukturer, lärverktyg och hjälpmedel, som underlättar för eleverna i deras lärande.
• Fysisk tillgänglighet rör skolans fysiska lärmiljö, som ska vara utformad för att ge alla elever de förutsättningar de behöver för att kunna ta del av utbildningen på bästa sätt.
• Social tillgänglighet handlar om att skapa förutsättningar för delaktighet och gemenskap för både elever och vuxna, baserat på principen om allas lika värde.
Ny lärmiljö i gymnasieskolan
Undervisning i teoretiska ämnen bedrivs ofta i traditionella klassrum, utrustade med bänkar och datorer. Dessa miljöer kräver vanligtvis stillasittande och hög koncentration, där eleverna förväntas bearbeta och reflektera över information. Det kan vara mentalt utmanande för många. I kontrast till detta innebär praktiska ämnen en helt annan typ av lärmiljö och andra inlärningsmetoder. Här arbetar eleverna ofta i miljöer där de använder sina händer för att skapa och lösa konkreta uppgifter. Dessa miljöer är dynamiska och ibland röriga och eleverna behöver använda både fysisk och mental energi för att hantera de situationer som uppstår på plats. Skillnaderna mellan de teoretiska och praktiska ämnenas arbetsmetoder, tempo och fokus kan vara både utmanande och givande. Mycket beror på hur lärmiljön är utformad och hur väl eleverna lyckas anpassa sig till sin varierande vardag.
På gymnasiets yrkesprogram förändras dessutom den sociala dynamiken jämfört med grundskolan. Eleverna får större ansvar för sitt lärande och arbetar ofta i mindre grupper med praktiska uppgifter. Grupparbeten blir en central del av undervisningen och bidrar till att skapa en mer samarbetsinriktad och informell social miljö. För
många elever kan det vara en positiv förändring, men det kan också innebära utmaningar där eleverna kan behöva stöd för att kunna hantera nya krav på samarbete och kommunikation.
Den fysiska lärmiljön i yrkesprogrammens praktiska delar skiljer sig också markant från de traditionella klassrumsmiljöerna i grundskolan, då de ofta är specialiserade och ställer höga krav på säkerhet och praktiska resurser. Utöver detta introduceras eleverna till ett arbetsplatsförlagt lärande, vilket innebär ännu en ny typ av lärmiljö.
Här möter de krav och förväntningar som liknar dem i arbetslivet, något som både kan vara utvecklande och ställa ytterligare krav på anpassningsförmåga.
Lärmiljön under arbetsplatsförlagt lärande
Apl ger eleverna möjlighet att träda in i en professionell miljö, där de får omsätta sina teoretiska kunskaper i praktisk erfarenhet. Lärmiljön på arbetsplatsen är dynamisk och verklighetsnära, vilket ger eleverna en värdefull inblick i arbetslivet och förbereder dem för framtida yrkesroller. En utmaning i denna miljö är att eleverna ibland ställs inför arbetsuppgifter som de inte är helt förberedda på, vilket kan skapa osäkerhet. Det kan också vara svårt att anpassa sig till arbetsplatsens tempo och kultur. En annan utmaning handlar om kommunikationen, där eleverna ofta behöver utveckla sin förmåga att uttrycka sig tydligt och professionellt i en ny, och ibland oväntad, kontext. För att underlätta elevernas utveckling är det viktigt att ge kontinuerlig handledning och tydlig feedback. Det hjälper dem att komma in i sina roller, växa i sina yrkeskunskaper och bättre förstå sina styrkor och svagheter.
Arbeta systematiskt
En tillgänglig lärmiljö undanröjer hinder och anpassar undervisningen efter elevers olika behov. En sådan miljö möjliggör ett aktivt deltagande för alla elever och minskar behovet av individuella stödinsatser. Tillgängligheten ökar när skolor utgår från elevers
förutsättningar redan i planeringsstadiet. Genom att kartlägga behoven hos en elevgrupp och arbeta systematiskt kan skolan skapa miljöer som främjar likvärdiga förutsättningar för lärande.
Analysera gruppen
För att kunna utgå från de olika behov som finns i elevgruppen behöver en analys göras tillsammans med kollegorna. Det ger en bred bild av vad som behövs och en grund för en gemensam handlingsplan.
För att få kontinuitet i arbetet och regelbundet kunna följa upp och utvärdera arbetet med eleverna, är det bra att skapa en struktur att utgå ifrån. Följande frågeställningar kan ligga till grund för analysen:
• Vilka friskfaktorer finns det i gruppen? Vad fungerar väl? Vad kan vi bygga vidare på och dra nytta av när vi planerar vår undervisning?
• Vilka riskfaktorer finns det i gruppen? Vilka utmaningar finns? Vad behöver vi vara uppmärksamma på när vi planerar vår undervisning?
• Vilka studiestrategier har eleverna med sig? Vilka studiestrategier vill vi att eleverna utvecklar?
• Vilka individuella behov finns det i gruppen?
• Vad behöver gruppen? Vad kan vi göra för alla elever, i syfte att öka delaktigheten och minska behovet av individuella stödinsatser?
Formulera en handlingsplan
Utifrån analysen är nästa steg att formulera en handlingsplan:
• Hur behöver vi arbeta med gruppen? Vilket gemensamt förhållningssätt bör vi ha?
• Vilka studiestrategier ska vi lägga fokus på?
• Vad kan vi göra för alla elever, för att minska behovet av stödinsatser på individnivå?
YRKESUTBILDNINGEN ska ge eleverna en sammanhållen och meningsfull utbildning med goda studieresultat, välmående och ett positivt möte med arbetslivet. För att nå dit behöver eleverna rustas med en verktygslåda fylld av studiestrategier, samtidigt som lärarna samverkar kring gemensamma mål.
Denna praktiska handbok visar hur ett systematiskt och ämnesövergripande arbete, förankrat i examensmålen, kan hjälpa eleverna att förstå sambandet mellan teori och praktik, bygga en yrkesidentitet och ta ansvar för sin lärprocess.
Boken innehåller:
• konkreta undervisningsstrategier och övningar för alla ämnen,
• lektionsupplägg för att utveckla elevernas studiestrategier,
• modeller för samarbete mellan lärare och apl-handledare,
• förslag på hur boken kan användas för kollegialt lärande.
Skolinspektionen har lyft behovet av ökad enhetlighet i yrkesutbildningen – den här boken ger ett gemensamt material att samlas kring gällande denna utmaning.
Studiestrategier på yrkesprogram riktar sig till yrkeslärare, ämneslärare, skolledare och elevhälsoteam på gymnasiets yrkesprogram samt inom vuxenutbildningen och är den tredje i serien kring studiestrategier.