SÁPMI ANNELIE DREWSEN & KATARINA LYCKEN RÜTER
E
I VÅ
L ÄT
L Ä STN
-L
X
Lix: 33 Lättlästnivå: X-Large
T
A RG
På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
Art.nr 44267 ISBN 978-91-7949-380-6 Upplaga 1:1 © Annelie Drewsen, Katarina Lycken Rüter och Vilja förlag 2022 Vilja förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se Studentlitteratur AB, Lund Titel: Vilja veta – Sápmi Författare: Annelie Drewsen och Katarina Lycken Rüter Formgivning inlaga: Eva Andreasson Foto omslag: Tor L Tuorda/N/TT Faktagranskare: Nils-Henrik Sikku Bildkällor: s. 5: Anders Suneson/tecknadebilder.se; s. 9: Almazoff/ Shutterstock; s. 11: Roland Magnusson/Shutterstock; s. 13: Nuorat; s. 16: Frode Nilsen/TT; s. 19 (överst): Ola Jennersten/N/TT, (nederst): Tor L Tuorda/N/TT; s. 21: Kenneth Sandelin/Västerbottens Folkblad/ TT; s. 23: Mats Wilhelm/N/TT; s. 24 (överst): BMJ/Shutterstock, (mitten): DenisaPro/Shutterstock, (nederst): BMJ/Shutterstock; s. 26: Thord Nilsson/TT; s. 29: Tor L Tuorda/N/TT; s. 30: Yliali Asp/SHM/ CC BY/beskuren; s. 33: Museiverket/beskuren; s. 36: Okänd lantmätare/ Public domain/Wikimedia Commons; s. 38: Eero Järnefelt/Public domain/Wikimedia Commons; s. 41: Jan E Carlsson/TT; s. 43: Jonathan Nackstrand/TT; s. 45: Okänd fotograf/Public domain/Wikimedia Commons; s. 48: Anders Wiklund/TT; s. 51: Tor L Tuorda/N/TT. Tryckt av BESTinGraphics, Belgien 2022
sápmi ANNELIE DREWSEN & KATARINA LYCKEN RÜTER
INNEHÅLL SÁPMI – SAMERNAS HEM ......................................... 4 SAMISKA SPRÅK ........................................................ 7 SAMER I SVERIGE .................................................... 10 JOJK ......................................................................... 15 SAMISK SLÖJD ......................................................... 17 DEN SAMISKA DRÄKTEN ......................................... 20 RENEN .................................................................... 22 KÅTAN ..................................................................... 28 SAMERNAS TIDIGA HISTORIA .................................. 30 KUNGEN KRÄVER SKATT ......................................... 32
SVERIGE KOLONISERAR SÁPMI ............................... 35 SAMISKT MOTSTÅND .............................................. 44 URFOLKENS RÄT TIGHETER .................................. 47 KÄLLOR ................................................................... 52 REGISTER ................................................................ 55
SÁPMI – SAMERNAS HEM Sápmi är ett stort landområde i de norra delarna av Sverige, Norge och Finland samt på Kolahalvön i Ryssland. Kartor över Sápmi kan se lite olika ut eftersom Sápmi aldrig har haft fasta gränser, som till exempel Sverige. På samiska används ordet sápmi både när man talar om landområdet och när man talar om det samiska folket, deras språk och deras kultur. Samerna är ett urfolk och Sápmi har varit deras hem i tusentals år. I den här boken kan du läsa om Sápmi och om samerna i Sverige.
4
URFOLK Ett urfolk är ett folk som har levt i ett område sedan innan det skapades länder och gränser där. De har en egen kultur, ett eget språk och egna vanor.
i Kartor över Sápmi kan se olika ut. Den här kartan är gjord utifrån det man vet i dag om var samer har levt.
5
SAMER I SÁPMI Det finns ingen statistik över hur många samerna är, men man tror att det finns cirka 100 000 samer i Sápmi: • mellan 50 000 och 65 000 i Norge • mellan 20 000 och 40 000 i Sverige • cirka 8 000 i Finland • cirka 2 000 i Ryssland.
6
SAMISKA SPRÅK Det finns nio samiska språk: sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska, nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska, kildinsamiska och tersamiska. De samiska språken är släkt med finska och estniska.
SVENSKA
NORD SAMISKA
SYD SAMISKA
LULE SAMISKA
UME SAMISKA
Hej!
Bures!
Buaregh!
Buoris!
Bürest, buarajk!
Hur mår du?
Got veaját?
Buerie iehkede?
Maktas vieso?
Gukttie viäsuoh?
Vill du ha kaffe?
Jugat go gáfe?
Sijhth prihtjegem?
Sidák káfav?
Sïjth káhvub?
Jag älskar dig.
Mon ráhkistan du.
Manne datnem eahtsam.
Mån ähtjáv duv.
Månna iähtsáb duv.
7
Samiska talas över hela Sápmi, men det är stora skillnader mellan olika typer av samiska. Det största samiska språket är nordsamiskan. Cirka 80 procent av alla som talar samiska talar nordsamiska.
Språk och kultur Samiska har utvecklats i en kultur där människan lever nära naturen. Det märks i ordförrådet. Kunskapen om snö och is har till exempel varit viktig, och därför finns det flera hundra ord om just snö och is. Orden kan beskriva hur bra snön är att åka skidor på, om den är hård, mjuk, fluffig, isig eller hur den smälter. Samiska har även många ord för renskötsel och för släktskap.
Samiska har utvecklats i en kultur där människan lever nära naturen. Det märks i ordförrådet.
8
GEOGRAFISKA NAMN Geografiska namn på samiska berättar ofta något om hur platsen ser ut. Till exempel heter Sveriges högsta fjäll Kebnekaise. Namnet kommer från de samiska orden gievdni, som betyder ”kittel”, och gáisi, som betyder ”hög och spetsig fjälltopp”. Fast egentligen ser inte Kebnekaise ut som en kittel på en fjälltopp, utan den ser ut som en stor krökt rygg med en liten topp. Det beror på att de som gjorde kartorna på 1800-talet inte förstod samiska, så de blandade ihop namnen. Det var fjället bredvid som såg ut att ha en kittel på toppen.
9
SAMER I SVERIGE Samerna är en av Sveriges nationella minoriteter. Samer finns i hela Sverige, och arbetar inom alla slags yrken. Man talar om två grupper av samer i Sverige: fjäll samer och skogssamer. Fjällsamer har ofta många renar som de flyttar med över stora områden.
NATIONELLA MINORITETER I Sverige finns fem nationella minoriteter: urfolket samerna, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. En nationell minoritet har särskilda rättigheter, till exempel att få lära sig sitt språk och att påverka i politiska frågor. All viktig samhällsinformation ska finnas på minoritetsspråken.
10
i Sápmis flagga skapades 1986. Nationaldagen firas den 6 februari.
Skogssamer kan också ha renar, men de har oftast inte lika många som fjällsamer. För både fjäll- och skogssamerna har jakt och fiske varit nästan lika viktigt som renskötseln. I dag arbetar ungefär tio procent av de svenska samerna med renskötsel.
11
Sápmi är det område där samer har bott sedan mycket länge. Med tiden tog Sverige och andra länder makt över samernas land och gjorde det svårt för dem att leva som tidigare. Men den samiska kulturen och de samiska språken har överlevt. I dag finns cirka 20 000 samer i Sverige. Hur koloniserade Sverige samernas land? Hur påverkas renskötseln av klimatförändringarna? Och varför är samiska ett hotat språk? I den här boken kan du läsa om Sápmis historia och livet där i dag.