Hedda hoppar till månen Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2021 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Text: Mi Zandelin Formgivning: Mi Zandelin Första upplagan Tryckt i Riga, 2021 ISBN: 978-91-7885-554-4
Text/Bild: Mi Zandelin
Det är en helt vanlig sommarkväll. Förutom att månen lyser lite extra röd. Och att fåglarna flyger baklänges. Men annars är det en helt vanlig julikväll. Hedda gnuggar sina ögon där hon ligger utsträckt på studsmattan. Flög fågeln verkligen baklänges? Nej, nu måste hon vara trött. Det är nog dags att gå och lägga sig. Pappa har tjatat på Hedda och Torsten i en halvtimme att de ska borsta tänderna. Men Torsten sitter högst upp i klätterträdet och vägrar komma ner. Och så länge inte Torsten går in, tänker inte Hedda flytta sig från studsmattan. ”Hedda, du kan väl klättra upp till första grenen i alla fall?” gnäller Torsten. Hedda svarar inte. Hon är höjdrädd. Det har hon alltid varit. Och det vet Torsten. Men ändå fortsätter han att reta henne. ”Hedda, kom igen. Sluta fega dig!” Då öppnas köksfönstret med en smäll. ”Torsten och Hedda!” skriker pappa. ”Det här är sista gången jag säger till er!”
5
Torsten klättrar ner från trädet. ”Du är världens fegaste, vet du det? Rädda lilla Hedda!” ”Jag vågar i alla fall hoppa på studsmattan”, svarar Hedda surt. ”Med nät, ja!” ropar Torsten när han springer in i huset. ”Jättemodigt!” 6
Hedda känner hur ilskan puttrar i halsen på henne. Hon hoppar så argt hon bara kan på studsmattan. Så argt och hårt att hon flyger upp över nätet. Hon flyger till och med ovanför klätterträdet. Och grannens höga tallar. Oj, vad högt! Hedda blundar. Varför stannar hon aldrig? ”Pappa!” skriker hon, och hoppas att han kan höra henne. Men pappa har redan stängt fönstret.
Ena stunden hoppar Hedda studsmatta i trädgården. Andra stunden landar hon på månen i en krater. Hur gick det till? Hur hamnade hon på månen? Hedda förstår ingenting. Som tur är träffar hon på en gammal clown i rymdutrustning som kan förklara det mesta. Tillsammans försöker de ta sig tillbaka till jorden innan det är för sent ...