9789178815937

Doktor Moreaus o H.G. Wells

bearbetad & illustrerad av Per demervall

4

h.g. wells

Doktor •• Moreaus o

bearbetad och illustrerad av per demervall

Del 1

Edward Prendicks dagbok

Min farbror hette Edward Prendick. Efter hans död gick jag igenom hans papper. Då fann jag en märklig berättelse. Hela familjen visste att han hade varit med om ett skeppsbrott i Söderhavet. Men han hade tur och blev räddad. Han satt i en liten roddbåt när ett fartyg hittade honom.

Det var bara en märklig sak. Vid räddningen var det nästan ett år sedan fartyget han reste med hade sjunkit …

Han berättade aldrig vad som hänt under alla dessa månader. Men nu hade jag hittat hans dagbok. Äntligen skulle jag få veta vad han hade varit med om. Jag läste:

4

Fartygets namn var Lady Vain. Vid en krock med ett drivande vrak räddade sig tre personer i en liten jolle. Man har hela tiden trott att alla dog. Men det stämmer inte. Jag, Edward Prendick, var nämligen en av de som överlevde.

! a n n a st

ingen idé Dom hör oss inte.

Vi drev omkring i åtta dygn. vårt vatten tog slut efter fyra dagar.

Den sjätte dagen var vi desperata. En av oss föreslog att vi skulle dra lott om vem av oss som skulle dödas. Då kunde de andra dricka den personens blod!

Den av oss som drog nitlotten vägrade att gå med på detta vansinniga beslut. Han och den tredje personen i båten började brottas. Plötsligt föll båda i vattnet och sjönk som stenar.

Jag var nu alldeles ensam.

5

Plötsligt såg jag ett segel vid horisonten. Jag var för utmattad för att ens vinka. Jag minns bara att skeppet kom fram till min lilla båt. En stund senare vaknade jag i en hytt på skeppet. Jag har ett svagt minne av att någon bar upp mig på däck. Någon med ett mörkt ansikte och konstiga ögon.

Jag trodde att det var en mardröm. När jag vaknade befann jag mig i en liten hytt plötsligt ...

mitt namn är montgomery. jag är läkare.

Ni har tur som blev räddad av ett skepp där jag fanns ombord.

Vad är det där!?

Innan jag fick något svar hade Montgomery lämnat rummet för att hämta mat åt mig.

Mina gamla kläder var så smutsiga att man hade kastat dem i havet. När jag hade ätit och fått nya kläder frågade jag vart vi var på väg.

– Fartyget ska till Hawaii, men ni kommer att släppas av på en ö, svarade Montgomery. Där ska jag också gå av.

Han sade också att han inte visste vad ön hette.

6

Efter ett tag kände jag mig lite starkare. Jag ville gå upp på däck för att få frisk luft. men ...

han vände sig hastigt om och jag fick en chock.

får jag komma förbi?

Dom vill inte ha mig där …

Du vet att du inte får vara här! Din plats är längst bort på skeppet!

Montgomery befallde mannen att gå dit. Han gick motvilligt och jag kunde nu ta mig upp på båtens däck.

Där mötte mig en hemsk syn.

7

Har jag hamnat på en flytande djurpark?

Det verkar ju så.

– Varför finns alla de här djuren ombord? frågade jag. Ska kaptenen sälja dem någonstans här i Söderhavet?

– Kanske det, svarade Montgomery.

Plötsligt hördes en massa svordomar nerifrån kajutan.

Mannen som hade stått i vägen för mig sprang uppför trappan. Efter honom rusade en kraftigt byggd karl med kaptens-mössa. Han slog till den förste mannen hårt i ryggen.

Mannen föll rakt ner framför de vilt skällande hundarna.

Som tur var hade hundarna munkorg på sig.

8

låt bli det där!!

– Lyssna på mig nu, kapten! sa Montgomery till mannen som var ordentligt berusad. Det får bli ett slut på det här!

– Vad är det som ska ta slut, din förbannade bensågare? frågade kaptenen.

– Ni ska låta bli att misshandla min följeslagare. Han har blivit behandlad som en hund under hela resan, svarade Montgomery.

– Ingen tål honom! morrade kaptenen. Ni sa att han var en normal människa. Men han är galen och ska hålla sig borta från oss andra! Se så skeppet ser ut nu! Här var rent innan ni kom hit med alla djuren. Varför ska ni ha en massa djur till den där förbannade ön?

Kaptenen var nu rasande och ett slagsmål kändes nära. Jag gick fram och bad kaptenen hålla tyst. Han påpekade då att jag hade kommit ombord utan några pengar. Och att jag skulle vara tacksam för att han inte hade kastat mig i havet.

Efter det lugnade han sig och vinglade iväg.

Jag hade i alla fall lyckats förhindra ett slagsmål.

9

Strax efter solnedgången såg vi land. Montgomery berättade att det var dit vi skulle.

Han frågade mig var jag kom ifrån. När jag svarade London så blev han genast pratsam.

Han ville veta allt om hur det var i staden nu. Han berättade att han älskade London.

Jag funderade då på varför han befann sig här, på väg mot denna avlägsna ö. Och vad skulle han göra med alla djuren?

Varför lämnade ni London?

För att jag för elva år sedan tappade huvudet under tio minuter en dimmig natt.

Han sa inget mer om detta, utan stod tyst tills han sa: – Nu går jag och lägger mig.

Den natten sov jag knappt en blund. Jag hade hemska mardrömmar och månen lyste in i min hytt.

När jag till slut lyckades somna om så började hundarna yla och skälla.

10

På morgonen väcktes jag av rop och skrik blandat med andra märkliga ljud. Det lät som tunga föremål som flyttades, knakande ljud och rasslet från kedjor.

Jag drog snabbt på mig kläderna och gick upp på däck.

Vad var det som hände?

Ett mindre fartyg hade lagt sig vid sidan om vårt skepp.

Nu höll man på att lasta över alla djur till detta fartyg.

Så fort vi är av med djuren så ska skeppet bli rent igen!

Och Du ska också av skeppet!

Jag såg Montgomery stå och prata med en annan man. Jag bad honom att jag skulle få stiga i det mindre fartyget och följa med till ön.

Men han skakade bara på huvudet och vände sig bort.

Snart var alla djuren avlastade. Då sa kaptenen till några män att sätta mig i min gamla jolle. Den var fortfarande fastbunden vid skeppet. Hur jag än kämpade emot så hamnade jag till slut i jollen och de lät mig driva iväg.

11

Engelsmannen Edward Prendick hamnar på en ö i Söderhavet.

Där bor den mystiske doktor Moreau. Doktorn gör hemska experiment genom att skapa människo-liknande varelser av djur.

Ett vilddjur sliter sig och anfaller doktorn. Det blir fullt kaos på ön.

Ska Prendick lyckas ta sig ifrån denna mardröm?

Doktor Moreaus ö är den fjärde bearbetningen av H.G. Wells böcker.

Originalet gavs ut 1896. En fråga som väcks i boken är: Får man verkligen göra vad som helst i vetenskapens namn?

Art nr 815937 I S B N 978-91-7881-593-7

9

789178 815937

www.hegas.se