9789178813698

Fokus pĂĽ

fakta

Naturkatastrofer

Den omtumlande sanningen om

vulkaner, jordbävningar och tsunamier skriven av

f l o o W x Ale

Fokus p책 fakta: Bajs och fisar (2018) Finnar och v책rtor (2018) S책r, ruvor och var (2018) Snor och slem (2019) V채der (2019) Naturkatastrofer (2020)

fakta Naturkatastrofer Fokus på

Den omtumlande sanningen om

vulkaner, jordbävningar och tsunamier skriven av

Alex Woolf Översättning:

Sara Hemmel

Innehåll Inledning

5

Sprickor i jordskorpan

6

Hur vulkaner bildas

8

Lavafontäner och explosioner

10

Följden av vulkanutbrott

12

Varför blir det jordbävning?

14

Fångad i ett skalv

16

Efter skalvet

18

Hur uppstår en tsunami?

20

När tsunamin slår till

22

Efter flodvågen

24

Att bygga upp på nytt

26

Att förutspå naturkatastrofer

28

Ordlista

30

Register

32

Inledning Här på jorden finns allt vi behöver. Jorden ger oss luft att andas, mat att äta och rent vatten att dricka. Men vår planet kan också vara våldsam. Vulkaner får utbrott och sprutar ut moln av aska och floder av glödande lava.

Jordbävningar får marken att skaka så att byggnader förstörs och orsakar svåra bränder. Tsunamier sköljer med enorm kraft in mot stränder och förstör hela samhällen.

I den här boken tar vi oss en titt på hur och var vulkaner, jordskalv och tsunamier inträffar. Vi ser hur mycket de påverkar oss människor och miljön omkring oss. Och vi undersöker också hur vi kan skaffa oss kunskap om naturkatastrofer så att vi i framtiden kan minska tragiska dödsfall och förluster.

5

n a p r o k s d r jo i r o k Spric Inuti manteln finns strömmar som gör att de tektoniska plattorna glider runt över jordklotet. De rör sig väldigt sakta, ungefär 2,5 till 15 centimeter om året. Men de slutar aldrig att röra på sig.

Konvergerande gränser Vid en konvergerande gräns knuffar de tektoniska plattorna till varandra. Därför är jordskalv och vulkaner vanliga på de här platserna. Ibland bildas berg där.

Berget hinner före dig – det blir allt högre!

6

Jordens hårda yta kallas jordskorpan. Under jordskorpan finns manteln. Den består av halvsmälta bergarter och går ner till 290 mils djup. Jordskorpan består inte av en enda stor del. Den är uppdelad i omkring 30 delar som kallas tektoniska plattor.

Dessa plattor passar ihop som jättestora pusselbitar och täcker hela jordens yta. Skarvarna där plattorna sitter ihop kallas gränser. Det är längs dessa gränser det oftast blir jordbävningar och vulkanutbrott.

När en jordbävning eller ett vulkanutbrott uppstår under eller nära havet kan detta trigga igång en tsunami. Det finns tre olika sorters gränser mellan plattorna: konvergerande gränser, divergerande gränser och omvandlings-gränser.

Gränser

Divergerande gränser

r rör sig Vid divergerande gränse ndra. plattorna bort från vara blir Det gör att vulkanerna (halva aktiva eftersom magm för att smälta bergarter) stiger r mellan fylla det hål som uppstå lnar och plattorna. Magman ste process bildar ny mark. Denna lanten. är just nu igång under At par Därför blir Atlanten ett år. centimeter större varje

Omvandlings-gränser

Vid omvandlings-gränser skaver plattorna mot varandra eftersom de rör sig åt olika håll. Det blir lätt jordskalv vid omvandlingsgränser. De flesta av dessa gränser finns på havsbotten. I Kalifornien i USA finns en omvandlings-gräns som kallas San Andreasförkastningen. Där rör sig den ena plattan söderut och den andra norrut. Därför är det ofta jordbävningar i Kalifornien.

Det var inte jag – det var San Andreas som gick över gränsen.

Varje gång jag seglar över Atlanten verkar det ta längre tid!

För ungefär 250 miljoner år sedan fanns det bara en enda stor landmassa som vi kallar Pangea. Under flera miljoner år fick de tektoniska plattornas rörelser Pangea att brytas sönder. Det är därför jorden ser ut som den gör idag.

Fascinerande fakta

Island ligger på mittocean-ryggen, alltså den divergerande gränsen mitt i Atlanten. Därför finns det många sprickor i det isländska landskapet. På Island får också många vulkaner utbrott, vilket gör att nya berg och öar bildas.

7

Det finns ett stort bälte av vulkaner runt Stilla havet.

Detta bälte kallas Eldringen.

Hetfläckar

En del vulkaner bildas mitt i tektoniska plattor på så kallade hetfläckar. Det är ställen där den heta manteln smälter, pressas upp genom jordskorpan och sprutar ut som lava. Hetfläckvulkaner i haven skapar berg under vattenytan. Hawaiiöarna är topparna på enorma undervattensberg.

s a d il b r e n a lk u v r u H Vulkaner bildas på platser där magma pressas upp genom en spricka i jordskorpan. Det kan hända vid divergerande gränser, alltså där två tektoniska plattor glider isär så att magma kan stiga mot ytan. De flesta vulkaner av den sorten finns på havsbotten.

Vulkaner kan också uppstå vid konvergerande gränser, alltså där två plattor krockar med varandra. Den ena plattan glider in under den andra och fortsätter in i manteln. Detta kallas subduktion, och området där detta händer kallas en subduktions-zon. Plattan som är underst smälter till viss del i manteln. Då bildas ny magma som stiger uppåt och bildar vulkaner.

Vulkan Stigande magma Kontinental jordskorpa

Havsskorpa Oahu Hawaiiöarna

8

Maui

Hawaii

Hetfläck

Su

bd

uk

tio

ns

-zo

n

Smältande magma

Vulkanens olika delar . Konen består av lager De flesta vulkaner är formade som koner av stelnad lava och aska från tidigare utbrott. Under vulkanen finns en kammare med magma. Magman stiger upp genom ett rör inuti vulkanen och sprutar ut genom kratern allra överst.

Magma kan också komma ut genom lavarör på sidorna.

Aktiv, vilande och utdöd Jag vet inte om han är vilande eller utdöd.

Krater

Lavarör

Sidorör

Lager av lava och aska Rinnande lava

Magmakammare

Det finns olika sorters lava som kommer från olika bergarter. En sorts lava rinner ungefär som sirap.

Andra sorter är tjocka och klibbiga som tjära.

Vulkaner som har fått utbrott under de senaste 10 000 åren kallas för aktiva. En vilande vulkan har inte fått utbrott på 10 000 år, men experter tror att den skulle kunna få det igen.

Vulkaner som ingen tror ska kunna få utbrott igen kallas för utdöda.

Fascinerande fakta Ordet vulkan kommer från Vulcanus som var eldens gud i den romerska mytologin. Enligt legenden bodde Vulcanus på ön Vulcano vid Italiens sydvästra kust. Han arbetade som smed och smidde vapen åt de andra gudarna. Romarna trodde att utbrotten från öns vulkaner var gnistor från Vulcanus smedja.

9

Stratovulkaner

Magman vid konvergerande gränser är tjock och klibbig.

Den täpper till lavaröret tills trycket från magmakammaren blir för stort, och vulkanen får ett explosivt utbrott.

Mount Pinatubo är en stratovulkan på Filippinerna. År 1991 fick den ett utbrott.

Explosionen blåste bort 300 meter från bergets topp, och det blev en fyra mil hög pelare av lava och rök.

10

Lavafontäner och explosioner Alla vulkanutbrott är inte likadana. En del är milda, medan andra kan vara explosiva. Varje typ av utbrott skapar olika slags vulkaner. Milda utbrott, som förekommer vid divergerande gränser, och hetfläckar, skapar sköldvulkaner. De är breda och låga med sluttande sidor, som en upp- och nervänd tallrik. Sköldvulkaner får ofta utbrott.

Ibland blir det explosiva utbrott vid konvergerande gränser. Då skapas brant sluttande, konformade vulkaner som kallas stratovulkaner.

Denna typ av vulkaner får sällan utbrott.

Men när utbrotten väl inträffar är de oftast våldsamma och farliga.

Kom igen, då! Visa vad du går för!

Fresta mig inte!

Kilauea är en sköldvulkan på Hawaii och den mest aktiva vulkanen på jorden.

Den har fått utbrott nästan hela tiden sedan 1983.

Dess lavaflöden kan spruta 800 meter upp i luften.

En glödande lavin

När pelarna av lava och aska blir för tunga sjunker de ihop och strömmar nerför vulkanens sida. Då bildas en glödande lavin. Den kan komma upp i 160 kilometer i timmen och förstör allt i sin väg. År 79 (f.Kr.) rann en sådan lavin nerför berget Vesuvius. Hela den romerska staden Pompeji dränktes av lava. Staden bevarades som den var under all aska, lava och pimpsten.

Sköldvulkaner

Sköldvulkaner producerar rinnande lava. Gasen i lavan gör att den sprutar uppåt som en fontän. När lavan har fallit ner på jorden igen strömmar den nerför vulkanen i glödande, röda strömmar som kallas lavafloder. Det bildas två sorters lava: pahoehoe och aa-lava. När pahoehoe-lavan stelnar får den en slät yta som liknar ett rep, medan aa-lavan får en sträv yta med klumpar.

Nej, pahoehoe.

Aaaa!

Testa själv!

Gör det här experimentet Burk utomhus eftersom det blir lite kladdigt och stökigt. Ställ en liten burk på en hög med jord.

Häll i två matskedar bakpulver, en matsked diskmedel och några droppar röd karamellfärg.

Dags för utbrott! Häll i 30 milliliter vinäger. Vinägern och bakpulvret skapar en kemisk reaktion så att en vacker fontän av ”lava” sprutar upp i luften!

Bakpulver

Diskmedel Karamellfärg

Vinäger

11

Fokus på

fakta

Naturkatastrofer Vad vet du egentligen om

Vulkaner, jordbävningar och tsunamier?

Vad gör att vulkaner får utbrott? Varför blir det en tsunami? Hur kan vi förutspå jordbävningar? I den här omskakande boken om naturkatastrofer får du svar på dessa frågor och många andra.

Varning! Innehåller mycket intressant information, roliga bilder och helt galna faktarutor.

Art nr 813698 I S B N 978-91-7881-369-8

9

789178 813698

www.hegas.se