9789177414728 by Smakprov Media AB

MARIA-PIA GOTTBERG

Stressfri och hälsofrämjande förskola

Maria-Pia Gottberg

Stressfri och hälsofrämjande förskola

ISBN 978-91-7741-472-8

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer, ljud.

Redaktör: Pernilla Rönnlid

Omslag, grafisk form och illustrationer (där annat inte anges) Pernilla Qvist Omslagsillustration: Shutterstock

Illustrationer: Pixabay (s. 77); Lisa Lanning (s. 135, 192); Shutterstock (s. 168) Första upplagan, första tryckningen

Tryck: ADverts, Lettland 2025

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

Innehåll

Inledning 6

Medkänslans pedagogik – utvecklar ett språk för känslor 10

1. Vad vet vi om barns psykiska hälsa och välbefinnande? 13

Samband mellan psykisk ohälsa och kriminalitet 15

En likvärdig utbildning 15

Barnkonventionen 16

Vilka konsekvenser får barns psykiska hälsa? 18

Hur skiljer sig pojkarnas och flickornas situation åt? 20

Upptäcka och agera 25

Socialt och ekonomiskt hållbart att prioritera förskolan 27

2. Det främjande förhållningssättet 31

Pedagogiska relationer 32

Grundpelare 35

Människor är olika 38

Det främjande förhållningssättet konkretiserar läroplanen 46

Pyramidmodellen 48

3. Känslor och självreglering 63

Vad är känslor och varför har vi dem? 64

Känslor och språk 74

Bekräfta känslor utan att värdera 77

Kommunikation med den som befinner sig i affekt 80

Känslans ABC 83

När du behöver avleda 88

Impulskontroll 89

Mentalisering 92

4. Stress 97

Vad är stress? 97

Vad händer i kroppen vid stress? 98

Traumamedvetenhet 101

Tresystemteorin 109

Är barn mer stressade i dag? 117

Den formbara hjärnan 118

Vad är det som stressar barnen? 119

Känsla av sammanhang 121

5. Hjälp dig själv att ha det bra 127

Självledarskap 129

Mer kärlek i förskolan 131

Vi kan påverka tankarna 132

Självmedkänsla 135

6. Den sociala hjärnan 143

Hjärnans övergripande principer 143

SCARF 144

Pyramidmodellen – ett gemensamt förhållningssätt 153

7. Tallriksmodellen för hjärnan 167

Sömn 168

Motionstid 169

Fokustid 171

Bara vara-tid 171

Lek 172

Social tid 173

Reflektion och meditationstid 174

Hjärnsmarta vanor och randiga dagar 177

8. Medkänslans pedagogik 181

Utforska känslor 182

Vilka känslor? 182

Vad är en känsla? 184

Så här kan du arbeta med känslor 185

Fler aktiviteter 190

Lär barnen skapa inre lugn 194

Avslutande ord 198

Författarens tack 202

Referenser 203

Inledning

Sedan jag började föreläsa och utbilda inom förskolan 2005 har jag mött allt fler oroade pedagoger. Många som har arbetat länge vittnar om att barn i dag har svårare för att leka, är mer stressade, har problem med att komma till ro och är mer jag-centrerade, ibland ivrigt påhejade av vårdnadshavarna. Men barn tycks också ha svårare för att närma sig andra och hitta sin plats i gruppen. De hamnar utanför.

Tillbakadragna och jag-starka barn har alltid funnits eftersom det till viss del har med personlighet att göra, men de pedagoger som jag pratat med menar att något har förändrats. Det är fler barn i dag än för 30 år sedan som behöver särskilt stöd och fler barn som är så uppe i varv att de inte klarar av att vara med på vilan och andra lugna aktiviteter. De går därför miste om viktig återhämtning.

Att inte få behovet av återhämtning tillgodosett leder förr eller senare till stress, hos barn såväl som vuxna. Barn som utsätts för höga halter av kortisol (ett stresshormon) under längre perioder riskerar att drabbas av allvarliga problem. Hippocampus, den del av hjärnan som bland annat styr våra minnesfunktioner och personlighet, krymper vid långvarig stress. Det har man sett hos vuxna och det finns därför anledning att tro att det också sker med en stressad barnhjärna (Gerhardt, 2015). Dessutom vet vi att barn med neuropsykiatriska diagnoser utsätts för stark stress när de befinner sig i miljöer som inte är anpassade efter vad de klarar av. Risken finns att tidigt stressade barn senare i livet börjar självmedi-

cinera med hjälp av droger och alkohol eller dras in i kriminalitet.

I förskolans läroplan framgår att utbildningen ska planeras och genomföras så att den ”främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2018, s. 7). Dessutom ska utbildningen utgå från en helhetssyn där ”omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (ibid.). I praktiken innebär det att förskolan är med och formar barnen under deras första viktiga år. Potentialen i det är stor, riktigt stor.

Förskoleåren är de mest utvecklingsintensiva under ett barns uppväxt. Dessutom är förskolan tillsammans med skolan vår viktigaste plattform för demokrati, allas lika värde och jämlikhet. Många barn tillbringar merparten av sin vakna tid i förskolan som därför har stort inflytande på barns liv här och nu, men också på deras framtid. Ändå talas det förvånansvärt lite i offentligheten om förskolans roll och värde när det handlar om hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser. Samtidigt vet vi att barn som har gått i en förskola med hög kvalitet tenderar att ”ha färre psykiska och fysiska hälsoproblem samt ha högre utbildning och inkomst i vuxen ålder” (Almqvist & Björk, 2023). Det behövs mer forskning men det råder ingen tvekan om att tidiga och förebyggande insatser gör skillnad. Det är forskarna överens om.

Den research samt de intervjuer och samtal med pedagoger som har lett fram till denna bok har fått mig att uppmärksamma olika aspekter av barns hälsa och välmående. Inte minst att vi pratar väldigt mycket om att förebygga psykisk ohälsa, men hur mår våra barn i dag? Som vi ska se i första kapitlet finns stora forskningsluckor på området.

Stress, psykisk ohälsa och kriminalitet går nedåt i åldrarna. Allt fler barn och unga dras in i kriminalitet och begår våldsamma brott. Dessutom är det ofta barn och unga som skadas och dödas i den kriminella verksamheten.

Med den här boken vill jag rikta uppmärksamhet på förskolans möjligheter att stärka barns resiliens. Barn behöver rustas för att stå emot stress, psykisk ohälsa och kriminalitet och för att åstadkomma det behöver vi identifiera och stötta de mest utsatta barnen. Även i ”vanliga” familjer påverkas barn negativt av exempelvis kortare eller längre perioder av dysfunktionalitet i familjen, stress, fysisk och psykisk sjukdom eller skilsmässa. Familjer som har flytt undan krig och förföljelse bär ofta på svåra trauman. Därför är traumamedveten omsorg (TMO) en pusselbit i helheten av olika kompetenser som behövs inom förskolan. Läs mer om TMO i kapitel 4. Vi lever i en tid då stressen alltmer tagit över vår vardag. Även om vi är skapta för att klara stress är det inte den lågintensiva stressen som vi lever med i dag som vår hjärna är utvecklad för. Eftersom vuxnas stress lätt överförs på barn behöver det finnas stressfria miljöer där barn får återhämtning och vila. Förskolan kan med rätt förutsättningar vara en sådan plats.

Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade sjukfrånvaron på grund av stressrelaterad diagnos med 49 procent i Sverige. Kvinnor står för 79 procent av dessa sjukfall (Försäkringskassan, 2023). Förskolan är en i hög grad kvinnodominerad arbetsplats som kan drabbas hårt av stressrelaterad sjukfrånvaro. Många larmar också om att barnens säkerhet riskerar att äventyras och att förskolans kvalitet inte håller måttet på

grund av underbemanning och stora barngrupper.

Med anledning av de nedslående siffrorna hoppas jag att du ska upptäcka att mycket av innehållet i boken är åldersöverskridande. Av erfarenhet vet jag att det jag tar upp lika gärna kan appliceras på dig själv så att du bättre kan ta hand om din egen stress. Du är ditt viktigaste arbetsredskap – din personlighet, ditt förhållningssätt och din kompetens.

När jag möter förskolepersonal slås jag av att de som säger sig ha skapat en mer stressfri förskola alltid betonar vikten av förhållningssättet. Att det gör den stora skillnaden. ”Vårt förhållningssätt kostar ingenting, det är gratis, vi finns ju redan här”, säger Sarah och Anna, två förskollärare som jag har intervjuat och som du kommer att träffa längre fram.

Fokus i boken kommer främst att vara på de främjande och i viss mån förebyggande insatser som förskolan kan arbeta med. Det främjande arbetet definieras som ”hälsofrämjande insatser som ges till alla barn” och de förebyggande insatserna avser det som ges till ”riskgrupper, eller enskilda barn” medan åtgärdande insatser är ”behandlande insatser som ges vid psykiatrisk diagnos” (Ifous, 2021). Förskolans främjande arbete för alla barn har stor betydelse, därutöver behövs stöd och eventuella insatser för enskilda barn. Kompetens och tydliga rutiner för hur barn fångas upp är av största vikt. Vi ska därför ta del av tresystemsmodellen som systematiserar och underlättar kartläggningen av stress och barns olika behov.

I det praktiska, vardagliga arbetet finns inte alltid så mycket tid och utrymme för planering och reflektion, även om vi vet att det behövs och är viktigt. Därför är det bra att dra nytta av andras erfarenheter för att främja barns psykiska hälsa. Vi

ska ta del av forskning och beprövad erfarenhet och du kommer att få konkreta exempel på samtal, övningar, lekar och modeller, lätta att omsätta i vardagen.

Medkänslans

pedagogik – utvecklar ett språk för känslor

Medkänslans pedagogik kom till utifrån önskemål från pedagoger om en konkret handledning för hur man kan arbeta med känslor i barngruppen. Boken med samma namn gavs ut 2017 och namnet är inspirerat av den hjärnforskning som bedrevs vid Max Planckinstitutet i Tyskland där forskarna gjorde spännande upptäckter om människans medkänsla. Samtidigt som jag skrev den boken kom många flyktingar till Sverige och vår medkänsla, och brist på densamma, både synliggjordes och konkretiserades. Medkänslans pedagogik visar hur vi kan stötta barn att lära sig förstå och möta både sig själva och andra och att utveckla ett språk för känslor.

I medkänslans pedagogik, som du kan läsa mer om i sista kapitlet, föreslås att du använder en fiktiv karaktär för att gestalta och utforska känslor tillsammans med barnen. Det finns särskilda känslodockor, Friendy, med sex olika känslor – glad, arg, rädd, ledsen, sur och lugn – men känn dig inte begränsad om du inte har tillgång till dockorna. Tanken med dockor är att konkretisera känslor som annars kan upplevas som abstrakta när vi bara pratar om dem. En fiktiv karaktär kan också säga och göra sådant som du som pedagog kanske inte kan på samma sätt, som att utmana barnen eller skoja med dem på ett sätt som väcker deras nyfikenhet och engagemang.

En röd tråd i medkänslans pedagogik är det främjande för-

hållningssättet som presenteras mer utförligt längre fram. En som verkligen personifierar det främjande förhållningssättet är pedagogen och skådespelaren Ursula Schober som kommer att ge sitt perspektiv på hur vi bäst möter barn, särskilt dem som vi tycker utmanar oss lite extra.

I boken kommer du att få möta förskollärarna Sarah

Redin och Anna Bergman som tillsammans med rektorerna

Marit Ersson, Maria Thunstedt och Erika Mill implementerat medkänslans pedagogik och det jag kallar det främjande förhållningssättet vid sina förskolor i Triadens förskoleområde i Falu kommun. Sara och Anna gick en utbildning hos mig där vi fokuserade på hur vi på bästa sätt kan möta barns känslor:

Vi ville skapa en hållbar förändring på vår förskola med mer harmoniska, empatiska och inkluderande barn.

Och förändringen tog verkligen fart när vi under utbildningen förstod att hur vi bekräftar barnens känslor var själva nyckeln.

På bara några veckor gick vi från att ha en stökig barngrupp till lugna och harmoniska barn.

anna och sarah, förskollärare

KAPITEL

Vad vet vi om barns psykiska

hälsa och välbefinnande?

Det talas och skrivs alltmer om psykisk ohälsa hos barn och unga. I samband med det väcks också frågan om den psykiska ohälsan verkligen har ökat eller om våra barn och unga i dag har en större benägenhet att prata om hur de mår. Svaret varierar beroende på vem du frågar.

Det finns en begreppsförvirring kring begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har enats om en definition av begreppen. Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp som inkluderar både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Dessa två är inte nödvändigtvis motsatser. En person kan exempelvis ha ett psykiatriskt tillstånd, såsom adhd eller autism, och ändå uppleva psykiskt välbefinnande och må bra. Psykiskt välbefinnande handlar om förmågan att hantera livets utmaningar, känna tillfredsställelse med livet och att ha goda sociala relationer. Det innebär även att kunna uppleva känslor av njutning, lust och lycka. Psykisk ohälsa, å andra sidan, omfattar både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. De kan orsaka lidande för individen själv eller för omgivningen och påverkar ofta vardagslivet på olika sätt (Socialstyrelsen, u.å.).

I rapporten Förskolans roll för att främja barns psykiska hälsa (Almqvist & Björck, 2023) framgår att det saknas forsk-

KAPITEL 2

Det främjande förhållningssättet

All utveckling och förändring börjar med oss själva, något som blir uppenbart i mötet med barn eftersom de internaliserar det som deras viktiga vuxna säger och gör. Det innebär att barn gör det vi säger och gör till sin sanning. Det är en nästan svindlande tanke. Ansvaret vilar tungt på våra axlar och det gäller att inte låta sig överväldigas av det. I stället kan vi välja att se potentialen i att vara en viktig vuxen och kunna påverka barn i positiv riktning. Du kan vara just den som bidrar med något avgörande i ett barns liv. Och allt börjar i relationen. För pedagogen och skådespelaren Ursula Schober är den insikten en viktig del av arbetet.

Under livets första sju år bodde jag på olika barnhem och fosterhem i Norge. Förhållandena var mycket svåra. Som sjuåring fick jag flytta hem igen men till en annan, och lite annorlunda, familjekonstellation än den jag som liten lämnat. Det blev en för mig otrygg och känslokall tillvaro där jag upplevde att jag mest var till besvär. Att jag ändå, mot alla odds, kunde ta mig igenom asfalten och blomma har jag en av mina lärare och en granne att tacka för. De fanns där och såg mig när jag upplevde att ingen annan gjorde det. I deras ögon var jag värdefull. Utan dem hade mitt liv kunnat se väldigt annorlunda ut.

Utifrån den erfarenheten är det min övertygelse att alla människor har en möjlighet att vara just den som bidrar med något avgörande i ett barns liv. Jag vet att jag kan vara den

som ser, hör och kanske gör den stora skillnaden i ett barns liv. För mig är det viktigt att inte missa ett enda sådant tillfälle när jag möter barn. Även de som utmanar mig mest är jag noga med att alltid se och bekräfta och att göra skillnad på vad de gör och den de är. ursula, pedagog och skådespelare

Ett främjande förhållningssätt handlar om att skapa och bevara goda relationer med barnen men också med kollegorna. Ditt och dina kollegors mående i sin helhet spelar en avgörande roll för hur framgångsrikt förskolan lyckas med att stärka barns resiliens och välmående (Furu & Heikkilä, 2022). Eftersom vi tillbringar en så pass stor del av vår vakna tid på arbetsplatsen påverkar arbetsplatsrelationerna vårt mående i hög utsträckning. Fungerar inte arbetslaget bra påverkar det i sin tur barnen.

Pedagogiska relationer

Relationer med barn i förskolan ska primärt ses som pedagogiska relationer baserat på läroplanens mål för barnens utveckling och lärande. Pedagogiska relationer handlar om det kognitiva, emotionella och sociala stöd som pedagogen erbjuder barnet. Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö universitet, menar att alla barn utvecklas och lär med utgångspunkt i dualiteten mellan att vilja förstå och att göra sig förstådd. Barn såväl som vuxna som inte lyckas göra sig förstådda riskerar att drabbas av frustration och tillitsförlust. Det är därför av yttersta vikt för barns psykiska hälsa att vi strävar efter att försöka förstå och ge dem det stöd de be-

höver när livet upplevs som svårt eller när de inte upplever sig förstådda. Det kan ta både tid och energi i anspråk men är centralt för barnets utveckling och lärande. Ett barn som upplever att en vuxen förstår eller vill förstå det kommer att anstränga sig för att bli förstådd (UR, 2017).

En av de viktigaste byggstenarna i en relation är samtalet, dels för att det stärker relationen, dels för att barn ”lär sig att samtal är en del av livet” vilket stärker deras resiliens (Furu & Heikkilä, 2022). Samtalet skapar också tillfällen att ”höra sina tankar och sin osäkerhet och säkerhet i relationer till andra” (ibid.). När vi i samtal får ta del av andra människors upplevelser kan vi känna tillhörighet och förstå att vi inte är ensamma om att ha det svårt. Att förstå att utmaningar är en del av att vara människa, något allmänmänskligt, är också en viktig komponent i att kunna ha medkänsla med sig själv (Neff & Germer, 2019).

Att uppmärksamma vad som sker i samtalen med barnen och dokumentera det för att sedan reflektera tillsammans med kollegorna bidrar till att få syn på vad som fungerar eller inte i mötet med barnen. Det är lätt att underskatta de vardagliga situationerna i förskolan och hur de påverkar förskolans kvalitet (Persson, 2021). Men för barnet som får kognitivt, emotionellt och socialt stöd i mötet med sin pedagog när det behövs som bäst är de avgörande för hur självbild, resiliens och mående utvecklas över tid. Dessutom skapar stödet i stunden det lugn och den trygghet barnet behöver för att fungera.

MÄRTA ÄR TRÖTT och vill inte gå ut på gården efter lunch.

Hennes föräldrar vill inte längre att hon ska sova under förskoledagen i hopp om att hon ska somna tidigare på kvällen.

I stället för att klä på sig sitter Märta stilla med tom blick.

– Hur går det Märta, behöver du något? frågar Anna.

Då kommer tårarna och Anna förstår att Märta behöver få vila.

– Jag tror att du är trött, Märta, och skulle må bra av att vila en liten stund. Känns det okej?

Märta nickar och lutar sig mot Anna som utan att göra någon grej av situationen ser till att Märta får smyga in till de andra barnen som lagt sig för vilan.

Det främjande förhållningssättet kan ses som ett ramverk för att skapa goda relationer. Barn blir till genom sina relationer och de vuxna runt dem behöver kunna både spegla, bekräfta och vidga deras perspektiv. De pedagogiska relationerna är en dans där vi följer barnets intention, känsla och handling för att lyhört kunna möta det som behöver mötas och utmana det som behöver utmanas. Med utmana menar jag ge stöd för utveckling och lärande.

Som vuxna är vi alltid förebilder för barnen och vi kan lyckas både bra och mindre bra i den rollen av många olika orsaker. Men att vara en positiv förebild är inte detsamma som att alltid göra och säga ”de rätta sakerna”. Barn behöver inte perfekta vuxna, barn behöver vuxna som kan och törs misslyckas och vara i sin sårbarhet. När vi gör det visar vi att det går bra ändå, vi behöver inte vara perfekta. Det är mänskligt att fela och vi kan lära av våra misstag.

ALLT FLER PEDAGOGER vittnar om att barn i dag har svårare att hantera sina känslor, att leka och att komma till ro. Många barn är stressade och påverkas av en vardag där krav och intryck kan bli överväldigande. I en tid där oro och utanförskap riskerar att få långtgående konsekvenser behöver förskolan vara en try och hälsofrämjande miljö.

Boken ger dig kunskap om barns emotionella och sociala utveckling och hur stress påverkar hjärnan och förmågan att fungera i grupp. Konkreta metoder visar hur du kan arbeta med känslor, självreglering och traumamedveten omsorg. Du får också verktyg för att stärka ditt eget välmående – för att kunna vara den try a och närvarande pedagog barnen behöver. Med tydliga exempel och praktiska övningar får du stöd i att

• bemöta och bekräfta barnens känslor utan att förstärka negativa reaktioner