9789177414049

Undervisning

Marina Sjögren

Daniel SäVenstedt

förskolans lärmiljö ute

Utveckla

Innehåll

Förord av Harold Göthson

Att undervisa ute! Tänk att det är en tankeväckande formulering.

Låt mig ge några förslag till motiv. Kan det vara så att undervisning är förbundet med något som sker inomhus i särskilda byggnader – skolhus? Att det är mer förknippat med ordet rast att vara ute? Eventuellt med rastverksamhet och därför kanske med ordet fritid – sådant man lär sig utanför pedagogikens eget hus. Kanske är det därför som pedagogik ofta missar hur det som omger undervisning påverkar och avgör meningsfullheten i det som läroplaner vill att pedagoger ska erbjuda barnen. Ibland har man genom åren till och med hört: ”Om du inte … får du gå ut.” Barn har erfarit att ha blivit ”utkörda”.

Detta är bara några förslag. De ger oss insikten att erfarenheter av att tänka undervisning ute kan fördjupa vår förmåga att koppla samman de rättigheter barn ges i läroplaner med deras egna

erfarenheter och sinnligheter i den värld eller den kontext de lever och där pedagogiska idéer bara är en del i deras meningsskapande.

Detta har Marina Sjögren och Daniel Sävenstedt gjort till sitt utvecklingsprojekt tillsammans med dem som formulerat och ger innebörd åt förskolan Trollets egen pedagogiska idé. En pedagogisk idé som inom ramen för övergripande regler och intentioner, lagar, läroplaner och lokala beslut utarbetats nära de människor som verkat i förskolorna i stadsdelen Berga i Kalmar kommun. Under många år har jag följt och samarbetat med Trollets förskolor och därför också med Marina och Daniel.

När förskolorna i enheten byggdes om blev det en avspark för att inte bara tänka om byggnadernas utformning utan om hela den miljö som omger byggnaderna. Framför allt förskolornas gårdar men i förlängningen också hur förskolornas undervisning samspelar med världen, samhället och närmiljön utanför gårdarna.

Att få ta del av vad det givit för erfarenheter till Marina och Daniel som utetorgspedagoger är angeläget för alla förskolor –och skolor – som vill förbinda sin undervisning med hur denna hänger samman med och kan berikas av hela den värld som barnen skapar erfarenheter i.

Marina och Daniel har i det de berättar om försökt se bortom de egna förskolornas förutsättningar som en inspiration till och ett samtal med kollegor som verkar med andra förutsättningar. Genom att de blivit inbjudna till många sådana samtal har de kunnat komplettera sina erfarenheter. Många av deras exempel kommer dock förstås från deras egen praktik. De vill med sina exempel visa att nya saker går att göra om man tänker utifrån ett ”ute-perspektiv”.

En intressant iakttagelse är att när kollegor från Reggio Emilia besökt svenska förskolor har de ofta uttryckt sin förundran över

att svenska kollegor har sådan tillit och respekt för barns förmåga ute. Det är särskilt intressant eftersom Trollets förskolor är kända för sin Reggio Emilia-inspiration. Att undervisa ute är alltså inte en svensk utmaning utan en utmaning man delar med sina kollegor i Reggio Emilia.

Det är med denna förförståelse jag välkomnar dig att tillsammans med mig ge dig i kast med den här boken. Jag är förväntansfull.

Harold Göthson

Grundare och den förste ledaren av Reggio Emilia-institutet samt mångårig senior pedagogisk konsult till Trollets förskolor

Författarnas förord

Välkommen till vår bok om att undervisa ute i förskolan. Att undervisa ute handlar dels om de miljöer på förskolegården som vi iordningställer för planerad eller spontan undervisning, dels om förskolans närmiljö. Det handlar också om hur vi bygger en organisation för att möjliggöra undervisning ute och tillsammans med barnen bygga en hållbar framtid.

Vi som har skrivit boken är förskollärare och arbetar som utetorgspedagoger på förskolan Trollet i Kalmar. Verksamheten består av tre olika hus – Trollet, Ringdansen och Lokomotivet –som alla har rollen utetorgspedagog. Vi:et inkluderar också alla som arbetar eller har arbetat i vår förskola, för arbetssättet har vi utvecklat tillsammans.

För oss startade det för ett antal år sedan, närmare bestämt 2005, när vi blev mer eller mindre tvungna att undervisa mer

ute. Förskolan skulle rivas och vi var utlokaliserade i lokaler som lämnade en del övrigt att önska. Detta berättar vi mer om i nästa kapitel. Egentligen kan vi gå ännu längre tillbaka för att hitta kärnan i det projekterande arbetssättet – detta påbörjades redan när några pedagoger besökte Reggio Emilia i Italien för första gången 1987. Vi har hämtat mycket inspiration därifrån även om förskolan Trollet under lång tid har utvecklat sin egen organisation och sitt eget arbetssätt utifrån våra förutsättningar här i Kalmar. Som pedagoger med särskilt intresse för undervisning ute har vi genom egna studieresor till Reggio Emilia fascinerats av ateljeristan Stefano Sturloni och hans fantastiska arbete vid förskolan Salvador Allende. Utöver Sturlonis arbete har det inte funnits så mycket mer inspiration kring just undervisning ute att hämta från Reggio Emilia.

Vår organisation har utvecklats med tiden och är avgörande för att vi på ett medvetet och väl genomtänkt sätt kan bedriva undervisning både inne och ute. Vi tycker att det är viktigt att förskolan som enhet kommer överens om vikten av att vara ute och undervisa ute – först då kan vi skapa förutsättningar för att lyckas. Vi har särskilda pedagoger som arbetar som utetorgspedagoger vilket har varit viktigt för oss och vår organisation (se vidare nästa kapitel), men oavsett hur man organiserar sig handlar det framför allt om att tillsammans se värdet av och möjligheterna med att vara ute.

Med den här boken hoppas vi kunna inspirera andra att tillsammans tänka kring utomhusmiljön som ett möjligt rum för undervisning. I boken kommer vi att dela med oss av en mängd olika dokumentationer för att exemplifiera hur vi tänker i olika undervisningssituationer ute. Här finns också kapitel om hur vi skapar förutsättningar för bra undervisningsmiljöer utifrån material, gårdens olika rum och delaktighet i ett hållbarhetsperspektiv.

Forskaren Annika Manni vid Umeå universitet har på uppdrag av Skolverket skrivit en artikel om ett forskningsbaserat samverkansprojekt med syfte att utveckla nio förskolors utemiljöer för att förbättra barns hälsa och lärande för hållbarhet (2023). Förutom att förskollärarnas medvetenhet om utemiljöns möjligheter har ökat är en viktig slutsats att det är pedagogerna själva som måste bestämma hur och i vilken takt de vill utveckla sin egen utemiljö. Det är de små förändringarna i vardagen som har en långsiktig förankring som till slut gör skillnad.

Detta är också vår erfarenhet. Därför är ett övergripande råd till dig som blir inspirerad att pröva att börja i det lilla. Arbeta med förhållningssätt och organisation och pröva er fram med en eller två stationer som ni tillsammans utvecklar i lagom takt. Vi hoppas att den här boken kan vara till hjälp i att skapa er egen organisation för att arbeta utomhus.

Vi vill rikta ett stort och varmt tack till alla gamla och nya kollegor på förskolorna Trollet, Ringdansen och Lokomotivet samt till alla barn och vårdnadshavare som vi mött under åren. Ett särskilt tack också till Birgitta Kennedy som mångårig pedagogisk ledare för våra förskolor samt Harold Göthson, pedagogisk handledare.

Ni har på olika sätt inspirerat, utmanat och utvecklat oss – utan er alla hade den här boken aldrig blivit till.

Kalmar i februari 2024

Marina Sjögren och Daniel Sävenstedt

Bygg och konstruktion

Bygg och konstruktion delar vi upp i storbygg och byggstation. I storbyggen kan barnen ta ut svängarna i och med att utrymmet tillåter det. Det finns ingen motsvarighet till storbyggen i inomhusmiljön – att bära runt på en lastpall, ett rör eller stora kabelrullar fungerar inte så bra inne. Stationen som vi kallar byggen liknar mer byggstationen inne materialmässigt men är större än den inomhus.

Ateljeristan Mia Mylesand har formulerat sig så här i sin bok Bygg och konstruktion i förskolan:

Barn försöker ständigt förstå och förhålla sig till sin omvärld. Det gäller även i bygg- och konstruktionsutrymmet. Men frågan om vad bygg och konstruktion egentligen innebär finns ständigt i mina tankar. Jag betraktar bygg- och konstruktionsämnet ur många olika aspekter, där de olika delarna inte skiljs åt utan hör ihop. Bygg och konstruktion är inte bara en av alla upplevelser som barnen erbjuds i förskolan, det är ett språk barnen kan använda när de utforskar olika aspekter av sin omvärld och skapar sin egen identitet. Ett verktyg de har tillgång till för att bygga förståelse för olika fenomen i samhället. Det handlar om bild och skapande, estetik, geometri, matematik och språk, empati och förhållningssätt. Allt hör ihop och alla delar är lika viktiga (Mylesand, 2007, s. 15).

Gemen samma överenskommelser på stora gården

• Cyklar används i anslutning till rörelsebanan på tisdagar eller om pedagogerna vill använda dem i projektet. Dessa finns i förrådet längst bort vid fotbollsplanen.

• Om flera barn vill använda gungorna och det bara är ett barn på varje får man släppa på en kompis. Att knocka eller ”gunga båt” är okej, men om ett barn vill gunga rakt har det företräde. Snurra kan man också göra, men om någon vill gunga rakt har det företräde. Att klättra på kättingarna är okej, likaså att gunga flera på gungan om de som gungar bredvid inte störs.

• Materialet som hör till farkosten ska vara vid cykelsadlarna eller i storbyggen.

• Materialet som hör till utebyggen ska vara vid och runt byggplattan.

• Materialet som hör till storbyggen ska vara ”någorlunda” på denna plats om inget annat bestämts av pedagogerna, till exempel gympa på gräset vid kullarna, eller om barnen har en idé om till exempel ett bygge i skogen. När de inte leker där längre och/eller det blir stökigt plockas det bort.

• Gemensamt för målarateljén, lerateljén, mattestationen, skrivstationen, metallen, utgrävningen och snicken är att vi har materialet på dessa platser om inte den pedagogiska verksamheten kräver något annat som till exempel att leta bokstäver i naturen, snickra på en annan plats eller ta med skrivplattor för att rita i skogen.

• Vid vattenbordet arbetar vi med vattenbaserat material som vatten, snö eller is. I detta utrymme har vi inte sand, pinnar, löv etcetera. Materialet i lådan ska stanna på denna plats.

Pedagogerna kan i övrigt tillsätta annat som kan gynna arbetet i projektet. Tillägg såsom färgade stenar och prismor finns i förrådet.

• I vattenbanan använder vi hängrännorna, flytmaterial, godislådor samt centraldammsugarrör som finns i förrådet. Vid vattenbrist har vi begränsat användandet av denna plats till någon dag i veckan. Vatten tappas upp i hela och slangen stängs av när det är fullt. Vattenbanan kan gärna användas tillsammans med materialet när det har regnat mycket. Vi går inte i vattenbanan och inte heller på kanten. Vill man gå balansgång finns en särskild plats för det framför rutschkanan eller på rörelsebanan i skogen.

• Materialet till lekhusen kan flyttas runt någon annanstans om man vill vara till exempel i underdelen på rutschkanan. Barnen uppmanas att städa efter sig när de lekt klart. Vi har inte vatten i lekhusen.

• Vatten används på ett ansvarsfullt sätt. Vi tar ut en dunk på förmiddagen och en på eftermiddagen om det inte finns i regnvattentunnan. Vi samtalar med barnen om att inte ”tappa upp och hälla ut” samt övar på tekniken för att stänga av och på.

• Naturmaterial tas från marken i skogen eller gräsmattan – inte från träd, buskar, rabatter eller odlingslådor.

• På bandyplan spelar vi basket och bandy samt dansar, gympar och spelar teater. Fotboll spelas på gräsplanen vid kullen.

• I dinosaurielandskapet ska dinosaurierna vara.

• I bondgården gäller samma regler som för dinosaurierna. Maskinerna och djuren stannar på denna plats, de är små i storleken och kommer lätt bort.

• Bilarna har vi i bilbanan eller på de små bänkarna intill. Vi har inte vatten tillsammans med detta material om vi inte bestämt att vi ska tvätta bilarna i materialvårdssyfte.

• Om barnen vill leta insekter gör de detta i ett spann och de kan få en lupp som de sätter sig med vid något av borden och tittar i. Luppen lämnas sedan tillbaka till pedagogen. Det finns också luppar i naturskåpet.

• Kikare lämnas tillbaka till den vuxna som lämnat ut dem eller lämnas tillbaka till naturskåpet om de är placerade där.

Förskolan ska leva hela dagen

Barnen har rätt att möta ett genomtänkt innehåll hela dagen, men de har också rätt att välja någonting de bestämt själva. Eftersom vi vill att förskolan ska leva hela dagen både inomhus och utomhus har vi någonting som vi kallar 15.00-aktiviteter eller -val. Bakgrunden till detta var att vår värdesätta hela dagen-perspektivgrupp fått syn på att alla gick ut efter mellanmålet och att förskolan oftast stod tom inne. Det kändes fel när vi har lokaler som är bra och väl genomtänkta och öppnade upp för att vi skulle kunna erbjuda barnen val inom sådant som vi annars kanske inte hade gjort plats för i vår verksamhet på annat sätt. Under denna tid skulle vi också kunna ha möjlighet att lyfta fram någon specifik miljö lite extra för att det skulle bli tydligt för barnen vad de kunde göra där. Eftersom vi har två olika gårdar, en för yngre och en för äldre, skulle det innebära val för blandad grupp på respektive gård. Vi behövde tänka kring att alla barn är allas barn som behöver få ta del av en bredd som vi tillsammans kan ge.

Upplägg

Måndag till torsdag har vi några val inne varje dag och även några val ute samma dagar. Det finns alltid ett vuxenförberett val ute och samtidigt har barnen också möjlighet att vara i utemiljön och själva välja vad de vill göra. Inne finns det ett eller två vuxenförberedda val samt ett där barnen själva väljer vad de vill göra. Vilka val som finns under de olika dagarna bestäms i början av läsåret och är desamma läsåret igenom. Ofta är det en speciell kunskap eller ett intresse som en pedagog har som blir en aktivitet för barnen att välja.

Efter det att barnen har ätit mellanmål väljer de vad de vill göra bland de val som finns just den dagen. Vi börjar vid 15.00 och

håller på fram till 15.30–15.45. Sedan avslutar vi, börjar plocka in miljöerna ute samt kommer överens om var vi ska befinna oss efter 16.00. Om vi tillbringar dagens sista timmar inne eller ute beror på väder och årstid.

Här är ett urval av aktiviteter som barnen kan välja inne och ute:

• Snickra. Barnen är tillsammans med en pedagog i våra snickarmiljöer. Ofta snickrar de efter egna idéer, en ritning de gjort av någonting eller ett stort gemensamt projekt såsom en koja.

• Sinnenas trädgård. Under odlingssäsongen som är mellan mars och oktober arbetar vi i våra odlingar: planerar, planterar, rensar och skördar.

• Rörelsebana. Barn och vuxna bygger tillsammans upp en rörelsebana på en avgränsad plats. Denna kan bestå av madrasser för att krypa, åla eller rulla, mattor för samma rörelse, kryptunnel, höjdhopp, tumlare, pilatesbollar, häckar, längdhopp, cyklar att köra banor med, rockringar, balansgång och prickkastning med boll eller ärtpåse.

• Bygg och konstruktion. Barnen kommer på eller får en bygguppgift av pedagogen. Ofta är det byggnader de känner till som vattentornet intill eller Ölandsbron. Det kan också vara någonting som inte är en byggnad, till exempel ett favoritträd på gården.

• Miniröris eller annan gympa. Här används färdiga program som vi köpt eller hittat på nätet. Ibland blir det också barnens favoritmusik som vi hittar på rörelser till.

• Land art. Vi använder vårt samlade natur- och mosaikmaterial som finns på angiven plats. Där kan barnen till exempel skapa mönster enligt en form (cirkel, kvadrat, triangel, rektangel), göra självporträtt, göra matematikuppgifter, skriva sitt namn eller skapa egenvalda figurer.

• Lekar. Dessa kan vara förberedda av pedagogen eller bestämmas av barnen. Olika former av tafattlekar och gamla lekar som vi själva lekte som barn kan föras vidare och nya lekar blandas, allt för att skapa en ”lekbank” som vi även märkt att barnen själva arrangerar när inte vi är med.

• Bokstavsjakt. Här har pedagogen skapat en karta av förskolans gård. Pedagogen gömmer bokstäver i små askar på olika platser och märker ut dessa på kartan. Barnen får sedan i små grupper om två eller tre leta upp askarna. När alla askar är upphittade samlas man för att lista ut vilket ord som kan bildas av bokstäverna.

• Ateljé. Ibland är ateljévalet inne, andra gånger ute. Barnen får möta olika material och verktyg som finns i ateljén.

• Ute – fritt. Valet innebär att barnen själva bestämmer vad de vill göra i miljön ute på gården. De kan antingen välja att vara vid någon av stationerna på gården eller göra egna lekar i gårdens övriga miljöer.

Vinden som fenomen

Pedagogistanätverket i Kalmar initierade idén om att arbeta med vinden som fenomen. Detta utifrån en utmaning av forskaren

Lillemor Sterner som våren 2015 hade gjort ett studiebesök och hållit en föreläsning kring barn och naturvetenskap. Hon menade bland annat att eftersom vinden är så påtaglig här i Kalmar borde vi arbeta mer med den som utgångspunkt. Hur skulle vi kunna undersöka vinden och göra den synlig i våra utemiljöer? Hösten 2015 inledde vi med att pedagoger från de olika enheterna möttes i föreläsningar och workshoppar.

Föräldradelaktighet i förhållande

till förskolans utemiljö

Som nämnts tidigare utgår vår pedagogiska idé från att det alltid är en familj som börjar i förskolan, inte enbart ett barn. Så här har vi formulerat oss kring familjens betydelse som samarbetspartner:

Vi vill vara en förskola som är generös, lyhörd och ger tid till att lyssna på familjerna. Det förutsätter att förskolan prioriterar öppenhet och nyfikenhet som värde. I vårt samarbete med familjerna är välkomnandet ett gemensamt värde där olikheter blir en tillgång. Vi ser förskolan som en del av omvärlden som erbjuder allt från de små barnens möte med varandra, med pedagogerna och förskolans miljö, till möten med olika familjer till exempel så har vi gruppinskolning som ett sätt att bygga sociala nätverk mellan familjerna. […] Vi bygger en gemensam kultur på förskolan genom de möten som här är möjliga, med utgångspunkt att varje barn, familj och vuxen bidrar med sin egen erfarenhet av världen. […] Delaktighet ser vi som en förutsättning för utvecklandet av förskolan för barn, pedagoger och familjer.

Den ger alla parter möjlighet till inflytande, ett gemensamt och individuellt ansvar för förskolan. […] I en samarbetsallians mellan barn, familjer och pedagoger lever, bygger och undersöker vi våra värden och fostrar varandra till att vara en del av samhället (Förskolan Trollets pedagogiska idé, s. 10–11).

Det krävs en genomtänkt och medveten strategi för att bygga en delaktighetskultur. För oss handlar det om att redan vid gruppinskolningen skapa en relation till barnen och deras familjer. Om nya vårdnadshavare får höra om vår syn på delaktighet och hur vi skapar värden tillsammans tror vi att det är en bra utgångspunkt

för framtida delaktighet. De första veckorna får familjerna genom inskolningen och veckobreven en bild av hur deras barn möter förskolans värld. Deras huvudfokus är naturligt på just deras barn och vårt fokus handlar om gruppen, tryggheten och miljöerna.

Vi anser att det är viktigt att vårdnadshavare också får en bild av vilka möjligheter det finns till delaktighet vad gäller till exempel familjeuppdraget, föräldramöten, grupputvecklingssamtal, drop in-kaffe, fixardagar, traditioner och veckobrev.

Social hållbarhet och delaktighet

I kapitlet om material nämnde vi att vi delar ut en materiallista till familjerna i syfte att skola in dem i vårt hållbarhetstänk kring återbruksmaterial. Det är en hjälp för föräldrarna att förstå hur vi ser på deras möjlighet kring delaktighet när det kommer till material.

Men hållbarhet och delaktighet handlar inte enbart om att samla material och bygga nya stationer i utemiljön – även om det är viktigt. Att skapa föräldradelaktighet handlar till stor del om social hållbarhet. Genom gruppinskolning får familjerna möjlighet att bygga sociala nätverk.

Familjerna ska känna sig delaktiga i förskolan och enligt oss förutsätter det öppenhet och nyfikenhet. Det är också därför vi har valt välkomnandet som ett gemensamt värde där olikheter blir en tillgång. Välkomnandet börjar i utemiljön som är det första man möter. Vi vill att både barn och vuxna ska se utemiljön som en mötesplats eller ett torg, och utepedagogerna kallas för utetorgspedagoger för att förstärka detta. Det viktigaste är att familjerna möter varandra och ser förskolan som en möjlighet till delaktighet. Vi vill med våra utemiljöer skapa nyfikenhet och förväntningar på vad som ska komma. Därför har vi utetorgspedagoger tid på morgonen för att iscensätta och duka fram de olika stationernas material.

Som nämnts tidigare inleder vi höstterminen med familjeuppdragen. Det är ett sätt att involvera familjerna i det övergripande temaarbete som enheten arbetat fram under våren. När höstterminen börjar tar familjerna med sig familjeuppdragen som genomförts under sommaren och efter nogsamma genomgångar på avdelningarna mynnar detta ut i ett avdelningsprojekt. Ett annat sätt att stärka delaktigheten är att bjuda in familjerna till en kombinerad välkomst- och temafest i början av hösten. Ytterligare ett sätt är att bjuda in familjerna på drop in-fika där vi samtidigt kan prata om hållbarhet, projekt och tage-skåpet (= ta och ge-skåpet där föräldrar kan lämna in barnens urvuxna kläder och skor och samtidigt ta något därifrån utan kostnad), hålla i workshoppar och mycket annat. Framför allt är det ett sätt att mötas på en naturlig och självklar arena.

Att undervisa utomhus har många fördelar såväl pedagogiskt som ur hållbarhets- och hälsosynpunkt. Samtidigt kan det vara utmanande a få fa i metoderna för a dels skapa en genomtänkt organisation som möjliggör både spontan och planerad undervisning ute, dels utveckla hållbara miljöer och stationer där barn får uppleva a det är lustfyllt a lära.

Den här boken ly er fram förskolans utomhusmiljö som e självklart rum för undervisning. Den utspelar sig delvis på förskolan Trollets utetorg där en stor del av undervisningen sedan många år bedrivs just utomhus. Förfa arna delar frikostigt med sig av sina erfarenheter och tankar. Bland annat resonerar de kring hur förskolan kan utveckla och iscensä a miljöer med hänsyn till material, gårdens olika rum samt barn- och föräldradelaktighet. I boken nns också e ertal beskrivningar av projekterande arbetssä där återkommande nyckelord är natur och närmiljö, återbruk samt hållbarhet.

Förfa arnas förhoppning är a bokens innehåll och exempel kan ge såväl inspiration till utveckling av utemiljön och undervisningen i den som stöd och konkreta idéer i det arbetet.

Marina Sjögren och Daniel Sävenstedt

är båda förskollärare verksamma som utetorgspedagoger på Trollets förskolor i Kalmar. Med inspiration från Reggio Emilia arbetar förskolornas barn och pedagoger gemensamt mot en hållbar nutid och framtid. ISBN 9789177414049