9789152601365

susAnne Wigorts Yngvesson

Att tolkA psAlm

© 2025 Susanne Wigorts Yngvesson och Verbum AB

© Psalmtexter och övriga texter respektive rättighetsinnehavare

Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet

Omslag: Maria Mannberg

Omslagsbild: Kristina Anshelm

Diagram: Verbum AB

Sättning: Aina Larsson/Sättaren

Tryck: ADverts, Lettland, 2025

ISBN: 978-91-526-0136-5

Verbum AB

Box 22543

104 22 Stockholm

Tel 08-743 65 00

verbum.se

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp.

Lägg hela boken i pappersinsamlingen, så blir den till nya pappersprodukter.

Ett alternativ är att ge boken vidare till någon annan som vill läsa den.

Förord

Den här boken är skriven för dig som är nyfiken på att tolka psalm. Framför allt handlar denna bok om texter, men melodier är förstås också en avgörande del av vad psalm är. En psalm kan ha en fantastisk text men en usel melodi och då får den svårt att fästa. Eller tvärtom: melodin kan vara underbar, men texten fungerar inte, av något skäl.

Min ambition har varit att ge nycklar för tolkning som vem som helst kan tillägna sig. Du behöver inte vara akademisk teolog eller musikvetare för att använda nycklarna, men även du som är expert på psalm och ofta sjunger dem ska kunna använda nycklarna för fördjupning.

Redskapen är tänkta att öppna upp för reflektioner för egen del eller tillsammans med andra. Istället för bokcirkel kanske du startar en psalmcirkel? I samband med en körövning kanske ni inleder med en psalmfördjupning? Ni kan intressera er för gamla, kära psalmer eller sådana som ni aldrig har sjungit. Ni kan jämföra hur naturen framställs i två eller fler olika psalmer. Ni kan närma er förslaget på nya psalmer och fundera över vilka som bär eller inte. Som ni märker är avsikten med denna bok att den ska kunna användas i många sammanhang –enskilt eller tillsammans.

I samband med Svenska kyrkans remiss för nya psalmer har det skapats en digital psalmportal där du kan ta del av texter och tonsättningar samt lyssna på förslagen. Du hittar dem på svenskakyrkan.se/psalmboken.

I samband med boken gjordes en enkätundersökning av mig, tillsammans med Verbum. Den presenteras närmare i kapitlet Psalmens

roll och betydelse i Svenska kyrkan, efter att du har fått en kort historisk bakgrund och introduktionen Guide för tolkning. Kapitlen är sedan indelade utifrån frågorna och svaren i enkäten. Till alla kapitel gör jag en kort psalmanalys som exempel på hur du själv kan arbeta med Guide för tolkning. Du som vill ha ytterligare fördjupning får en lista med lästips i slutet av boken.

En startpunkt för oss alla som vill förstå mer om psalm är att fundera över frågan vad vi över huvud taget ska med psalmer till? Svaret är inte självklart och hur du besvarar den kommer att säga en del om vad du menar att psalm är, och vilken roll den spelar.

Lycka till med psalmtolkningarna!

Stockholm den 15 maj 2025

Susanne Wigorts Yngvesson

Att mötas av psalm

Det finns människor som har levt med psalm i hela sitt liv. Det finns psalmer som har satt sig i kroppen med sin poesi och musik, psalmer som man vill sjunga i stillhet och psalmer som man vill dansa till. Det finns människor som knappt har sjungit en psalm och som, när de gör det, möter texter som upplevs som makalösa, skrämmande eller parodiska med sina ord och ibland högtidliga melodier. Det finns de som tar avstånd från kyrkans tro men uppskattar psalmer att identifiera sig med, och det finns de som lyssnar till andras sång men själva inte vill ta en ton. Denna guidebok är skriven för alla som har en relation till psalm, oavsett vilken av beskrivningarna du känner igen dig i. Du kan alltså vara psalmproffs eller psalmamatör, men en god ingång är att du har en öppenhet för att tolka psalm. Det är, vill jag påstå, något vi aldrig blir färdiga med. Text och musik inbjuder oss till tolkning, lager på lager, av ”den sjungna teologin” – som Martin Luther kallade psalmen. Jag försöker minnas när jag själv sjöng en psalm för första gången. Hemma var det över huvud taget inte ”kyrkligt” men mamma tog mig till kyrkans barntimmar när jag var i treårsåldern. Där sjöng vi barnvisor som jag nu i efterhand inte minns något av. Några år senare deltog jag och min syster i söndagsskolan i Birgittakyrkan i Kalmar, fortfarande utan föräldrar men lämning och hämtning ingick. Jag minns att vi sjöng Måne och sol av Britt G Hallqvist. Melodin gillade jag skarpt. Den inbjöd oss att sjunga högt och klart om allt som Gud har skapat och att tacka för det. Britt G Hallqvist var bra på att skriva okomplicerade texter om

Att mötas av psalm

bibliska händelser för både barn och vuxna. Ofta samarbetade hon med tonsättare, främst Egil Hovland, som förstärkte den poetiska rakheten i hennes psalmpoesi. Idag är Måne och sol vanlig att sjunga vid dop. Kanske beror det på kombinationen av enkelhet och beskrivningen av något mirakulöst som finns bortom orden och melodin.

Det finns andra psalmer som inte sjungs med samma lätthet som Måne och sol, som behöver tid för närmare bekantskap. Texter och melodier kan uppfattas som svåra och bjuda motstånd. Det kan vara som med vissa människor vi möter. Somliga inbjuder inte spontant till kontakt, men över tid kanske man lär känna varandra bättre och mötet kan fördjupas till en långvarig vänskap. Även psalmer kan vara svårflörtade. En sådan är Olov Hartmans Du som gick före oss, tonsatt av Sven-Erik Bäck. Personligen älskar jag den psalmen vars utmanande melodi, inspirerad av tolvtonsteknik, fördjupar textens allvar med sin innerlighet. När det händer liknas det vid ett äktenskap, att text och melodi gifter sig med varandra. Men det finns andra som anser att just den psalmen är den värsta de vet och att den borde tas bort ur psalmboken.

Åsikter om psalmer kan variera stort och det är inte konstigt eller oönskat. Tvärtom är variationsrikedomen inför Den svenska psalmboken en av de saker som den senaste psalmbokskommittén 1969–1985 ville erbjuda. Och de var inte först. Alla psalmboks- och koralboksarbeten har präglats av balans mellan mångfald och enhet, tradition och förnyelse samt gränsdragningar för den kristna läran. Det har även gällt psalmböckerna 1695, 1819 och 1937 med dess tillhörande koralböcker. Parallellt med dessa fyra officiella psalmböcker har det dessutom sjungits ur andra andliga psalm- och sångböcker som har förstärkt vissa traditioner, frikyrkor och sångsätt. Några av dessa är Mose och Lambsens wisor, Cecilia, Frälsningsarméns sångbok, Sionstoner, Segertoner och Psalmer och Sånger. Särskilt under 1900-talet har flera psalm- och sångböcker bidragit till att forma Den svenska psalmboken och de tillägg som kom 2002 samt Psalmer i 2000-talet.

Att forma en ny psalmbok har alltid varit tidskrävande processer. Vägen fram till att psalmböcker har tagits i bruk har föregåtts av förslag, strider och diskussioner som har fått pågå i decennier. Om man endast

ser till den tidsmässiga aspekten så var Jesper Swedberg och hans psalmbokskommitté de snabbaste hittills. År 1691 fick Swedberg uppdraget och 1694 var han och hans kommitté klara. Den versionen fick dras tillbaka men året efter kom den första officiella svenska psalmboken som skulle gälla för hela det stora riket. Då var kungen enväldig och processen omfattade endast ett fåtal, i jämförelse med senare psalmböcker där processen har blivit alltmer demokratisk. Trots att Swedberg var snabb och noggrann ledde hans första version 1694 till ”den största litterära skandalen i svensk historia”, som striden har beskrivits ända in i vår tid. I en kommande bok ska jag fördjupa mig mer i psalmböckernas historia och historier. Men i denna bok övergår vi nu till att tolka psalm.

Psalm för 2000-talet

Varje psalmbok präglas av sin tid. Det är en kliché, men likväl sant. När 1695 års psalmbok var klar dröjde det inte många år förrän vissa grupper började efterfråga en revidering, delvis på grund av att den Swedbergska psalmboken relaterade till Gustav Vasas bibelöversättning från 1541. Karl XII:s bibel kom först åtta år efter psalmboken, 1703, vilket av somliga uppfattades som en brist på grund av språkliga olikheter mellan bibelversionerna och därmed även psalmtexterna. Det var inte problemet när 1819 års psalmbok kom, men då fanns det annat som bekymrade, såsom väckelserörelsens protester, olika fromhetstraditioner och den nya estetiska stilen. Under 1900-talet förändrades samhället snabbare än någonsin tidigare – urbanisering, industrialisering, demokratisering, modernisering – vilket påverkade urvalet av psalmer man ansåg skulle bevaras eller bearbetas och vilka nya som behövdes. Trots stora samhällsförändringar och en tilltagande sekularisering, kan Sverige ända till slutet av 1900-talet beskrivas som ett enhetssamhälle. Inte som tidigare århundraden, men med tydliga markörer för vad som höll samman landet i form av värderingar och självbild.

Trots många likheter så är villkoren på många sätt ändå radikalt annorlunda en bit in på 2000-talet, än vad de har varit förut. Det kommer och bör påverka hur en framtida psalmbok formas med rötter i den psalmskatt som redan finns och samtidigt med en öppenhet för det nya som behöver få rum. Eftersom psalmboksprocesser tar tid kan det vara en utmaning att sjunga ”nya” psalmer. Många av de psalmer som

betraktades som nya i 1986 års psalmbok hade skrivits på 1960-talet. De nya psalmer som samlades in 2022 för att bedömas inför en ny psalmbok kommer att vara minst ett decennium gamla innan processen är klar. På grund av skäl som dessa så behöver psalmer ha ett språk och ett tilltal som inte är alltför tidsbundet, men som ändå har ”identifikationspotential”, som psalmförfattaren Anders Frostenson och hymnologen Per Olof Nisser kallar igenkännande av psalm. Samtidigt bör det finnas öppenhet även för psalmer som inte skrivs för att sjungas i århundraden utan bara leva en kort tid. Då kanske de inte ska ingå i psalmboken men kan sjungas ändå. Just en sådan form av tillägg som kunde omprövas efterhand, förslogs av 1969 års psalmbokskommitté i SOU 1981:49, 1.

Under 1900-talet började man öppna psalmboksprocesserna för fler, men även om diskussionerna demokratiserades så saknade stora delar av Svenska kyrkans aktiva tillträde till beslutsprocesserna. Inte minst gällde det kvinnor, varav många själva skrev psalmer, men som inte fick verka som ledamöter i kyrkomötet förrän efter 1937 års psalmbok. Ett tidigt tecken på ökad demokratisering var dock en enkätundersökning om psalm som skickades ut i mars 1919 för att förbereda psalmboksdiskussionen i kyrkomötet 1920. Det var kommittén för tilläggsförslaget till den Wallinska psalmboken som genom ett ”frågecirkulär” ville veta vad gudstjänstfirare helst ville sjunga. Responsen var svag. Kanske den inte hade nått ut som man hade tänkt sig, eller också var mottagarna i allmänhet ovana vid enkäter. Endast åtta svar kom in.

När Svenska kyrkan ska bedöma nyskrivna och gamla psalmer, ett kvarts sekel efter de nya relationerna mellan stat och kyrka efter 2000, är det fortfarande relevant att fråga vilka psalmer som är och kommer att bli adekvata. När 1969 års psalmbokskommitté började arbeta hade man inte några specifika riktlinjer. De utarbetades efter hand. I SOU:n som nämndes ovan definierar de tre: psalmens användbarhet och behov, öppenhet och omvärldskontakt samt att bejaka en genomgripande bearbetning hellre än en försiktig. Dessa riktlinjer stämmer i grova drag överens även med revisionen av 1986 års psalmbok, men direktiven är mer detaljerade i nuvarande revision än tidigare.

När Svenska kyrkan var klar med insamlingen av de cirka 9 500 för-

slagen till en ny psalmbok, den 31 december 2023, tillsattes fyra urvalsgrupper som skulle se över bidragen. De skulle göra ett urval utifrån följande principer: de ska inte stå i motsättning till Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära; deras fokus och ram ska vara kyrkan, gudstjänsten och den gemensamma sången; de ska representera olika fromhetstraditioner och olika åldrar, samt inkludera och belysa ekumeniska perspektiv. När urvalet var gjort hade man landat i ett förslag på 233 psalmer som är öppna för remiss från den 14 maj 2025. Urvalet av texter och musik finns publicerat och tillgängligt för alla på Svenska kyrkans webbsida: svenskakyrkan.se/psalmboken.

För att psalmer ska vara relevanta så behöver de, samlade i en psalmbok, förmedla både mångfald och enhet i teologi, poesi och musik. De principerna är desamma idag som de var för Jesper Swedberg inför 1695 års psalmbok. Men det är klart att det alltid finns gränsdragningar. En psalmbok behöver bära traditionen och samtidigt vara betydelsefull för sin samtid. Även äldre psalmer bör vara relevanta i den tid de ska sjungas, så att de inte blir museiföremål. De äldsta psalmerna i 1986 års psalmbok härstammar från 300-talet men har förstås omarbetats, inte minst språkligt. Det gäller alltså att hitta relevanta identifikationspotentialer för alla aspekter som behandlas i en psalmbok. De specifika identifikationspotentialer som urvalsgrupperna i arbetet med nya psalmer gav normativa riktlinjer om var: ”Barn och ungas representation, normkritiska perspektiv, relationen till en mångreligiös kontext, samisk tradition, övriga minoritetstraditioner (särskilt finska), psalmer med nordiskt eller globalt ursprung, liturgiskt globalt igenkännbar text.”

Kommer dessa att vara desamma om tio eller tjugo år? Det är ingen enkel utmaning att tolka och förstå vad det är i en djungel av normer, ideologier och opinioner – att där se vad som är bärande för kristen tro och fungerar som gemensam sång i gudstjänstsammanhang.

Guide för tolkning

Tolkning är ett sätt att leva och förstå världen och oss själva. Oavsett var du befinner dig i livet, vad du tror på eller vilka kunskaper du har så är tolkning ett grundvillkor för oss alla. All tolkning görs inte medvetet aktivt utan blir en del av vår erfarenhet, såsom att avläsa en trafiksituation eller att tolka stämningen vid middagsbordet – vilket somliga är bättre tolkare av än andra. Om man dessutom vill analysera det som tolkas mer eller mindre intuitivt behövs resurser i form av erfarenhet, förmåga till reflektion och etisk bedömning, kunskap och ärlighet gentemot det som ska tolkas. Med ”ärlighet” menar jag att tolkningar behöver öppna en glipa av utsatthet med risk för att skaka om de grundvalar jag hittills har uppfattat som sanna och goda. Det behöver inte vara livsomvälvande utan kan också handla om att mina perspektiv förändras när jag under nya omständigheter möter en psalm på nytt (eller vilken text eller musik som helst). Tolkning är i den meningen en ständig övning och en insikt om att det inte går att nå slutet av en tolkning. Även om vi sätter punkt så kommer texten och musiken att fortsätta vara självständiga verk för fortsatt möjlig tolkning. I litteraturvetenskapliga och filosofiska sammanhang liknas detta vid en (hermeneutisk) cirkel eller spiral som rör sig men aldrig återkommer till samma punkt som där man började.

I boken All din nåd är öppen famn: Psalmernas sjungna teologier (Verbum, 2019) presenterade jag en enkel guide för tolkning av psalm. Om du inte har tillgång till boken så får du en sammanfattning i några stycken framåt.

Hermeneutisk cirkel

Ny insikt

Inledande förståelse

Del

Har du någon gång varit med om att en välbekant text, ett musikstycke, en film eller ett konstverk träder fram på nytt? Du kan ha sett eller hört något många gånger, men inte reagerat särskilt inför det. Men plötsligt öppnar sig texten eller musiken och du upplever den som om den vore ny trots att du känner till den sedan länge. Om du har varit med om det, har du upplevt ett språng i tolkningen som kan liknas vid en hermeneutisk cirkel. Det kan hända i samband med annat som har hänt i ditt liv: en förälskelse, en förlust, att någon föds eller dör, att du blir sjuk eller frisk. Något förändras i ditt liv som gör att din relation till texten eller musiken gör dig mottaglig för att något nytt kan hända. Det kan också inträffa efter en intellektuell eller känslomässig kamp med texten eller musiken som bjuder motstånd. Men plötsligt sker ett genombrott, polletten trillar ner och verket öppnar sig – åtminstone till en viss gräns.

I kapitlet Så fördjupas din psalmteologi, i min förra bok, skrev jag att psalm är praktik och att det finns en relation mellan mig, församlingen och psalmen som kan beskrivas som att vi gör psalm. Detta görande hör samman med psalmens genre och den mest kortfattade definitionen är att psalm är gemensam sång som sjungs i gudstjänst. Därutöver kan psalmer förstås användas för enskild bön, sjungas i duschen eller strömmas i stadens gallerior. Själv har jag upptäckt att Natanael Beskows psalm Ack, saliga dag fungerar bra till löpning.

Helhet

Ny insikt

Att ha en öppenhet för tolkning och användning betyder dock inte att psalmer bör tolkas hur som helst. Vi kan förstå psalmer som organiska väsen, med gränser för den kropp som definierar vad den är utifrån specifika förutsättningar. Dessutom är Den svenska psalmboken en del av Svenska kyrkans bekännelsedokument och behöver därför stämma överens med en evangelisk-luthersk lära och med en kristen trosbekännelse. Ett annat villkor är, som jag nämnde, att den ska kunna användas för gemensam sång i gudstjänst. Den behöver alltså vara sångbar musikaliskt och uttrycka en poesi som varken är banal eller överdrivet komplicerad. Tolkning av psalm är alltså både töjbar och begränsad, vilket generellt sett förstås gäller all text och musik.

Vilka verktyg behöver du för att tolka psalmer? Hittills har jag talat om vida ramar och förutsättningar, men hur ska du konkret gå tillväga?

I samband med nästa kapitel, där jag presenterar en enkät om psalm, kommer jag ge exempel på psalmanalyser. I dem har jag monterat ned byggnadsställningen, helt enkelt för att tolkningarna ska bli mer levande att läsa. Här presenterar jag hur jag har gått tillväga och hoppas att delarna till byggnadsställningen kan inspirera dig och er till egna tolkningar. Jag vill också säga att detta är ett sätt att tolka, men det finns mängder av metoder och teorier. Syftet för mig är att presentera ett enkelt och tillgängligt sätt som kan passa vem som helst som vill vara en aktiv psalmsökare.

En sak till: att tolka psalm är inte en specifikt from verksamhet, men däremot kan det finnas mer eller mindre rimliga tolkningar i förhållande till den kristna tron och liturgin. Här får du med dig tre öppna frågor som inbjuder till reflektion:

• Vad står det i texten och vad händer i mötet med melodin?

• Vad öppnar psalmen för associationer hos dig?

• Hur relaterar psalmen och associationerna till kunskaper?

Vad står det i texten och vad händer i mötet med melodin?

De två första frågorna kan verka på gränsen till banala, men utmanar dig att identifiera dina förutfattade meningar. Den första frågan om text och melodi handlar inte om författarens eller tonsättarens intentioner med psalmen, utan om ditt eget möte med psalmens ord och ton. Det kan vara extra svårt med välkända psalmer som har mycket med sig av förväntningar eller värderingar när de sjungs, såsom Bered en väg för Herran eller Den blomstertid nu kommer. Det kan också vara extra svårt med psalmer som har ett ålderdomligt språk som du inte är bekväm med, såsom Vår Gud är oss en väldig borg. Utmaningen med första frågan är att försöka möta psalmen som om det vore första gången. Det är omöjligt, jag vet, men vi kan anstränga oss för att uppfatta psalmen på ett nytt sätt. Om du endast har sjungit den kanske du ska prova att läsa den högt eller skriva av den för hand. Vad står det – egentligen – i texten? Vad händer om du tar fasta på ett enda ord eller en melodislinga och tolkar vad detta kan betyda för resten av psalmen? Tillåt dig att experimentera utifrån öppenhet, nyfikenhet, noggrannhet och ärlighet. Här är några fler frågor som kan guida dig i att tolka psalmens text och melodi:

• Vad handlar psalmen om?

• Finns det en rörelse eller en berättelse?

• Vad betyder enskilda ord och toner i sitt sammanhang?

• Beskriv de relationer som uttrycks.

Vad öppnar psalmen för associationer hos dig?

Denna fråga är besläktad med den föregående, som en följdfråga. Öppenhet och nyfikenhet är fortsatta drivkrafter när du involverar dig själv närmare texten. Vissa ord eller melodier är favoriter eller sådant du helst inte vill ha kvar alls. Andra ord och toner är givna för en kristen psalm. De har hög igenkänning, men vad symboliserar de? Och vad

väcker texten för resonans i dig? Även i denna fråga bör vi tänka att författaren eller tonsättaren inte längre har kontroll över tolkningen och din upplevelse av psalmen.

Ibland beskrivs beskrivs psalmens separation från upphovspersonerna som att psalmerna får vingar. Det måste inte betyda att många sjunger dem. Du kan gripas av en psalm som nästan aldrig sjungs och som uppskattas av få. Det viktiga är vilka associationer som psalmen öppnar hos just dig. Med associationer räknas inte endast det vi hör eller tänker på, utan hur vi använder alla sinnen för att även smaka, se och lukta på psalmen? Hur doftar En vänlig grönskas rika dräkt (psalm 201), eller hur smakar ”livsträdets rot” som Olov Hartman skriver om i Än finns det en värld (psalm 62)? Bjud in psalmen, med alla dina sinnen.

Öppenhet och nyfikenhet handlar i denna fas inte endast om text och musik utan om varför du reagerar som du gör på en psalm, oavsett om du uppskattar den eller tvärtom. Psalmen kan också väcka associationer som inte har med gilla eller inte gilla att göra. Den kan vara förknippad med en händelse i ditt eget liv eller i världen som gör den meningsfull. Betyder psalmen något annat eller mer efter den händelsen? Detta kan ge anledning till öppna samtal om gudsbild, människor, natur eller något annat. Försök därför att inte censurera dig själv när du associerar utifrån texten. Det finns inget som bör vara främmande i dina tankar utifrån psalmerna.

Reflektera över detta:

• Vad väcker texten och melodin för känsla och sinnen i dig?

• Hur påverkar känslan och sinnena orden och musiken?

• Motsvarar din association något som finns eller inte finns uttryckt i psalmen?

Hur relaterar psalmen och associationerna till kunskaper?

I min förra bok liknade jag de två första frågorna vid att ”simma i ett hav som tycks oändligt, men även en ocean har gränser av stränder och klip-

por”. Dessa utgörs i analysen av noggrannhet och ärlighet. Utmaningen nu är att inte ge texten eller musiken tolkningar som inte är motiverade eller begripliga. Det du gör nu är att du är på väg till den första frågan igen: Vad står det i texten och vad händer i mötet med melodin? Fast denna gång har du mer med dig, ett kritiskt förhållningssätt, när du möter psalmen. Du kommer förhoppningsvis att upptäcka att texten gör motstånd inför att tolkas hur som helst. I det öppna förhållningssättet låter man inte författaren eller kompositören påverka tolkningen, men nu kan sammanhanget, psalmens tillkomst och teologiska inramning få göra det istället. Det är också en del av psalmens kontext, det vill säga sådant som är relevant för att bättre tolka och förstå. Poängen är inte att låta författaren eller tonsättaren få sista ordet för en tolkning, utan att det är ett ytterligare bidrag till tolkningens komplexitet. För att komma djupare behövs därför även fakta, ursprung, sammanhang och begrepp.

Det du gör när du tolkar på detta sätt är både allvar och lek. Det kan göras på kort tid eller hålla på i decennier för dig personligen, för församlingen eller för en kultur eller ett samhälle. Exempelvis har psalmer som Blott en dag (psalm 249) eller Var inte rädd (psalm 256) levt inom och mellan människor över generationer. Kanske har de fått stelna i en given förväntan och väntar på att du ska tolka dem på nytt? Att fritt associera och låta fantasin spontant flyga kan skapa nya möjligheter för tolkning, men utan den (fysiska) kropp som texten och melodin utgör skulle tolkningen och psalmtexten vara hemlös. Omvänt skulle en alltför stark låsning vid textens bokstavliga betydelse kunna begränsa möjligheterna för det lekfulla utrymme som tolkning också innebär för möjligheter till nya perspektiv. Reflektera över följande:

• Vad har hänt med tolkningen sedan du läste eller sjöng psalmen första gången i denna övning?

• Finns det något i dina associationer som inte har täckning i texten?

• Beskriv om och på vilka sätt övningen har gett dig nya perspektiv på psalmen?

• Svara nu återigen på frågan vad psalmen handlar om.

I början av kapitlet skrev jag att tolkning är en process som aldrig blir klar. Det kan låta tröstlöst för somliga och hoppfullt för andra. Denna övning kan du göra på egen hand men tillsammans med andra kommer tolkningarna sannolikt att bli rikare. Och kanske upptäcker du psalmen på nytt i dialog med andra.

I nästa kapitel ska jag presentera en enkätstudie som handlar om vad Svenska kyrkans anställda anser om psalm, utifrån ett urval av frågor. Tillsammans med enkäten har jag valt ut psalmer för analys enligt den övning som du just har läst. De blir exempel på resultat av hur psalmtolkningen kan utformas när jag gör den. Om du skulle göra motsvarande med samma psalmer så skulle vi högst troligt se olika saker, men vår sammanlagda analys skulle berika tolkningen.

Det här är en guide för psalmtolkning. Boken vänder sig till dig som vill re ektera kring psalmens betydelse i gudstjänstlivet eller för din personliga tro. Om du är professionell eller amatör spelar mindre roll – det enda du behöver är en öppenhet för att tolka psalm och en vilja till mer kunskap.

I Att tolka psalm får du era nycklar som öppnar möjligheter till gemensamma samtal och egna funderingar. Vad står det egentligen i psalmtexten? Vilken betydelse har melodin? Vad är det viktigaste med psalm? Vad bör psalmer förmedla?

Genom svaren på en enkätstudie bland Svenska kyrkans medarbetare ges också en ingång för re ektion.

susanne wigorts yngvesson är professor i etik vid Enskilda Högskolan Stockholm. Hon skriver egna psalmer, undervisar om psalm och är ordförande i Anders Frostensons sti else Psalm och sång.