Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Tredje upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.
För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2025
u Till läsaren
I NATURKUNSKAP NIVÅ 1A1 möter du aktuella frågeställningar utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Med hjälp av innehållet i boken kan du utveckla de kunskaper som behövs för att kunna kritiskt granska och värdera information och ta ställning i vår tids avgörande miljö-, hälsooch samhällsfrågor.
Kapitel 1 Att beskriva omvärlden inleds med en beskrivning av naturvetenskapen och vad du kan lära dig i ämnet naturkunskap. Här får du en inblick i den viktiga roll naturvetenskapen spelar i ditt eget liv och för ditt engagemang i livsavgörande framtidsfrågor. Du får även lära dig grunderna i källkritik och att vad det innebär att ha ett kritiskt förhållningssätt.
För att kunna skapa en bra och hållbar framtid tillsammans, behövs kunskaper om energi- och resursanvändning, klimatfrågor och hållbar utveckling. Det behandlas i kapitel 2 En värld att vårda – hållbar utveckling och kapitel 3 Klimat och energi
Kapitel 4 Livsstil och hälsa handlar om kroppen och om kost, träning, återhämtning, droger och vår livsstils betydelse för hälsan.
Kapitel 5 Relationer, sexualitet och sexuell hälsa är ett angeläget kapitel om relationer, identitet, samtycke, sexualitet och sexuell hälsa. Kapitlet ger en vetenskaplig bakgrund till aktuella frågor där media nästan dagligen kommer med nya påståenden och frågor.
Naturkunskap är ett ämne som bjuder på flera naturvetenskapliga perspektiv. När du läser den här boken hoppas vi att du får fler insikter om naturvetenskapens betydelse både för dig själv som individ, men också när du ska ta beslut som berör samhället omkring dig.
Lycka till med dina studier! Författarna
4
2
En värld att vårda – hållbar utveckling
Centralt innehåll
Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen:
● Ekosystemens bärkraft, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och resursutnyttjande.
Syfte
Med hjälp av kapitlet har du möjlighet att utveckla:
● Kunskaper om samband i naturen och människokroppen samt naturvetenskapen i omvärlden.
● Förmåga att använda naturvetenskap för att diskutera, granska information och göra ställningstaganden i frågor som rör hållbar utveckling och hälsa.
● Kunskaper om naturvetenskapens betydelse för människors levnadsvillkor och samhällens framväxt.
Kunskapsmål
Efter arbetet med kapitlet ska du kunna:
● Ge några exempel på evolutionära anpassningar hos djur och växter och förklara uppkomsten av dessa.
● Redogöra för några förlopp och företeelser som är viktiga för att beskriva naturen på ekosystemnivå, till exempel fotosyntes, näringskedjor och nedbrytning.
● Redogöra för hur hållbar utveckling kan relateras till tre övergripande perspektiv (ekologiska, sociala och ekonomiska) och hur det syns i FN:s globala mål.
● Förklara hur begrepp som bärkraft, resiliens, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och ekologiska fotavtryck kan hjälpa oss att förstå utvecklingen i världen.
u En av de sista platserna på jorden som upptäcktes och befolkades av människor var Påskön i Stilla havet långt utanför
Sydamerikas västkust. När de första människorna kom dit från fastlandet för 1 500 år sedan mötte de grönskande skogar och odlingsbar jord.
Människorna som slog sig ner där dyrkade sina förfäder. Som ett bevis på det reste de mäktiga stenstatyer, så kallade Ahu, på speciella kultplatser. Under hundratals år levde man gott genom att odla, hålla höns och fiska. För ungefär
800 år sedan började befolkningen på Påskön att öka. Nu blev invånarna alltför många för att öns naturtillgångar skulle räcka till. Det första som tog slut var skogen. Träden användes som bränsle och för att frakta de stora statyerna till de platser där man rest dem. Befolkningen på ön hade inte längre virke till att bygga båtar och hus utan fick i stället flytta in i grottor. Miljöförstöringen tog en våldsam fart. Bristen på skyddande skog ledde så småningom till att jordbruksmarken försvann genom så kallad jorderosion, vilket försvårade möjligheterna att bedriva jordbruk. Råttorna som människorna hade fört med sig till ön förökade sig snabbt och gjorde stor skada på ekosystemet.
Allteftersom resurserna på Påskön minskade, blev det allt vanligare att öns olika klaner hamnade i konflikter med varandra. Ofta slutade det med väpnade strider. Slaveri och kannibalism betydde slutet för befolkningen. I dag finns inte den ursprungliga befolkningen kvar. Det enda som fortfarande vittnar om den är de jättelika stenstoderna, som befolkningen på Påskön aldrig kunde sluta att dyrka och offra sina tillgångar till. Berättelsen om Påskön är ett historiskt exempel på vad som kan hända när människor överutnyttjat naturen. Det finns flera andra exempel på hur djur- och växtliv har fått ge vika för människor. Men som tur är har det inte alltid, som i exemplet Påskön, slutat med att de har förstört sina egna förutsättningar att överleva på området.
u Jorden är vår ö i universum
PÅ MÅNGA SÄTT kan hela vår planet liknas vid en ö. En ö som färdas runt solen på ett avstånd som gör att den kunnat få just de unika förutsättningar för liv som finns här. Ekosystemen som finns på jorden kräver alldeles speciella förhållanden för att fortleva, men i dag hänger flera av dem på en skör tråd. Människan, en av planetens invånare, hotar deras fortbestånd. Befolkningen på jorden har vuxit dramatiskt. I slutet av år 2024 passerade vi 8,2 miljarder och man räknar med att vid år 2100 beräknas jordens befolkning att uppgå till omkring 10–12 miljarder människor.
Livet har haft tid på sig
Planeten vi lever på är ofattbart gammal, omkring 4,6 miljarder år! Först snurrade den runt solen som en livlös stenklump. En miljard år senare gjorde det första livet entré och efter ytterligare ungefär tre miljarder år kom de första skalbärande djuren. Då blomstrade livet här, först i alla jordens hav och senare också på land. Det är från den här tiden, 600 miljoner år tillbaka och framåt, som vi i dag kan hitta mängder av fossil i olika bergartslager från olika platser på jorden.
Främst genom studier av dessa fossila rester av djur och växter, har geologer sedan delat in planetens utveckling i olika tidsåldrar, som till exempel eoner, eror, perioder och epoker. Dessa namnges ofta efter de organismer som var vanligast förekommande under en viss tid. När en tidsålder växlade över till en annan var det inte ovanligt att det skedde under extrema förhållanden. Plötsliga, enorma massutdöenden orsakade av meteoritnedslag, vulkanutbrott eller klimatförändringar slog ut stora delar av det växtoch djurliv som var vanligast förekommande och nya livsformer tog vid. Man räknar med att minst fem stora utdöenden har inträffat under jordens tidigare historia. Men det mesta av utvecklingen har ändå framskridit långsamt. De växter och djur som finns här i dag har haft enorma tidsrymder att utvecklas under. Den absoluta majoriteten av alla de organismer som någon gång levt på jorden är i dag utdöda.
Jorden sedd från månen, en syn som få människor upplevt i verkligheten.
Jordens tidsperioder
Miljoner år
Holocen
Kvartär
Tertiär
Krita
Jura
Trias
Perm
Karbon
Devon
Silur
Ordovicium
Kambrium
Prekambrium
Omfattar 87 % av jordens historia.
Människan (0,2 miljoner år)
Dinosaurier och flera andra djur dör ut
Första däggdjuren
Första blommande växterna
Första fåglarna
Dinosaurier dominerar
Trilobiter och flera andra havsdjur dör ut
Första reptilerna
Stora kolträsk
Rikligt med amfibier (groddjur)
Första insekterna
Fiskar dominerar
Första landväxterna
Första fiskarna
Trilobiter dominerar
Första djuren med skal
Första flercelliga djuren
Första encelliga organismerna
Självkopierande molekyler
Livets byggstenar
Äldsta bergarterna
Jorden bildas
Jorden med dess djur- och växtliv har utvecklats under enorma tidsrymder. Människans tid här är bara en kort parantes i planetens historia. Den senaste geologiska epoken kallas holocen. Under den har det skapats förutsättningar för att vi människor ska kunna leva och bre ut oss här på jorden.
Amazonas regnskog är en av de få platser på jorden där det fortfarande finns mark som inte erövrats, skövlats eller exploaterats av människohand.
Antropocen, människans tidsålder
Den senaste perioden i jordens historia är kvartär och den epok vi lever i nu har fått namnet holocen. Den har varat i 11 700 år, vilket förstås bara är en obetydlig del av hela jordens långa utveckling. Men det är just de förhållanden som etablerats här på jorden under den korta epoken som bidragit till att vi människor kunnat bre ut oss här i stor omfattning. Människans utveckling och fortlevnad är helt beroende av de ekosystem som utvecklats i havet och på land och av de gasförhållanden som etablerats i atmosfären just under epoken holocen. Korallreven, regnskogarna, savannerna, tundran och de arktiska isarna är exempel på ekosystem som varit viktiga för oss människor. All forskning pekar på att om vi vill fortleva här är det viktigt att vi inte skapar för stor obalans inom och mellan dessa system.
Men i dag har människans utbredning på jorden lett till att ekosystemen på land och i hav påverkas i så stor omfattning att vi kanske inte längre kan tala om det som en och samma epok som tidigare. Under de senaste 100 åren har vår framfart lett till så markanta skillnader att vi behöver ett nytt sätt att tänka om framtiden. Många geologer menar därför att vi borde överge begreppet holocen och i stället döpa den nya epoken vi befinner oss i till antropocen, människans tidsålder.
Här följer några saker som är grunden för deras resonemang.
● Två tredjedelar av jordens odlingsbara mark är uppodlad, oftast i form av monokulturer där endast en gröda odlas.
● Varje månad avverkas en skogsareal på jorden (framförallt i tropikerna) som är tre gånger så stor som Stockholms kommun.
● Förflyttningar av djur- och växtarter sker över kontinenterna så att hela ekosystem förändras.
Bärkraftdiagram
Antal
● Kärnvapensprängningar har lett till att man hittar helt nya kemiska ämnen i marken och i de naturliga ekosystemen.
● Industrin och trafiken har lett till att förhållandet mellan gaserna i atmosfären förändras, vilket leder till klimatförändringar.
Kanske kan vi inte längre se det som att vi kan anpassa oss till en given epok utan i stället inse att vi faktiskt skapat en ny, som vi behöver lära oss att leva i enlighet med och också behöver ta ansvar för.
Bärkraft – hur många kan vi bli?
Det som händer när en grupp människor eller djur hittar en ny ö eller breder ut sig på ett nytt område brukar ibland redovisas med hjälp av ett diagram. På den lodräta axeln kan man avläsa antal individer och på den vågräta axeln avläser man den tid som gått. Med hjälp av diagrammet kan man alltså läsa av hur många individer det finns efter en viss tid. Med det här diagrammet som utgångspunkt kan man sedan diskutera en arts möjligheter att överleva på ett område, eller människans möjligheter att bli fler och leva gott här på jorden. Blir vi alltför många räcker inte resurserna längre och då tål inte marken, luften eller vattnet att vi belastar dem mer. Då har vi uppnått områdets bärkraft. Men vi kan också påverka bärkraften på olika sätt.
● Bärkraften minskar genom att vi belastar naturen med olika former av miljöpåverkan.
● Bärkraften ökar om vi tär mindre på resurserna genom att till exempel konsumera mindre eller resa resurssnålare.
2 Efter en tid kommer man till en punkt då utvecklingen vänder. Individerna har blivit så många att resurserna inte längre räcker till alla. Området kan inte föda fler individer och antalet sjunker.
1 Den här delen av diagrammet beskriver vad som händer när individerna just tagit sig in i ett område. Det finns gott om resurser, individerna förökar sig och blir allt fler.
3 När antalet individer har sjunkit så långt att det åter börjar finnas resurser för alla. De kan föröka sig och kurvan vänder.
4 På det här sättet svänger kurvan kring den nivå man brukar kalla ett områdes bärkraft.
Hur vi lever påverkar bärkraften och hur många människor som kan leva på jordklotet.
Bärkraft och teknik
Vi kan också öka naturens bärkraft genom att utveckla olika tekniska lösningar kring hur man kan ta till vara på naturresurserna. Sådana tekniska lösningar har hittills varit avgörande för att vi har kunnat bli så många som vi nu är här på jorden.
På jordklotet lever det i dag många gånger fler människor än vad som skulle vara möjligt om vi skulle leva som våra förfäder gjorde på stenåldern, som jägare och samlare. Det beror bland annat på att vi har kunnat utveckla jordbruk och råvaruutvinning effektivt. Med nya tekniska lösningar kan vi alltså komma långt när det gäller att förbättra bärkraften och se till att vi kan framställa föda åt fler människor.
Bärkraftdiagrammet kan få oss att tro att vår överlevnad på jorden bara handlar om att begränsa befolkningsökningen och att det alltid finns ett samband mellan antalet människor, resursbrist och miljöproblem. I själva verket förbrukas den största delen av jordens tillgångar av den rika delen av jordens befolkning. Tidigare har man kunnat tala om den orättvisa fördelningen mellan industriländer och utvecklingsländer, mellan väst och öst, eller nord och syd. I dag pekar utvecklingen på att orättvisorna och skillnaderna ofta är minst lika stora inom enskilda länder.
Till sist handlar alltså våra möjligheter att överleva på jorden om hur vi kan komma till samtal med varandra om vad vi tycker är ett bra liv och hur alla ska få ta del av det. På det sättet handlar frågorna såväl lokalt som globalt om politik, det vill säga om hur vi ska fördela jordens resurser rättvist på ett hållbart sätt och hur vi bäst ska samarbeta för att nå dit.
Nio planetära gränsvärden
År 2009 lade en stor forskargrupp samman sina resultat och visade på nio viktiga områden som utvecklats till ganska stabila förhållanden på planeten under epoken holocen, men vars funktioner nu påverkas så kraftigt av människans framfart att de riskerar att rubbas allvarligt om ingenting görs. Att vi tar för oss mer än vad ”naturen tål”, är inget nytt. Det har vi vetat länge. Men i dag kan det alltså påvisas med en större naturvetenskaplig precision.
Forskning visar på nio viktiga områden som måste bevakas för att vi ska kunna bibehålla stabiliteten på jorden. Den grönstreckade cirkeln visar gränserna för det handlingsutrymme som mänskligheten har och den röda skuggningen är en uppskattning av hur läget är i dag.
Klimatförändring
Antal nya kemiska ämnen
Partiklar i atmosfären
Havsförsurning
Biologisk mångfald
Fosfor Kväve
Ozon i atmosfären
Flöden av näringsämnen
Tillgång på sötvatten
Markanvändning
I rapporten visade man även på att vart och ett av de nio områdena har ett gränsvärde. Om det gränsvärdet överskrids finns det en risk att det uppstår så kallade tippningspunkter (tipping points), tillstånd där plötsliga, oväntade förändringar kan inträffa. Enligt den senaste forskningen från 2023 bedöms nu att sex av gränserna har överskridits. Det man pekar på som problematiskt inom respektive område är:
● förlust av biologisk mångfald
● ökande klimatförändringar
● förändrade flöden av kväve och fosfor i jordens ekosystem
● tilltagande havsförsurning
● förändrad markanvändning
● minskad tillgång på sötvatten
● ökat antal nya kemiska ämnen
● uttunning av ozonskiktet
● ökande halter av partiklar i atmosfären
Korallrev är exempel på ekosystem som brukar karakteriseras av hög resiliens. I dag är dock många av korallreven hotade av havens förhöjda vattentemperaturer.
Resiliens – hur
mycket
tål ett ekosystem?
Hur mycket förändring ett naturligt system kan klara av innan det riskerar att överskrida ett tröskelvärde och kollapsa, brukar förklaras med begreppet resiliens. Med resiliens menar man den påverkan och de störningar systemet klarar av innan det övergår och blir till något annat än det var tidigare. En sådan plötslig övergång från ett tillstånd till ett annat är ofta irreversibel, det vill säga att den aldrig kan vända tillbaka till det gamla tillståndet igen. Den snabba, irreversibla förändringen kan handla om att ett korallrev plötsligt blir övervuxet av alger, att ett savannlandskap invaderas av snårig buskvegetation eller att Östersjön översvämmas av alger och plankton. Har utvecklingen väl påbörjats, kan den vara mycket svår att vända. För ett naturområde som under en längre tid har stressats med hög miljöpåverkan är resiliensen låg. Det behövs då bara en liten förändring för att ekosystemet ska tippa över och förändras i grunden. Den lilla förändringen blir droppen som får vattnat i glaset att rinna över.
Planetära gränsvärden, tippningspunkter och resiliens är några sätt att belysa vilka problem vi står inför. Utgångspunkten för modellen med de nio planetära gränsvärdena är alltså att vilja stabilisera de förhållanden som utvecklats under holocen. Men det här är förstås inte de enda problem mänskligheten har att hantera. Andra modeller tar upp hot som exempelvis pandemier, antibiotikaresistenta bakterier, mikroplaster, krig eller artificiell intelligens (AI).
Icke resilient
Resilient
Ett ekosystems resiliens kan illustreras med hjälp av bilden av en kula på två olika underlag. Det ekosystem som lättast återgår till utgångsläget är det mest resilienta. Vilken av kulorna kommer att återgå till sitt utgångsläge? Var i naturen kan man hitta exempel på system med hög respektive låg resiliens?
Invasiva arter kallas de växter och djur som ohämmat brer ut sig på platser där de tidigare inte levt. När nya djur eller växter, som på bilderna här, tränger in på ett nytt område riskerar det att sätta hela den ekologiska stabiliteten där ur spel.
Vems är egentligen planeten?
Ofta är det främst människans fortlevnad man vill skydda utifrån modeller som den som beskrevs tidigare med de planetära gränsvärdena. Det kallas då för att man antar ett antropocentriskt perspektiv på frågorna (antro = människa). I dag är det många som i stället vill tackla frågorna utifrån ett mer biocentriskt perspektiv, som tar hänsyn till allt levande. Man menar då att andra organismer har en lika naturlig rätt att leva sina liv här på jorden som vi. Vi människor är bara en av alla de arter som får dela på utrymmet på planeten. När det gäller större djur, som noshörningar eller blåvalar, har vi ganska stor kunskap om hur många de är. Men vad gäller exempelvis insekter råder det fortfarande en stor osäkerhet. Dagligen upptäcks och namnges några nya insektsarter. Men samtidigt försvinner det varje dag 150–200 djurarter till följd av människans framfart. En vetenskaplig studie från FN visar att en miljon arter hotas av utrotning till följd av förändrat markutnyttjande, jakt, klimatförändringar och av att vissa så kallade invasiva djur- och växtarter sprider sig ohämmat på platser som inte är naturliga för dem.
Lupin
Mårdhund
Jätteloka
Klimat och energi
Centralt innehåll
Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen:
● Energi, klimat, produktion och konsumtion ur perspektivet hållbar utveckling.
● Etiska frågor med koppling till det naturvetenskapliga innehållet.
● Granskning av information och argumentation som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.
● Naturvetenskap bakom historiska och aktuella händelser i omvärlden samt naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle.
Syfte
Med hjälp av kapitlet har du möjlighet att utveckla:
● Kunskaper om samband i naturen och människokroppen samt naturvetenskapen i omvärlden.
● Förmåga att använda naturvetenskap för att diskutera, granska information och göra ställningstaganden i frågor som rör hållbar utveckling och hälsa.
● Kunskaper om naturvetenskapens betydelse för människors levnadsvillkor och samhällens framväxt.
Kunskapsmål
Efter arbetet med kapitlet ska du kunna:
● Förklara orsakerna till den förstärkta växthuseffekten och vilka konsekvenser den kan leda till för natur och samhälle.
● Diskutera och formulera ställningstaganden till olika sätt att agera på individ- och samhällsnivå för att motverka klimatförändringarna.
● Förklara några av energins vägar från energikällan, via olika energiformer, till olika användningsområden.
● Diskutera och ta ställning till valet av olika energikällor och konsekvenser för natur och samhälle.
u Vi står inför den största utmaning mänskligheten som helhet någonsin mött – klimatförändringen. Forskarna har varnat oss länge. Tidigare sågs det som något vi skulle kunna drabbas av i framtiden, men så är det inte längre. Fler orkaner, översvämningar, värmeböljor och stigande havsnivåer är inte längre något vi väntar på. Klimatet på jorden förändras, här och nu!
Men än finns det tid att vända utvecklingen. När olika förslag på lösningar tas fram är det viktigt att vi tar avstamp i kunskaper om hur
problemen uppstått och vad de leder till. Det behövs för att kunna ta ställning och vara med och påverka beslut om vår egen framtid.
u Orsakerna
– vad beror det på?
Växthuseffekten
I ett växthus släpper glasrutorna in energirikt solljus. Energin i solljuset fångas upp av växterna, jorden och annat som finns i växthuset, och omvandlas så småningom till värmeenergi. Men värme släpps inte lika lätt igenom växthusets glasrutor som ljus, och därför blir det varmare inne i växthuset än utanför. Jordens atmosfär fungerar på liknande sätt som glasrutorna i växthuset. Solstrålning passerar genom atmosfären ner till jordytan och tas upp av marken och växtligheten. När värmestrålningen sedan avges från jordytan fångas den upp av vissa gaser i atmosfären. Ju mer det finns av gaserna desto längre stannar energin kvar och atmosfären värms upp. Delar av värmen förs också tillbaka jorden. Detta fenomen kallas för växthuseffekt och gaserna i atmosfären som absorberar värmestrålning kallas växthusgaser. Utan växthuseffekten skulle det ha varit ca 35 grader kallare på jorden än vad det är i dag, och då hade troligtvis inget liv utvecklats här. I stället skulle jorden vara en ödslig plats. Så långt kan vi känna oss lyckliga över att vi utvecklats och bor på en planet med växthusgaser i atmosfären.
1 Jordens atmosfär består av gasmolekyler som gradvis avtar i koncentration med höjden över jordytan. Inkommande solenergi kan passera genom atmosfären.
2 En del reflekteras direkt från atmosfären och jordytan (t ex. glaciärer).
3 När solenergin träffar jorden värms jordytan upp. Den uppvärmda jordytan avger energi i form av värmestrålning.
4 Det mesta av värmestrålningen från jorden passerar genom atmosfären och ut i rymden.
5 En del av vämestrålningen fångas upp av vissa gasmolekyler i atmosfären. Dessa sprider sedan värmestrålningen åt alla möjliga håll. Resultatet blir att atmosfären värms upp. Ju mer växthusgaser, desto varmare blir atmosfären och jordens medeltemperatur ökar.
Atmosfär med växthusgaser
växthusgaser, till
De senaste åren är de varmaste som har uppmätts på jorden. Den globala medeltemperaturen var år 2024 1,6 grader varmare än temperaturen före industrialiseringen. Koncentrationen av växthusgasen koldioxid når ständigt nya rekordnivåer.
Den förstärkta växthuseffekten
När halterna av växthusgaser i atmosfären ökar kommer också växthuseffekten att öka, vilket medför att medeltemperaturen på jorden blir högre. Det är det som är orsaken till den förstärkta växthuseffekt som klimatforskarna varnar för i dag.
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna i atmosfären. Det är framförallt dem vi har att tacka för att vi bor på en gästvänlig planet. Halten av vattenånga är relativt konstant och svår att påverka. Koldioxid ingår i kolets kretslopp och i det naturliga kretsloppet förblir halten i atmosfären i stort sett oförändrad. Den mängd koldioxid som bildas vid cellandning och nedbrytning balanseras genom att den löser sig i havsvattnet och tas upp av land- och vattenlevande organismer med fotosyntes. Men koldioxiden är också den gas som svarar för huvuddelen av den förstärkta växthuseffekten. Under årmiljoner lagrades rester av tidigare levande växter och djur som sediment i berggrunden. Genom påverkan av högt tryck och hög temperatur omvandlades de så småningom till kol, olja och naturgas. Allteftersom människan började använda dessa fossila bränslen i transporter, för uppvärmning och i industrin, har det tillförts mer koldioxid till atmosfären. Detta tillskott kan bara delvis tas upp av växterna och havet, vilket leder till att halten av koldioxid i atmosfären ökar undan för undan och vi får en förstärkt växthuseffekt.
Global temperaturändring (röd) och koldioxidhalt (blå) i atmosfären år 1880–2024.
På många ställen i världen läcker metangas ut från öppna soptippar.
Lustgas är inte bara skadligt för hälsan utan är även en mycket kraftfull växhusgas.
Andra växthusgaser
Koncentrationen av koldioxid i atmosfären är i dag högre än den varit på 2 miljoner år. Men även koncentrationen av andra växthusgaser är högre än de varit under lång tid.
Växthusgasen metan bildas vid nedbrytning av organiska ämnen på ställen där det är ont om syre, till exempel i soptippar, risodlingar eller i tarmarna hos får och kor som rapar upp gasen när de idisslar. Metan är också huvudingrediensen i naturgas (fossilgas) och kan läcka ut vid utvinning av olja och kol. Metan är mycket effektiv på att fånga upp värmestrålning. Varje metanmolekyl har cirka 30 gånger större påverkan än en molekyl koldioxid. Men koldioxiden blir kvar i atmosfären under betydligt längre tid än metan.
Lustgas är en annan växthusgas. Den läcker ut framförallt från kvävegödslad åkermark. För att minska lustgasutsläppen är det viktigt att kvävet i jordbruket används effektivt och att grödorna tar upp det som tillförs marken.
u Konsekvenserna – vad leder det till?
I mer än tusen år har man i Kyoto, Japan, noterat när flest körsbärsträd blommar under våren. Blomningstiden har varierat från år till år men under senare år har det varmare klimatet gjort att körsbärsträden blommar allt tidigare.
Klimat och väder
Vädret skiftar från dag till dag medan klimat är ett medelvärde av allt väder under en längre tid – vanligen trettio år. Det betyder att man måste följa vädrets variationer under årtionden för att kunna avgöra hur klimatet förändras. Det räcker inte med att titta på enstaka år.
Ett sätt att beskriva skillnaden mellan klimat och väder är att titta på spåren efter en hundägare som går med en hund längs en sandstrand. Hunden springer fram och tillbaka medan hundägaren går i en bestämd riktning. Hundens spår illustrerar vädret som kan variera mycket fram och tillbaka, medan hundägarens fotspår illustrerar en riktning som kan liknas med klimat.
År 2023 var det kallare än normalt i Sverige samtidigt som det var varmare än normalt i södra Europa. Medeltemperaturen för hela Europa var 2,6 grader högre än under förindustriell tid, medan den globala medeltemperaturen var 1,5 grader högre. Vi kan ha en enstaka kall månad eller ett enstaka kallt år i Sverige, men nu när klimatet blir varmare kommer vi att ha fler värmerekord än köldrekord.
Körsbärsblomning i Kyoto år 800–2024
Hur förändras koldioxidhalten och klimatet i framtiden? Illustrationen visar tre scenarier utifrån IPCC:s prognoser fram till år 2100.
Vad säger forskare om framtiden?
Sedan slutet av 1800-talet har jordens medeltemperatur ökat med drygt 1,5 grad. Om ökningen av utsläppen fortsätter i samma takt som nu, är vi på väg mot hela 3 graders uppvärmning till år 2100. När forskare försöker ta reda på vad den tilltagande växthuseffekten kan leda till arbetar de fram olika scenarier baserade på vetenskapliga data och beräkningar. FN tillsatte år 1988 panelen IPCC, bestående av en grupp klimatforskare, för att sammanställa och presentera det vetenskapliga kunskapsläget om klimatet.
Med hjälp av de olika scenarierna försöker man också redovisa vilka konsekvenser olika utsläppsmängder av växthusgaserna kan leda till.
Tre scenarier utifrån klimatpanelen IPCC:s prognoser
Fortsätter som nu
Medelscenario Bästa scenario
Bästa scenario Medelscenario
Fortsätt
Bästa scenario: Utsläppen av koldioxid ligger kvar på nuvarande nivå och avtar därefter. Jordens befolkning stannar på 9 miljarder människor. Stora satsningar på teknikutveckling vad gäller energi och effektivt markutnyttjande (streckad grön linje).
Medelscenario: Koldioxidutsläppen ökar fram till år 2040. Jordens befolkning stannar på 9 miljarder människor. Teknikutvecklingen går långsamt framåt (streckad blå linje). Fortsätter som nu: En värld som inte följer internationella överenskommelser. De höga utsläppen av koldioxid fortsätter och jordens befolkning ökar till 12 miljarder. Teknikutvecklingen är långsam vad gäller markutnyttjande och energismarta lösningar (streckad röd linje).
Den smältande havsisen på Antarktis ställer till problem för kejsarpingvinerna. Satellitbilder visar att upp till 10 000 kejsarpingvinungar beräknas ha dött under häckningen 2023. Isen hade smält och brutits loss innan ungarnas fjädrar växt till sig så att de kan simma i det kalla havet. Pingvinungarna tros ha drunknat eller frusit ihjäl.
Det är sådana scenarier som politiker och andra beslutsfattare har att förhålla sig till när de ska ta ställning till vilka åtgärder som ska sättas in. IPCC:s rapporter sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar. Tusentals klimatforskare och experter världen över deltar i arbetet. Rapporterna får förstås inte stå oemotsagda. I den vetenskapliga världen pågår det alltid en debatt där fakta som läggs fram utsätts för kritisk granskning. Ibland hörs röster som menar att de förändringar som sker med klimatet skulle vara naturliga. Sett i ett större historiskt sammanhang har jordens medeltemperatur alltid varierat, menar man. Men i dag är mer än 99 procent av klimatforskarna överens om att de klimatförändringar vi nu ser är påverkade av mänsklig aktivitet och att situationen är kritisk. Att klimatet håller på att förändras är forskarna eniga om, men hur vi ska lösa problemet finns det olika sätt att förhålla sig till.
Glaciärer smälter och havsnivån stiger
Länge har klimatforskarna uppmärksammat oss på att det redan nu skett stora förändringar på grund av de ökande utsläppen och den tilltagande temperaturhöjningen. Utifrån uppmätta data redovisar de exempelvis att Antarktis förlorar tre gånger mer is än för 25 år sedan och att Grönlandsisen försvinner i en takt som är fem gånger så hög i dag som den var då.
Detta leder i sin tur till att havsnivån runt omkring i världen stiger. Men det är inte bara de smältande landisarna som bidrar till en ökning av havsnivån. När den förhöjda temperaturen i atmosfären värmer upp havet stiger också havsnivån på grund av att det varma vattnet tar större utrymme. De höjda vattennivåerna förväntas förorsaka stora negativa konsekvenser för människor världen över. I låglänta områden som Indonesien, Maldiverna och Bangladesh översvämmas stora landområden till följd av klimatförändringen. Det är orättvist att det ofta är låginkomstländerna, de som har haft den minsta inverkan på klimatförändringen, som får ta de hårdaste smällarna av dess effekter.
Översvämning i Dhaka, Bangladesh.
Den övre bilden visar ett friskt och färgstarkt korallrev och den nedre bilden ett blekt och stressat korallrev.
Varmare hav ger korallblekning
Korallrev finns i alla större hav och är hem för en mångfald av liv. De är livsmiljöer och skydd för många olika arter. En procent av havsbottnarnas yta består av korallrev, men ändå finns här 25 procent av havens biologiska mångfald. De är viktiga barnkammare för många arter som sedan simmar ut till andra livsmiljöer. Reven byggs upp av kolonier av koralldjur med kalkskelett. De lever i symbios med encelliga alger som genom fotosyntes producerar syre och näringsämnen som koralldjuren behöver för att överleva.
Korallrev är känsliga för förändringar i miljön. När havstemperaturen stiger kan det leda till korallblekning. Det är en stressreaktion där korallerna förlorar sin färg när de kastar ut sina symbiotiska alger. Reven kan återhämta sig, men om havstemperaturen är hög under en lång tid kan det leda till att koralldjuren svälter och dör. Man kan likna korallblekningen med en slags feber. Det betyder inte att de är döda, men för mycket feber kan leda till döden.
Korallreven stressas även på ett annat sätt. Av den koldioxid som människan släppt ut i atmosfären har ungefär en fjärdedel tagits upp av haven. Som en följd av detta sker en försurning av haven, eftersom koldioxid bildar kolsyra i kontakt med vatten. Det allt surare vattnet gör det svårare för korallerna att bilda och bibehålla sina kalkskelett, vilket kan leda till minskad tillväxt, försvagade skal och ökad sårbarhet.
När temperaturen stiger och snön minskar får fjällräven svårare att hitta mat och riskerar att bli undanträngd av rödräven. Klimatförändringarna gör att rödräven sprider sig till fjällområden där den normalt inte finns och konkurrerar med fjällräven om både boplats och mat.
Somaliska familjer tvingas lämna sina hem. Svår torka och uteblivna regn har under flera år orsakat extrem matbrist i många länder, inte minst i östra Afrika.
Andra konsekvenser av global uppvärmning
Klimatförändringarna har redan i dag en omfattande påverkan på hela världen. Ekologiskt påverkas ekosystem och arter. Socialt skapar de migration, hälsorisker och osäker tillgång på mat och vatten, vilket påverkar många människors liv och levnadsstandard. Ekonomiskt innebär klimatförändringarna höga kostnader för återuppbyggnad efter naturkatastrofer som orkaner, översvämningar och skogsbränder.
Ett varmare klimat har lett till fler fästingar i södra och mellersta Sverige och att det nu finns fästingar längre norrut. Det innebär även att fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE (hjärninflammation) blir vanligare och sprids allt högre upp i Sverige. Ett varmare klimat kan även leda till att nya fästingarter etablerar sig i Sverige och för med sig nya sjukdomar.
Stora skördeförluster i Spanien efter den svåra torkan sommaren 2023.
En koala räddad ur en av de skogsbrand som härjade på Kangaroo Island i Australien under brandsäsongen 2019–2020. Man uppskattar att 40 000 koalor dog i bränderna.
I oktober 2024 drabbades Valencia i Spanien av extremt kraftiga regn som orsakade översvämningar och stor förödelse.
Stabilt tillstånd 1: roddbåt på rätt köl
Tippningspunkt (”tipping point”)
Stabilt tillstånd 2: roddbåt upp och ner
Tre tippningspunkter – tipping points
Ibland är det inte så lätt att göra vetenskapliga beräkningar på vad som ska inträffa som ett resultat av olika utsläppsmängder. Vi kan inte vara helt säkra på att uppvärmningen av jorden sker gradvis. I stället pekar vetenskapen på att det finns risk för att plötsliga skiften inträffar som kan leda till oåterkalleliga förändringar av jordens ekosystem. Då talar man om tippingspunkter eller ”tipping points”, som måste förhindras så att vi inte tappar kontroll över utvecklingen.
Ett minskat albedo
En sådan tröskeleffekt hänger ihop med den tilltagande isavsmältningen. De stora isar som finns utbredda över jorden i dag är vita. En vit yta reflekterar mer ljus än en mörkare. Isarnas vita färg gör att de har en förmåga att reflektera solens strålning tillbaka ut i rymden. Fenomenet kallas för albedo. När isarna nu smälter och mörkare land- och havsområden under dem framträder, leder det till att dessa mörkare områden absorberar energi från solen och värms upp. På så sätt får vi en accelererande växthuseffekt. Redan nu har man, i samband med att Arktis isar krymper under sommarhalvåret, registrerat att värmen ökar mer vid Nordpolen än på resten av jordklotet.
Uppvärmningen av Arktis går mer än dubbelt så fort jämfört med resten av jorden Den yta som täcks av is minskat med ca 40 procent på 40 år. På bilderna syns förändringen från år 1979 till 2023.
Glaciärer är en viktig vattenkälla
När glaciärerna runt omkring på jorden smälter, till följd av de klimatförändringar vi står inför, riskerar människor som bor i bergsområden att drabbas av vattenbrist. Man har beräknat att en global uppvärmning på 1,5 grader kan leda till att en tredjedel av Himalayas glaciärer smälter. Det kan innebära svåra konsekvenser för den tredjedel av jordens befolkning som lever i omkringliggande länder, som exempelvis Kina, Indien och Pakistan. Först kommer det att bli mycket smältvatten, vilket kan leda till översvämningar
i de tio floder som påverkas av de smältande glaciärerna. Sedan minskar vattenströmmen när glaciären krymper, men då följer andra konsekvenser. Eftersom glaciären vanligtvis försörjer en stor befolkning med dricksvatten leder den minskade vattentillförseln till torka och svårigheter med odlingar. Vattnet från glaciären driver också vattenkraftverken i området, och en minskning i vattenflöde leder därför även till brist på energi.
skövlas för
När isen smälter i Alaska frigörs den brännbara växthusgasen metan, som här antänts av en forskare.
Förändrade ekosystem
De stora skogar som täcker planetens yta har en avgörande betydelse i att balansera koldioxidhalten i atmosfären. Genom fotosyntesen binder träden koldioxid och växer. Men nu försvinner skogen i snabbare takt än någonsin tidigare. Stora skogsområden avverkas för att bli virke och bränns för att bereda plats för oljepalmsplantager och betesdjur. Man beräknar att drygt 10 procent av jordens koldioxidutsläpp orsakas av avskogning och skogsbränder. I vissa områden återplanteras det också ny skog med andra trädslag än de som växte i den urskog som fanns där ursprungligen. Klimatforskarna befarar att en fortsatt avskogning av Amazonas kan leda till en tippningspunkt som leder till att den återstående skogen omvandlas till savann.
Frigörande av metan
Stora mängder metan finns i dag lagrat i områden med permafrost, till exempel i den arktiska tundran och i sibiriska sjöar. Här är marken frusen året om. För länge sedan, när områdena hade ett varmare klimat, sjönk döda växter och djur till botten och förmultnade långsamt utan tillgång på syre. När klimatet senare blev kallare, frös marken och har sedan dess varit nedfrusen. Men när de nu så sakteliga tinar upp på grund av den varmare lufttemperaturen och inträngningar av varmare havsvatten, befarar forskarna att metan kan komma att frigöras ur marken. I de vetenskapliga scenarierna har det varit mycket svårt att beräkna vad som händer när den här kraftfulla växthusgasen släpps ut i atmosfären. Metan har därför beskrivits som en tickande bomb.
Regnskog
att ge plats för oljepalmer i Malaysia.
4
Livsstil och hälsa
Centralt innehåll
Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen:
● Människokroppens behov av näringsämnen, energi och återhämtning. Hur kroppen påverkas av fysisk och psykisk belastning, till exempel träning, stress och missbruk.
● Etiska frågor med koppling till det naturvetenskapliga innehållet.
● Granskning av information och argumentation som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.
Syfte
Med hjälp av kapitlet har du möjlighet att uveckla:
● Kunskaper om samband i naturen och människokroppen samt naturvetenskapen i omvärlden.
● Förmåga att använda naturvetenskap för att diskutera, granska information och göra ställningstaganden i frågor som rör hållbar utveckling och hälsa.
Kunskapsmål
Efter arbetet med kapitlet ska du kunna:
● Beskriva samband mellan människors hälsa, livsstil och sociala situation.
● Redogöra för var olika näringsämnenas kommer ifrån och dess funktioner i människokroppen.
● Redogöra för några kopplingar mellan våra val av mat, vår hälsa och vår miljö.
● Ge exempel på hur naturvetenskap kan komma till användning för att kritiskt bedöma olika påståenden vad gäller kost, träning, återhämtning och hälsa.
● På ett kritiskt sätt diskutera hur kost och träning hänger samman med normer kring livsstil och kroppsideal.
● Diskutera risker med droger och missbruk för såväl individen som för samhället.
u Sedan länge har det funnits en föreställning om att vi människor kan delas upp i två olika delar, kropp och själ. Utifrån det synsättet har kroppens hälsa kommit att behandlas för sig och själens, eller psykets, för sig. När något går snett i livet med antingen kroppen eller i själen, då finns det institutioner i samhället som tar hand om problemen på olika sätt.
Ibland har kroppen kallats för själens hus. Då har man menat att om vi ska trivas och må bra psykisk, behöver vi också tänka på servicen av huset. Mot det här sättet att se på vad det är att vara en människa står en annan som menar att vi alltid är en sammanvävd kombination av
kropp och psyke. Ordet individ betyder egentligen odelbar. Allt vi gör här i livet, vad vi äter och dricker, vilka relationer vi har med varandra, hur vi sover, om vi motionerar, stressar, älskar, hatar, skrattar eller gråter har betydelse för hur vi mår som hela individer.
u Vad är hälsa?
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, definieras hälsa som: ”Ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och kan inte bara karakteriseras av frånvaron av fysisk sjukdom”.
EN MÄNNISKAS FYSISKA tillstånd kan beskrivas utifrån olika undersökningar, som exempelvis blodtryck, sänka eller med hjälp av hjärtats aktivitet och rytm. Mätbara tester ger oss siffror och värden på kroppens kemi och fysik. Det är en fantastisk tillgång vi kan ta hjälp av när vi vill bedöma vår hälsa. Trots detta är det ändå ofta i stor utsträckning individuellt hur vi egentligen mår. Förutom den medicinska bedömningen har själva känslan av hälsa och välbefinnande visat sig vara mycket personlig. Vad som kan upplevas normalt och bra för en person kan kännas onormalt för en annan. Därför har man i dag på många håll valt att tänka om och i större utsträckning än förr insett vikten av en helhetssyn på människan.
Blir vi lyckligare av konsumtion?
En känsla av sammanhang
När den israeliske professorn Aaron Antonovsky samtalade med kvinnor som genomlidit fruktansvärda förhållanden i koncentrationsläger, såg han att flera av dem trots detta kunnat bevara sin hälsa. I sin forskning kring samspelet mellan det sociala och det medicinska blev han framförallt intresserad av vad det är som får människor att behålla hälsan. Det han kunde peka på, som gör att man kan klara av svåra situationer och ändå fortsätta att vara frisk, var först och främst det viktiga i att ha en känsla av samhörighet och gemenskap. Detta gjorde att han myntade begreppet KASAM (Känsla Av SAMmanhang). Om livet känns meningsfullt, om världen är begriplig och hanterbar och om vi har andra människor att umgås med, kan vi bibehålla hälsan trots stora såväl psykiska som fysiska påfrestningar menade Antonovsky.
Kan lycka fås för pengar?
Den amerikanske psykologen Maslow ansåg att våra mänskliga behov går att rangordna i olika nivåer. Utifrån det skapade han en behovstrappa där våra enkla fysiska behov som mat och sömn ligger som bas. Först när de grundläggande behoven är tillfredsställda, menade Maslow, kan vi klättra uppåt och fylla de ”själsliga” behoven som trygghet, kärlek och självförverkligande. Varken i Maslows behovstrappa eller i Antonovskys KASAM-teori ingår konsumtion. En kritik som därför allt oftare riktas mot hur vi förväntas fylla våra behov av lycka och välmående handlar om vår jakt på konsumtion. I vår moderna livsstil verkar det ibland som att det enda sättet att må bättre är att skaffa fler prylar. Som att vi alltid skulle kunna köpa oss mer lycka i en ännu större bil, ett ännu lyxigare badrum, eller genom att få äta oss mer än mätta.
Hälsa, politik och pengar
På sätt och vis ligger det kanske ändå en sanning i att det går att finna samband mellan hälsa, välbefinnande och tillgång till pengar. Statistiskt går det att relatera ett lands hälsonivå direkt till dess ekonomi och fördelningspolitik. Att livslängden och människornas hälsotillstånd varierar mellan de rika industriländerna och resten av världen är kanske inte så förvånande. Men överallt i världen hittar man också stora skillnader i hälsa inom länderna, mellan de som har god ekonomi och de som är fattigare. Statistiskt sett har högre tjänstemän i Sverige bättre hälsa än lägre tjänstemän, som i sin tur har bättre hälsa än arbetare. Framför allt är det också så att människor i de så kallade lägre samhällsklasserna oftare drabbas av stress och förslitningsskador på grund av dålig arbetsmiljö. Även tobaks- och alkoholrelaterade sjukdomar är vanligare i dessa grupper. I Sverige löper personer med låg utbildning och låg inkomst större risk att drabbas av hjärtinfarkt än de med en högre. I länder med små ekonomiska skillnader inom befolkningen, det vill säga i ekonomiskt jämställda länder, har man bättre genomsnittlig folkhälsa än i länder med stora skillnader. På så sätt är alltid hälsa och kanske också lycka direkt kopplat till jämställdhet och politik.
Stress
När det normala samspelet mellan människan och hennes omgivning störs, talar man om ohälsosam stress. Allt oftare får vi höra hur människor som arbetar under pressade förhållanden ”går in i väggen” eller ”blir utbrända”. Då har de hamnat i obalans mellan de krav de utsätts för och förmågan att hantera dem. I forskning har man kunnat visa att det inte spelar någon roll om de här kraven är psykiska eller fysiska. Stress har blivit en folksjukdom som kan leda till psykiska besvär som
En promenad i naturen kan vara ett bra sätt att minska stress eftersom några faktorer som har visat sig motverka stress är fysisk aktivitet, vistelse i naturen och umgänge med djur.
exempelvis depression, men även till fysiska åkommor som sömnsvårigheter, magbesvär och tarmsår. När hormonerna som bidrar till stressen utsöndras till blodet leder det till att högre halter av fett ansamlas i blodkärlen. Då ökar också risken för högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt. Forskare menar att det finns en naturlig biologisk förklaring till stress. Långt tillbaka i vår evolutionära historia var det viktigt för oss att kunna göra snabba fysiska ansträngningar, som vid kamp mot fiender, jakt eller flykt från rovdjur. Då var det bra att ha ett snabbt så kallat stresspåslag. Även i dag kan stresshormonerna påverka oss positivt. Vid korta perioder av stress blir vi stimulerade och kan prestera mer i exempelvis idrott eller studier. På sikt är långvarig stress däremot alltid negativt. Om det höga blodtrycket och den ökade fetthalten i blodet bibehålls under en längre tid kan det leda till en mängd olika sjukdomstillstånd. Men här finns det intressanta studier som visar, att om vi medvetet utsätter kroppen för kortvariga stresspåslag genom exempelvis träning, påverkar det kroppens kemiska balans på så sätt att risken för långvarig stress minskar. Liksom i all annan folkhälsa, finns det även ett samband mellan psykiska sjukdomsbesvär och levnadsförhållanden. När kroniskt stressade människor kämpar för att klara sig, drabbas de av en ihållande stress som också påverkar hungern. Som ett svar på stressen signalerar deras kroppar att de vill öka fettupptaget och gå upp i vikt. En lösning för att minska ohälsa är därför att skapa ett tryggare liv.
u Motion och kondition
Kondition är en färskvara, men på lång sikt är regelbunden motion en investering för god hälsa.
MOTION ÄR TRÄNING som ger förbättrad kondition och ökad hälsa. Tyvärr är det en färskvara. Den som slutar motionera tappar relativt snabbt konditionen. Ibland hör man att folk använder sig av begreppet grundkondition, men att det skulle finnas något sådant betraktas numera som en myt. För att upprätthålla konditionen måste vi fortsätta att röra på oss lite mer än normalt åtminstone ett par gånger i veckan. På kort sikt orkar vi med mycket mer om vi har god kondition. Den tid som det tar att konditionsträna varje vecka får man tillbaka direkt i form av mer ork i det dagliga arbetet. Men träning och motion bär även med sig positiva konsekvenser på lång sikt. Skelettet blir starkare och koordinationen och balansen blir bättre. Risken att få diabetes minskar, blodtrycket sänks och halten av blodfetter minskar. Tarmfunktionerna förbättras också och det blir lättare att hålla vikten. Dessutom finns det idrottsvetenskap som pekar på att motionsträning stärker immunförsvaret och motverkar såväl stress som depression. Det verkar också som att god kondition leder till bättre minne och mindre risk för demenssjukdomar när vi blir äldre. Resultaten som redovisas i den här typen av forskning är generella och framtagna med hjälp av stora statistiska studier. När man tar del av dem kan det verka för bra för att vara sant och det går förstås alltid att visa på enskilda undantag som pekar på motsatsen.
Motion och energiförbrukning
Med dagens teknik kan man hålla reda på såväl, puls, maxpuls som kaloriförbränning under ett träningspass. Vilopulsen hos en vuxen (20 år)
är 60–70 hjärtslag i minuten. För en vältränad vuxen är den 45–50 hjärtslag i minuten. Maxpulsen i antal hjärtslag per minut för en vuxen man kan man uppskatta genom att ta 220 minus den egna åldern. För en vuxen kvinna gäller i stället 226 minus den egna åldern.
Många undrar vilket samband det finns mellan kroppsvikt och träning. Givetvis går det åt mer energi när vi rör på oss och motionerar än när vi sitter still, men frågan är hur mycket? Energi mäts i enheten joule (J), men på matvarornas innehållsförteckningar hittar man ofta den äldre enheten kalorier (cal) eller kilokalorier (kcal). En kalori motsvarar 4,19 joule.
När den kemiska energin vi får i oss genom mat och dryck förbränns i cellerna, omvandlas den framförallt till rörelse- och värmeenergi som så småningom avgår från kroppen. För att gå ner i vikt krävs det att vi gör av med mer energi än vad som tas in. Det hela ser ut som att det skulle vara en enkel ekvation, intag (genom födan) minus uttag (genom aktivitet och rörelse). Men riktigt så enkelt är det inte. Våra kroppar är olika och sköter den här balansen på olika sätt. Hur det går till bestäms i stor utsträckning av våra arvsanlag. Vissa av oss är utrustade med fettceller som är bra på att växa till genom att ta upp och lagra energi. Andra har en högre förbränning och behöver äta mer än andra för att gå upp i vikt. Men vissa beräkningar kan man i alla fall göra för att få reda på vilken mängd energi som förbränns vid en viss aktivitet (som exempelvis löpning eller simning). När kroppen förbränner kolhydrater och fett för att frigöra energin i dem, krävs det syre. Därför kan man indirekt mäta förbränningen genom att mäta den mängd syre som tas upp vid aktiviteten. Med hjälp av speciell apparatur mäter man hur stort syreupptaget är hos en person i olika situationer. På så sätt kan syreupptaget fungera som ett mått på hur mycket energi en person förbrukar vid olika aktiviteter.
Hjärtat
Hjärtat pumpar runt blodet i blodomloppet. En del av hjärtat pumpar blodet till lungorna för syresättning. När det syrerika blodet sedan kommer tillbaka till hjärtat pumpar en annan del av hjärtat det vidare ut till kroppens alla celler. När cellerna har tagit upp syre från blodet och lämnat ifrån sig koldioxid, blir blodet syrefattigt. Det syrefattiga blodet förs tillbaka till hjärtat för att åter pumpas vidare till lungorna.
Artärer
De blodkärl som leder syresatt blod från hjärtat kallas artärer. Den största artären är den stora kroppspulsådern (aorta). Den har en diameter på 2,5 cm.
Ibland går man ett steg längre i den här förenklingen. Samtidigt som man låter en person springa på ett löpband mäter man syreupptagningen och också pulsen. Då visar det sig att en viss puls motsvarar ett visst syreupptag. Genom att ta reda på vilken genomsnittspuls en person har vid olika aktiviteter kan man på så sätt dra slutsatser om hur mycket energi han eller hon gör av med. Att mäta syreupptaget och pulsen är alltså två metoder att indirekt ta reda på hur mycket energi som förbrukas vid olika typer av träning och motion.
Maxpulsen är det högsta antal slag som hjärtat förmår att slå per minut. Vilopulsen är antalet hjärtslag per minut när kroppen är i vila. Generellt kan man säga att ju bättre kondition en person har desto snabbare återgår pulsen till vilopuls efter en ansträngning. Vanligen har man också lite lägre vilopuls om man är vältränad och hjärtat är starkt. Pulsen blir snabbare hos äldre människor och hos de som snusar eller röker.
Blodomloppet
hjärta vener artärer
Vener
De blodkärl som transporterar det syrefattiga blodet från kroppens vävnader tillbaka till hjärtat kallas vener. Kroppens största vener kallas hålvener.
Kapillärer
I alla vävnader i kroppen finns ett fint nät av tunna blodkärl, kapillärer. Det är genom dessa som cellerna får syre och näringsämnen som tagits upp i lungorna och matspjälkningssystemet. Det är också här som koldioxid och restprodukter tas upp och förs vidare till de ställen i kroppen (lungor, njurar och lever) där de kan avges.
munhåla svalg
Den här typen av resonemang blir lätt tekniskt. Ibland kanske så tekniskt att man glömmer bort att det som avgör vilken effekt som träning och motion har är väldigt individuellt och starkt kopplat till hur man känner sig. ”Fit and fat” har blivit ett uttryck för dem som vill protestera mot att vi alltid försöker mäta hur vi mår i siffror som kroppsvikt, muskelmassa, energiförbrukning eller vilopuls. Känslan av välbefinnande uppstår förstås alltid i ett samspel mellan det fysiologiska och det mentala. Det hänger också ihop med vilka normer som finns i samhället och vilka krav vi upplever att andra människor ställer på oss.
Lungorna och gasutbytet
näshåla matstrupe
struplock struphuvud
luftstrupe
syrerikt blod
syrefattigt blod
alveol (lungblåsa) luftrör
bronker blodkärl
Lungorna
När luften kommer till lungorna passerar den genom huvudbronkerna som delas upp i allt finare luftrör. Till sist hamnar luften i lungvävnaden. Lungan är uppbyggd av flera hundra miljoner luftfyllda blåsor, alveoler. Varje alveol har en diameter på 0,1–0,2 mm. Den sammanlagda alveolytan hos en människa är ca 70–80 m2, vilket motsvarar ytan i en normal 3-rumslägenhet!
Alveoler, lungblåsor Varje alveol omges av ett tätt nät av blodkapillärer. Genom den tunna vägg som skiljer kapillärerna från alveolerna lämnar blodet ifrån sig koldioxid och tar upp syre. Från alveolerna förs koldioxiden vidare genom luftrören och ut med andningen. Det syret som tagits upp av blodet i kapillärerna transporteras vidare till hjärtat och pumpas ut till kroppens alla celler.
alveol
nivå
Naturkunskap nivå 1a1 behandlar aktuella frågeställningar med ett naturvetenskapligt innehåll och perspektiv. I fem kapitel presenteras kunskaper som behövs för att kunna kritiskt granska, värdera information och ta ställning i vår tids avgörande miljö, hälso och samhällsfrågor.
Att beskriva världen inleder med en beskrivning av naturvetenskapen och ämnet naturkunskap och betydelsen av ett kritiskt förhållningssätt.
En värld att vårda – hållbar utveckling och Klimat och energi ger kunskaper om energi och resursanvändning, klimatfrågor och hållbar utveckling.
Livsstil och hälsa handlar om kroppen och om kost, träning, återhämtning, droger och vår livsstils betydelse för vår hälsa.
Relationer, lust och sexualitet är ett angeläget kapitel om relationer, identitet, samtycke, sexualitet och sexuell hälsa
Till varje kapitel finns Ta reda på, diskutera och ta ställning med uppgifter som är tänkta att locka till diskussion och fördjupning. Sist i boken finns faktafrågor samt en ordlista med de väsentligaste begreppen samlade tillsammans med korta förklaringar.
