Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
1. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ������������
Lång väg till mänskliga rät tigheter ����������� 19
2.
KULTUR
VETENSKAP
POLITIK
Inflytande och beslutsfattande
Demokrati som samhällsidé, de mänskliga rättigheterna och demokratibärande samhällsinstitutioner samt deras skydd. Sveriges totalförsvar. Rättsprinciper och rättsstaten i demokratin.
Folkrättens samt utrikes- och säkerhets politikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll.
Politiska system lokalt och nationellt i Sverige samt på EU-nivå.
Politiska partiers historia och ideologiska skiljelinjer i svensk politik.
Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska politiska system, i relation till auktoritära och totalitära styrelseskick.
Ansvarsutkrävande och medborgarnas möjligheter att påverka politiken inom de olika nivåerna såväl lokalt som nationellt och på EU-nivå.
EKONOMI
Ekonomi och resursfördelning
KULTUR Individer, grupper och sociala strukturer
VETENSKAP Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder
Resursanvändning, tillväxt, konjunkturer och ekonomisk politik, till exempel frågor om välfärd, grundläggande prisbildning, företagande, arbetsliv, hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet.
Privatekonomiska frågor, däribland inkomster, utgifter och betalningar, olika typer av sparande, försäkringar samt lån, inklusive konsumtionskrediter.
Mediernas roll i demokratin och nyhetsvärdering i en digitaliserad värld.
Samhällsekonomiska strukturer och flöden. Försörjning, tillväxt och företagande.
Privatekonomiska frågor i relation till samhällsekonomiska förändringar.
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
För innehållet relevanta samhällsveten skapliga begrepp, teorier och modeller i samband med samhällsfrågor.
För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.
CENTRALT INNEHÅLL
Människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor, till exempel beroende på kön och socioekonomisk bakgrund.
För innehållet relevanta samhällsveten skapliga begrepp, teorier och modeller i samband med samhällsfrågor.
För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.
De färgade delarna i tabellen visar det centrala innehållet för nivå 1a1 och hur det är uppdelat på de olika blocken i boken. De grå delarna visar centralt innehåll för fortsättningsnivån 1a2. Tillsammans ska dessa nivåer motsvara 1b.
Nivå 1a1
Nivå 1a2
BLOCK
Hur är boken upplagd?
Forum är utformad för att ge dig användbara och hållbara kunskaper i samhällskunskap. Vi har därför lagt stor vikt vid att göra innehållet både begripligt och intresseväckande. Dessutom har vi förpackat innehållet i en tydlig och tilltalande form för att göra läsningen mer givande. Vår ambition är att Forum ska vara både lärorik och rolig att läsa.
Block och kunskapsområden
Samhällskunskap är ett brett och omfattande ämne, vilket kan göra det lätt att tappa överblicken. För att skapa en tydlig struktur har vi delat in Forums innehåll i fyra block som följer ämnesplanens centrala innehåll. Varje block har fått sin egen färg för att göra det lättare att orientera sig i boken. Här är en översikt över hur de fyra blocken hänger samman med ämnesplanens fyra kunskapsområden:
■ Politik – Inflytande och beslutsfattande
■ Ekonomi – Ekonomi och resursfördelning
■ Kultur – Individer, grupper och sociala strukturer
■ Vetenskap – Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder
Varje block inleds med en innehållsförteckning, som listar kapitlen i blocket. Här får du en kort överblick över vad varje block handlar om.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 1
Att leva tillsammans är inte enkelt. Genom historien finns åtskilliga exempel på hur vi människor förtryckt varandra och krigat om makt och resurser. För att livet ska bli bättre för alla människor i ett samhälle behöver vi hålla oss till vissa principer, till exempel den om alla människors frihet och lika värde. Det här kapitlet kommer att handla om våra mänskliga rättigheter.
Lång väg till mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är inget nytt påfund. Redan för över 2 500 år sedan släppte den persiske kungen Kyros den store slavar fria och skrev bland annat in allas religionsfrihet i en cylinder av lera. Den anses av vissa forskare vara den första deklarationen av mänskliga rättigheter. Och i antikens Grekland talade filosoferna om människans naturliga rättigheter.
Men under de senaste två tusen åren har de flesta människor inte haft några rättigheter alls – enbart skyldigheter. Vanligt folk har varken fått röra sig fritt eller välja yrke. Vissa var slavar och hade inte ens rätten till sin egen kropp eller sitt liv.
Först under upplysningstiden på 1700-talet återuppstod tanken om mänskliga rättigheter. Den engelske filosofen John Locke menade då att varje människa hade rätten till liv, frihet och till resultatet av sitt arbete. Enligt Locke var statens viktigaste uppgift att skydda dessa personliga rättigheter.
Så småningom började rättigheterna skrivas ned i olika dokument. I den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 står det att ”alla människor är skapade lika med okränkbara rättigheter, bland vilka räknas rätten till liv, frihet och strävan efter lycka”. Liknande rättigheter skrevs också in i den franska författningen efter den franska revolutionen 1789. Dock ska man vara medveten om att dessa rättigheter inte gällde alla – bland annat var kvinnor uteslutna.
Frånvaron av mänskliga rättigheter har bestått ända in i våra dagar. Fortfarande lever en stor del av jordens befolkning i länder där de grundläggande mänskliga rättigheterna inte efterlevs.
KYROS CYLINDER
År 539 f.v.t. intog den persiska kungen Kyros den store Babylonien. I en rättighetsförklaring ned tecknad på cylindern förbjöd han slaveri och införde en rad rättigheter. FN har publicerat översättningar av denna rättighetsförklaring på alla officiella språk inom världsorganisationen. Delar av texten finns också ingraverad över ingången till FN-högkvarteret i New York.
Skor från fångar och avrättade i förintelselägret Auschwitz–Birkenau.
Freedom in the World Map visar i vilken utsträckning mänskliga fri- och rättigheter efterlevs i olika länder.
Källa: Freedom House 2024-06-28
Rättigheterna formuleras
Under andra världskriget avrättades miljontals människor i nazisternas utrotningsläger. Nazisterna ansåg att vissa människor, bland annat judar, romer, homosexuella och personer med funktionsnedsättningar, inte hade några rättigheter Därför hade de inte heller rätten till sina liv. I speciella utrotningsläger dödade man systematiskt dem som ansågs ha ett lägre människovärde.
Fria Delvis fria Icke fria
När utrotningslägren öppnades vid slutet av andra världskriget blev alla grymheter som nazisterna begått mycket synliga. Många skämdes och flera frågor ställdes: Hur kunde detta hända? Hur skulle de drabbade få upprättelse? Och inte minst – hur kan man förhindra att något liknande upprepas i framtiden?
FN-stadgan
För att finna svar på dessa frågor samlades företrädare för 51 länder i San Fransisco under sommaren 1945. Detta möte ledde till bildandet av en internationell samarbetsorganisation
– Förenta Nationerna (FN). Man kom också överens om ett gemensamt regelverk som kallas FN-stadgan. Den inleds med följande rader:
Vi, folket i de Förenta Nationerna, är fast beslutna att rädda kommande generationer från krigets gissel, vilket två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden. Vi vill återigen uttrycka vår tro på de mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer.”
Nu skulle jordens länder tillsammans försöka skapa en bättre värld för alla. Hur har det gått?
FN:s rättighetsförklaring
En av de första uppgifterna som FN fick ta itu med var att formulera de mänskliga rättigheterna i ett gemensamt dokument. Detta arbete blev klart år 1948 då FN:s generalförsamling antog FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. En deklaration innebär en förklaring av vad FN anser vara speciellt viktigt för jordens länder. Därför kallas överenskommelsen också för FN:s allmänna rättighetsförklaring. Den innehåller 30 artiklar där alla våra rättigheter räknas upp. Den första artikeln låter så här:
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”
Generalförsamlingen uppmanade sedan alla medlemsländer att publicera rättighetsförklaringen och ...
... se till att den sprids, sätts upp och visas, läses och diskuteras, huvudsakligen i skolor och vid andra läroanstalter, utan åtskillnad på grund av politiska förhållanden i länder eller territorier”.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 är världens mest översatta text. Ordförande för den grupp som skrev texten var Eleonore Roosevelt. Underlaget hade samlats in från alla jordens regioner och kulturer. På bilden visar hon upp den spanska versionen av rättighetsförklaringen.
På så vis ville man bekämpa några av mänsklighetens största gissel genom tiderna: förnedring, förtryck, fattigdom, främlingskap, fiendskap och förintelse.
Det banbrytande med FN-förklaringen är att rättigheterna är universella, det vill säga gäller alla människor, överallt och i alla tider. Det innebär att de står över alla kulturer, religioner och länders lagar. För första gången i världshistorien fanns nu en rättighetsförklaring som omfattade alla människor på jorden.
FN:s konventioner
FN:s allmänna rättighetsförklaring är inte juridiskt bindande för jordens länder. Den har däremot legat till grund för ett antal bindande konventioner som FN tagit fram. När stater skriver under en sådan konvention förbinder de sig att följa den och respektera de rättigheter som finns angivna i konventionen.
De två viktigaste kallas kärnkonventioner och är från år 1966:
■ Konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna.
■ Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.
Vid sidan av dessa finns sedan nio specialkonventioner, bland annat om flyktingars rätt till asyl (flyktingkonventionen), förbud mot tortyr (tortyrkonventionen) och om barns och ungas rättigheter (barnkonventionen).
Vad är en stat?
I dagligt tal använder vi orden stat och land som synonymer. Men det kan vara bra att känna till följande om ordet stat:
• Med uttrycket ”den svenska staten” menas den stats makt (till exempel regeringen) som bestämmer över människorna i landet.
Europakonventionen
S t a t e n
• E tt avgränsat landområde med en befolkning och en statsmakt som har kontroll över området är en stat Sverige är exempelvis en stat i Europa.
Det är inte bara FN som engagerar sig i de mänskliga rättigheterna. I Europa, Amerika och Afrika har organisationer bildats för att skydda medborgarnas rättigheter. Europarådet bildades år 1949 för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Redan året därpå antogs Europakonventionen om mänskliga rättigheter som också är gällande lag i Sverige. Till Europarådet hör Europadomstolen som kan döma europeiska länder för brott mot sina medborgares rättigheter. Sverige har i förhållande till sin folkmängd relativt många anmälningar till Europadomstolen, bland annat för långa häktningstider och för statens insamling och hantering av personuppgifter.
Även inom den Europeiska unionen (EU) finns en stadga om våra grundläggande rättigheter. Så vi som lever i Europa har ett bra skydd för våra mänskliga rättigheter.
Vilka rättigheter har vi?
Mänskliga rättigheter bottnar i idén om att varje människa på jorden har ett värde och att detta är lika för alla. Vårt människovärde ger oss rätten till våra liv, friheten att tro på vad som helst och att vara lika inför lagen. Ingen ska behandlas bättre eller sämre beroende på hur man ser ut, varifrån man kommer eller vilket kön man har. Dessa friheter och rättigheter har vi fått för att vi är människor och ingen får ta dessa ifrån oss. Men vilka är egentligen våra mänskliga rättigheter?
Personliga rättigheter
Mänskliga rättigheter handlar till stor del om individens frihet gentemot den politiska makten. Rättigheterna sätter en gräns för vad staten kan göra med oss som personer. Vi har rätten till vårt liv och vår egendom, friheten att välja religion och att vara lika inför lagen. Ingen får diskrimineras eller förföljas, varken av staten eller av någon annan. Eftersom dessa rättigheter gäller oss som individer kallas de för personliga rättigheter. Det var sådana rättigheter man började kräva under upplysningstiden på 1700-talet.
Politiska rättigheter
Under 1800-talet var det en del som tyckte att dessa rättigheter inte räckte till. Det är väl bra att jag kan röra mig fritt och tycka vad som helst, men jag vill också ha möjlighet att delta i samhällslivet och kunna påverka min situation. Annars kommer de rika och mäktiga ändå att bestämma. Därför blev nästa steg att utvidga rättigheterna till att få delta i politiska val och att göra varje röst lika mycket värd. Ett annat krav var att få bilda vilken organisation som helst. Med sådana rättigheter går det att påverka samhällsutvecklingen. Därför kallas denna grupp av rättigheter för politiska rättigheter. Tillsammans med de personliga rättigheterna brukar de kallas medborgerliga rättigheter. Stater som gav sina medborgare dessa rättigheter kom att bli demokratier. I Sverige skedde detta år 1921 i och med att även kvinnor till slut fick rösträtt.
De personliga rättigheterna handlar främst om individens skydd mot staten och andra makthavare.
Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Vad hjälper frihet och rösträtt den som är sjuk och fattig? Vi vill ju också ha möjlighet att leva ett bra liv. Därför finns en tredje grupp av rättigheter som kallas för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen om dessa rättigheter säger att alla har rätt till mat, kläder och en lämplig bostad. Den ger oss också rätten att utbilda oss och att få vård och omsorg när vi behöver det. Enligt dessa rättigheter är samhället skyldigt att ge sina medborgare en grundläggande ekonomisk och social trygghet – och helst också välfärd.
För att uppnå detta tar staten in skatt som bland annat kan användas för att omfördela tillgångar mellan rika och fattiga. Samtidigt säger konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna att vi har rätt till vår egendom. Vilken konvention som ska väga tyngst är en politisk fråga och besvaras olika av olika politiska partier.
Kollektiva rättigheter
När man läser FN:s allmänna rättighetsförklaring märker man att den i artikel efter artikel handlar om individer. I artikel 19 står till exempel att ”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet”. Grundtanken är att varje enskild människa på jorden har ett värde och därför också speciella rättigheter. Men ibland har även folkgrupper tilldelats mänskliga rättigheter, vilka kallas kollektiva rättigheter. En anledning till detta är att skydda en minoritetsbefolknings språk och kultur från det omgivande samhället. Ett annat skäl är att många kulturer ser på människan främst som en del av en grupp, inte som individer. Därför har FN numera erkänt både individuella och kollektiva rättigheter som delar av de mänskliga rättigheterna.
! FUNDERA
Vad tycker du själv? Vilka rättigheter väger tyngst? I vilken utsträckning ska staten ha rätt att kräva in skatt för att skapa ett skyddsnät för alla i samhället?
Personliga rättigheter
Frihet från statliga övergrepp
Grundläggande rättigheter
Rätten till liv och förbud mot diskriminering, tortyr och slaveri.
Personlig säkerhet och integritet
t.ex. tanke- och religionsfrihet, rörelsefrihet, privatlivets skydd, asylrätt.
Rättssäkerhet
t.ex.likhet inför lagen, prövningsrätt och regler om frihetsberövande.
Politiska rättigheter
Rätt att delta i samhällslivet
Demokratiska rättigheter
t.ex. åsikts- och yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet, allmän rösträtt.
Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Rätten till ett bra liv
Skälig levnadsnivå
Rätten till mat, vatten och bostad.
Utbildning, arbete och hälsa
Fred, personlig utveckling och en god naturmiljö
Kollektiva rättigheter
Rätten till egen kultur och ett eget språk.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER – EN ÖVERBLICK
Modellen delar in de mänskliga rättigheterna i personliga, politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den ger också en samman fattning av de 30 artiklarna i FN:s rättighetsförklaring.
Kollektiva rättigheter handlar ofta om att skydda en ursprungsbefolkning som har levt länge i ett land från majoritetssamhällets påverkan. Det kan till exempel vara att få möjlighet att tala sitt språk, bevara sina traditioner och ha ett visst självbestämmande. Sedan år 2007 finns dessa kollektiva rättigheter formulerade i FN:s deklaration om urfolks rättigheter.
I Sverige har samerna ställning som urfolk och de har därmed kollektiva rättigheter. Vid sidan om samerna har judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar ställning som nationella minoriteter och har därmed sitt språk och sin kultur skyddade genom en Europakonvention från år 2000.
När rättigheter kränks
I dag finns det omkring 195 suveräna (= självständiga) stater på jorden. Suveränitet betyder att de bestämmer själva över sitt landområde och sin befolkning. Ibland kan denna självbestämmanderätt hamna i konflikt med de mänskliga rättigheterna. Ett land kan till exempel förbjuda ett minoritetsfolk att tala sitt eget språk eller kvinnor att bli myndiga. Ofta är det statsmakten i landet som står för förtrycket och övergreppen, men även folkgrupper inom ett land kan förstöra för varandra. Vi ska här ta upp några exempel på hur de mänskliga rättigheterna kan kränkas i olika länder.
Rasåtskillnad
USA var bland de första länderna att skriva in mänskliga rättigheter i sin författning. Detta skedde redan i slutet av 1700-talet. Men rättigheterna kom inte att omfatta alla medborgare. I flera delstater fick svarta inte gå i skolor avsedda för vita eller använda samma toaletter. Långt in på 1950-talet var USA ett land som diskriminerade sina medborgare på grund av hudfärgen.
I december 1955 fick sömmerskan Rosa Parks nog. Hon var trött efter en lång arbetsdag och vägrade därför att ge sin plats på bussen till en vit man. För detta blev hon arresterad och dömdes senare till böter. Hon hade fel hudfärg.
Denna händelse blev startskottet för en våg av protester och demonstrationer över hela USA. En ung pastor vid namn
Martin Luther King höll sitt berömda tal i Washington 1963: ”Jag har en dröm… att en dag ska detta land resa sig upp och se till att leva efter principen att alla människor är skapade lika. Jag har en dröm … att en dag ska mina fyra små barn leva i ett land där de inte blir bedömda för sin hudfärg, utan för vilka de egentligen är.” Numera hålls Martin Luther Kingdagen i flera länder. I USA är den en helgdag som infaller i januari varje år.
Rosa Parks stod upp mot förtryck genom att sitta ned. Den 1 december 1955 reste hon sig inte upp på bussen för att ge plats åt en vit man. Reglerna var olika för afroamerikaner och vita . Det hon gjorde kom att få stor inverkan på utvecklingen. På bilden ser vi en skulptur av henne på National Civil Rights Museum, USA.
Martin Luther King blåste liv i en medborgarrättsrörelse som efter tio års kamp kom att ge resultat. År 1964 skrev USA:s president under en lag som förbjöd rasåtskillnad och som gav landets alla medborgare samma rättigheter. Nästan femtio år senare fick USA sin förste president med afro-amerikanskt ursprung: Barack Obama.
Ett liknande exempel är Sydafrika där Nelson Mandela ledde kampen mot apartheid (= rasåtskillnad). Detta är två positiva exempel på att utvecklingen mot mänskliga rättigheter har gått framåt.
Dödsstraff
Rätten till liv är en grundläggande mänsklig rättighet. I FN:s rättighetsförklaring står att ”Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.” Hur kan då till exempel USA avrätta medborgare som begått grova brott?
I dag har omkring 110 länder avskaffat dödsstraffet helt i sin lagstiftning och ytterligare ett 30-tal länder har avskaffat det i praktiken, vilket innebär att en stor majoritet av världens länder inte genomför några avrättningar. De länder som avrättar flest människor är Kina, Iran, Saudiarabien, Egypten och USA.
Trakasserier och kränkningar
Varje dag går elever till skolan rädda för att bli hotade, slagna och utfrysta. Mobbning innebär att bli så illa behandlad att man känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. Det kan vara att bli kallad för något nedsättande på grund av exempelvis härkomst, utseende eller sexuella läggning. Eller att behöva motta elaka meddelanden, bli utsatt för ryktesspridning eller att bli utfryst från gemenskapen. Hit räknas självklart också våld som slag, sparkar, knuffar och hot.
Kränkning är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller göra ingrepp i någons rättigheter eller frihet. Ordet kränkning används ofta som ett samlingsnamn för olika former av trakasserier, mobbning och diskriminering. Att förtala eller förolämpa någon kallas för elakt förtal (ärekränkning).
Riktas detta mot en folkgrupp kallas det för hets mot folkgrupp.
Hatbrott
En form av kränkning är hatbrotten. Det är ett samlingsnamn på brott som människor begår för att de har fördomar mot en annan grupp i samhället.
Det som gör ett brott till ett hatbrott är att den som utsätts för brottet väljs ut på grund av exempelvis sin hudfärg, etniska bakgrund, religiösa tro eller sexuella läggning.
För den drabbade innebär hatbrott ett stort lidande. Det kränker inte bara den som drabbas, utan skapar också otrygghet och rädsla hos den grupp som personen tillhör. Den som begår hatbrott kränker de mänskliga rättigheterna. I FN:s rättighetsförklaring står att alla människor har samma värde oavsett varifrån de kommer, hur de ser ut eller vad de tänker, tycker och gör.
Gemensam värdegrund
För att jorden ska bli en bättre plats för alla måste vi människor hålla ihop och samarbeta. Detta var också syftet med bildandet av Förenta Nationerna. Speciellt viktigt är att få alla jordens länder att respektera de mänskliga rättigheterna som en gemensam värdegrund för mänskligheten. Dessa rättigheter är globala
och därmed överordnade alla länders lagar. Man kan kalla de mänskliga rättigheterna för ”världens lag”.
Dess styrka ligger i att de är en överenskommelse mellan alla länder. De arbetades fram av företrädare för en mängd kulturer och religioner. Om länder väljer att strunta i de mänskliga rättigheterna riskerar hela det internationella rättssystemet att sättas ur spel. Vad ska vi då hålla oss till? Är det de stora, starka och rikas vilja som ska råda?
Det går inte heller att försöka ersätta de mänskliga rättigheterna med någon religion eller politisk ideologi. I så fall kommer många att känna sig utanför eller bli förtryckta.
I dag fungerar de mänskliga rättigheterna som en gemensam rättsordning för ett framväxande globalt samhälle. Här ingår förutom FN ett stort antal människorättsorganisationer som till exempel Amnesty, Human Rights Watch och Reportrar utan gränser. De mänskliga rättigheterna har blivit en integrerad del av de internationella relationerna.
Våra mänskliga rättigheter är inte självklara. Att du får leva i frihet och tycka vad du vill bygger på överenskommelser mellan jordens länder. Och som individ har du också ett eget ansvar att behandla dina medmänniskor väl. Förhoppningsvis har vi människor lärt oss tillräckligt mycket av de mörkare ögonblicken i historien att vi inte kommer att upprepa dem.
Har folket alltid rätt?
Tänk dig att ett parti ställer upp i ett val med följande budskap:
”I vårt land får inga utlänningar bosätta sig. Alla som bott här kortare tid än fem år ska utvisas. De invandrare som bott längre tid får stanna, men kommer inte ha samma rättigheter som övriga medborgare. De får inte yttra sig fritt, inte rösta och inte ta vilka arbeten som helst.”
Detta främlingsfientliga parti får sedan 60 procent av rösterna i valet och får därmed majoritet i parlamentet. Men kan de genomföra sitt partiprogram? Den fråga som det egentligen handlar om är om folket alltid har rätt. Kan politiker i en demokrati bestämma vad som helst?
Demokrati och mänskliga rättigheter är som en bra internetuppkoppling – man saknar den inte förrän den är borta.
Okänd
Här finns i egentligen två uppfattningar. Den ena säger att folket vet sitt eget bästa och därmed alltid har rätt. Majoriteten bestämmer i alla frågor. Denna uppfattning kallas positiv rätt. Enligt den andra uppfattningen, som kallas naturrätt, har människan speciella rättigheter som inga – inte ens demokratiskt valda politiker – får kränka.
De länder som skrivit under FN:s konventioner om de mänskliga rättig heterna har också lovat att respektera varje individs friheter och rättigheter. Detta betyder att folkviljan i en demokrati kan ha fel, exempelvis då den kränker medborgares friheter och rättigheter. Demokrati får aldrig innebära majoritetens förtryck av olika minoriteter.
KAPITELAVSLUTNING OCH UPPGIFTER
Det här kapitlet har handlat om:
✔ Idémässig och historisk bakgrund till mänskliga rättigheter.
✔ FN-konventioner till skydd för olika rättigheter.
✔ Hur våra rättigheter kan delas in i personliga, politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella.
✔ Kränkningar av mänskliga rättigheter.
■ Viktiga begrepp
Mänskliga rättigheter – de friheter och rättigheter som varje individ på jorden har genom att vara född till människa. Dessa rättigheter är formulerade i olika internationella överenskommelser, t.ex. FN:s allmänna rättighetsförklaring och Europakonventionen.
Förenta Nationerna (FN) – en internationell samarbetsorganisation grundad år 1945 med syftet att främja internationellt samarbete och säkerhet.
FN arbetar för att upprätthålla fred, skydda mänskliga rättigheter och stödja hållbar utveckling.
FN-stadgan – grundläggande dokument som reglerar Förenta Nationernas uppgifter, värden, befogenheter och organisation. Den trädde i kraft år 1945.
FN-förklaringen (FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna) – en uppmaning (deklaration) till jordens länder att följa en överenskommelse som gjorts av FN.
Stat (ett land) – ett avgränsat geografiskt område med en befolkning och en statsmakt (en regering) som har kontroll över området samt är självständigt i förhållande till andra stater.
FN-konvention – en juridiskt bindande överenskommelse (ett fördrag) mellan olika stater, t.ex. FN:s barnkonvention.
Kärnkonventioner – de två centrala konventionerna om mänskliga rättigheter från år 1966: konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna och konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.
Specialkonventioner (tilläggskonventioner) – de nio konventioner som kompletterar de två kärnkonventionerna, t.ex. FN:s flyktingkonvention.
Europakonventionen – överenskommelse från 1950 mellan Europas stater om de mänskliga rättigheterna. Gäller som lag i Sverige.
Personliga rättigheter – skyddar individens frihet och säkerhet från övergrepp och godtycklig behandling, särskilt från staten.
Politiska rättigheter – möjliggör individens deltagande i samhället och i det politiska livet.
Medborgerliga rättigheter – ett gemensamt namn för de personliga och politiska rättigheterna.
Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter –säkerställer individens möjlighet att tillfredsställa grundläggande behov och att leva ett bra liv.
Kollektiva rättigheter – rättigheter som etniska minoriteter har. Gäller främst rätten att bevara sina traditioner, använda sitt språk och ett visst självbestämmande.
Suverän stat - en självständig stat med ett avgränsat landområde, en permanent befolkning och en regering som har full kontroll över sitt land.
Medborgarrättsrörelsen – en politisk rörelse som kämpade för att säkerställa mänskliga rättigheter för alla medborgare, ofta genom att bekämpa diskriminering och sociala orättvisor.
Rasåtskillnad (apartheid) – att utifrån utseende och ursprung dela in befolkningen i grupper och ge vissa grupper fördelar framför andra.
Kränkning – att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller göra ingrepp i en persons rättigheter eller frihet.
Diskriminering – att särbehandla någon (negativt).
Elakt förtal (ärekränkning) – att sprida falska eller nedsättande uppgifter om en annan person med syftet att skada dennes anseende.
Hets mot folkgrupp – att offentligt sprida påståenden som hotar eller uttrycker missaktning för en grupp människor baserat på deras ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, religion, sexuella läggning eller könsidentitet.
Hatbrott – samlingsnamn på brott som har sitt ursprung i människors fördomar mot en annan grupp i samhället, till exempel de med en viss hudfärg, religion eller sexuell läggning.
■ Faktafrågor
1. a) Vad menas med mänskliga rättigheter?
b) Vilka tre typer av rättigheter är dessa indelade i?
Ge några exempel på rättigheter från vardera kategori.
2. Berätta med egna ord om de mänskliga rättigheternas historiska bakgrund och framväxt.
3. När bildades Förenta Nationerna (FN) och varför?
4. a) Vad innehåller FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948?
b) Vad menas med kärnkonventioner och specialkonventioner – och hur skiljer sig dessa från FN-förklaringen?
5. Vad innebär det att de mänskliga rättigheterna är universella?
6. Vad är Europakonventionen och hur påverkar den Sverige?
7. Vad gör Europadomstolen? Vilken organisation lyder den under?
8. a) Vad innebär kollektiva rättigheter? b) Vilka grupper i Sverige har dessa rättigheter? c) Nämn en FN-konvention som skyddar dessa rättigheter.
9. Vad menas med staters suveränitet och hur kan denna stå i konflikt med mänskliga rättigheter? Ge några aktuella exempel.
10. Det brukar sägas att ”Rosa Parks stod upp genom att sitta ned”. Förklara vad som menas med detta uttryck.
11. Vad menas med apartheid och vem ledde kampen mot det i Sydafrika?
12. Ge exempel på några organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter.
13. Förklara följande begrepp: a) kränkning b) trakasserier c) hatbrott d) diskriminering. Försök att också ge ett konkret exempel på varje begrepp.
■ Analysfrågor
1. a) Vilka argument finns för att varje människa på jorden har särskilda rättigheter?
b) Borde vissa djur också ha rättigheter? Vilka djur och vilka rättigheter? Formulera de viktigaste argumenten för och emot djurens rättigheter.
2. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter handlar om att alla ska ha tillgång till bland annat utbildning, sjukvård och bostad.
a) Diskutera vad som är viktigast för att kunna leva ett bra liv – och varför?
b) Ta ställning till frågan om det är samhällets uppgift att garantera medborgarna ett bra liv, eller om detta ansvar i främst ligger på varje individ.
3. Utgå från texten i rutan på s. 29 "Har folket alltid rätt" och diskutera följande: Tänk dig att ett parti får majoritet i ett val, men vill ta bort rättigheter för vissa grupper. Ska de få göra det bara för att de vann valet? Varför eller varför inte?
4. Hur kan USA som anses vara en demokrati ändå tillåta dödsstraff?
a) Analysera frågan och lyft fram de vanligaste argumenten för och emot dödstraff.
b) Jämför dessa argument med vad som står i FN:s allmänna rättighetsförklaring. Är dödstraff förenligt med en demokrati? Vilken är din slutsats?
■ Uppdrag
1. Andra världskriget har just tagit slut och du sitter i den kommission som ska formulera de mänskliga rättigheterna. Utgångspunkten är klar: alla människor är födda fria och har lika värde. Välj ut de tre rättigheter du anser vara viktigast och bör stå överst i rättighetsförklaringen.
2. Undersök dödsstraffets förekomst i världen. Vilka länder tillämpar dödsstraff i dag och vilka länder har kvar det i sin lagstiftning, men tillämpar det inte? Hur ser trenden ut – ökar eller minskar antalet avrättningar? Fakta hittar du bl.a. på Amnestys och Human Rights Watch’s webbplatser.
FORUM
Samhällskunskap nivå 1a1
Forum 1a1 är skriven för gymnasieskolans samhällskunskap nivå 1a1, men kan självklart även användas vid annan grundläggande utbildning i ämnet .
Forum Samhällskunskap är indelad i fyra block eller ämnesområden:
■ Politik
■ Ekonomi
■ Kultur
■ Samhällsvetenskap
Varje block består i sin tur av ett antal kapitel.
Varje kapitel avslutas med en sammanställning över kapitlets viktigaste begrepp samt faktafrågor, analysfrågor och uppdrag.
Författare:
Krister Brolin – samhällskunskapslärare vid Östra Reals gymnasium i Stockholm, lärarutbildare och författare.
Lars Nohagen – samhällskunskapslärare, författare och lärar utbildare vid Stockholms universitet.
