Geografi
Historia
Religionskunskap Samhällskunskap
SO 5
Reykjavík
ISLAND
Vatnajökull Nordkap
Hvannadalshn ú kur 2110
Nord orden
Sogne orden
Stavanger Bergen
Hardanger orden
Galdhöpiggen 2469
Nordsjön
Enare träsk/ Inari
Östersund Trondheim
NORGE
Mjösa
O s l o o r d en
Trondheims orden Öresund
SVERIGE
Österdalälven Ljusnan
Sundsvall
Klaräl ve n Skelle eälven Umeälven Luleälven Ångerm a n änevl Indal s ä l ven
Gävle
Torneå
Uleåborg
FINLAND
Karlstad
Hjälmaren Siljan
Västerås
Vänern Dalälven
Uppsala
Mälaren
Vasa Mariehamn
Tammerfors/ Tampere
Åbo/Turku
Helsingfors Oslo
Saimaa Göta älv
Göteborg
Læsö
Köpenhamn
Kalixälven Torneä l v ne Öresund
Vä ern Linköping
Jönköping
Innehållsförteckning
Fördjupning: Orkaner 193
Fördjupning: I klimatförändringarnas skugga 195
Fortsätt på exploro.se! ............................... 197
– vem är jag?
Aktivitet: Vem skulle du hjälpa? ..............
Aktivitet: Heta stolen – etiska frågor ...... 214
Ordspråk 215
om döden ....................................... 216
Aktivitet: Fyra hörn – om vänskapsdilemman.................. 219 Fördjupning: Etiska modeller .................... 221
på exploro.se! ...............................
Det här är historia
I historia läser du om viktiga händelser förr i tiden och vad de ledde fram till. På mellanstadiet handlar ämnet framför allt om Sverige och Norden. Du får veta hur människor levde för länge sedan. Du läser om källor till historisk kunskap, och om hur historia kan användas på olika sätt. Det första historiekapitlet handlar om Vasatiden. En spännande tid då Sverige bröt sig ur Kalmarunionen och blev ett eget rike. I det andra kapitlet läser du om den dramatiska Stormaktstiden.
Det här är religionskunskap
I religionskunskap läser du så klart om religion, det vill säga tanken att det finns en eller flera gudar som på ett eller annat sätt påverkar våra liv. Du lär dig om religionernas historia, om högtider och om heliga skrifter. Religion handlar också om livsfrågor, om rätt och fel och hur man ser på sig själv och andra.
I det första religionskapitlet läser du om världsreligionen islam. Det andra kapitlet handlar om etik och livsfrågor – om rätt och fel, solidaritet och identitet.
Det här är geografi
I geografi läser du om jorden – om världsdelar, länder, naturtyper och klimat. Du lär dig också om hur jorden förändras, både av oss människor och av naturens krafter. En annan viktig del är klimatet och hur det påverkar livet på vår planet.
I bokens första geografikapitel arbetar du med Europa, vår egen världsdel. Här finns mycket att upptäcka. Det andra kapitlet handlar om något som påverkar alla människor varje dag - nämligen väder och klimat.
Det här är
samhällskunskap
I ämnet samhällskunskap lär du dig mer om hur vårt samhälle är uppbyggt.
Det handlar om hur vi människor lever tillsammans, allt från relationer och familjer till politik och ekonomi. Hur är Sveriges demokrati uppbyggd och vad krävs för att den ska fungera? Bokens första kapitel handlar om hur Sverige styrs. Här läser du bland annat om hur riksdag och regering fungerar. I det andra kapitlet arbetar du med lag och rätt.
SÅ STYRS SVERIGE
Sverige är en demokrati. Det betyder att det är människorna i vårt land som tillsammans bestämmer över till exempel skolor, sjukvård, försvar och trafik.
Men folket bestämmer inte direkt. I Sverige är demokratin representativ. Det betyder att vi väljer representanter – politiker – som fattar olika beslut åt oss. Politikerna tillhör olika partier, till exempel Socialdemokraterna eller Moderaterna.
Det är val vart fjärde år. För att få rösta måste man ha fyllt 18 år.
Sverige är medlem i EU, Europeiska unionen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet, ”EU:s riksdag”.
I DET HÄR KAPITLET INGÅR FÖLJANDE AVSNITT:
§ De politiska partierna
§ Rätten att rösta
Hur gammal
måste man vara för att rösta i Sverige?
§ Riksdagen
§ Regeringen
§ Stat, region och kommun
§ Aktivitet: Brev till en politiker
§ Statschef utan makt
Vad är ett rött, blått eller grönt parti?
§ Aktivitet: Monarki eller republik?
§ Fördjupning: Opinion i olika medier
§ Fördjupning: Europeiska unionen
§ Mer på Exploro.se
Vilka områden bestämmer EU inte över?
Nyckelord
politiskt parti
partiprogram
ungdomsförbund partifärg
Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Moderaterna
Liberalerna
Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna
Miljöpartiet
Centerpartiet
De politiska partierna
Ett politiskt parti är en förening med personer som har samma åsikter i viktiga samhällsfrågor. Vem som helst kan bli medlem och engagera sig i ett parti.
Varje parti har ett partiprogram. Där står det vad partiet tycker är viktigt och vad det vill förändra i samhället.
I en demokrati finns det flera partier med olika åsikter. När det är val presenterar partierna och deras politiker vad de vill förändra – i hela landet, i regionen eller i kommunen. Människor röstar sedan på det parti som de tycker har bäst idéer.
Många partier har ungdomsförbund. Det är ett sätt att få unga människor att engagera sig i politiska frågor.
Partifärger
För att sortera partierna utifrån deras åsikter använder man partifärger. Man skiljer mellan röda, gröna och blå partier.
De röda partierna är Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De vill att staten och kommunerna ska bestämma mest om det vi gör tillsammans i samhället. Till exempel skola och sjukvård. De blå partierna är Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. De vill att företagen och varje individ ska bestämma lite mer själva. Till exempel att det finns både privata och kommunala skolor och sjukhus att välja mellan.
Miljöpartiet har grön partifärg eftersom miljön är deras främsta fråga. Partiet samarbetar oftast med de röda partierna.
Sveriges största partier 2025, i bokstavsordning:
Centerpartiet
Kristdemokraterna
Liberalerna
Miljöpartiet
Moderaterna
Socialdemokraterna
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet
Centerpartiet har också miljön som en av sina huvudfrågor. De brukar beskrivas som ett grönt mittenparti, eftersom de har frågor som liknar både de blå och de röda partierna.
Man kan också sortera in partierna i vänster och höger. Till vänster finns de röda partierna och till höger de blå.
Rätten att rösta
Vart fjärde år i september är det val i Sverige. På valdagen väljer vi vilka politiska partier och politiker som ska representera oss i riksdagen, i regionen och i kommunen.
Rösträtt
För att få lov att rösta till riksdagen måste man senast på valdagen ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare.
För att få rösta i kommun- och regionval måste man vara 18 år och ha bott i Sverige i minst tre år. Om man kommer från Norge, Island eller något EU-land räcker det med att ha bott i Sverige i ett år.
Nyckelord
svensk medborgare Europaparlamentet fria val direkta val hemliga val proportionella val personrösta vallokal förtidsrösta rösta blankt valdeltagande
Visste du att …
… vi som bor i Sverige också röstar till Europaparlamentet, det vill säga EU:s riksdag? Det gör vi vart femte år. För att få rösta i EU-valet måste man vara medborgare i ett EU-land och folkbokförd i Sverige.
I Sverige har vi:
• Fria val – man får rösta på vilka politiker och partier man vill.
• Direkta val – väljarna utser själva sina politiska representanter.
• Hemliga val – man behöver inte berätta vem man röstar på.
• Proportionella val – antal platser som ett parti får till exempel i riksdagen beror på hur många röster de har fått i valet.
• Möjlighet ett personrösta – man kan ange vilken politiker som man vill ska representera en.
Svensk medborgare
Det är bara svenska medborgare som har absolut rätt att bo och arbeta i landet och har rösträtt till riksdagsvalen. Bara svenska medborgare kan bli invalda i riksdagen, bli poliser eller yrkesmilitärer. Den som inte är svensk medborgare kan ansöka om att bli det. Om personen är vuxen måste hen ha bott lagligt i landet i minst fem år.
Valdagen
På valdagen går den som har rösträtt till en vallokal. Där lägger man sin röst på det parti man tycker bäst om. Valet görs i tre olika kuvert – ett till riksdagsvalet, ett till regionvalet och ett till kommunvalet. Den som inte vill eller kan rösta på själva valdagen kan rösta i förväg. Det kallas att förtidsrösta.
Om det inte finns något parti som passar ens åsikter kan man i stället rösta blankt. Då röstar man utan att ange något parti eller någon politiker. Rösten registreras och du visar att det inte finns ett parti som passar dig.
Högt valdeltagande
I Sverige har vi ett högt valdeltagande. Det är alltså många som använder sin rätt att rösta. År 2022 var det 84,2 procent av de röstberättigade som röstade i riksdagsvalet.
Salen där riksdagsledamöterna röstar kallas för kammaren.
Riksdagen
Hjärtat i den svenska demokratin är riksdagen i Stockholm. Där fattas viktiga beslut som berör alla som bor i Sverige.
Den svenska riksdagen
I den svenska riksdagen i Stockholm sitter 349 politiker från olika partier. De kallas riksdagsledamöter. Det är det svenska folket som gemensamt har röstat fram vilka som ska få sitta i riksdagen.
Den som är ordförande i riksdagen kallas talman. Både män och kvinnor kan väljas till talman.
Riksdagen har tre viktiga uppgifter. Det är att besluta om lagar, att ta hand om landets pengar och att kontrollera att regeringen gör ett bra jobb.
Nyckelord
riksdagen riksdagsledamot talman utskott votering majoritet motion statsbudget
Riksdagen fattar beslut om Sveriges lagar.
Riksdagens utskott
Varje år fattar riksdagen beslut i tusentals frågor. För att ledamöterna ska kunna sätta sig in i alla frågor är riksdagen uppdelad i femton olika utskott. Utskotten är som en slags miniriksdag. Det parti som är störst i riksdagen har flest platser i varje utskott.
Det mesta av riksdagens arbete sker i utskotten. Alla utskotten har olika arbetsområden, till exempel utbildning, försvar eller sjukvård. Utskotten gör utredningar till de förslag som riksdagens ledamöter sedan röstar om. När riksdagen röstar kallas det votering.
Beslutar om lagar
Riksdagen beslutar om lagar. Det kan handla om att ge förslag till nya lagar eller att ändra i en gammal lag. Majoriteten –alltså fler än hälften – av ledamöterna i riksdagen måste rösta ja till förslaget för att en ny lag ska kunna godkännas.
Ett förslag från en eller flera ledamöter i riksdagen kallas för en motion. Det läggs fram flera tusen motioner om året i riksdagen.
Statsbudgeten
Riksdagen fattar också beslut om Sveriges ekonomi, den så kallade statsbudgeten. Då bestämmer man hur mycket av landets pengar som ska gå till bland annat utbildning, sjukvård och försvar. Staten har stora utgifter. År 2024 handlade det om sammanlagt över 1 300 miljarder kronor.
Viktiga ord om riksdagen
• riksdagsledamot: en person som sitter i riksdagen
• talman: riksdagens ordförande
• utskott: en arbetsgrupp kring ett ämne, till exempel försvaret
• motion: förslag till beslut från en eller flera ledamöter i riksdagen
• proposition: förslag till beslut från regeringen
• votering: omröstning
En av riksdagens uppgifter är att fatta beslut om statens pengar. År 2022 blev Elisabeth Svantesson svensk finansminister.
UPPGIFTER |
Till avsnitten De politiska partierna, Rätten att rösta samt Riksdagen.
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Omröstning i riksdagen.
2. Här står det vilken politik ett parti vill driva.
3. Ordförande i riksdagen.
4. EU:s ”riksdag”.
5. Förslag från en riksdagsledamot.
FEM FRÅGOR
1. Vad är typiskt för de röda respektive blå partierna?
2. Vad krävs för att få rösta i riksdagsvalet?
3. Vad är ett utskott?
4. Kan du räkna upp partiledarna för minst tre svenska partier?
5. Vilka är riksdagens tre viktigaste uppgifter?
SANT ELLER FALSKT?
1. För att ändra en lag räcker det med att att riksdagens största parti röstar för det.
2. Alla EU-medborgare får rösta i val till den svenska riksdagen.
3. Att valen är hemliga i Sverige betyder att ingen måste berätta för någon annan hur hen har röstat.
REFLEKTERA
1. Vad kan vara anledningen till att endast svenska medborgare får rösta i riksdagsvalet eller bli poliser eller yrkesmilitärer?
2. Varför är det viktigt att valen är hemliga, tror du?
3. Tycker du att rösträttsåldern borde sänkas till 16 år? Motivera ditt svar.
Regeringen
Det är regeringen som styr landet. Regeringen består av cirka 20 personer som kallas statsråd eller ministrar. Den som leder regeringen kallas statsminister.
Efter valet väljs statsministern
När det har varit val röstar riksdagen om vem som ska vara statsminister. Talmannen föreslår den person som hen kommit fram till har störst stöd i riksdagen.
Majoriteten – det vill säga mer än hälften – av riksdagens ledamöter måste godkänna förslaget till statsminister. Den som har valts till statsminister bestämmer sedan vilka som ska vara ministrar i den nya regeringen.
Koalitionsregering
I Sverige är det vanligt att flera partier är med och bildar regering. Då väljer statsministern statsråd från olika partier. En sådan regering kallas koalitionsregering.
Nyckelord regering statsråd minister statsminister koalitionsregering proposition departement myndighet
Regeringen som tillträdde 2022 med Ulf Kristersson som statsminister är ett exempel på en koalitionsregering.
Skolans läroplan beskriver skolans uppdrag och värdegrund. Här finns också alla kursplaner och betygskriterier. Alla som arbetar i skolan måste följa läroplanen.
Regeringens uppgifter
Regeringen styr landet genom att lägga fram förslag i riksdagen. Förslag från regeringen kallas propositioner. En viktig sådan är budgetpropositionen, som läggs fram varje höst. Det är ett förslag på hur den svenska statens pengar ska fördelas och användas.
De som sitter i riksdagen tar ställning till regeringens förslag genom votering. Regeringen måste alltid följa riksdagens beslut.
Departement
Varje minister arbetar i ett departement. Ett departement är en del av regeringen som ansvarar för ett visst område. Några exempel är Utbildningsdepartementet, Försvarsdepartementet, Utrikesdepartementet och Finansdepartementet. Det är i departementen som det mesta av regeringens arbete sker. Statsministerns eget departement heter Statsrådsberedningen.
Myndigheter
För att styra landet och genomföra alla beslut tar regeringen hjälp av olika statliga myndigheter. Några exempel på myndigheter är Polismyndigheten, Försvarsmakten, Skolverket och Skatteverket. När det beslutades om att grundskolan skulle få en ny läroplan år 2022, var det till exempel Skolverkets uppgift att se till att skolorna i hela landet började använda den. Det finns ungefär fyra hundra myndigheter i Sverige.
Riksdagen kontrollerar
Riksdagen kontrollerar att regeringen gör sitt arbete och att ministrarna följer lagarna. Om riksdagsledamöterna tycker att regeringen gör ett dåligt jobb kan de faktiskt tvinga den att avgå, men det är mycket ovanligt.
Översikt: Så styrs Sverige
VAL
Det är val till riksdag, region och kommun vart fjärde år. Alla svenska medborgare över 18 år får rösta.
SVERIGES RIKSDAG
SVERIGES REGERING
De partier som tillsammans fått majoriteten av rösterna i valet bildar landets regering.
Det finns 349 platser i Sveriges riksdag. Hur många platser varje parti får i riksdagen beror på hur många röster det får i valet. 349
UTSKOTT
Statsministern leder arbetet i regeringen.
Regeringen gör förslag: propositioner
Riksdagen säger ja eller nej
Riksdagens arbete är fördelat på 15 olika utskott som har ansvar för olika frågor.
Utskotten är miniriksdagar som speglar det antal platser som varje parti har i riksdagen.
DEPARTEMENT
Regeringens arbete är fördelat på 11 olika departement som har ansvar för olika frågor och förslag. Till exempel:
• Justitiedepartementet
• Utrikesdepartementet
• Försvarsdepartementet
• Utbildningsdepartementet
MYNDIGHETER
Förslagen blir verklighet med hjälp av Sveriges 367myndigheter. Till exempel:
• Polisen
• Fösvaret
• Skatteverket
• Arbetsförmedlingen
Nyckelord
stat
region
kommun
fritidspolitiker
Stat, region och kommun
För att det ska gå att styra Sverige är landet uppdelat i tre nivåer:
• Staten – finns 1.
• Regionerna – finns 21 stycken.
• Kommunerna – finns 290 stycken.
Staten har stor makt
De politiker som bestämmer över staten och statens pengar har stor makt. De sitter i regeringen eller riksdagen.
Politikerna styr hela landet genom att stifta lagar som alla ska följa. Till exempel använder de skollagen för att styra den svenska skolan. I skollagens sjunde kapitel står det så här: ”Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt.” Det betyder att föräldrarna är skyldiga att se till så att barnen kommer till skolan. Det har staten bestämt.
Nationell nivå 1 stat
Regional nivå 29 regioner
Kommunal nivå 290 kommuner
Regioner
Sverige är indelat i 21 regioner. Politikernas viktigaste uppgift i varje region är att se till att det finns en fungerande hälso- och sjukvård.
Kommuner
Sverige är också indelat i 290 kommuner. De styrs av politiker, precis som staten och regionerna. Deras viktigaste uppgifter är att se till att det finns förskolor och skolor. Kommunerna ansvarar också för socialtjänsten, som till exempel sköter omsorgen om äldre människor. Kommunerna har även ansvar för till exempel simhallar, bibliotek, parker och lekplatser.
Politikerna i riksdagen har det som jobb och får lön. De flesta politikerna i regionerna och kommunerna är fritidspolitiker. Det betyder att de sköter sitt politiska uppdrag på sin fritid, vid sidan om sitt vanliga arbete. Känner du till någon politiker i din kommun?
Det är kommunens uppgift att ta hand om de som inte klarar sig själva, till exempel gamla människor i äldreomsorgen.
Sveriges indelning i regioner (olika färger) och kommuner.
Fatta pennan!
Brev till en politiker
I en demokrati lyssnar politikerna på vad folket tycker. Du och dina kamrater tillhör såklart också folket, även om ni inte har någon rösträtt än. Politikerna lyssnar på barn och ungas åsikter, i frågor som gäller dem. Vad skulle ni vilja ändra på? Ingen fråga är för liten eller för stor.
Gör så här:
Arbeta i par eller grupper.
1. Diskutera vad ni skulle vilja ändra på. Det kan handla om skolan, miljön, trafiken eller vad som helst som ni tycker är viktigt.
2. Skriv ert förslag som en enda mening. Några exempel:
• Låt alla åka buss gratis!
• Förbjud läxor!
• Bygg fler bostäder i Vitberga!
• Låt alla rösta från 16 års ålder!
• Bygg ett nytt badhus i Rödborga!
• Ta bort skatten på choklad!
• Släpp ut djuren ur Grönboda zoo!
3. Skriv ett brev till en politiker. Presentera förslaget i brevet och argumentera för det, alltså förklara varför det är så bra.
4. Klistra upp breven i klassrummet och diskutera dem.
5. Vill ni skicka något av breven? Till vilken politiker då, i så fall? På statlig, regional eller kommunal nivå?
Statschef utan makt
Alla länder har en statschef. Så kallas ett lands främsta ledare. Vissa statschefer har stor politisk makt, till exempel presidenterna i USA och Frankrike. Andra statschefer är symboler för landet men har ingen makt, till exempel Sveriges kung. Vem som är statschef beror på om landet är en monarki eller en republik.
Monarkier
Om ett land är en monarki så är statschefen en kung, drottning eller kejsare. I en monarki ärver statschefen sitt uppdrag.
Sverige är en så kallad parlamentarisk monarki. Det betyder att vår kung Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef. Han har ingen politisk makt, utan den har de politiker som folket väljer. Kungens äldsta barn kronprinsessan Viktoria kommer så småningom att ärva uppdraget att bli Sveriges statschef. Våra grannländer Norge och Danmark är också parlamentariska monarkier.
Det finns monarkier där kungen har makt. Några exempel på sådana länder är Jordanien, Saudiarabien och Monaco.
Nyckelord statschef monarki parlamentarisk monarki republik president grundlag diktatur
Visste du att …
… enligt en mer än 200 år gammal lag måste Sveriges statschef vara kristen? För kungafamiljen gäller alltså inte samma religionsfrihet som för alla andra svenskar.
I mer än tvåhundra år har någon ur släkten Bernadotte varit svensk statschef. Den första av dem var Karl XIV Johan, vår nuvarande kungs farfars farfars farfar.
Det finns tolv monarkier i Europa. I elva av dem är en kung, drottning eller furste statschef. Även Vatikanstaten räknas som en monarki. Där är påven statschef.
Republiker
I en republik får landets befolkning vara med och välja vem som ska vara statschef. Exempel på republiker är Finland, Frankrike och USA.
I en republik kallas statschefen för president. Hur mycket makt presidenten har beror på hur landets grundlagar ser ut. En grundlag beskriver hur landet ska styras.
Demokratier och diktaturer
Om ett land är en monarki eller republik säger ingenting om det är en demokrati eller diktatur. I en demokrati har man fria val och människor får rösta om vilka som ska styra landet. Det finns både monarkier och republiker som är demokratier.
Om ett land är en diktatur är det en eller några få som har all makt. En republik som är diktatur kan till exempel anordna val, men valen går inte till på rätt sätt. Det kan också hända att val hålls väldigt sällan, eller att det bara finns en person eller ett parti att rösta på. Det finns både monarkier och republiker som är diktaturer.
Monarki
Republik
Spanien
Andorra Monaco
Liechtenstein
Storbrittanien
Nederländerna
Belgien
Luxemburg
Norge
Sverige
Danmark
Vatikanstaten
Aktivitet
Monarki eller republik?
I den här aktiviteten tar du reda på om ett antal länder är monarkier eller republiker. Gör så här: Arbeta i par.
1. Öppna Svenska FN-förbundets webbplats Globalis eller använd ett digitalt uppslagsverk.
2. Välj ut tio länder att undersöka. Välj länder från olika världsdelar.
3. Anteckna om länderna ni undersökte är monarkier eller republiker.
Finns det kanske en amerikansk kung eller drottning?
UPPGIFTER |
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Motsatsen till demokrati.
2. Motsatsen till republik.
3. Ett lands främsta ledare.
4. Ett annat ord för minister.
5. Förslag från regeringen.
Till avsnitten Regeringen, Stat, region och kommun samt Statschef utan makt.
FEM FRÅGOR
1. Vilken är skillnaden mellan monarki och republik?
2. Var finns utskott och var finns departement?
3. Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan Sveriges statschef och Sveriges statsminister?
4. Vad heter Sveriges nuvarande statschef?
5. Vad betyder ordet koalitionsregering?
SANT ELLER FALSKT?
1. En republik kan aldrig vara en demokrati.
2. Skolverket är en myndighet.
3. Alla länder i Norden är parlamentariska monarkier.
REFLEKTERA
1. Varför är det vanligt med fritidspolitiker i kommunerna, medan det inte förekommer i riksdagen?
2. Är det svårt eller lätt att uppfatta skillnaderna mellan stat, region och kommun, tycker du?
3. Varför har Sverige inte infört republik? Kan du se några fördelar med att ha en monarki som den svenska?
Fördjupning:
Opinion i olika medier
Att skapa opinion betyder att man på olika sätt försöker uppmärksamma en viktig fråga och påverka andra människor att hålla med. Ju fler som tycker samma sak, desto lättare blir det att få igenom ett förslag. Ett effektivt sätt att skapa opinion är att uttrycka sina åsikter i olika medier, eftersom man då kan påverka många på samma gång.
Medier har makt
Medier som tv, tidningar och radio sprider budskap för att informera, påverka eller underhålla. Dessa medier kallas ibland för massmedier eftersom de når ut till så många människor. Medier har stor makt att påverka vilka frågor som diskuteras. I medier finns det i regel plats för dig som medborgare att uttrycka dina åsikter. Du kan till exempel skriva en insändare eller en debattartikel till en tidningsredaktion.
Nyckelord opinion massmedier insändare rikstidning lokaltidning debattartikel sociala medier
Finns det någon skejtpark i din kommun? Om inte kan du påverka politikerna i staden genom att skapa opinion i olika sorters medier.
Skriva insändare
En insändare är en kort text där du uttrycker din åsikt om någonting. Du kan skicka in den till en tidningsredaktion som sedan bestämmer om den ska tas med i tidningen eller inte. Insändare förekommer både i rikstidningar som säljs i hela landet och i lokaltidningar som finns på mindre orter.
Skriva debattartiklar
debattartikel är en lite längre text som vill övertyga andra människor om en åsikt. Debattartiklar är vanliga i dagstidningar och brukar skrivas av människor som har engagerat sig i en stor och viktig fråga, som klimatförändringar, skola eller sjukvård.
Visste du att ...
… massmedier ibland kallas för den tredje statsmakten?
Man tänker sig då att de andra statsmakterna är riksdagen och regeringen – och att en av massmediernas uppgifter är att granska politikerna och deras arbete.
Använda sociala medier
Ett annat sätt att påverka är att använda sociala medier, som Facebook, Snapchat och Instagram. Där kan människor ta kontakt med varandra och snabbt sprida ett budskap.
Det är inte bara privatpersoner som använder sociala medier. Det är också vanligt bland ministrar, politiska partier och olika företag som vill nå ut med sina budskap. Även tidningar och tvkanaler använder sociala medier för att sprida sina artiklar och program.
När man tar del av inlägg på sociala medier är det viktigt att vara kritisk. Stämmer verkligen det som påstås?
Med hjälp av sociala medier kan budskap och åsikter spridas riktigt snabbt.
Fördjupning:
Europeiska unionen
Det finns en hel del likheter mellan Europeiska unionen (EU) och ett land. Men EU är inget land utan ett samarbete mellan flera europeiska länder. EU har inget eget språk och ingen lång historia.
På många sätt liknar EU faktiskt ett land:
• EU har en egen flagga.
• EU har en egen sång, Europahymnen.
• Medborgarna kan röra sig fritt i unionen.
• EU har en egen valuta som heter euro. I Sverige betalar vi fortfarande med svenska kronor, men i Tyskland, Finland och 18 andra EU-länder använder man euro.
Länder som samarbetar
EU är en union mellan 27 europeiska länder. Union betyder att det är ett nära samarbete. Det finns flera anledningar till att länderna i EU samarbetar.
De flesta av Europas
länder är med i EU, markerade med turkos på kartan. Vilka länder
är inte med?
Medlemsländer i
Europeiska unionen (EU)
Kandidatländer till EU
Övriga länder
Nyckelord
Europeiska unionen
EU valuta euro union
Europaparlamentet
Den här flaggan är en symbol för EU.
En tanke med samarbetet är att man vill bevara freden i Europa. Det var därför några länder i Europa började samarbeta på 1950-talet, strax efter andra världskrigets slut.
En annan anledning är att länderna vill få en bättre ekonomi. Inom EU får människor och varor röra sig fritt. Så är det normalt inte mellan länder. Du har inte rätt att bosätta dig och börja arbeta i till exempel USA utan tillstånd. Men om du vill arbeta i Frankrike eller Danmark har du rätt att göra det, eftersom länderna är en del av EU. Svenska företag får sälja varor utan tullar och andra avgifter inom EU. Tanken är att det här ska göra ekonomin bättre.
Fakta om EU
• Samarbetet inleddes 1952 av 6 länder.
• Sverige gick med 1995.
• I dag är 27 länder medlemmar.
• Inom EU bor 510 miljoner invånare.
EU styr över Sverige
Alla vuxna medborgare i EU får vart femte år rösta i valet till Europaparlamentet.
Precis som Sverige styrs EU på ett demokratiskt sätt. Alla medborgare i EU får rösta i valet till Europaparlamentet, unionens ”riksdag”, där Sverige väljer 21 av 720 ledamöter.
Sverige måste följa de lagar som EU bestämmer. Om en svensk lag strider mot en EU-lag, är det EU:s lag som gäller.
Inom vissa områden får Sverige och övriga medlemsländer inte ha egna lagar. Det gäller till exempel frågor som rör handel.
På andra områden lägger sig EU inte i medlemsländernas lagar. Det gäller till exempel skola, sjukvård, polis, försvar och skatter på löner.
Fortsätt på exploro.se!
På webbplatsen exploro.se hittar du massor av spännande saker att göra på egen hand, i par eller i hela klassen.
Här kommer några exempel:
Fråga politikern! Titta på ett videoklipp om hur ett riksdagsval fungerar i Sverige och undersök vad olika partier har för åsikt i en fråga.
Lär dig om riksdagens arbete genom att titta på ett videoklipp och göra ett quiz.
Titta på ett videoklipp om demokrati och gör ett gemensamt ordmoln i klassen om vad demokrati innebär.
Skapa majoritet i riksdagen. Undersök hur det går för de politiska partierna och försök skapa majoritet.
Se på ett videoklipp om yttrandefrihet, och avgör var gränsen för yttrandefrihet går.
VÄDER OCH KLIMAT
”Usch vad blåsigt det är idag! Tror du att det blir regn?”
I Sverige är det vanligt att folk pratar om vädret. Det är inte så konstigt, eftersom vädret är så omväxlande och påverkar oss varje dag. Vad är det som avgör vilket väder vi får? Varför har vi fler årstider i Sverige än vid ekvatorn? Och vad är det egentligen för skillnad mellan väder och klimat?
Den första delen av kapitlet handlar om meteorologi, alltså läran om vädret. I den andra delen är det klimatet som står i centrum. Du får lära dig om jordens olika klimatzoner.
I DET HÄR KAPITLET INGÅR FÖLJANDE AVSNITT:
§ Väder – en introduktion
§ Högtryck, lågtryck och vindar
Vad är det som gör att det blåser?
Vad är ett tropiskt klimat?
§ Nederbörd och fronter
§ Aktivitet: Visa och förklara – högtryck och lågtryck
§ Varför har vi årstider?
§ Klimat och klimatzoner
§ Tropiskt och subtropiskt klimat
§ Tempererat klimat och polarklimat
§ Fördjupning: Orkaner
§ Fördjupning: I klimatförändringarnas skugga
§ Fortsätt på exploro.se!
Vad innebär det att jorden ”lutar”?
Nyckelord
meteorologi
meteorolog
väderfenomen atmosfären
väderprognos
Väder – en introduktion
Tänk dig att du ligger på stranden en varm sommardag. Framåt kvällen börjar det plötsligt blåsa. Temperaturen sjunker snabbt och det blir kallare. Vad är det som händer?
Meteorologi
Vetenskapen om vädret kallas meteorologi. Den som arbetar med att observera väder kallas meteorolog. Meteorologi är en viktig del av geografiämnet. Det är också den del som får mest uppmärksamhet i samhället. Varje dag får vi rapporter om vädret i radio, tv, tidningar och på internet. Många människor använder väderappen i mobilen innan de planerar sin dag. För många – till exempel yrkesförare och lantbrukare – ingår det i jobbet att ha koll på vädret.
Väderfenomen – till exempel moln – påverkas av temperaturskillnader i atmosfären. Det går att ”läsa av” molnen för att se vilken typ av väder det kan bli. Så gjorde man ofta förr.
Väderfenomen
Inom meteorologin studeras olika väderfenomen, som till exempel regn, vindar och dimma. En del sådana fenomen kan få stor påverkan, till exempel när det stormar.
Runt jordklotet ligger ett 100 km tjockt lager av luft och olika gaser. Luftlagret kallas atmosfären. Att olika väderfenomen uppstår beror på att den varma och kalla luften rör sig i atmosfären.
Väderprognoser
När meteorologerna gör en väderprognos, försöker de förutse hur vädret kommer att bli de närmaste dagarna. Förr i tiden granskade man molnen för att göra prognoser. I dag samlar man in många uppgifter om vädret, till exempel lufttryck och temperatur. Sedan bearbetar man uppgifterna med datorns hjälp. På så sätt kan man få en ganska säker bild av hur vädret blir i närtid.
Vädrets påverkan
Om du vet en del om hur väderfenomen uppstår och utvecklas blir det lättare att förstå varför människor har bosatt sig på olika platser. Du får också en tydligare bild av hur människor, samhällen och hela planeten kan komma att påverkas om vädret och klimatet förändras.
Stormen Gudrun som drabbade södra Sverige 2005 orsakade enorm skada. Tjugo människor miste livet och stora områden skog förstördes.
Visste du att …
… ordet meteorologi inte alls har något med meteorer och stjärnfall att göra? Men orden har samma ursprung, nämligen ett grekiskt ord som betyder ”sådant som finns i luften”.
Nyckelord
högtryck
lågtryck hektopascal nederbörd
sjöbris
landbris global uppvärmning
Högtryck, lågtryck och vindar
Högtryck och lågtryck är två ord som ofta dyker upp i väderprognoserna. På väderkartor markeras de bara som ett ”H” eller ”L”. Högtryck och lågtryck är viktiga begrepp om vi vill förstå hur vädret fungerar.
Högtryck
När mycket luft samlas i ett område säger meteorologerna att det har bildats ett högtryck.
Typiskt för ett område med högtryck är att vinden blåser från det. Det gör att lufttrycket sjunker i alla riktningar från högtryckets centrum.
När det är högtryck är vädret ofta klart, och det finns inte så många moln. När det är högtryck på sommaren blir det varmt väder. Solens strålar når jorden utan hinder. När det är
På väderkartor anges ofta lågtryck och högtryck med förkortningar.
Meteorologen ritar också ut gränserna mellan områdena.
Lågtryck
Ett område med mindre luft än omgivningen kallar meteorologer för lågtryck.
Atmosfären försöker alltid jämna ut skillnaderna mellan högt och lågt tryck. Det är därför det blåser. Vinden rör sig mot det område som har det lägsta trycket. Det gör att lufttrycket stiger i alla riktningar från lågtryckets centrum.
Lågtryck för med sig moln och nederbörd, som till exempel regn. På vintern hjälper molnen till att hålla kvar värmen vid jorden. Då bidrar lågtrycket till högre temperatur.
Lufttryck mäts med enheten hektopascal, som förkortas hPa.
I Sverige varierar lufttrycket mellan ca 950 hPa i lågtryck och ca 1050 hPa i högtryck.
Sjö- och landbris
I Sverige har vi lokala hög- och lågtryck som kallas sjöbris och landbris.
• Vindstilla, soliga dagar kan det bli sjöbris. Luften över land värms upp snabbare än luften över havet. Den varma luften stiger. Det bildas därför ett lågtryck över land och högtryck över vattnet. För att jämna ut skillnaden i lufttrycket blåser den kalla havsluften in över land. Den vinden kallas sjöbris.
I ett område med högt tryck strömmar (blåser) luften från centrum. I ett lågtrycksområde strömmar luften i stället mot centrum.
Visste du att ...
… om du står med vinden i ryggen har du för det mesta ett högtryck i ryggen och ett lågtryck i den riktning du tittar?
Vi människor kan dra nytta av vinden genom att sätta upp vindkraftverk. De enorma turbinerna omvandlar vindens rörelseenergi till elektricitet utan att släppa ut växthusgasen koldioxid.
• På natten blir situationen den omvända. Då bildas det ett lokalt lågtryck på havet och ett högtryck över land. För att jämna ut skillnaden i lufttrycket blåser den varma landluften ut över havet. Den vinden kallas landbris.
Global uppvärmning
Som du säkert vet håller jordklotet på att bli varmare på grund av människans utsläpp. Om den här globala uppvärmningen fortsätter, kommer vi att få helt andra vindar i framtiden. Det kan göra att öar och kuster bli så utsatta att människor inte längre kan bo eller odla där.
Nederbörd och fronter
När vatten faller ned på jorden i form av snö, regn eller hagel kallas det för nederbörd. Men först har vattnet varit fukt från marken eller sjöar och hav som stigit upp som vattenånga och bildat moln.
Vattnets kretslopp
Nederbörd är en del i vattnets kretslopp och är livsviktigt för såväl människor som växter och djur. Men kraftig nederbörd kan även ställa till problem, till exempel med översvämmade eller igensnöade vägar, tågspår, flygplatser eller bostäder.
Olika typer av nederbörd
Det är temperaturen i luften som avgör vilken sorts nederbörd det blir. Om det är minusgrader och frost hela vägen ner från molnet, faller nederbörden som snö. Är det plusgrader i luften eller på marken får vi regn eller snöblandat regn. Om regnet möter frost nära marken förvandlas regnet till
Nyckelord
vattnets kretslopp frost underkylt regn blixthalka hagel varmfront kallfront avdunstning kondensering nederbörd
Nederbörd förekommer i olika former. I Sverige är regn och snö vanligast.
Visste du att …
… ordet skyfall används om det regnar minst 1 millimeter per minut?
En front är på väg in. Men vilken typ är det? Varmfront eller kallfront?
Hagel – runda ispartiklar – bildas i stora moln med kraftiga luftströmmar och stora temperaturskillnader mellan topp och botten. Vattendroppar och iskristaller kastas upp och ner i molnet och växer sig större. Så småningom faller de till marken som hagel.
Fronter
Har du varit med om att en kall och klar dag följts av en molnig dag med snöoväder? Då har en front dragit förbi. En front är en kraftig förändring i temperatur, vindriktning och lufttryck. Man skiljer mellan varmfronter och kallfronter:
• En varmfront består av varm luft som tränger in i ett område med kallare luft. Eftersom varm luft är lättare än kall luft, kommer varmfronten att glida över den kalla luften. Mellan den kalla och den varma luften bildas moln. Ofta blir det då ett lätt regn som kan vara i flera timmar.
• En kallfront bildas när kall luft tränger in över eller under en varm luftmassa. Den kalla luften är tyngre än den varma. Då blir det en skarp gräns mellan de två luftmassorna. Molnen som bildas stiger högre och högre. Den varma luften i molnen kyls ner och det blir kraftiga regnskurar, ofta med åska och hagel. Det blåser också rejält.
Vattnets kretslopp
1. Vattenånga som stiger från mark och vattendrag avdunstar.
2. Uppe i luften kondenseras vattenångan och förvandlas till mycket små vattendroppar.
3. Vattnet samlas i moln.
4. När dropparna i molnet blivit tillräcklig stora faller de till marken igen som nederbörd.
Aktivitet Visa och förklara
– högtryck och lågtryck
Gör så här:
Arbeta två och två.
1. Studera bild 1 nedan. Vad kan ni se i bilden? Förklara bilden genom att skriva några meningar
2. Studera bild 2 nedan. Vad kan ni se i bilden? Diskutera och förklara varför vindar uppstår. Förklara bilden genom att skriva några meningar.
Bild 1
Bild 2
UPPGIFTER |
Till avsnitten Väder – en introduktion, Högtryck, lågtryck och vindar och Nederbörd och fronter.
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Regn, snö och hagel är exempel på detta.
2. Gasskiktet runt jorden.
3. Så kallas regn som kan orsaka blixthalka.
4. Ger ofta fint väder på sommaren.
5. En som arbetar med vädret.
FEM FRÅGOR
1. Åt vilket håll rör sig vinden – åt det område som har högst eller lägst tryck?
2. Vad brukar en kallfront ge för slags väder?
3. Hur bildas hagel?
4. Åt vilket håll blåser sjöbrisen –från eller till havet?
5. Vad menar man med begreppet vattens kretslopp?
SANT ELLER FALSKT?
1. Om du står med vinden i ryggen är det troligt att du har ett lågtryck i ryggen.
2. En front är en kraftig väderförändring.
3. Enheten för lufttryck är kubikcentimeter.
REFLEKTERA
1. Varför är de flesta människor intresserade av vädret?
2. Skulle du vilja bo på en plats som hade ett mindre omväxlande väder än Sverige?
3. Vilket är ditt favoritväder? Förklara varför!
Varför har vi årstider?
I Sverige har vi många timmars dagsljus under sommaren, medan det är betydligt mörkare under vintern. Hur kommer det sig att vi har så olika årstider i vårt land?
Jorden roterar och lutar
Jorden snurrar hela tiden. Man säger att den roterar. Jorden roterar i ungefär 950 kilometer i timmen. Det är omkring tio gånger snabbare än en bil kör på en vanlig landsväg och ändå känner vi inte av det.
Jordens axel är en tänkt linje som går från nordpolen till sydpolen. När man pratar om jordens rotation brukar man säga att den roterar runt sin egen axel. Det betyder att den snurrar runt sig själv. Det tar jorden ett dygn – 24 timmar - att snurra ett helt varv.
Vår planet har en lutning på cirka 23,5 grader. Man kan säga att jorden ”hänger” lite snett i rymden.
Nyckelord rotera jordens axel rotation dygn omloppsbana vintersolstånd sommarsolstånd
Solstrålar
Ekvatorn
Jordens omloppsbana
Jorden roterar inte bara runt sin egen axel. Precis som alla de andra planeterna snurrar den också runt solen. Jordens väg runt solen kallas för omloppsbana. Det tar jorden ett år, alltså 365 dagar, att rotera ett varv runt solen.
Solens strålar träffar jordytan olika beroende på jordens lutning.
Visste du att …
… Sveriges längsta och ljusaste dag brukar vara den 20 juni, medan årets kortaste och mörkaste dag infaller den 21 december? Årets mörkaste dag kallas vintersolstånd, medan den ljusaste kallas sommarsolstånd.
Jordaxeln
I Sverige har vi fyra årstider. Kan du se på träden vilka årstiderna är?
Årstider
Det är jordens lutning och omloppsbanan runt solen som gör att vi har olika årstider. När jorden snurrar runt solen turas jordens södra och norra halvklot om att luta mot solen.
• Under vintern lutar jordens nordligaste områden bort från solen. Solen står då lågt och dagarna blir korta och nätterna långa. Samtidigt som vi har det mörkt och kallt i Sverige är det varmt och ljust i länderna på södra halvklotet.
Visste du att?
… den 21 juni är dagen i Stockholm cirka 18 timmar och 37 minuter lång? Vid vintersolståndet, årets kortaste dag, är det ljust under cirka 6 timmar och 5 minuter.
• När det är sommar i Sverige lutar jordens nordligaste områden mot solen. Solen står högt upp på himlen. Då blir dagarna långa och nätterna korta. På södra halvklotet har de vinter under denna tid.
Eftersom Sverige ligger på norra halvklotet får vi fyra årstider: sommar, höst, vinter och vår. I länder som ligger mitt på jordklotet är det alltid sommar. Det beror på att solens strålar alltid träffar jorden i en rät vinkel där.
Klimat och klimatzoner
Vad är det för skillnad mellan väder och klimat? Väder är det vi ser och upplever på en viss plats en viss dag. Idag är kanske vädret regnigt och grått, medan det var soligt och klart igår.
Klimat är i stället ett genomsnitt av vädret på en och samma plats under många år. Klimatet på en plats kan till exempel vara regnigt, torrt eller milt beroende på var på jorden den ligger.
De fyra klimatzonerna
Jordens klimat varierar från plats till plats. Variationen beror på hur snett solens strålar träffar jorden och hur långt från polerna platsen ligger. Jorden delas in i olika klimatzoner. Inom en klimatzon är det ungefär samma klimat och växtlighet.
Det finns fyra olika klimatzoner.
• Den tropiska zonen, till exempel Brasilien.
• Den subtropiska zonen, till exempel Portugal.
• Den tempererade zonen, till exempel Sverige.
• Polarzonen, till exempel Grönland.
Det är samma klimatzoner ovanför och under ekvatorn, den tänkta vågräta linje som delar jorden på mitten. Klimatet blir kallare ju längre bort från ekvatorn man kommer.
Nyckelord klimat
Tropiska zonen
klimatzon tropisk zon subtropisk zon tempererad zon polarzon ekvatorn vegetation vegetationszon atmosfär växthuseffekten global uppvärmning
Jorden är indelad i klimatzoner som utgår från ekvatorn, ”mittlinjen”. ekvatorn
Polarzonen
Tempererade zonen
Subtropiska zonen
Tropiska zonen
Tropiska zonen
Klimatet påverkar hur vi kan leva
Människors levnadsvillkor påverkas av klimatet. I polarzonerna bor det inte mycket folk, eftersom det är väldigt kallt. Det går till exempel inte att odla marken och försörja sig på jordbruk.
Det bor fler människor i de tropiska, subtropiska och tempererade zonerna, men olikheterna i klimatet gör att levnadsvillkoren skiljer sig åt. Det går till exempel inte att odla samma växter och grönsaker i Sverige som vid Medelhavet.
Klimatet påverkar också tillgången till vatten.
Klimatet påverkar också hur vi bor. Ju längre från ekvatorn man kommer, desto större blir kraven på våra bostäder. Husen måste värmas upp och vara bättre isolerade.
Vegetationszoner
Växtlivet i ett område kallas för vegetation. Vegetationen påverkas av temperaturen, nederbörden och vilken sorts jord som finns i marken. På jorden finns många olika vegetationszoner. Det kan finnas flera olika vegetationszoner i en och samma klimatzon.
Vegetationszonerna
• I den tropiska klimatzonen finns bland annat regnskog och öken.
• I de subtropiska klimatzonerna finns bland annat savann och stäpp.
• I de tempererade klimatzonerna finns bland annat barrskog och lövskog.
• I polarzonerna finns bland annat tundra och inlandsis.
Solstrålning
A
T M O S F Ä R E N
Värmestrålning
Klimatförändringar
Atmosfären som finns runt jordklotet kan liknas vid ett växthus fyllt med olika gaser. Atmosfären skyddar livet på vår planet och ser till att en del av värmen från solen stannar kvar runt jorden. Man kallar det här för växthuseffekten. Klimatet på jorden håller på att förändras. Jorden blir varmare i alltför hög takt. Problemet är att människan lever på ett sätt som gör att växthuseffekten förstärks. Det gör att temperaturen stiger på jorden. Vi får en global uppvärmning. Klimatförändringarna kan leda till att polarisarna smälter, haven stiger och jorden drabbas av fler översvämningar och oväder. På andra ställen kan det bli alldeles för varmt och torrt. Det gör att människor kanske inte kan leva kvar på en del platser i framtiden.
Värmestrålning
Visste du att …
… jorden skulle vara cirka 30 grader kallare utan växthuseffekten?
Nyckelord
tropiskt klimat regnskog
savann
öken
växthuseffekten frost
Tropiskt och subtropiskt klimat
Den tropiska klimatzonen
Det tropiska klimatet är jordens varmaste klimattyp och finns runt ekvatorn. Vid ekvatorn träffar solens strålar jorden i en rät vinkel. Typiskt för det tropiska klimatet är att det aldrig är minusgrader och frost. Det blir med andra ord aldrig vinter. Därför vissnar växterna inte ner, utan växer året runt.
Fakta om tropiskt klimat
• Det är aldrig minusgrader och frost
• Medeltemperaturen är över 15 °C.
• Vegetationen består av regnskog, savann och öken.
Regnskog
I stora delar av den tropiska zonen kan det regna rejält hela året. Där är regnskog den naturliga vegetationstypen. Det gäller till exempel stora delar av Amazonas i Brasilien, runt ekvatorn i Afrika och flera områden i Sydostasien. På andra ställen i den tropiska zonen växlar regnperioder med torrperioder. Där är vegetationstyperna savann och öken vanliga. En savann är en grässlätt i varma klimatområden. En öken är ett område med mycket lite nederbörd och därför nästan ingen växtlighet.
Många förknippar tropiskt klimat framför allt med regnskogar, men närmast ekvatorn finns även andra vegetationszoner.
Regnskogen och klimatet
Det bor nästan inga människor i stora delar av regnskogarna i Amazonas och Afrika. De täta regnskogarna brukar kallas ”jordens lungor” eftersom de fångar upp så mycket koldioxid som vi människor släpper ut. På många ställen har regnskogen bränts ner för att ge plats åt jordbruk. Det påverkar klimatet negativt när regnskogen minskar. Mer koldioxid kommer då ut i atmosfären. Växthuseffekten förstärks och temperaturen på jorden stiger.
De subtropiska zonerna
Områdena närmast norr och söder om den tropiska zonen kallas de subtropiska zonerna. De subtropiska zonerna är mindre än både den tropiska zonen och de tempererade zonerna. Här har man långa, varma somrar, och en medeltemperatur över 20 grader under den varmaste månaden. Vintrarna är korta och milda, men frost kan förekomma.
De subtropiska zonerna lockar många turister, eftersom de erbjuder många soltimmar under stora delar av året.
Visste du att … … jordens mest varierande växt- och djurliv finns i de tropiska regnskogarna? I Amazonas lever till exempel över 800 däggdjursarter. Det kan jämföras med Sverige, som har 65 däggdjursarter.
Fakta om subtropiskt klimat
• Torrt och varmt klimat. Det regnar inte lika mycket som i den tropiska zonen.
• Varmaste månaden har temperaturer över 20 °C.
• Snö och frost kan förekomma.
• Vegetationen består av skog, savann, stäpp och öken.
I Medelhavsområdet är den här typen av vegetation, buskskog, vanlig.
Vegetation
I de subtropiska zonerna är det vanligt med buskar som har kraftiga blad, som kaktusar, barrträd och ljung. Höga buskar och olivträd bildar en vegetationstyp som kallas buskskog som är vanlig kring Medelhavet. På andra ställen finns stäpp, savann, skog och öken. Stäpper är grässlätter i torra områden med kalla vintrar.
Olika delar
I de subtropiska zonerna finns olika delar:
• I norra Kalifornien, Nordafrika och Medelhavsområdet har man milda, fuktiga vintrar och varma somrar. Det faller en del regn här.
• Klimatet är varmt och fuktigt i den del av Asien (södra Kina och norra Indien) som ligger i den subtropiska zonen. Eftersom det både är fuktigt och varmt är det lämpligt att odla ris här.
• Öknen Sahara, med torrt och varmt klimat, ligger i den subtropiska zonen i Afrika. Här finns det områden som inte får någon nederbörd på flera år. Vegetationen är därför mycket sparsam.
Tempererat klimat och
polarklimat
De som bor i de tempererade zonerna får uppleva fyra årstider. Sverige är ett av länderna med tempererat klimat. Norr och söder om de tempererade zonerna ligger polarzonerna med mycket låga medeltemperaturer.
Tempererat klimat
I tempererat klimat är medeltemperaturen under den varmaste månaden över 10 grader. Vintrarna är för det mesta så kalla att växterna slutar växa.
Den större delen av Nordamerika, Europa och Asien ligger i den tempererade zonen på norra halvklotet. I den tempererade zonen på södra halvklotet ligger den sydligaste delen av Sydamerika och det mesta av Nya Zeeland. Det bor väldigt många fler människor i den norra än den södra tempererade zonen.
I de tempererade zonerna finns stora skogsområden.
Nyckelord
tempererat klimat norra barrskogsbältet kustklimat inlandsklimat
Golfströmmen tjäle permafrost tundra
Fakta om tempererat klimat
• Medeltemperaturen under den varmaste månaden är över 10 grader.
• Vintrarna är så kalla att växter slutar växa.
• Den nordliga tempererade zonen består av mer land än den sydliga.
• Kustklimat (milda vintrar, svala somrar) och inlandsklimat (stränga vintrar, varma somrar).
Havets strömmar transporterar varmt vatten mot polerna och kallt vatten åt andra hållet. Det är Golfströmmen som för det varma vattnet förbi vår del av Europa.
Vegetation
I den norra delen av den tempererade zonen växer barrskog och björk. Området kallas norra barrskogsbältet. Mer än hälften av världens skogar ligger här. Barrträd klarar helt enkelt kylan bättre än lövträd. I övriga delar av den tempererade zonen finns bland annat lövskog och stäpp.
Kustklimat och inlandsklimat
I de tempererade zonerna skiljer man mellan kustklimat och inlandsklimat.
• Kustklimat finns i områden som ligger nära havet. Vintrarna där är ganska milda.
• Inlandsklimat finns längre in på kontinenterna, till exempel i mitten av Nordamerika. Här är vintrarna stränga och somrarna heta.
Den viktiga Golfströmmen
De stora havsströmmarna transporterar värme från ekvatorn till andra platser på jorden. Golfströmmen för till exempel med sig värme norrut via Atlanten. Det är den som gör att vintrarna i Sverige är ganska milda, trots att landet ligger så långt norrut.
Fakta om polarklimat
• Medeltemperaturen under den varmaste månaden ligger under 10 grader.
• Permafrost (ständig tjäle) och tundra (landområden med permafrost, där bara mycket köldtåliga växter klarar sig).
Inte ens när det är sommar i Antarktis (vid Sydpolen) är det särskilt varmt.
Polarklimat
De nordligaste och sydligaste klimatzonerna kallas polarzoner. De ligger runt Nord- och Sydpolen samt i de norra delarna av Nordamerika, Ryssland och Grönland.
Polarklimat innebär långa, hårda vintrar och korta, svala somrar.
Permafrost och tundra
I polarzonerna är det så pass kallt att det är ständig tjäle i marken, det vill säga vattnet i marken har frusit till is. Jord som alltid är frusen kallas permafrost, och ett område med sådan jord kallas tundra. På tundran kan inga träd överleva. Det är bara mycket tåliga växter som klarar sig här, som vissa buskar, gräs, mossor och lavar.
Visste du att …
… köldrekordet på jorden är –89,2 °C? Den extremt låga temperaturen uppmättes i Vostok i Antarktis den 21 juli 1983.
UPPGIFTER |
Till avsnitten Varför har vi årstider? Klimat och klimatzoner, Tropiskt och subtropiskt klimat samt Tempererat klimat och polarklimat.
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Vädret under en längre tid.
2. När marken i jorden har frusit till is.
3. Att inte all den varma luften på jorden försvinner ut i rymden beror på den här effekten.
4. Gasskiktet runt jorden.
5. Ett annat ord för att snurra.
FEM FRÅGOR
1. Vad får det för följder att jorden ”lutar”?
2. Hur lång tid tar det för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel?
3. Vad innebär sommarsolståndet?
4. Hur påverkar Golfströmmen klimatet i vår del av världen?
5. I vilken klimatzon ligger Sverige?
SANT ELLER FALSKT?
1. De som bor vid Ekvatorn upplever tre årstider.
2. Permafrost är typiskt för polarklimatet.
3. Sahara ligger i den tropiska klimatzonen.
REFLEKTERA
1. Ser du några fördelar med att leva på en plats som har fyra årstider? Om ja – vilka fördelar?
2. Gör vi tillräckligt mycket för att stoppa klimatförändringarna/den globala uppvärmningen? Förklara hur du tänker.
3. Finns det något samband mellan klimatzoner och befolkningstäthet? I så fall vilket?
Fördjupning: Orkaner
Omkullvälta träd, bortblåsta tak och stora översvämningar
– det är bara några exempel på vad vindens kraft kan åstadkomma. Lär dig mer om vindar i den här fördjupningstexten.
Vad är en orkan?
En orkan är en vind som blåser med en hastighet på mer än 32 meter per sekund. Den tar sig då fram ungefär lika snabbt som en bil kör på motorvägen. Då förstår du säkert varför en orkan kan orsaka stor skada för människor, djur och natur.
Orkaner bildas över havet
En orkan bildas alltid över ett hav. Vattnet i havet måste vara minst 27 grader varmt. Därför är orkaner vanligast nära ekvatorn, där klimatet är varmt.
Närmast vattenytan är luften varm och fuktig. Högre upp är luften kallare. Den varma fuktiga luften stiger. Mer varm luft sugs in från sidorna och får luften att rotera i allt högre hastighet.
När orkanen drar in över land blir den ofta svagare, eftersom den inte längre värms upp av det varma havsvattnet.
När en orkan drar fram står vi människor maktlösa.
Nyckelord orkan rotera cyklon tyfon evakuera
Visste du att …
… från början fick alla orkaner kvinnonamn? Sedan 1979 får orkanerna både kvinnonamn och mansnamn.
På kartan ser du var orkaner, cykloner respektive tyfoner bildas.
Kraftiga vindar kan vara farliga.
Cykloner och tyfoner
Stormar som bildas runt Amerika kallas för orkaner. I västra Asien kallas de i stället för cykloner och i de östra delarna för tyfoner. Orkaner, cykloner och tyfoner är olika namn på samma sak. Alla orkaner får namn för att man ska kunna skilja dem åt. Namnen väljs från en lista i bokstavsordning. Efter orkanen Harvey, som drog fram under 2017, kom till exempel orkanen Irma, tätt följd av orkanen José.
Hur påverkar orkaner människa och natur?
Genom att granska satellitbilder kan meteorologerna se att en orkan är på väg och varna människor som bor i området. De hinner då täcka för fönster och dörrar, handla mat eller i värsta fall evakuera, det vill säga lämna området. När orkanen kommer kan den bli farlig och orsaka stora skador.
Orkaner
Ekvatorn
Cykloner Tyfoner
Fördjupning:
I klimatförändringarnas skugga
Bangladesh är ett av världens fattigaste länder. Här släpper man inte ut mycket växthusgaser, men folk drabbas ändå hårt av klimatförändringarna.
Ett tätbefolkat och fattigt land
Bangladesh är ett av världens fattigaste och mest tätbefolkade länder. Här bor runt 163 miljoner människor och omkring 40 procent av dem lever i extrem fattigdom. En familj som lever i extrem fattigdom måste klara sig på mindre än 16 kronor per dag.
Två tredjedelar av Bangladeshs befolkning arbetar inom jordbruket. Många jobbar även i textilindustrin.
Ett bördigt land
Genom Bangladesh rinner de två stora floderna Brahmaputra och Ganges. Där floderna rinner ut i havet är jorden bördig och lämplig för jordbruk. Därför kan många människor försörja sig genom att odla och fiska. Men att bo vid kusterna kan vara osäkert på grund av de allt vanligare översvämningarna. Bangladesh är ett låglänt liggande) land. Därför är det lätt för havsvattnet att strömma in över fälten.
Nyckelord tätbefolkat extremt bördig låglänt klimatförändringar cyklon
Bangladesh ligger i södra Asien.
I Shibaloy i Bangladesh har nästan alla hus översvämmats. Många av de odlingar som byns invånare försörjer sig på har sköljts bort.
Cykloner och översvämningar
Klimatförändringar har gjort att extremt väder har blivit vanligare. Bangladesh drabbas av återkommande cykloner. Det är kraftiga stormar som får havsvattnet att strömma in över land.
Klimatförändringarna gör också att isarna smälter i bergskedjan Himalaya. Smältvattnet rinner ner i Bangladeshs floder. Det leder till att vattennivån höjs och därför blir det stora översvämningar, som förstör både odlingar och bostäder.
Visste du att …
... varje år flyttar
300 000–400 000 personer till Bangladeshs huvudstad, Dhaka? Cirka en tredjedel av dem har flytt från hem som har drabbats av naturkatastrofer. Många hamnar i fattiga slumområden.
Hopp inför framtiden
Bangladesh är hårt drabbat, men det finns också hopp inför framtiden. År 1990 levde bangladeshier i genomsnitt tills de var 58 år. I dag lever de i genomsnitt tills de är 72 år. Hälsooch sjukvården har blivit bättre. Men mycket finns kvar att förbättra. Många hoppas förstås på att klimatförändringarna ska minska.
Fortsätt på exploro.se!
På webbplatsen exploro.se hittar du massor av spännande saker att göra på egen hand, i par eller i hela klassen. Här kommer några exempel:
En evig cirkel – undersök vattnets kretslopp med en ritövning.
Presentera en klimatzon.
Lär dig mer om en av världens klimatzoner och redovisa för klassen.
Läs om den globala uppvärmningen och svara på frågor.
Ta reda på vilka platser på jorden som är mest sårbara, och fundera på orsakerna.
Kustklimat eller inlandsklimat?
Titta på klimatdiagram och bestäm vilken klimattyp det handlar om.
Reykjavik
ISLAND FINLAND
SVERIGE
NORGE
NORDSJÖN
IRLAND
Dublin
STORBRITANNIEN
London
ATLANTEN
PORTUGAL
Lissabon
FRANKRIKE
Andorra la Vella
ANDORRA
Madrid
SPANIEN
NEDERLÄNDERNA
Amsterdam
Bryssel
LUXEMBURG
SCHWEIZ
MONACO
Monaco
Oslo Prag
Stockholm
Helsingfors Tallinn Riga
ÖSTERSJÖN
TYSKLAND POLEN
TJECKIEN
Vilnius
Minsk
BELGIEN BELARUS SAN
Kiev
SLOVAKIEN
Moskva
UKRAINA
MOLDAVIEN
Wien
LIECHTENSTEIN ÖSTERRIKE
Ljubljana
SLOVENIEN
ITALIEN
Rom
Budapest
Zagreb
KROATIEN
Sarajevo
BOSNIENHERCEGOVINA
Bratislava Belgrad
Chișinău
UNGERN RUMÄNIEN
Bukarest
BULGARIEN
Pristina
SERBIEN MONTENEGRO
Podgorica
Tirana
ALBANIEN
Skopje
Sofia
NORDMAKEDONIEN
GREKLAND
Athen
Valetta
MALTA
SVARTA HAVET
TURKIET
KOSOVO CYPERN
MEDELHAVET
Ankara
Nikosia
Exploro SO årskurs 5 grundbok är ett heltäckande årskursläromedel i samhällskunskap, historia, geografi och religionskunskap.
Texterna i Exploro SO 5 kompletteras med unika aktiviteter och uppgifter som levandegör ämnena och bidrar till ett aktivt och lärande klassrum. Till varje kapitel finns ett par utvalda fördjupningar, samt tips på aktiviteter för fortsatt arbete på exploro.se.
Exploro SO årskurs 5:
• Är ett årskursläromedel som skapar sammanhang och förståelse för de fyra SO-ämnena
• Bjuder in till ett varierat och reflekterande lärande genom både texter, aktiviteter och uppgifter
• Har en struktur som bygger på igenkänning
• Ger stöd för smarta lässtrategier som utvecklar läsning och lärande
I serien ingår även:
exploro.se
Arbetsbok Lärarhandledning
