9789151115085

MÖT HISTORIEN 50 p

MÖT

HISTORIEN 50 p

MÖT HISTORIENs inledande kapitel behandla­­r historieämnet, källor och källkritik samt hur historia används i dagens samhälle. Sedan följer en krono­logisk översikt över historien från forntid till 1800-talet. Huvuddelen av boken upptas av fem tematiska kapitel med betoning på 1800- och1900-­ talens historia. Dessa är fristående och kan läsas oberoende av varandra. Nytt i denna upplaga är bland annat en förlängd kronologi, ett antal kronologiska längdsnitt och texter om de nationella minoriteterna.

I varje kapitel finns frågor, diskussionsuppgifter samt övningar i källkritik och historiebruk.

Olle Larsson

MÖT HISTORIEN 50p är ett läromedel avsett för nivå 1a1 i historia. Det avser att med breda penseldrag visa på de stora utvecklingslinjerna i historien.

Betoningen ligger på tiden från slutet av 1800-talet och fram till våra dagar.

MÖT

HISTORIEN 50 p

Olle Larsson (fil.dr. i historia) är författare till MÖT HISTORIEN och arbetar sedan många år som lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö.

Han är dessutom författare till många vetenskapliga och populär­ vetenskapliga böcker och artiklar i historia.

I serien ingår även MÖT HISTORIEN 1B, främst avsedd för nivå 1b. MÖT HISTORIEN finns även som digitalt läromedel.

ISBN 9789151115085

9 789151 115085

Olle Larsson

INNEHÅLL

HISTORIA – NUETS RÖTTER . . . . . . . . . . 8 Vad är historia? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

FRÅN FORNTIDEN TILL DEN MODERNA TIDENS BÖRJAN . . . . . 31

Historievetenskapen . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Att dela in historien i perioder . . . . . . . . . . 32

Varför läsa historia? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Hur kan vi veta något om det förflutna? . . 14 Historisk forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Historia – en berättelse om våra liv . . . . . . 15 Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Epokbegrepp

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Tideräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Forntiden

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

De första högkulturerna . . . . . . . . . . . . . . 35 Skrift och metall gör sitt intåg . . . . . . . . . 36 Den nordiska forntiden . . . . . . . . . . . . . . . 37 Antiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Grekland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Romarriket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Medeltiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Det medeltida jordbrukssamhället . . . . . . 44 Det feodala Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 De medeltida städerna . . . . . . . . . . . . . . . 46 Den religiösa kulturen . . . . . . . . . . . . . . . . 47

KÄLLOR, KÄLLKRITIK OCH HISTORIEBRUK . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Kvarlevor och berättande källor . . . . . . . . . 19 Texter som kvarlevor . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Det funktionella källbegreppet . . . . . . . . 21 Förfalskade källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Medeltiden i Sverige – en översikt . . . . . 49 Längdsnitt: Män och kvinnor i historien . . 52 Den nya tiden

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Européerna upptäcker världen . . . . . . . . . 57 Den europeiska reformationen . . . . . . . . 58 En ny världsbild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Den klassiska källkritiken . . . . . . . . . . . . . . 22

Kris och envälde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Yttre kritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Upplysningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Tolkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Franska revolutionen . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Inre kritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Sverige under tidigmodern tid . . . . . . . . . 62

Att använda historien – historiebruk . . . . . 25

Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

De olika historiebruken . . . . . . . . . . . . . . . 25 Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

4

Jordbrukskris och pest . . . . . . . . . . . . . . . . 48

INNEHÅLL

DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT . . . . . . . . . . . . . . . 68

FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE . . . . . . . . . . . 104

De tidiga demokratiska fostrarna – folkrörelserna . . . . . . . . . . . . . 69

Jordbrukssamhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105

Nykterhetsrörelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

1600-talet och det första industriella genombrottet . . . . . . . . 105

Väckelserörelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Skogsprodukter och hemindustri . . . . . 106

Arbetarrörelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Konflikter på arbetsmarknaden . . . . . . . . 72

Skiften och förändringar på landsbygden . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

. . . . . . . . 75

Längdsnitt: Judarnas historia i Sverige . . 108

Världskrig och rösträtt . . . . . . . . . . . . . . . . 76

Migration och emigration . . . . . . . . . . . 110

Kvinnornas ställning stärks . . . . . . . . . . . . 79

Längdsnitt: Migrationer i historien . . . . . 113

Det demokratiska genombrottet

Den bräckliga demokratin . . . . . . . . . . . . 80 Från dödsskjutningar till förhandlingar . . 81 Samförstånd i politiken . . . . . . . . . . . . . . . 82

Industrisamhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Den industriella revolutionen . . . . . . . . 115

Samlingsregering och eftergiftspolitik . . . 82

Varför uppstod den industriella revolutionen i England? . . . . . . . . . . 116

Livet i krigets skugga . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Sverige industrialiseras . . . . . . . . . . . . . 117

Det svenska folkhemmet . . . . . . . . . . . . . . . 85

Längdsnitt: Samernas historia . . . . . . . . . 120

Den första skördetiden . . . . . . . . . . . . . . . 85 Skatterna höjs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 En ökande levnadsstandard . . . . . . . . . . . 88 Folkhemmets avigsidor . . . . . . . . . . . . . . . 89

Längdsnitt: Sverigefinnar och tornedalingar . . . . . . . 123 Livet under industrialismens första tid

124

Ny teknik och nya företag . . . . . . . . . . 125

Längdsnitt: Romernas historia i Sverige . . . 90

Elektrifiering och mekanisering . . . . . . 126

Sverige som invandringsland . . . . . . . . . . 92

Tjänstesamhället växer fram . . . . . . . . . . 127

Samhället utmanas

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

Oljekris och minskande tillväxt . . . . . . . . 95

Nya uppfinningar skapar världsledande industrier . . . . . . . . . . 128

Miljön och kärnkraften . . . . . . . . . . . . . . . 96

Sverige och den globala ekonomin . . . 129

Systemskifte och EU inträde . . . . . . . . . . . 98

Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

Mot vår egen tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

5

INNEHÅLL

DE STORA KONFLIKTERNAS TID . . . 136 Första världskriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Orsakerna till första världskriget . . . . . 137 Skotten i Sarajevo . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Ett helvete av blod och lera . . . . . . . . . 139 Det totala kriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

........................

155

Ideologiska motsättningar och ömsesidig misstro . . . . . . . . . . . 155 Läget vid fredsslutet . . . . . . . . . . . . . . . 156 Konflikten trappas upp och blir till ett kallt krig . . . . . . . . . . 158

Konsekvenser av första världskriget . . 142

Konflikten mellan supermakterna sprider sig till andra delar av världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161

Mellan två världskrig . . . . . . . . . . . . . . . . 144

Kapprustningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163

Tyskland och dess allierade besegras . 141

144

Rädslan för kärnvapenkrig . . . . . . . . . . 165

Nazisterna tar makten i Tyskland . . . . . 144

Kalla krigets slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165

Andra världskriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146

Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . 168

Demokratier blir diktaturer

.........

Dolkstötslegenden och det nya Tyskland . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Tyskland rustar upp och blir aggressivt . . . . . . . . . . . . . . . 146 Krigsutbrottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Tysk kontroll över Europa . . . . . . . . . . . 148 Japans krig i Asien . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Den tyska armén går under i Sovjetunionen . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Tyskland och Japan besegras . . . . . . . . 150 Massdöd, flyktingar och folkmord . . . 150 Förintelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Från diskriminering till våld . . . . . . . . . . 151 Ett systematiskt massdödande inleds . 152 ”Den slutgiltiga lösningen” . . . . . . . . . 153 De vanliga människorna och skulden . 153 Krigsförbrytarrättegångar . . . . . . . . . . . 154

6

Kalla kriget

INNEHÅLL

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV . . 172 Imperialismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173

RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER . . . . . . . . . . 198

Drivkrafterna bakom imperialismen . . 174

Ryssland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199

Kapplöpningen om Afrika . . . . . . . . . . . 176

Ett stort men omodernt land . . . . . . . . 200

Imperialismen i Asien – fallet Indien . . 177

Världskrig och revolution . . . . . . . . . . . 201

Européerna i Kina . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178

Sovjetunionen bildas . . . . . . . . . . . . . . . 202

Japan som stormakt . . . . . . . . . . . . . . . . 179

Sovjetunionen och östblocket . . . . . . . 206

USA och Sydamerika . . . . . . . . . . . . . . . 180

Från framgång till kris . . . . . . . . . . . . . . 207

Kolonierna mellan två världskrig . . . . . 181

Gorbatjovs reformer och östblockets upplösning . . . . . . . 208

Kolonierna blir fria . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Indiens frigörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Utvecklingen i Mellanöstern

........

184

Effekter av Sovjetunionens upplösning

210

Putins Ryssland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212

De afrikanska länderna gör sig fria . . . 190

Kina . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214

Statskuppernas Sydamerika . . . . . . . . . 192

Kejsardömets fall . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

Det koloniala arvet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193

Inbördeskrig och kommunistiskt maktövertagande . . 216

Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . 194

Kina under Mao 1949–1976 . . . . . . . . 216 Ekonomisk tillväxt och politisk ofrihet

218

USA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Landets växer och enas . . . . . . . . . . . . . 221 USA blir stormakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Ekonomiska problem och återhämtning . . . . . . . . . . . . . . . 223 Från stormakt till supermakt

........

224

Den amerikanska drömmen . . . . . . . . . 226 Den enda supermakten . . . . . . . . . . . . . 228 USA idag och i framtiden . . . . . . . . . . . 229 Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238 Regent- och regeringslängder . . . . . . . . . . . 240

7

Unga nazister läser Adolf Hitlers självbiografiska bok Mein Kampf.

Den innehåller flera felaktiga uppgifter, vilket gör att den som vill använda boken som en källa till Adolf Hitlers barndom och ungdomstid måste förhålla sig kritisk till innehållet.

KÄLLOR, KÄLLKRITIK OCH HISTORIEBRUK

Å

r 1 9 2 3 f ö r s ö k t e n a z i s t e r n a med Hitler i spetsen att ta makten genom en statskupp. Den så kallade ölkällarkuppen misslyckades och Hitler dömdes till fängelse.

Under tiden i fängelset skrev han en bok som fick titeln Mein Kampf. Den är både en självbiografi och en presentation av Hitlers politiska idéer. I det biografiska avsnittet beskriver Hitler sin barndom som mycket fattig och berättar att han levde i skräck för sin svårt alkoholiserade far. Hitlers uppgifter måste emellertid tas med en nypa salt. Det finns inga vittnesmål som bekräftar att fadern söp omåttligt och inte heller att familjen levde under knappa ekonomiska omständigheter. Det är troligt att Hitler hade ett syfte med att beskriva sin uppväxt som svår. Han ville framställa sig som ett geni som trots alla motgångar ändå lyckats nå framgång.

18

KÄLLOR, KÄLLKRITIK OCH HISTORIEBRUK

Det är viktigt att förhålla sig kritisk till de uppgifter som en text innehåller.

Historikerna kan inte iaktta det förflutna direkt eftersom det inte längre existerar.

Men kvar finns spår och lämningar som gör att de kan ta reda på saker om det som hänt tidigare. De spår som historikerna använder sig av är främst lämningar i form av texter, även om de också undersöker bilder, kartor, fotografier och genomför intervjuer med människor som själva upplevt eller varit del av någon historisk händelse. Vi kallar dessa spår för källor. För att kunna bedöma sanningshalten och trovärdigheten och därmed också källans användbarhet i historieforskningen har historikerna utvecklat en metod för detta. Den utvecklades redan under 1800-talet och kallas klassisk källkritik. Den är viktigt för alla som vill kunna bedöma tro­ värdig­heten inte bara i historiskt källmaterial utan också i andra typer av fram­ ställningar som nyheter, filmer, reklam eller politiska budskap.

Kvarlevor och berättande källor Den källkritiska analysen sker i flera steg. Först försöker man avgöra om man ska behandla källan som en kvarleva eller en berättande källa. Detta har betydelse för hur man bedömer källans trovärdighet. Fundera över följande exempel: ”Statsminister Olof Palme är död. Olof Palme sköts till döds på öppen gata i Stockholm några minuter efter klockan 23 på fredags­kvällen.

Klockan 01.45 samlades regeringen till krismöte i Rosenbad.”

Denna nyhet mötte svenskarna tidigt på morgonen den 1 mars 1986.

Statsministern sköts ner efter att varit på bio med sin hustru och avled av skadorna. En intensiv mördarjakt inleddes och flera personer hämtades av polisen och förhördes om vad de hade haft för sig under mordnatten. De berättelser som polisen fick höra då är att betrakta som berättande källor.

Denna typ av källor kan innehålla uppgifter som är sanna och falska om vad som hände vid tidpunkten för mordet. Här måste polisen arbeta käll­ kritiskt för att kunna bedöma trovärdigheten i berättelserna.

Samtidigt arbetade polisens tekniker med att säkra spår och tekniska bevis. Kulorna som påträffades på mordplat­ sen kunde användas för att ta reda på vilket vapen som an­ vänts. Blodpölen på marken visade var statsministern fallit omkull och krutstänken på hans kläder kunde användas för att avgöra på vilket avstånd mördaren befunnit sig från off­ ret. Till skillnad från vittnesförhören är kulorna, blodet och krutstänken rester av själva händelseförloppet. Man säger därför att förhören är berättande källor medan resterna av förloppet är kvarlevor från mordet.

Kriminaltekniker undersöker den kula som dödade Sveriges statsminister Olof Palme. Kulan är en kvarleva, en rest, från mordet.

19

KÄLLOR, KÄLLKRITIK OCH HISTORIEBRUK

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vad är en kvarleva respektive en berättande källa?

2. Ge några exempel när texter är kvarlevor.

3. Kan förfalskningar användas i historiska undersökningar?

Argumentera för din ståndpunkt.

4. a Vad innebär tidssamband, beroende och tendens? b Hur går man tillväga för att bedöma trovärdigheten hos en källa?

5. Förklara begreppet historiebruk.

6. Vilka olika typer av historiebruk brukar man tala om? Ge exempel.

7. Undersök hur dagstidningar med olika politisk hemvist skildrar någon dagsaktuell händelse. Arbeta i grupp och redovisa för varandra.

På vilka sätt skiljer sig rapporteringen åt? Är tendensen tydlig?

Kan vi veta hur det verkligen förhåller sig?

DISKUSSIONS- OCH FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER 1. Välj ut en historisk spelfilm som handlar om någon historisk händelse eller person.

Hur trovärdig är filmen? Vilket syfte har den? Varför skildras personen eller händelsen på ett visst sätt? När utkom filmen? Säger filmen något om den tid som den gjordes i?

2. Undersök vilka namn eller händelser som finns på gatuskyltar eller offentliga platser där du bor. Ta reda på vem eller vad som döljer sig bakom namnen.

Varför har just dessa händelser och personer valts ut? Diskutera.

3. Du har bestämt dig för att skriva en biografi över en historisk person som du är intresserad av. Fundera över följande: a Vilken typ av källor behöver du för att kunna skriva om personens liv? b Hur ska du använda de olika källorna i ditt arbete? c Vilka källkritiska problem är kopplade till de källor du valt för din undersökning?

28

KÄLLOR, KÄLLKRITIK OCH HISTORIEBRUK

HISTORIEBRUK

Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen den 6 november 1632.

GRIMBERGS GUSTAV II ADOLF Studera följande textutdrag. Det kommer från en lärobok i svensk historia, Sveriges historia för folkskolan, skriven av Carl Grimberg. Den kom ut första gången 1909. Under första halvan av 1900-talet syftade skolans historieundervisning till att fostra eleverna till fosterlandsälskande medborgare. Historien skulle vara uppbygglig och lyfta fram historiska personer som kunde tjäna som goda föredömen. Så här skildras Gustav II Adolfs landstigning i Tyskland 1630.

Vid midsommartid 1630 landsteg den lilla svenska hären under sin konungs befäl i Pommern, vid Oders mynning. Av invånarna i landet mottogos svenskarna och deras konung som befriare. Hur olik var han ej de furstar och knekthövdingar, som man förut sett: ståtlig och majestätisk men på samma gång glad och naturlig i sitt uppträdande!

Han språkade själv vänligt med folket, som strömmat till för att möta trosförvanterna från andra sidan Östersjön. Hans äkta nordiska utse­ ende: den klara rödlätta hyn och skägget, allt var något ovanligt för tyskarna, och de kallade honom ”guldkonungen från Norden”. Tys­ karna förvånades över den manstukt och goda anda som rådde i den svenska armén.

29

KÄLLOR, KÄLLKRITIK OCH HISTORIEBRUK

HISTORIEBRUK Om Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen i november 1632 skriver Grimberg:

Fallen var Sveriges störste konung, fallen Nordens störste son. Ett snille var Gustav Adolf som statsman. Ty han ägde ej blott en ovanlig förmåga att styra sitt eget land väl. Han förstod bättre än någon an­ nan, vad som skedde ute i den stora världen, i andra länder. Därför kunde han gripa in i världshändelserna, när rätta tiden var kommen.

Som härförare är Gustav Adolf en av de allra främsta i världshistorien.

Men hans storhet består främst däri, att han använde sina gåvor för ett högt och ädelt mål. Det målet var att rädda medmänniskor som för­ trycktes eller hotades med förtryck. Lika innerligt som han gladde sig åt att kunna bistå de betryckta, lika djupt sörjde han över att världen var så ond, att den starkare blott med våld kunde skrämmas från att förtrycka den svagare.

Grimberg slutar sin beskrivning med att citera Gustav II Adolf:

Sveriges majestät och Guds kyrka, som därutinnan vilar, äro väl värda, att man för dem lider besvärligheter, ja själva döden.

1. Vilka egenskaper lyfter Grimberg fram hos Gustav II Adolf?

2. Hur märks historieämnets fostrande uppgift i texten?

3. Denna upplaga av Grimbergs Sveriges historia för folkskolan kom ut 1943, mitt under andra världskriget. Resonera kring vilken betydelse det kan ha haft för hur texten togs emot av eleverna.

4. Studera den berömda målningen av Carl Wahlbom som föreställer Gustav II Adolfs död i Lützen. Lägg märke till att ljuset faller på kungen i tavlans mitt medan hans motståndare är porträtterade i mörka färger. Vilket är konstnärens budskap? Vad kan ljus och mörker symbolisera?

5. Att känna till Gustav II Adolf ansågs under lång tid höra till svenska elevers allmänbildning.

Han ingick i det man kallar för en historisk kanon, det vill säga en samling historiska händelser och personer som alla skulle känna till. Finns det någon sådan historisk kanon idag?

Resonera kring vilka händelser och personer som bör ingå i en historisk allmänbildning i Sverige idag.

30

Från forntiden till den moderna tidens början

D

et har funnits människoliknande varelser på jorden i ungefär tre miljon­er år. Homo sapiens sapiens, den moderna människan, är 50 000 år gammal men det är bara under de se­ naste 5 000 åren som människan haft tillgång till ett skriftspråk som gjort att hon lämnat skriftliga spår efter sig.

Med de första skriftliga källorna börjar den historiska tiden och det är den som historikerna undersöker. Den tid som ligger före den historiska kallar vi förhistoria. För att göra historien begriplig och möjlig att överblicka delar historikerna in det förflutna i epoker.

Mänsklighetens vagga stod i Afrika. Fotspåren på bilden kommer från en familj av släktet Austrolopithecus afarensis, en typ av förmänniska som levde för omkring tre miljoner år sedan.

31

FRÅN FORNTIDEN TILL DEN MODERNA TIDENS BÖRJAN

Att dela in historien i perioder Historia är ett ämne där det är viktigt att känna till hur olika händelser förhåller sig till varandra i tidsföljd. Läran om tid kal­ las kronologi. När historikerna delar in historien i olika delar kallas det periodisering. Det är viktigt att komma ihåg att epoker och perioder är något som skapats i efterhand. Människorna som levde på 1200­talet hade alltså ingen aning om att de levde under den period vi kallar medel­ tiden.

En periodindelning kan gå till på olika sätt och man skiljer vanligen mellan me­ kanisk och teoretisk periodisering. Den mekaniska periodiseringen går till på så vis att man delar in historien i avsnitt, be­ stående av ett visst antal år. Enligt denna princip skulle exempelvis 1900­talet kun­ na delas in decennier eller något liknande.

Det utmärkande för en mekanisk periodi­ sering är att man inte tar hänsyn till om det finns några händelser eller företeelser som håller en period samman och gör den till en enhet. Detta kännetecknar istället

den teoretiska periodiseringen. Här de­ lar historikerna in det förflutna med ut­ gångspunkt i sådant som är utmärkande för perioden. En teoretisk periodisering av 1900­talet skulle exempelvis kunna utgå från perioder som första världskri­ get 1914–18, mellankrigstiden 1919–39, andra världskriget 1939–45 och det kalla kriget 1945–91.

Epokbegrepp Vissa historiska epokbegrepp är gemen­ samma för relativt stora geografiska om­ råden men används inte utanför dem. I europeisk historia talar vi exempelvis om antiken, medeltiden, renässansen, tidig­ modern tid och upplysningen som centra­ la epokbegrepp. På andra håll i världen an­ vänder man andra typer av benämningar på historiska perioder. Om vi istället vän­ der oss till Kina kommer vi att upptäcka att kineserna istället väljer att periodisera utifrån sina olika kejsardynastier – Tang, Ming, Qing etc. Även på de platser där samma epok­ begrepp tillämpas kan de kronologiska

Bronsåldern f.Kr.

1500

1000

500

Kristi födelse

Antiken Xia 2100–1600

Shang 1600–1046

Zhou 1100–256

Qin

Han

221–206 206 f.Kr.–200 e.Kr.

Tidsaxeln visar hur den svenska och den europeiska historiens olika epoker förhåller sig till varandra från förhistorien

32

AT T D E L A I N H I S T O R I E N I P E R I O D E R

avgränsningarna se olika ut. I Europa anses medeltiden pågå mellan 476 då Västrom föll och den tidigmoderna tidens början på 1500­talet. I Sverige räknar vi istället medeltiden från omkring 1050, då vikinga­ tiden slutade, och fram till valet av Gustav Vasa som svensk kung 1523.

Olika länder delar in sin historia på olika sätt. I Sverige talar vi om perioden 1611–1721 som stormaktstiden. Med stormaktstiden menar vi en tid präglad av en utrikespolitik som syftade till att lägga nya landområden under den svenska kro­ nan och som ledde till många krig. Den har inte sin motsvarighet i något annat land. Stormaktstiden är ett begrepp som hör hemma i den politiska historien. Om man istället sysslar med konsthistoria talar man inte om stormaktstiden utan använ­ der istället begreppet barocken som be­ nämning på motsvarande epok. Ett annat sätt att periodisera är att utgå från namnen på de regerande kungaätterna. Vasatiden är uppkallad efter de svenska regenterna med samma namn och pågick mellan 1523 och 1611. I England sammanfaller del­ vis denna period med den elisabetanska,

Järnåldern

uppkallad efter drottning Elisabet I som regerade mellan 1558 och 1603.

Tideräkning Det är viktigt att hålla i minnet att olika kulturer tillämpar olika typer av tideräk­ ning. I den kristna delen av världen utgår man från Kristi födelse som den händelse från vilken tiden räknas medan man i den muslimska kulturkretsen utgår från det år då Muhammed lämnade Mekka och be­ gav sig till Medina, en händelse som en­ ligt den kristna tideräkningen inträffade år 622. Detta innebär att dateringen av olika händelser kommer att skilja sig åt mellan de båda kulturerna.

Vi kan alltså konstatera att de olika epo­ ker och perioder som förekommer i historie­ skrivningen är konstruktioner som skiljer sig åt mellan olika länder och kulturer. I denna bok är utgångspunkten de historiska perioder som förekommer i europeisk his­ torieskrivning. Vi ska nu göra en kronolo­ gisk resa från förhistorien till den moderna tidens början, och titta närmare på vad som kännetecknar de olika epokerna.

Medeltiden

500

1000

SVERIGE

Nya tiden 1500

Medeltiden

2000

Nya tiden

EUROPA

(Allmänt)

Tang

Song

Ming

Qing

618–907

960–1279

1369–1644

1644–1912

KINA

(Några dynastier)

och fram till vår egen tid.

33

Forntiden 1974 gjorde antropologen Don Johanson ett anmärkningsvärt fynd. I Hadar i Etio­ pien fann han ett tre miljoner år gammalt kvinnoskelett som döptes till Lucy. Denna kvinna tillhörde arten Australopithecus afarensis och var 115 centimeter lång. Hon såg inte ut som vi men gick upprätt och anses därför vara vår allra äldsta föregångare.

Människan har sitt ursprung i Afri­ ka. Här utvecklades flera människoarter som en efter en dog ut. En art överlevde emellertid – Homo sapiens. Den uppstod för omkring 300 000 år sedan och spred sig sedan från Afrika till övriga delar av världen, först till Asien och därefter till Europa, Australien, Amerika och slutli­ gen till öarna i Stilla havet. Den moderna människan kännetecknas bland annat av upprätt gång, förmågan att använda och tillverka redskap samt ett avancerat språk.

En anledning till att vår människotyp har kunnat överleva är att den kunnat anpassa sig till olika miljöer och klimat.

De första människorna livnärde sig på jakt, fiske och på att samla in födoämnen som bär, frukt, nötter, rötter och skaldjur.

Så har människan levt under den allra största delen av sin historia. För omkring 10 000 år sedan började människan bru­ ka jorden. De kringströvande jägarna och samlarna blev bofasta bönder. En trolig

f.Kr.

3 miljoner

3 miljoner år f.Kr. Lucy

34

Lucys kvarlevor visar att hennes kranium såg ut som en apas medan andra delar av hennes kropp som bäcken och ben liknade en människas.

förklaring är att människorna behövde komplettera jakt och insamling med ett nytt sätt att skaffa föda. Kanske hade en klimatförsämring gjort att vissa växter och bytesdjur försvunnit? Jordbrukets fördel ligger i att det kan försörja många människor på en förhållandevis liten yta.

Människorna började bruka jorden obe­ roende av varandra vid olika tidpunkter och på olika platser. Till Europa spred sig jordbruket från Mellanöstern.

300 000

300 000 f.Kr. Homo sapiens

FORNTIDEN

I samband med att människorna börja­ de odla jorden lärde de sig även att hålla tamdjur. Omkring 10 000 f.Kr. hade man hundar och sedan getter, får, svin, oxar och kor. Hästar togs i människans tjänst ungefär 4000 f.Kr.

Mesopotamien, Tvåflodslandet, som upp­ stod i området mellan Eufrat och Tigris för omkring 5 000 år sedan. Här bodde ett folkslag kallat sumerer och här fanns de stora städerna Ur och Uruk. Uruk kan ha haft så många som 50 000 invånare. I städerna bedrevs handel, antingen i form av byteshandel eller med guld och kop­ par som betalningsmedel. I detta område uppstod skriftspråket och därmed började den historiska tiden.

I Europa uppstod den första högkul­ turen i Medelhavet, närmare bestämt på ön Kreta, som idag tillhör Grekland. Det skedde omkring 2000 f.Kr. och efter sa­ gokungen Minos har den fått namnet den minoiska kulturen. Efter drygt 500 år gick kulturen under, kanske som ett resultat av ett vulkanutbrott.

De första högkulturerna På flera håll i världen uppstod tidiga ci­ vilisationer eller högkulturer, alla bredvid stora floder. Arbetet med jordbruk och konstbevattning gjorde att människorna inte kunde klara sig själva utan var tvung­ na att samarbeta. De första högkulturerna uppstod vid Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, Nilen i Egypten, Indus i Indien och Gula floden i Kina.

Den första av dessa högkulturer var

1500 f.Kr. rat

Euf

Tig ris Ras Schamra Mari Byblos Susa Memfis Jeriko Ur 2500 f.Kr. Fajjum Abydos

2500 f.Kr. us

Mykene

e gH

1500 f.Kr.

an

Hu

An-yang

Ind

1500 f.Kr.

Harappa Mohenjo-daro

Nile

n

2500 f.Kr.

Kartan visar var de forntida högkulturerna var belägna.

12 000 f.Kr. De första spåren av människor – stenåldern börjar 10 000

Ca 10 000 f.Kr. Jordbruket uppstår

4200 f.Kr. Jordbruket introduceras

1800 f.Kr. Bronsåldern börjar

5 000

3000 f.Kr. Högkultur i Mesopotamien, den första skriften, de första städerna, metallhantering

500 f.Kr. Järnåldern börjar Kristi födelse

800 e.Kr. Vikingatiden börjar e.Kr.

2000 f.Kr. Minoiska kulturen

35

FRÅN FORNTIDEN TILL DEN MODERNA TIDENS BÖRJAN

KVINNAN BLIR UNDERORDNAD MANNEN Det är mycket svårt att med säkerhet uttala sig om hur relationerna mellan män och kvinnor såg ut under förhistorien. Det finns emellertid forskare som menar att män och kvinnor levde jämställt så länge som människorna livnärde sig som jägare och samlare. Det var männen som jagade men kvinnorna, som genom sin insamling av ätliga växter, frukter och annat, bidrog med den mesta av maten.

När jordbruket infördes och människorna blev bofasta började kvinnorna föda fler barn än tidigare och fick ägna mer tid åt att ta hand om dessa. Det kom att bli männen som huvudsakligen stod för produktionen av mat och därmed försvagades kvinnans ställning.

Skrift och metall gör sitt intåg

36

Det skriftspråk som utvecklades hos su­ mererna hade från början ett praktiskt syfte. Det skulle underlätta hanteringen av de skatter och varor som fördes in till templen. Skriften har kilform och kallas därför för kilskrift. I Egypten skapades ett skriftspråk i form av hieroglyfer som bestod av en kombination av bilder och symboler för olika ljud. Skriftsystem upp­ stod även i högkulturerna vid Indus och Gula floden.

I Grekland utvecklades ett skriftsystem med vokaler och efter de första bokstäver­ na alfa och beta kallade de sitt skriftsystem för alfabet. När detta system togs över av romarna använde de sina latinska bokstä­ ver och därmed skapades det alfabet som vi och många andra använder idag.

I högkulturerna började metall att an­ vändas för första gången. Först guld, sedan koppar och brons. Men det som verkli­ gen kom att revolutionera människornas tillvaro var järnet. Guld och koppar var

Skrivtecknen skilde sig en hel del från varandra.

Bilderna visar hur den sumeriska kilskriften och de kinesiska skrivtecknen såg ut.

Väggmålning från palatset på Knossos. Knossos hade omkring 40 000 invånare. Avsaknaden av befästningar tyder på att kulturen varit fredlig.

FORNTIDEN

för mjuka för att kunna användas till red­ skap och brons var för dyrt för att vanliga människor skulle kunna skaffa sig vapen och verktyg av detta material. När männi­ skorna lärde sig att använda järn blev red­ skapen effektivare och jordbruksarbete och många andra sysslor underlättades.

Den nordiska forntiden För omkring 13 000 år sedan började det tjocka istäcke som legat över Norden se­ dan den senaste istiden att smälta. De för­ sta spåren av mänsklig närvaro i det som idag är Sverige har påträffats vid Finjasjön utanför Hässleholm i Skåne. Fyndet, som bestod av pilspetsar, är daterat till 12 000 f.Kr. och berättar att de som lämnat dessa spår efter sig livnärde sig på jakt, fiske och insamlade nötter, frukter och annat ätbart. Troligen var det jakten på ren som lockade de första människorna till Nor­ den. Många av deras redskap, exempelvis yxor och pilspetsar, var gjorda av sten och därför kallar vi denna tid för stenåldern.

Jordbruket introducerades i Norden ungefär 4200 f.Kr. Övergången från jakt och samlande till jordbruk tog flera tusen år i anspråk. Sannolikt lärde sig nord­ borna hur man odlade jorden och höll tamboskap genom kontakter med andra kulturer. Människorna blev bofasta, skaf­ fade fast egendom och samhället började skiktas socialt, där vissa hade fler ägodelar än andra.

Redan i slutet av stenåldern kom me­ tallen till Sverige i form av kopparföremål.

När bronsen gjorde sitt intåg omkring 1800 f.Kr. började bronsåldern. Bronsfö­ remålen var prestigeföremål som användes för att markera makt och status. Under

bronsåldern ökade sannolikt skillnaderna mellan rika och fattiga. Lokala hövdingar styrde och begravdes i stora högar av sten, rösen, efter sin död. Brons och föremål av metall importerades från andra delar av Europa och långväga kontaktnät skapades.

Mycket tyder på att kontakterna mellan Norden och medelhavsområdet var bety­ dande. Avbildningar av människor, skepp och solsymboler på hällristningar är teck­ en på detta. En intressant fråga är hur dessa kontakter mella­­n södra Skandinavie­n och

Hällristningarna spelade troligen en viktig roll i den religiösa kulten. Djur, människor och skepp var delar i bronsålderns fruktbarhetskult.

Denna typ av gravar kallas megalitgravar. Troligen fyllde dessa konstruktioner flera olika funktioner. Förutom att vara gravar var de kultplatser och markerade territorium.

37

DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Utvecklingen under 1900-talet gick enormt snabbt.

Hundra år har förflutit mellan de båda bilderna som föreställer Slussplan i Stockholm år 1927 och 2009.

I

d a g t i l l h ö r S v e r i g e världens rikaste och mest jämställda länder där vi oavsett vem vi är och vad vi tjänar, får tillgång till exempelvis gratis utbildning och sjukvård. Och man kan vara säker på att slippa tigga på gatan om man för­ lorar sitt jobb. Men så har det inte alltid varit och så kanske det inte heller kommer att förbli.

I mitten av 1800-talet var skillnaderna stora mellan fattiga och rika och dåliga skördar kunde innebära att människor fick svälta. Landet hade börjat industrialiseras men ännu bodde de flesta människorna på landsbygden. Elektriskt ljus och rinnande vatten inomhus tedde sig som avlägsna drömmar för de flesta. Men snart skulle det svenska samhället förändras i grunden. Under 1900-talet fick demokratin sitt genombrott och efter andra världskrigets slut utvecklades Sverige till en välfärdsstat, ett hem för alla. Man talar om utvecklingen efter 1945 som folkhemsbygget.

68

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

De tidiga demokratiska fostrarna – folkrörelserna Under andra halvan av 1800-talet genomgick Sverige stora förändringar.

Befolkningen ökade kraftigt, vilket gjorde att jordbruksmarken inte räckte till alla. Många människor tvingades att lämna landsbygden och bege sig till städerna för att hitta arbete. Andra valde att emigrera till Amerika för att söka lyckan där. Samtidigt började Sverige att industrialiseras och en ny samhällsklass, arbetarklassen, skapades.

De som flyttade in till städerna bröt ofta med sina tidigare liv. På gårdar­ na och i byarna hade alla känt varandra och den sociala kontrollen var hård.

Det gällde att leva ett skötsamt liv och att anpassa sig till de traditioner och regler som fanns och gärna gå i kyrkan på söndagarna. I städerna var anonymiteten större. En del tilltalades av den större friheten och slutade gå i kyrkan. Religionens plats i människornas liv minskade. För många män utövade städernas krogar en farlig lockelse och superiet blev till ett utbrett samhällsproblem. Industriarbetarna i städerna levde ofta ett hårt och farligt liv. Arbetsdagarna var långa, jobbet tungt och farligt och den som klagade kunde förlora sitt jobb och därmed hamna på bar backe.

Som ett resultat av denna utveckling skapades en ny typ av förening­ ar som vi kallar folkrörelser. Folkrörelserna uppstod för att komma till rätta med missförhållanden i samhället och de kom att dra till sig stora mängder anhängare. De tre viktigaste folkrörelserna under 1800-talet var nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och arbetarrörelsen.

Nykterhetsrörelsen Under 1800-talet var det utbredda supandet ett stort problem. I städerna öppnade krogarna tidigt på morgonen för att arbetarna skulle kunna ta sig en sup före jobbet. På vissa arbetsplatser betalades delar av lönen ut i brännvin. Den tidiga nykterhetsrörelsen kunde tolerera att människor drack öl medan den fördömde brännvinsdrickandet. Man brukar säga att den företrädde ett måttlighetsideal.

Omkring 1870 ändrade nykterhetsrörelsen inriktning och blev sträng­ are. Nu vände den sig emot all konsumtion av alkoholhaltiga drycker.

Runt om i Sverige skapades nykterhetsloger där IOGT (International Orde­r of Good Templars) blev den största. Medlemmarna fick lova att leva ett nyktert liv och att aktivt bekämpa supandet. Man arbetade bland an­ nat med informationskampanjer där man varnade för det elände i form av fattig­dom och trasiga familjer som följde i spritens spår. Nykterhets­ rörelsen var framgångsrik och alkoholkonsumtionen minskade.

69

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

Både män och kvinnor var medlemmar i de olika nykter­ hetsorganisationerna. Men vid sekelskiftet 1900 skapades rörelsen Vita bandet i Stockholm. Detta var en nykterhets­ rörelse för enbart kvinnor. En förgrundsgestalt i denna or­ ganisation var Emelie Rathou. Männen drack mer alkohol än kvinnorna och det var kvinnor och barn som led mest av att männen kom hem fulla efter att ha supit upp lönen på krogen. År 1922 hölls en folkomröstning om ett totalförbud för alkohol i Sverige. De som var emot ett alkoholförbud vann, men ett system för alkoholransonering infördes. Alla som hade ett arbete fick en motbok där det stod hur mycket sprit de fick köpa varje månad. Motboken skulle visas upp vid varje spritinköp och när man tagit ut sin ranson fick man inte köpa mer. De som hade hög inkomst fick köpa mer än de som tjänade mindre. Arbetslösa och gifta kvinnor fick inte handla alkohol överhuvudtaget. Ogifta kvinnor som arbeta­ de fick en motbok men deras ransoner var lägre än männens.

Motboken fanns kvar ända fram till 1955. Detta år bildades det statliga Systembolaget som fortfarande har ensamrätt på försäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige.

Genom olika kampanje­­r försökte nykterhetsrörelsen minska supandet. Arbetet kröntes med framgång när motboken infördes.

Motboken skulle visas fram vid alkoholinköp.

70

Väckelserörelsen Sedan Sverige kristnades under 1000-talet hade kyrkan spelat en mycket stor roll i människornas liv. Den var inblandad i alla livets skeden. Präster­ na döpte de nyfödda, vigde de unga och begravde de döda. Man kan säga att kyrkan följde människorna från vaggan till graven. Men i samband med de stora samhällsförändringarna under 1800-talet började kyrkans ställning att utmanas och dess makt försvagades.

Under 1850-talet blev det tillåtet för människor att lämna statskyrkan om de gick med i ett annat kristet samfund. Nu skapades väckelserörel­ ser (väckelse = uppvaknande) av människor som tröttnat på statskyrkans förkunnelse som de ansåg var styrd av prästerna. De menade att det var upp till den enskilde människan att hitta sin egen väg till Gud. Den nya väckelsen bröt med statskyrkan och flera frikyrkliga samfund skapades, t.ex. Svenska Baptistsamfundet. Väckelserörelsen arbetade för att värna de kristna idealen och den kristna moralen i en tid då de ifrågasattes.

Frikyrkorna engagerade sig även i flera av tidens sociala frågor, exempelvis nykterhetsfrågan. I både nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen uppträd­ de kvinnor som talare och predikanter.

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

Arbetarrörelsen Livet som arbetare, vare sig det var i en fabrik, i hamnen eller som lant­ arbetare, var hårt och fattigt. Arbetsdagarna var långa, lönen låg och man kunde förlora jobbet från den ena dagen till den andra. Den stora inflytt­ ningen till städerna som ägde rum i samband med att Sverige industriali­ serades ledde till att det blev brist på bostäder och arbetarna fick hålla till godo med det som erbjöds. Trångboddhet, smuts och dåliga hygieniska förhållanden gjorde att de ofta led av sjukdomar som lungsot och mag­ åkommor av olika slag.

Arbetarna insåg att de behövde slå sig samman för att åstadkomma högre löner, drägligare arbetsförhållanden och bättre levnadsvillkor. På så vis skapades arbetarrörelsen som blev den viktigaste och största av de tre folkrörelserna. Under 1880-talet bildades fackföreningar på flera arbets­ platser runt om i landet. Genom att organisera sig i fackföreningar och genom att genomföra kollektiva aktioner som strejker och demonstratio­ ner skulle man kunna få bättre villkor.

Industrialiseringen innebar också att många kvinnor började arbeta på industrier runt om i landet. De tjänade mindre än männen, ofta bara hälften så mycket. Tändsticksfabriker samt textil- och cigarrindustrin dominerades av kvinnor. Även om kvinnorna var i majoritet var det männen som ledde arbetet. Inom den tidiga arbetarrörelsen fanns det ett motstånd mot kvinnliga arbetare. De ansågs konkurrera med mannen, ha en lönesänkande effekt samt kunna bidra till att upplösa familjen. För att kunna arbeta för lika lön bildade kvinnorna särskilda avdelningar inom fackföreningarna och till och med egna separata fackföreningar bildades.

Så småningom insåg arbetarrörelsen att man måste kämpa för likalöns­ principen för att inte arbetsgivaren skulle kunna spela ut grupper av arbetare mot varandra.

Att arbeta inom industrin var tungt och farligt. Att arbetsmiljön var ohälsosam framgår av fotografiet som visar arbetare i en fabrik år 1900.

71

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

Hundratusentals arbetare gick ut i strejk i samband med storstrejken 1909. Bilden visar ett strejkmöte i Lill-Jansskogen utanför Stockholm som samlade tusentals strejkande arbetare.

Folkrörelserna förenade inte bara sina medlemmar i en kamp för frågor som låg dem varmt om hjärtat. De spelade också en viktig roll för det demokratiska genombrottet i Sverige eftersom de inom ramen för sin verksamhet fostrade sina medlemmar i demokratiska mötesformer. Ge­ nom sina bibliotek och studiecirklar blev folkrörelserna viktiga för folk­ bildningen i Sverige.

Konflikter på arbetsmarknaden En av de första konflikterna på den svenska arbetsmarknaden bröt ut i Sundsvall 1879. Kraftiga lönesänkningar fick 5 000 arbetare vid de norr­ ländska sågverken att lägga ner sina arbeten. Myndigheterna, som var rädda för att våldsamheter skulle bryta ut, kallade in militären. Först sedan arbetarna hotats med fängelse upphörde strejken. Deras löner höjdes inte.

72

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

Att organisera strejker kunde vara riskabelt. Den som ledde en strejk kunde förlora sitt arbete och bli svartlistad, vilket innebar att ingen arbets­ givare ville anställa honom. Fackföreningarnas ställning stärktes genom att Landsorganisationen, LO, skapades. LO var en sammanslutning av olika fackförbund. Arbetsgivarna svarade med att gå samman i Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF. Deras vapen mot arbetarna var lockouten, vil­ ket innebar att de kunde stänga ute arbetarna från deras arbetsplatser.

Arbetarna blev därmed utan lön och tvingades lita till fackföreningarnas strejkkassor. När dessa var tomma tvingades de strejkande att ge upp.

Decennierna kring sekelskiftet var oroliga på den svenska arbetsmark­ naden. Oroligheterna kulminerade i storstrejken 1909 där 300 000 arbe­ tare var inblandade. Precis som vid Sundsvallsstrejken 1879 slutade denna konflikt i ett nederlag för arbetarna. Oron på arbetsmarknaden fortsatte ända fram till slutet av 1930­talet då arbetsmarknadens parter kom över­ ens om att försöka lösa framtida arbetskonflikter genom förhandlingar.

Först då blev det lugnt.

STATARNA På landsbygden fanns det lantarbetare, så kallade statare.

Ordet statare kommer av att de fick delar av sin lön på stat, det vill säga i naturaprodukter.

Statarna arbetade på stora gårdar och fick inte flytta när de ville. Om de ville byta arbetsplats fick de vänta till flyttveckan i oktober, som var den vecka varje år då statarna fick lämna gården och söka sig någon annanstans.

Statarkvinnorna var tvungna att mjölka gårdens kor. Detta mjölkningstvång kallades ”den vita piskan”. Tre gånger om dagen, sju dagar i veckan oavsett väderlek skulle korna mjölkas. Morgonmjölkningen ägde ofta rum vid fyratiden på morgonen.

Statarbostäderna, statarlängorna, var ofta trånga och mycket enkla. Gösta Johansson från Ljungbyholm utanför Kalmar mindes hela livet hur det gick till när hans familj vräktes från sin bostad i samband med en strejk i början av 1900-talet. Möblerna bars ut trots att det ösregnade och de hade ingenstans att ta vägen. Statarsystemet avskaffades i Sverige 1945.

73

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

DEN NORSK-SVENSKA UNIONEN I början av 1800-talets förändrades Sveriges gränser kraftigt. Finland, som hade varit en del av det svenska riket sedan medeltiden, förlorades till Ryssland efter ett krig 1808–09. Förlusten innebar att en tredjedel av det svenska rikets yta gick förlorad. Efter förlusten av Finland riktade den svenske kungen Karl XIV Johan blicken västerut. Målet för den svenska utrikespolitiken blev att göra Norge, som tillhörde Danmark, till en del av Sverige.

Efter ett kort krig besegrades danskarna, som tvingades att lämna över Norge till svenskarna 1814.

Norrmännen fann sig emellerI mitten av 1800-talet uppstod tankar på att de tid inte i detta. Norska politiker nordiska länderna var bärare av ett gemensamt samlades till ett möte i Eidsvoll historiskt arv och att de därmed hade ett ansvar utanför Oslo och förklarade Norge för varandra. Dessa idéer, som kallas skandinasjälvständigt. En svensk armé vism, slog igenom på 1840-talet och hade många gick till anfall och efter en veckas anhängare i Danmark, Norge och Sverige. Lägg märke till att den norska och den svenska flaggan strider inledde de båda länderna har unionsmärket i ett av fälten. förhandlingar. Resultatet blev en överenskommelse som innebar att Norge och Sverige skulle förenas i en union under den svenske kungens ledning.

Norrmännen fick rätt att sköta sina inre angelägenheter medan utrikespolitiken skulle vara gemensam och skötas av svenskarna.

I början av 1900-talet var relationen mellan svenskar och norrmän ansträngd.

Nationalistiska känslor svallade i båda länderna. Sverige vill öka greppet över Norge samtidigt som norrmännen ville göra sig fria. Sommaren 1905 såg det ut att bli krig. Befästningar byggdes och trupper kallades in. Men det blev aldrig krig. Efter förhandlingar i Karlstad skiljdes länderna åt och den svenska riksdagen erkände Norge som ett självständigt land.

74

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

Det demokratiska genombrottet Den svenska riksdagen har sina rötter i medeltiden. Från 1400-talet och fram till 1866 bestod den av de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. Den svenska riksdagen var unik i ett internationellt sammanhang eftersom de svenska bönderna fick vara med och fatta politiska beslut. Men det gällde bara de bönder som ägde sin jord – jordlösa, arbetare och alla kvinnor saknade politiskt inflytande.

Under 1800-talet uppfattades ståndsriksdagen som föråldrad av liberala politiker som kritiserade att så många människor saknade representation i riksdagen. De lade fram flera förslag till förändringar men det dröjde ända till 1866 innan ståndsriksdagen ersattes av en riksdag bestående av två kamrar.

I tvåkammarriksdagen var rösträtten fortfarande begränsad. För att få rösta var man tvungen att ha en viss inkomst eller förmögenhet. Det kräv­ des en årsinkomst på 800 riksdaler eller att man ägde en fastighet som var värderad till minst 1 000 riksdaler. Dessutom var rösträtten till den första kammaren graderad så att den som var riktigt rik hade fler röster. Men kravet på en viss inkomst gjorde att stora delar av befolkningen, exempelvis arbetarna på landsbygden eller i städerna, inte heller kunde rösta i andra­ kammarvalen. Kvinnor var nästan helt utestängda från politiskt deltagande.

De hade rösträtt i kommunalval och landstingsval om de klarade inkomst­ kraven, men fick inte rösta i riksdagsvalet.

De som var emot kvinnlig rösträtt menade att politik inte var något som kvinnor skulle syssla med eller intresse­ ra sig för. Kvinnornas huvud­uppgift var att föda barn och uppfostra dem. Kvinnorna uppfattades även som alltför im­ pulsiva och känslostyrda för att kunna fatta politiska beslut.

Hur skulle de reagera om de var tvungna att fatta beslut om att skicka ut sina söner i krig? För männen ansågs detta inte vara något problem.

Vid sekelskiftet höjdes röster för att utvidga rösträtten till att omfatta alla män. Bland annat bidrog den allmänna värnpliktens införande 1901 till debatten. Var det inte rim­ ligt att man skulle få rösta om de styrande krävde att man med livet som insats skulle vara med och försvara landet?

Ungefär samtidigt började den verkliga kampen för kvinn­ lig rösträtt och 1903 bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Några av de verksamma inom denna rörelse var författarna Selma Lagerlöf, Elin Wägner och Ellen Key. Ellen Key talar till kvinnliga rösträttsaktivister på Visingsö 1915.

75

L Ä N G D S N I T T

90

Romernas historia i Sverige Av de omkring 12 miljoner romer som lever i Europa bor någonstans mellan 50 000 och 120 000 i Sverige. Sedan år 2000 har de status som en nationell minoritet och deras språk, romani chib, har ställning som ett minoritetsspråk.

De svenska romerna delas in i fem olika grupper: resande, svenska romer, finska romer, utomnordiska romer och nyanlända romer. Det mesta tyder på att romernas ursprung finns i Indien.

Resande, som också kallas resandefolket, härstammar från de första romerna som kom till Sverige i början av 1500­talet. De som räknas till gruppen svenska romer har sitt ursprung i romska grupper som in­ vandrade till Sverige under 1800­talet.

Ursprungligen kom de från Rumänien och tog sig till Sverige via Finland och Danmark.

Staten betraktade dem som annorlunda än resandefolket och de olika grupperna kallades under 1900­talet för tattare respektive zigenare. Begreppet tattare användes redan under 1500­talet. En för­ klaring till att man använde begreppet tattare att man felaktigt trodde att romerna härstammade från tartarerna.

De finska romerna, även kallade kalé levde i Finland redan under 1500­talet.

Finland var ända fram till 1809 en del av det svenska riket. I likhet med de utomnordiska romerna invandrade många av dem till Sverige under 1960­talet. De flesta nyanlända romer kom till Sverige på 1990­talet i samband med kriget i det forna Jugoslavien. Många romer som lever i Sverige idag kommer ursprungligen från Bulgarien och Rumänien som de lämnat eftersom de varit diskriminerade Idag anses begreppen tattare och zigenare ha en ned­ sättande klang och de benämningar som används i stället är resande och romer.

Under lång tid var det vanligt att romerna bodde i vagnar i läger. Här sysselsatte de sig med hantverk av olika slag, exempelvis förtenning som på bilden.

De första romerna Det första belägget för att romer funnits i Sverige är från 1512. I källan talas det om ”tatrar” som kommit från ”Lilla Egyptens land” och det har tolkats som att anteck­ ningen rörde romer (jfr engelskans gypsies).

De beskrevs som en folkgrupp med ”annor­ lunda seder, främmande utseende och ett obegripligt språk”. Inledningsvis blev de välkomnade men efter en tid började Gustav Vasa betrakta dem som spioner och bestäm­ de att de skulle fördrivas från Sverige. Även kyrkan såg på romerna med misstänksamhet och 1560 beslutades att inga svenska präster fick ha något med romerna att göra. År 1637 utfärdades en förordning med titeln ”Placat om Tatrarnes fördrifvande af landet”. Den innebar att alla romer, män,

kvinnor och barn skulle tvingas lämna Sverige. De romska män som trots detta för­ sökte stanna kvar skulle straffas med döden.

Under 1600­talet mildrades inställningen till romer något och det beslutades att romer kunde få bli en del av den svenska kyrkan och det svenska samhället om de gick med på att döpa sig. Vägen till ett accepterande var dock fortsatt lång. 1748 infördes en lag som förbjöd romer att invandra till Sverige.

Lagen var emellertid svår att upprätthålla.

I slutet av 1800­talet invandrade den grupp som kommit att kallas för svenska romer till Sverige. Flera av dem sysslade med metallhantverk av olika slag. De be­ traktades med stor misstro och på många svenska kommuner förbjöd dem att bosätta sig på deras mark. Misstänksamheten från majoritetssamhällets sida berodde bland annat på att de inte var bofasta utan levde i sina vagnar i läger och att de saknade fasta arbeten. Den romska kulturen föraktades och staten krävde att romerna skulle assimi­ leras i det svenska samhället.

resande och romer. De registrerades i särskilda register ända fram till 1945, då denna typ av registrering upphörde. Diskrimineringen fortsatte emellertid och många resande och romer valde därför att försöka hålla sin etniska tillhörighet hemlig.

Förbättrade villkor Under andra halvan 1900­talet fick romerna det bättre, men de utsattes fortfarande för antiziganism, alltså en rasism som riktade sig mot romer. Romerna fick medborgerliga rättigheter och lovades bostäder och ut­ bildning men utvecklingen gick långsamt.

Romernas sak fick stor uppmärksamhet i offentligheten då författaren Katarina Taikon utkom med böckerna Zigenerska och Zigenare är vi på 1960­talet. Mest känd är hon för barn­ och ungdomsromanen Katitzi.

Omfattande diskriminering Romernas situation i Sverige försämrades ytterligare under 1920­talet då rasbiologin blev populär. För att romerna skulle bli en del av det svenska samhället började staten tvångsomhänderta deras barn. De svenska romerna motarbetades på olika sätt för att de självmant skulle välja att lämna landet.

Bland annat förbjöds de att slå läger. Staten varnade för att sexuellt umgänge mellan svenskar och romer skulle kunna leda till en rasblandning som var skadlig för landet.

Mellan 1914 och 1954 tillämpades en ut­ länningslag som förbjöd resande och romer att invandra till Sverige. 1934 antog riks­ dagen en steriliseringslag som skulle ”skydda den svenska folkstammen” och förhindra att ”icke­önskvärda befolkningsgrupper” fortplantade sig. Till dessa grupper hörde

Katarina Taikon, författare och förkämpe för romernas likaberättigande i samhället.

Mot slutet av 1900­talet fortsatte kampen för resandes och romers rättigheter. En stor seger vanns när romerna fick ställning som nationell minoritet år 2000. Minoritets­ lagstiftningen innebar bland annat att rom­ erna fick rätt till modersmålsundervisning på romani chib och att de nedsättande begreppen tattare och zigenare ströks ur lag­ stiftningen. Flera organisationer har skapats som kämpar för att den diskriminering av resande och romer som fortfarande före­ kommer ska upphöra.

91

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. a Vilka var de tre stora folkrörelserna? b Vilken roll spelade de för den demokratiska utvecklingen i Sverige? c Varför uppkom de? d Vilken roll spelade kvinnorna i dessa rörelser?

2. a Hur förändrades det politiska systemet i Sverige mellan 1866 och 1921? b Vilka konsekvenser fick det?

3. På vilka sätt förändrades kvinnans ställning under 1800-talets andra hälft och början av 1900-talet?

4. Vad finns det för likheter och skillnader mellan kvinnors situation runt 1900 och idag?

Resonera ur olika perspektiv: ekonomiskt, politiskt och socialt.

5. Politiska partier uppkommer som svar på olika upplevda problem i samhället. a Varför uppstod Socialdemokraterna, Miljöpartiet respektive Sverigedemokraterna? b Vilken hjärtefråga tror du att nästa politiska parti kommer att ha?

6. a Vilka påfrestningar utsattes den svenska demokratin för under 1920- och 1930-talen? b Resonera kring varför vi inte fick ett större nazistiskt parti i Sverige.

7. a Vad hände i Ådalen 1931? b Vilka blev konsekvenserna på kort respektive lång sikt?

8. Förklara kortfattat följande begrepp: • kohandeln • Saltsjöbadsavtalet • samlingsregering • den första skördetiden • den gröna vågen

1814 Union Sverige-Norge

1800

1850

1809 Förlust av Finland

100

1858 Ogift kvinna myndig

1879 Sundsvallsstrejken

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

9. På vilka sätt påverkades romerna av det ökade intresset för rasbiologi under 1920-talet?

10. Vad menade Per Albin Hansson när han använde begreppet ”folkhem” 1928?

11. a Vilka reformer genomfördes under perioden 1945 till 1973? b Hur finansierades de?

12. Hur förändrades invandringen i Sverige mellan 1950 och 2010?

Tänk på varför människor kom och varifrån.

13. Vilka problem ställdes Sverige inför under perioden 1970 till 2000?

DISKUSSIONS- OCH FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER 1. Folkhemmet är ett begrepp som är positivt laddat men folkhemsbygget hade också en baksida.

Ta reda på mer om den svenska steriliseringspolitiken under efterkrigstiden.

Vilka låg bakom den? Vad innebar den? Kan den på något vis försvaras?

2. Är Sverige ett folkhem idag? Vilka reformer skulle du vilja genomföra?

Diskutera i grupp och motivera dina svar.

3. 1960-talet var ett årtionde utan större ekonomiska problem. Ändå utmanades samhället av framför allt de unga. Varför det, tror du?

4. Hur tror ni att det var att växa upp i Sverige under 1950- och 1960-talen jämfört med idag? Vilka drömmar om framtiden tror ni att ungdomar hade?

Skiljer de sig från de drömmar ni själva bär på? Diskutera i grupp.

5. Finns det en speciell politisk kultur i Sverige i den bemärkelsen att det finns drag i det svenska samhället som går att urskilja under hela perioden?

Finns det något som skulle kunna beskrivas som typiskt svenskt?

1918 Allmän och lika rösträtt 1920 Gift kvinna myndig 1905 Unionen SverigeNorge upplöses

1938 Saltsjöbadsavtalet

1900

1909 Storstrejken

1946 Folkhemmet börjar byggas

1986 Olof Palme mördas

1950

1914 Första världskrigets utbrott

1939 Andra världskrigets utbrott

1995 Sverige blir medlem i EU 2000

1973 Oljekrisen

101

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

HISTORIEBRUK

På bilden ses Karl XI:s drabanter tåga in i rikssalen på slottet i samband med riksdagens högtidliga öppnande på Stockholms slott.

RIKSDAGENS HÖGTIDLIGA ÖPPNANDE Riksdagens högtidliga öppnande var en ceremoni som markerade början på riks­ dagens arbetsår. Den hölls i rikssalen på Stockholms slott och ägde rum för sista gången 1974. Karl XI:s drabanter var ett stående inslag i denna ceremoni och marscherade taktfast med högt uppdrag­ na knän in i salen. Från och med 1975 öppnas riksmötet i riksdagshusets pleni­ sal och samtidigt tog man bort inslaget med drabanterna.

102

1. Ta reda på vem Karl XI var och vilken funktion hans drabanter ursprungligen hade.

2. Fundera över varför de deltog i riksdagens högtidliga öppnande långt in på 1900-talet. Vad symboliserade de?

3. Varför tror ni att drabanterna togs bort i mitten av 1970-talet? Bar de på ett historiskt arv som det moderna Sverige inte ville förknippas med?

4. I början av 2000-talet motionerade två riksdagsmän om drabanternas återinförande i samband med riksmötets öppnande. Vilken funktion skulle drabanterna kunna fylla idag? Tycker ni att de ska återinföras? Diskutera!

D E T M O D E R N A S V E R I G E S F R A M VÄ X T

MEDIERNAS BILD AV DRAMAT I ÅDALEN 1931

K Ä L L O R

Nyheten om det blodiga dramat i Ådalen 1931 då fem personer dödades när militären öppnade eld mot ett demonstrationståg spred sig snabbt över landet.

Tidningarna skildrade emellertid det inträffade på olika sätt. Fundera över nedanstående rubriker som publicerades i Svenska Dagbladet och Social-Demokraten i anslutning till händelsen.

SVENSKA DAGBLADET

(Montage)

1. Vem eller vilka pekar tidningarna ut som skyldiga till det inträffade?

Argumentera för din ståndpunkt.

2. Skriv upp värdeladdade ord som finns i textutdragen.

Vilken roll spelar de i texten?

3. Kan man utifrån dessa två korta texter dra någon slutsats om vad som egentligen hände?

103

L Ä N G D S N I T T

Samernas historia i Sverige De första människorna kom till Norrland för omkring 10 000 år sedan. De var jägare och samlare som kommit från områden som idag tillhör Finland och Ryssland. Jakt och fiske var viktigt och människorna vandrade mellan olika boplatser, där det fanns gott om mat. Dessa kringflyttande nomader var samernas förfäder. Den äldsta skriftliga källa som berättar om samerna är från slutet av 800­talet och den berättar att de jagade med hjälp av lockrenar. Det innebar att man lockade till sig vilda renar genom att locka på dem med hjälp av tama renar.

Historieskrivaren Olaus Magnus avbildade samer på skidor i verket Historia om de nordiska folken som kom ut på 1500-talet.

Det tidiga samiska samhället Det verkar som om det samiska nomad­ samhället fick en fastare form under sen­ medeltiden. Det var nu som renskötseln blev en viktig näring men fortfarande var jakt och fiske viktigt för den samiska befolkningen.

Samerna handlade med andra grupper som de kom i kontakt med och sålde matvaror som renkött och renost men också pälsar, skor, stövlar och renskinn. I gengäld fick de betalt i silver, tyger, mjöl och salt.

Det samiska samhället var organiserat i form av sijdor. Varje sijda hade bestämda gränser och det var inom dessa gränser som rätten till jakt och fiske fördelades. Vanligtvis var det två eller flera familjer som arbetade tillsammans.

120

Religion Under medeltiden kom samernas land Sápmi att bli allt viktigare för statsmakten.

Nu mötte samerna kristendomen för första gången men de kom dock att hålla fast vid sin egen religion där man tillbad flera olika gudar och gudinnor. Samerna offrade till gudarna på särskilda platser ute i naturen, t.ex. vid stora stenar, klippor eller vattendrag.

Björnen spelade en viktig roll i den samiska religionen. De hade egna präster, nåjder, som fungerade som budbärare mellan män­ niskornas värld och gudarnas. Prästens viktigaste redskap var en trumma som han använde under de religiösa ceremonierna.

Under 1500­ och 1600­talen började den svenska kyrkan och staten att uppfatta samernas religion som ett problem och missionärer skickades till samernas område för att få dem att byta religion. Samerna tvångskristnades och Under 1600-talet försökte under 1600­talet bör­ den svenska staten lägga jade kyrkor att byggas beslag på de samiska trummorna och förstöra dem. i Sápmi. Det religiösa bruket av trummor förbjöds och som ett led i kristnandet av samerna översattes Nya testamentet till samiska 1755 och hela Bibeln 1811. Många samer uppfattade också kristendomen som ett praktiskt problem då det var svårt för dem att lämna sina renar och resa till en kyrka.

Statens intresse för Sápmi Den svenska statens intresse av Sápmi hade främst med skatter, handel och tillgången till råvaror att göra. Det krävde att staten skaffade sig kontroll över området och koloniserade

det i så mening att man från statens sida försökte förändra levnadssättet och assimilera det folk som redan levde i området, i det här fallet samerna. Under medeltiden sköttes handeln med samerna av birkarlarna, som var ett slags handelsmän som också hade till uppgift att ta upp skatt. När Gustav Vasa blev kung på 1500­talet togs denna syssla över av lappfogdar. Under lång tid kallades samerna för lappar men denna nedsättande benämning används inte längre.

Under 1600­talet beslutade den svenska staten att kontrollen över Sápmi skulle öka.

Man litade inte riktigt på de kringflyttande samerna och uppmuntrade därför människor från de södra delarna av riket att flytta till samernas område. På så sätt skulle man få en bofast jordbruksbefolkning där. Statens intresse för Sápmi ökade ytterligare när man hittade silver i Nasafjäll vid nuvarande Arje­ plog i Lappland i början av 1630­talet. För att få människor att flytta utfärdade staten Lappmarksplakatet 1673. Enligt plakatet skulle den som bosatte sig i ”lappmarken” få skattefrihet i 15 år och slippa bli uttagen till krigstjänst men det stadgades också att nybyggarna inte skulle få göra något som kunde störa samernas näringar.

För att skapa ordning i relationerna mellan samer och nybyggare skapades Lappmarksreglementet 1749. Här bestämdes att nybyggarna skulle ägna sig åt jordbruk och boskapsskötsel och för att de inte skulle inkräkta på samernas rättigheter bestämdes det att nybyggarna endast fick jaga i begrän­ sad omfattning. Däremot hade de rätt att fiska i de sjöar som fanns inom samernas område. Staten hoppades att samer och ny­ byggare skulle kunna leva sida vid sida utan konflikter eftersom de skulle ägna sig åt olika typer av näringar då samerna skulle fortsatt leva på jakt, fiske och renskötsel.

Men när antalet nybyggare blev allt fler uppstod konflikter. Det förekom bland

annat att nybyggarna slog sig ned på samisk mark i närheten av fiskesjöar och hindrade samerna från att fiska där. Nybyggarna an­ klagade å sin sida samerna för att renarna förstörde nybyggarnas åkrar och inhägnader.

Samerna förlorade ofta tvisterna om de drogs inför domstol.

Rasbiologi Under 1800­talet ökade emellertid stats­ maktens intresse för samerna. De började alltmer att betraktas som en utdöende ”ras” som borde skyddas. För att bevara det som staten uppfattade som ursprungligt samiskt beslutades att de skulle ”skyddas” från tidens nymodigheter. De skulle hållas borta från elektricitet, permanenta boenden och svenska skolor för att deras särart skulle bevaras.

I samband med att rasbiologin blev populär i slutet av 1800­talet ökade intresset för samerna ytterligare. Enligt rasbiologin bestod mänskligheten av olika raser som kunde kategoriseras och värderas. Ras­ biologer reste därför till Sápmi för att mäta samernas skallar och för att fotografera människorna både med och utan kläder. De samer som utsattes för detta uppfattade det som både obehagligt och kränkande. Dess­ utom tog forskarna med sig kranier och skelett från samiska begravningsplatser, där man helt enkelt grävde upp kvarlevorna från döda människor. En del av dessa kvarlevor finns fortfarande kvar på muséer och uni­ versitet på flera platser i Sverige. Ett resultat av rasbiologin blev att samerna betraktades som sämre och mindre värda än den svenska majoritetsbefolkningen.

Renskötande och icke-renskötande samer Samtidigt ökade statens exploatering av Sápmi. Skogen och malmfyndigheterna skulle exploateras och man planerade också för en utbyggnad av vattenkraften. 1886 121

I början av 1900-talet undervisades samiska barn i särskilda nomadskolor, där inga svenska barn gick. Lärarna var dock svenskar.

stiftades en renbeteslag som skilde på ren­ skötande och icke­renskötande samer. Den innebar i korthet att det bara var de samer som bodde i samebyar som skulle få hålla renar. Alla samer ägnade sig emellertid inte åt renskötsel och de samer som inte bodde i samebyarna skulle assimileras och bli en del av majoritetssamhället. Detta innebar bland annat att de förbjöds tala sitt eget språk.

I slutet av 1800­talet inrättades skolor där samiska barn undervisades tillsammans med andra barn. Denna skolform upphörde 1913 och segregerade skolor skapades där samebyarnas barn undervisades för sig. För de yngre barnen skapades ”visteskolor” där undervisning skedde ute på boplatserna medan de äldre barnen hänvisades till by­ skolor inne i samhällena där de inkvarterades V

S

vid skolor och tvingades vara borta hem­ ifrån. De samiska skolorna skilde sig från andra svenska skolor på så sätt att läsåret var kortare och elevernas mål var lägre satta och ofta var det också mindre kompetenta lärare som undervisade vid dessa skolor. Men 1962 blev nomadskolorna en del av den svenska grundskolan och nu fick samiska barn välja om de ville gå i vanlig skola eller i det som vi idag kallar sameskolan.

Rasismen mot samer i Sverige var omfatt­ ande under lång tid, men under 1900­talet skapades flera organisationer som kämpade för att tillvarata samernas intressen. Efter andra världskriget skapades en samisk riks­ organisation, Svenska Samernas Riksförbund SSR, som bestod av olika samebyar och sameföreningar. 1993 skapades Sametinget, som fungerar som samernas egen riksdag, där man bland annat fattar beslut om hur olika typer av statliga bidrag ska fördelas.

Samerna kallas ibland för ett folk med ett land men utan stat. Sápmi, det samiska folket och landet, ligger nämligen i fyra olika stater: Sverige, Finland, Norge och Ryssland. Idag bor ungefär 36 000 samer i Sverige. År 1977 beslutade den svenska riks­ dagen att samerna skulle betraktas som ett urfolk och år 2000 erkändes samiska som ett minoritetsspråk i Sverige.

N

Ö

Narvik Kiruna

Karesuando

Lulesamiskt Nordsamiskt område Jokkmokk område Trondheim

Umesamiskt område Arvidsjaur

Östersund

Vilhelmina

Sydsamiskt område

Pajala

Luleå Haparanda

Murmansk

Rovaniemi

Östsamiskt område

Umeå

Sundsvall Söderhamn Sverige

122

Enare

Kartan visar Sápmis utbredning idag.

Källa Samer.se

Sápmis ungefärliga utbredning Källa: Samer.se

Sverigefinnar och tornedalingar Från och med 1100­talet och fram till 1809 var Sverige och Finland samma rike. Under 700 år var Finland Sveriges östra rikshalva och rörligheten över riksgränsen var stor.

Det innebar att finnar slog sig ner i Sverige och svenskar i Finland. När Sverige för­ lorade Finland efter ett krig med Ryssland i början av 1800­talet fanns det alltså svenskar och finnar på båda sidor av gränsen. På den finska sidan kallas den befolkningsgruppen Finlandssvenskar medan de i Sverige kallas Sverigefinnar.

Idag är Sverigefinnarna den största nationella minoriteten i Sverige. Omkring 700 000 svenskar har finsk bakgrund.

Många har sina rötter hos de finnar som kom till Sverige för flera hundra år sedan men de allra flesta härstammar från in­ vandrade finnar som kom till Sverige under decennierna efter andra världskriget för att arbeta i den svenska industrin. Den eko­ nomiska utvecklingen i Sverige var mycket starkare än den i Finland vid denna tid.

Sverigefinnarna är ett folk med två språk och två kulturer – den svenska och den finska. Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari varje år.

En annan finskspråkig minoritet i Sverige är tornedalingar. De bor framför allt i Tornedalen, på den svenska sidan av gränsen mot Finland. Vem som är tornedaling kan definieras på olika sätt. Det kan handla om den befolkning som bor i Tornedalen eller användas som benämning på den finsktalande befolkningen som bor väster om Torne älv. De talar ofta tre språk: svenska, finska och meänkieli. En del talar även samiska. Under 1800­talet utsattes denna befolkningsgrupp för en försvensknings­ och assimileringspolitik från den svenska statens sida. Det handlade främst om att man ville tvinga människorna att använda svenskan som språk. Sedan 1999 är tornedalingarna erkänd som en minoritetsgrupp i Sverige och deras språk som ett officiellt minoritetsspråk.

L Ä N G D S N I T T

En stor grupp svedjebrukande finnar invandrade till Sverige. Där de slog sig ner ägnade de sig åt svedjebruk, vilket innebar att de brände ner skogen för att skapa mark som kunde användas för odling och bete.

123

DE STORA KONFLIKTERNAS TID 1 9 0 0 ­ t a l e t v a r y t t e r l i g h e t e r n a s århundrade. De teknologiska framstegen var enorma och bilar, flygplan och datorer förändrade människornas levnadsvillkor i västvärlden i grunden. Medellivslängden ökade liksom levnads­ standarden och företeelser som tett sig omöjliga tidigare, som månfärder och rymdfärder, blev verklighet.

Samtidigt är 1900­talet de stora konflikternas sekel. Under århundradet dog omkring 183 miljoner människor i samband med krig av olika slag. Bombflyg, stridsvagnar och kärnvapen skapade förutsättningar för ett massdödande som saknar motstycke i historien. Folkmord ägde rum i flera länder, däribland Tyskland.

I detta kapitel ska det första och andra världskriget samt kalla kriget, som aldrig utvecklades till ett hett krig mellan supermakterna, behandlas. Dessa var de största av det förra århundradets konflikter.

136

DE STORA KONFLIKTERNAS TID

Första världskriget Sett ur ett historiskt perspektiv var 1800-talet ett förhållandevis fredligt sekel. En maktbalans rådde i Europa och ingen stat tilläts växa sig mäktig på de andras bekostnad.

Men mot slutet av 1800-talet ökade spänningarna mellan stormakt­ erna. Det var flera faktorer som samverkade till detta och tillsammans bidrog de till att störta världen in i ett blodigt världskrig sommaren 1914.

Orsakerna till första världskriget År 1871 enades de tyska staterna och blev ett sammanhållet tyskt kejsar­ döme. I och med detta rubbades den europeiska maktbalansen. Stormak­ terna Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Österrike-Ungern fick nu konkurrens av ett starkt och industrialiserat Tyskland.

Spänningarna mellan stormakterna ökade och tiden mellan 1870 och 1914 kallas därför för ”den väpnade freden”. Det var flera faktorer som bidrog till den ökade rivaliteten mellan de ledande europeiska staterna: • Imperialismen, som innebar att de europeiska staterna skaffade sig kon­ troll över stora delar av världen, medförde att stormakternas intressen ibland kolliderade med varandra. Detta skedde bland annat i Afrika där kampen om landområden ledde till konflikter.

• Den industriella utvecklingen hade gjort att stormakterna tvingades konkurrera om råvaror, arbetskraft och marknader. England, som var den ledande industrinationen vid sekelskiftet 1900, kände sig hotat av framför allt Tyskland.

• Det osmanska väldet, som turkarna bildat under medeltiden, var svagt och höll på att falla sönder. De andra stormakterna konkurrerade om kontrollen över de osmanska områdena, bland annat på Balkan. Inte minst Ryssland och Österrike-Ungern var intresserade av att öka sitt inflytande där.

• I flera länder växte sig en aggressiv form av nationalism allt starkare. I många stater försökte de styrande skapa en stark sammanhållning inom landet genom att framhålla det egna folkets historia och traditioner som bättre än andra länders. På många håll ledde denna nationalism till att det skapades rörelser som ville utvidga landets gränser eller frigöra sig från främmande överhöghet.

Till vänster: Under 1900-talet skedde en enorm vapenteknisk utveckling. Bilden visar en provsprängning av en atombomb i USA. Kärnvapenutvecklingen gjorde att det redan under 1960-talet fanns tillräckligt många kärnvapen i stormakternas arsenaler för att kunna förstöra jorden många gånger om.

137

DE STORA KONFLIKTERNAS TID

BALKAN – EUROPAS OROLIGA HÖRN Nationalismen växte sig stark bland annat på Balkan. Under flera hundra år hade stora delar av Balkan varit delar av det stora osmanska väldet. När det osmanska väldet försvagades innebar detta en möjlighet för de områden som kontrollerades av osmanerna att göra sig fria. Först ut var Serbien. Det medförde att flera stater ville följa Serbiens exempel.

Andra delar av Balkan kontrollerades av Österrike-Ungern. Där skedde en liknande utveckling. Inte minst i Bosnien utvecklades nationalistiska rörelser som krävde ett fritt Bosnien.

De olika nationalistiska strömningarna skapade oro och ledde till att Balkan betraktades som Europas oroliga hörn.

• De ökade internationella spänningarna ledde till en omfattande mili­ tär upprustning. England och Tyskland tävlade om vem som hade den starkaste flottan.

Kartan visar de olika allianserna samt några viktiga krigsskådeplatser under första världskriget.

• Stormakterna ingick olika militära allianser för att försäkra sig om att få stöd från andra länder om krig skulle bryta ut. Vid första världskrigets utbrott stod två allianser mot varandra: trippelalliansen bestående av Tyskland, Österrike­Ungern och Italien samt trippelententen där England, Frankrike och Ryssland ingick.

FINLAND

Brittisk minspärr NORGE i Nordsjön

Petrograd (S:t Petersburg)

Centralmakten Ententen Neutrala stater Kolonier i Nordafrika Tyska ubåtar

SVERIGE

IRLAND

Slaget vid Skagerrak x 1916 DANMARK STORBRITANNIEN NED.

London Slaget vid Somme 1916 Paris Västfronten 1914–17 (den östra linjen hösten 1918)

x

RYSSLAND

TYSKLAND Berlin

BEL.

Östfronten 1914

LUX. Slaget vid x Verdun ÖSTERRIKE-UNGERN 1916 Wien SCHWEIZ

Östfronten 1917

Östfronten 1918

TUG POR

Rom

IEN

SPANIEN

BOSNIEN Sarajevo

RB

ITALIEN

SE

AL

FRANKRIKE

MONTENEGRO

Konstantinopel

Folkmorden i Armenien PERSIEN

Osmanska (Turkiska) riket omkring 1915

ALBANIEN

0

138

500 km

Jerusalem

ARABIEN

DE STORA KONFLIKTERNAS TID

Skotten i Sarajevo Den 28 juni 1914 befann sig den österrikiske tronföljaren Franz Ferdi­ nand och hans hustru Sofia i den bosniska huvudstaden Sarajevo, som var en del av Österrike-Ungern. Medan de färdades i en öppen landå sköts de ner av den serbiske nationalisten Gavrilo Princip, som ogillade det öster­ rikiska inflytandet på Balkan. Österrike ställde ett ultimatum till Serbien och krävde bland annat att få delta i mordutredningen. Efter en månad stod det klart att Serbien inte skulle gå med på de österrikiska kraven och den 28 juli förklarade regeringen i Wien krig mot serberna.

På grund av de olika allianserna utvecklades konflikten snabbt till ett storkrig. Under den svarta veckan avlöste krigsförklaringarna varandra och den sjätte augusti var nästan alla europeiska stormakter indragna i kriget.

Italien gick inte in i kriget förrän 1915. Italienarna gick då i krig mot Öst­ errike och bröt därmed sin tidigare allians.Trippelalliansen kallades därefter för Centralmakten.

Kriget hälsades med glädje i många länder. De flesta betraktade fort­ farande krig som ett acceptabelt sätt att lösa konflikter. Den tyske kejsaren lovade sina soldater att de skulle vara hemma till jul. Han och många andra hade fel. Det var ett långvarigt världskrig som brutit ut sommaren 1914.

Ett helvete av blod och lera Tyska trupper gick först till anfall mot Frankrike. Den tyska krigsledningen hade hoppats kunna besegra fransmännen innan ryssarna hunnit mobilisera i öster. Men den ryska mobiliseringen gick snabbt och Tyskland tvingades utkämpa ett krig på två fronter. Fransmännen lyckades stoppa den tyska offensiven vid floden Marne i östra Frankrike och där på västfronten kom kriget att utveckla sig till ett blodigt, stillastående skyttegravskrig.

Soldaterna i skytte­ gravarna levde ständigt i dödens närhet. Många av dem skulle aldrig återvända hem.

139

DE STORA KONFLIKTERNAS TID

K Ä L L O R

EN BERÄTTELSE: En amerikansk soldat berättar om en skyttegravsstrid på västfronten 1917.

Lusitania, som nämns i texten, var ett amerikanskt passagerarfartyg som tyskarna sänkte 1915. Inte mindre än 1 200 personer dog:

Människor försöker desperat rädda sig från ett sjunkande skepp sedan det träffats av en torped från en tysk ubåt.

”Jag såg män slåss med spadar. Tyskarnas skrik var fasansfulla.

En del slogs bra. Andra kröp på knä samtidigt som de höll upp ett fotografi på sin fru och sina barn. Men det spelade ingen roll. Alla dödades. Spänningen var borta. Vi dödade kallblodigt eftersom det var vår skyldighet att döda så många vi kunde. Jag tänkte ofta på Lusitania. Jag hade sett fram mot att få döda tyskar och nu dödade jag så mycket jag kunde”.

Vem tror du att soldaten berättar för? Vilken bild ger hans berättelse av striderna i skyttegravarna? Vad säger texten om de amerikanska soldaternas syn på tyskarna? Är hans berättelse trovärdig eller finns det risk för att han överdriver?

Krigföringen Kriget ledde till ett ofattbart massdödande. Moderna kulsprutor som sköt hundratals skott i minuten mejade skoningslöst ner soldaterna då de springande över öppen mark anföll motståndarens skyttegravar. Stridsgas, som förstörde ögon och lungor användes av båda sidor. Första världskriget kallas ofta det första moderna kriget och här användes flyg och stridsvag­ nar för första gången.

Många soldater hade svårt att klara av att leva med ständig dödsrädsla.

Många fick ångest och hallucinationer eller blev blinda eller förlamade utan att ha blivit sårade. De fick diagnosen granatchock eftersom man trodde att de fått hjärnskador av skalven från exploderande granater. Idag vet vi att det var posttraumatisk stress som fick dem att kollapsa. Flera av de soldater som paralyserats klarade inte av att lyda order och dömdes för feghet och avrättades för ordervägran.

140

DE STORA KONFLIKTERNAS TID

JULAFTON PÅ VÄSTFRONTEN 1914 När mörkret sänkte sig över västfronten på julaftonen 1914 upphörde skjutandet.

Avståndet mellan skyttegravarna var kort och soldaterna började sjunga julsånger för varandra. Tyska och engelska sånger avlöste varandra. På juldagens morgon möttes britterna och tyskarna i ingenmansland, det vill säga området mellan skyttegravarna.

De gav varandra cigaretter, choklad och whisky, samtalade och tog fotografier. Sedan återvände de till sina ställningar och gjorde sig redo för nya strider.

Det totala kriget Första världskriget var ett totalt krig som drabbade alla delar av samhället.

Civilbefolkningen i de krigsdrabbade områdena fick lida svårt och även på de platser där kriget inte drog fram rådde stor brist på mat och varor av olika slag. Tidigare krig hade inte på samma vis krävt att hela samhällen ställdes om för att klara av krigsansträngningarna. Eftersom industrierna anpassades till produktion av vapen och andra typer av krigsmaterial blev det brist på i stort sett alla varor.

Britterna försökte tvinga tyskarna till underkastelse genom att låta sin flotta stoppa all handel med Tyskland. Tyskarna svarade med att låta sina ubåtar sänka alla fartyg som var på väg till eller från brittiska hamnar.

Detta gjorde att USA gick med i kriget 1917 då flera amerikanska han­ delsfartyg fallit offer och sänkts genom det tyska ubåtskriget.

På östfronten var kriget inte lika rörligt som på västfronten. Kriget gick dåligt för ryssarna. Förlusterna i människoliv var stora och det ryska sam­ hället klarade inte av att ställa om till de krav som kriget ställde. Det rådde svår brist på allt, inte minst bränsle och mat. Tsaren och hans regering kunde inte lösa Rysslands problem. Strejker och demonstrationer bröt ut och i februari 1917 tvingades tsaren abdikera. (Mer om detta s. 185–186).

Kaoset fortsatte emellertid och i oktober 1917 tog kommunisterna mak­ ten och i mars 1918 drog sig Ryssland ur kriget genom att sluta fred med Tyskland. Trots detta kunde tyskarna inte vända krigslyckan.

Tyskland och dess allierade besegras Att USA gick med i kriget blev avgörande. Ett år senare, 1918, fanns över en miljon amerikanska soldater i Europa. I Tyskland ledde krigsförlust­ erna i kombination med bristen på mat och varor till oroligheter med strejker, myterier och demonstrationer som följd. Kejsaren abdikerade och lämnade landet. Tyskland valde att kapitulera trots att det inte fanns några allierade soldater på tysk mark.

Under kriget gjordes en del uppfinningar som senare fick civil betydelse. Under första världskriget utvecklades armbandsklockor. De fickur som tidigare varit vanliga, var olämpliga i skyttegravarna där man ibland låg på mage för att skydda sig mot kulor och splitter. Det var mycket lättare att läsa av tiden om man hade klockan på armen istället för i fickan.

141

DE STORA KONFLIKTERNAS TID

När kriget var slut hade 10 miljoner människor mist livet och dubbelt så många skadats. Nu förändrades synen på krig som konfliktslösare. Röster höjdes som sa ”aldrig mera krig”.

Konsekvenser av första världskriget Mycket av den gamla världen gick under som ett resultat av kriget. Flera av Europas kejsardömen, det ryska, det tyska, det österrikiska och det osmanska försvann. Demokratier med allmän rösträtt och ökad jämlikhet skapades.

Flera olika freder slöts efter kriget men den som tilldrog sig mest upp­ märksamhet och som fortfarande är den mest omdiskuterade, är den som slöts mellan Tyskland och segermakterna i Versailles utanför Paris: • Tyskland tvingades lämna ifrån sig stora landområden och förlorade alla sina kolonier.

• Tyskland förlorade staden Danzig och en landremsa, den polska korri­ doren, som skilde Tyskland från Ostpreussen, den östra delen av det tyska riket.

• Tyskland tvingades nedrusta. Arméns storlek begränsades till 100 000 man, flygvapnet förbjöds och flottan fick inte återuppbyggas.

• En speciell paragraf i fredsavtalet tvingade Tyskland att ta på sig hela skulden för kriget.

• Tyskarna skulle betala ett enormt krigsskadestånd för de skador de orsakat.

Efter Parisfrederna

ISLAND (i personalunion med Danmark)

Nya stater Brittiskt mandatområde Franskt mandatområde Kolonier i Nordafrika

FINLAND NORGE SVERIGE

ESTLAND LETTLAND

142

POR

Kartan visar hur Europa ritades om som en följd av Parisfrederna.

TUG

AL

ndet enla Rh

IRLAND DANMARK Moskva STORLITAUEN (Självständigt BRITANNIEN Danzig 1922) Polska korridoren NED. Berlin London SOVJETUNIONEN POLEN BEL. TYSKLAND Paris LUX. TJECKOS AlsaceLOVAKIE Lorraine N ÖSTERRIKE SCHWEIZ UNGERN FRANKRIKE JU RUMÄNIEN GO SL AV ITALIEN IEN BULGARIEN SPANIEN Rom Konstantinopel SPANSKA MAROCKO

MAROCKO

GREKLAND

SYRIEN

ALBANIEN TUNISIEN

LIBYEN

IRAK

LIBANON PALESTINA

ALGERIET

PERSIEN

TURKIET

EGYPTEN (Självständigt 1922)

TRANSJORDANIEN

KUWAIT

SAUDIARABIEN

Versaillesfreden kritiserades redan i sin samtid för att vara för hård och för att skapa revanschlusta hos Tyskland och därmed öka risken för ett nytt storkrig. Övriga konsekvenser av kriget: • Finland och de baltiska staterna blev självständiga.

• Jugoslavien, som bestod av Serbien, Kroatien, Bosnien, Hercegovina, Slovenien, Montenegro, Makedonien och Kosovo, skapades och blev ett land med många etniska grupper.

• Det osmanska väldet upplöstes och istället skapades mandatområden i Mellanöstern. Britterna fick kontroll över Palestina och Irak, och frans­ männen fick ansvar för att kontroll­ era Libanon och Syrien.

• Turkiet skapades och blev det os­ manska väldets efterföljare.

• En överstatlig organisation, Nation­ ernas förbund, skapades som skulle verka för fredliga lösningar av kon­ flikter mellan stater.

På denna politiska teckning ser vi hur ett barn gråter efter det att fredsförhandlingarna i Versailles avslutats. Barnet symboliserar den framtid som kommer att få känna på konsekvenserna av den hårda freden.

KRIGET OCH DEMOKRATISERINGEN Hela befolkningen i de krigsdrabbade länderna påverkades av kriget. När männen kallades in för att göra krigstjänst tog kvinnorna över de sysslor som annars sköttes av männen. Kvinnorna tog över arbetet i industrierna och skötte jordbruket. Detta ledde till en ökad jämställdhet efter kriget. Kvinnorna hade visat att de kunde utföra samma arbetsuppgifter som männen.

Oavsett social ställning drabbade kriget alla män. Sida vid sida kämpade de i skyttegravarna eller låg i beredskap för att försvara landets gränser. Första världskriget ledde därmed till en ökad social utjämning mellan samhällsklasserna och blev på så vis en drivande kraft bakom det demokratiska genombrottet med allmän rösträtt som ägde rum i många länder i Europa efter kriget.

143

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

Efter kriget hade Storbritannien inte längre kraft och resurser att hålla kvar Indien och 1947 beslutade den brittiska regeringen att man skulle lämna landet.

Samtidigt ökade de religiösa motsättningarna mellan muslimer och hinduer i Indien. Ett resultat av denna konflikt blev att Indien delades i två stater i samband med självständigheten: Indiska unionen och Pakistan.

Delningen ledde till en av världens största folkomflyttningar. Hinduer gav sig av från områden som skulle bli muslimska och muslimer lämnade områden som skulle kontrolleras av hinduer. Inte mindre än 14 miljo­ ner människor flydde som en följd av delningen. Omkring en miljon människor dödades. Framtiden kom att präglas av ständiga gränskon­ flikter mellan Indien och Pakistan. Pakistan delades 1972 i två stater – Pakistan och Bangladesh. Fortfarande idag är relationerna spända mellan Indien och Pakistan.

Utvecklingen i Mellanöstern Kraven på nationell frihet spred sig också till Mellanöstern. Där hade Frankrike och Storbritannien efter första världskriget fått i uppdrag av Nationernas förbund att förvalta de tidigare osmanska områdena som mandatområden. Det innebar att områdena styrdes av regeringarna i Paris och London. Mellanöstern var ett intressant område för många efter­ som världens största oljetillgångar fanns här.

KA IS SP ET KA AV H

TURKIET

Mosul

SYRIEN LIBANON MEDELHAVET

IRAN Damaskus

Bagdad

IRAK

Tigr

is

PALESTINA Jerusalem

EGYPTEN

Euf

rat

TRANSJORDANIEN

Basra

SAUDIARABIEN

KA IS RS PE KEN VI

184

KUWAIT

Mandatområden i Mellanöstern efter första världskriget DA RÖ VET HA

Kartan visar situationen i Mellanöstern efter det första världskrigets slut.

Brittiskt mandatområde Franskt mandatområde Möjlig kurdisk stat

0

500 km

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

När andra världskriget var slut ökade nationalismen i mandatområdena.

Precis som på många andra håll ville befolkningen styra sig själva utan inblandning från politiker i England eller Frankrike. Syrien och Libanon gjorde sig fria från Frankrike och britterna drog sig tillbaka från Irak. Även Transjordanien, det vill säga Palestina öster om Jordanfloden, blev självständigt. Inom de nya staterna rådde starka motsättningar. Vi ska titta närmare på utvecklingen i några stater i Mellanöstern: Irak, Iran och Israel-Palestina.

Irak Redan 1932 blev Irak ett självständigt kungarike. Trots det hade britterna fortfarande ett stort inflytande över landet, inklusive stora intressen i Iraks rikliga oljetillgångar. De religiösa och politiska motsättningarna i Irak har under hela självständighetsperioden varit stora. I landet finns både sun­ ni- och shiamuslimer och spänningarna mellan dem har gjort att landet skakats av uppror och oroligheter. Dessutom fanns och finns fortfarande en kurdisk minoritet som vill ha en egen stat. År 1958 störtades den västvänlige irakiske kungen i en statskupp. Irak blev republik och inledde ett närmande till länderna i östblocket. Men redan efter några år inträffade en ny statskupp som förde Baathpartiet till makten. Landet utvecklades till en enpartistat. Baathpartiet var bärare av den arabiska nationalismens idéer som handlade om att politiskt och kulturellt ena alla araber. Denna typ av idéer kallas panarabism och Baath­ partiet hade anhängare i hela Mellanöstern.

Efter en ny statskupp 1979 blev Saddam Hussein president i Irak.

Saddam Hussein styrde landet med järnhand och slog hänsynslöst ner all opposition. Under hans tid vid makten var landet i krig med Iran mellan åren 1980 och 1988. Anledningen till kriget var att båda länderna gjorde anspråk på några oljerika områden i Persiska viken. I den här konflikten stödde västvärlden Irak både med både pengar och vapen eftersom man var rädd för att den islamiska revolutionen i Iran 1979 skulle sprida sig till andra länder i regionen.

1990 gick irakiska trupper till anfall mot grannlandet Kuwait för att skaffa sig kontroll över landets rika oljetillgångar. USA, som tidigare gett sitt stöd till Saddams regering i kriget mot Iran, gick nu till anfall mot Irak i spetsen för en FN-koalition. Irak besegrades och tvingades dra sig tillbaka. Dock satt Saddam Hussein kvar vid makten.

I samband med Kuwaitkriget gjorde kurderna uppror för att försöka bilda en egen stat. Saddam Husseins trupper slog ner upproret med stor brutalitet. Bland annat användes nervgas mot den kurdiska befolkningen i byn Halabja.

185

En staty av Saddam Hussein välts omkull och förstörs sedan regimen kollapsat efter den amerikanska attacken 2003.

Efter Kuwaitkriget blev landet utsatt för olika typer av ekonomiska sank­ tioner. Bland annat förbjöds handel med varor som skulle kunna användas i militärt syfte.

I början av 2000-talet anklagade USA Irak för att ha utvecklat mass­ förstörelsevapen och för att ge sitt stöd till terrororganisationen al-Qaida, så 2003 gick USA ännu en gång till anfall mot Irak. Detta skedde utan FN:s godkännande. Irak besegrades och Saddam Hussein greps och av­ rättades. Några massförstörelsevapen hittades aldrig. År 2011 avslutades Irakkriget och USA började dra tillbaka sina trupper. Kriget ledde till att många människor tvingades fly från Irak. Situationen i Irak är fortfarande orolig och risken för terrorattacker är stor. Oroligheter i regionen riskerar att påverka situationen i landet.

Iran Persien, som bytte namn till Iran 1935, tillhörde inte de mandatområden som skapats i Mellanöstern efter första världskriget. Landet var emellertid beroende av handeln med européerna för att få exportinkomster. Redan 1914 hade britterna tack vare företaget APOC, Anglo-Persian Oil Company, skaffat sig stort inflytande över den persiska oljeindustrin. Även andra länder försökte skaffa sig inflytande i Persien för att komma över den åtråvärda oljan. Persien blev aldrig en europeisk koloni men under hela 1900-talet har utländska makter försökt lägga sig i hur landet ska styras.

I mitten av 1920-talet lyckades ledaren, shahen, bryta det utländska inflytandet och inleda en moderniseringsprocess av landet. Under andra världskriget misstänktes den iranske ledaren för att stödja tyskarna och trupper från Storbritannien och Sovjetunionen invaderade Iran och shahen tvingades abdikera.

186

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

Efter kriget var det politiska läget instabilt och den nye ledaren kunde öka sin makt tack vare att armén var lojal mot honom. I början av 1950-­talet styrdes Iran av Mohammad Mossadeq. Han försökte minska det utländska inflytandet i Iran bland annat genom att nationalisera landets oljekällor.

Detta väckte ont blod i flera västerländska stater, bland annat i USA. Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA stödde en statskupp och Mossadeq tvingades avgå.

Under shahen Mohammad Riza Pahlavi utvecklades landet i väster­ ländsk riktning och började moderniseras med ekonomisk hjälp från bland annat USA. 1963 inträffade ”den vita revolutionen”. Den innebar att jord delades ut till bönderna samtidigt som industrin byggdes ut. Stora satsningar gjordes på utbildning och kvinnornas ställning stärktes. Från att tidigare ha saknat politiskt inflytande fick de nu rösträtt. Men under 1970-talet höjdes röster som kritiserade shahens politik. Inte minst det muslimska präster­ skapet var kritiskt till de västerländska värderingar som slagit rot i landet.

Bland folket var missnöjet stort med den omfattande korruptionen och säkerhetspolisens brutalitet mot politiska motståndare. Vid universiteten krävde studenterna ökade politiska rättigheter och runt om i landet hölls demonstrationer mot shahen. 1979 tvingades shahen avgå.

Ny premiärminister blev den religiöse ledaren ayatollah Khomeini som kom tillbaka efter att ha befunnit sig i landsflykt. Steg för steg ökade han prästerskapets makt. Oppositionella förföljdes, fängslades och avrättades.

Den islamiska revolutionen innebar att Iran utvecklades till en västkritisk, islamisk republik under ledning av det islamistiska prästerskapet.

Hösten 1979 togs personal på den amerikanska ambassaden i Teheran som gisslan. Gisslandramat pågick i över ett år och ledde till att USA valde att stödja Irak när det åtta år långa kriget mellan Iran och Irak bröt ut 1980. Khomeini dog 1989 men det muslimska prästerskapet har behållit sitt grepp över landet.

I början av 2000-talet fruktade USA och flera EU-länder att Iran hade planer på att utveckla kärnvapen. Ar 2007 infördes där­ för ekonomiska sanktioner mot landet för att få Iran att gå med på att inte utveckla sådan kärnteknik som kan användas mili­ tärt. I början av 2016 hävdes sanktionerna och relationerna mellan Iran och USA samt EU-länderna förbättrades. På senare år har I samband med firande av den islamska revolutionens relationerna mellan Iran och Israel försämrats 20-årsjubileum 1999 avbildade iranska kvinnor med avsevärt och väpnade attacker från båda håll olikfärgade plakat i händerna den iranska flaggan och ayatollah Khomeinis ansikte. har förekommit.

187

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

AZAR NAFISI OCH KVINNORS RÄTT TILL BILDNING I mitten av 1990-talet förlorade professor Azir Nafisi sitt jobb som lärare vid universitetet i Irans huvudstad Teheran. I hemlighet fortsatte hon emellertid att undervisa en grupp kvinnor i sitt hem. Varje vecka samlades de för att läsa förbjuden västerländsk litteratur som bland annat den ryske författaren Vladimir Nabokovs roman Lolita.

Läsningen av böcker ledde till politiska diskussioner av ämnen som var känsliga eller till och med förbjudna i det muslimska prästerskapets Iran. Det kunde bland annat handla om kärlek, kvinnlig sexualitet och dans.

Azar Nafisi flyttade till USA 1997 och där skrev hon om sina erfarenheter i en bok som gavs ut 2003 med titeln Att läsa Lolita i Teheran. Liv genom böcker.

Israel och Palestina Det europeiska hatet mot judar, antisemitismen, hade varit stark sedan medeltiden och med jämna mellanrum blossade den upp med attacker mot judar och judisk egendom som resultat.

I slutet av 1800­talet uppstod en rörelse som ville ge judarna ett eget land där de kunde känna sig trygga. Denna rörelse brukar kallas för sionism.

Judiska emigranter, främst från Europa, begav sig till Palestina där de grundade kollektivt styrda jordbruk, kibbutzer. På grund av den starka antisemitismen i Europa under mellankrigstiden (1919‒1939) ökade den judiska invandringen mer och mer. Relationerna mellan judar och de araber som också bodde i Palestina försämrades då det började bli brist på jord och vatten. År 1939 bestämde britterna att den judiska invandringen till Palestina – som fortfarande var ett brittiskt mandat – skulle begränsas.

Efter andra världskriget fick FN ta över ansvaret för Palestina. FN föreslog att man skulle dela Palestina i en judisk och en palestinsk stat, vilket stöddes av judarna men avvisades av palestinierna och de omgivande arabstaterna. Men med stöd från bland annat USA och Sovjetunionen utropades den nya staten Israel 1948. En viktig faktor bakom beslutet att skapa staten Israel var den förintelse av Europas judar som ägt rum under andra världskriget. Detta skapade en stark opinion för upprättandet en judisk stat.

Skapandet av Israel ledde till stort missnöje i arabvärlden och 1948 utbröt det första av flera krig mellan Israel och grannstaterna då de om­ givande arabstaterna anföll den nybildade staten Israel. Israelerna var fram­ gångsrika och Israel kunde därmed lägga under sig nya landområden och blev därmed större än vad som ursprungligen planerats i FN:s delnings­ förslag 1947. Judiska immigranter från hela världen begav sig till Israel, som utvecklades till ett modernt industriland.

188

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

Jerusalem Port Said

JORDANIEN

Israel efter vapenvilan 1949 Israel enligt FN:s delningsförslag 1947

SAUDIARABIEN

Områden ockuperade av Israel under sexdagarskriget i juni 1967

Kairo

SYRIEN

•

Amman Jerusalem

ISRAEL

JORDANIEN

Suez Eilat

EGYPTEN

Sinaihalvön

n

Sharm el-Sheik

Akaba

Port Said

Gazaremsan

ike z-v

n

EGYPTEN

Amman Jerusalem

JORDANIEN Eilat

Haifa

Västbanken

Tel Aviv-Jaffa •

•

ISRAEL

Sinaihalvön

Damaskus • Golanhöjderna

Sue

Kairo

Suezkanalen MitlaSuez passet

ike z-v

n

SAUDIARABIEN

Gazaremsan

Nil en

ISRAEL

Sinaihalvön

ike z-v

Sue

Nil en

EGYPTEN

Tel Aviv-Jaffa •

Sue

Suez

Suezkanalen

Haifa

•

LIBANON Beirut

Nil en

Gazaremsan

Damaskus • Golanhöjderna

Amman

Tel Aviv-Jaffa •

ISRAEL efter 1982 LIBANON Beirut

SYRIEN

Damaskus •

Port Said

ISRAEL 1967–73

LIBANON

SYRIEN

ISRAEL 1948–67

Sharm el-Sheik

Akaba SAUDIARABIEN

Område återlämnat till Egypten 1982 Palestinskt självstyre 1993 Områden under fortsatt ockupation

Kartan visar staten Israels utbredning efter krigen 1948–49 och 1967.

I slutet av 1970-talet bekräftade grannländerna Israels gränser. På första bilden syns även gränsdragningen för FN:s delningsförslag 1947.

Krigen förvandlade över två miljoner palestinier till flyktingar. Redan under kriget 1948 flydde över 725 000 palestinier från sina hem. Majori­ teten flydde till de delar av Palestina som inte kontrollerades av Israel medan andra valde att sätta sig i säkerhet i grannländerna, exempelvis i Syrien och Libanon. Idag lever drygt 2,8 miljoner palestinier på Väst­ banken och 2,1 miljoner på Gazaremsan. Ytterligare 1,5 miljoner palestin­ ska flyktingar bor i Syrien, Libanon och Jordanien. Många finns även på andra håll i världen.

Frågan om vart alla flyktingar ska ta vägen är en av de stora knäck­ frågorna i Israel-Palestinakonflikten. De andra handlar om hur Israels framtida gränser ska se ut och vilken ställning staden Jerusalem ska ha i framtiden. Både palestinier och israeler vill ha Jerusalem som sin huvud­ stad. Jerusalem är en religiöst viktig stad för såväl judar som muslimer och kristna.

Redan under 1950-talet skapade palestinierna en befrielserörelse kallad al-Fatah. Den hade målet att driva bort judarna ur Palestina. Detta mål togs över av den palestinska befrielseorganisationen, PLO, som bildades under 1960-talet. Från baser i grannländerna utförde PLO gerillaattacker mot israeliska mål. År 1987 utbröt ett stort palestinskt uppror mot israelerna, intifadan.

Konflikten präglades av våldsdåd som begicks av båda sidor. I början av 1990-talet inleddes samtal mellan företrädare för staten Israel och palestinierna och man kom överens om att ingå ett fredsavtal. Freden blev emellertid inte långvarig och det dröjde inte länge innan konflikten blossade upp på nytt.

189

Den palestinska staten Redan 1988 utropade PLO en palestinsk stat som skulle bestå av två huvudområden: Gazaremsan och Västbanken. Det palestinska självstyret in­ leddes efter Osloavtalet 1993. Sedan 2007 styrs Gaza av organisationen Hamas och Västbanken av Fatah. Den palestinska staten har hittills erkänts av en stor majoritet av FN:s 193 medlemsländer men Palestina är ännu inte fullvärdig medlem av FN. Judiska bosättare ockuperar med stöd från staten Israel delar av Västbanken och antalet bosättare där har ökat under de senaste tio åren medan hela Gazaremsan utrymdes av den judiska Palestinska kvinnor bär vatten i ett flyktingläger befolkningen 2005. i Amman i Jordanien. Konflikten mellan israeler Hamas bildades i samband med att intifadan och palestinier har gjort att över två miljoner bröt ut 1987 och är ett islamistiskt parti. Or­ palestinier befinner sig på flykt. Många bor i ganisationen erkänner inte staten Israel och är flyktingläger i närområdet. motståndare till Osloavtalet. Den palestinska enheten bröts 2007 då samarbetet mellan Fatah och Hamas upphörde och därför styr dessa partier olika områden av den palestinska staten.

Relationerna mellan den palestinska staten och Israel har varit spända och flera krig har brutit ut. Det största kriget inleddes i oktober 2023 då Israel anfölls med raketer från Gazaremsan samtidigt som Hamasanhängare gick över gränsen och genomförde massakrer på civila israeler och tog mer än 250 personer som gisslan. Israel svarade med att förklara krig mot Hamas och inledde ett fullskaligt krig på marken och i luften. Kriget har skördat tiotusentals offer bland de civila palestinierna och Israel har fått mycket kritik och anklagats för folkrättsbrott.

De afrikanska länderna gör sig fria Med andra världskrigets slut kom koloniernas frigörelse även till Afrika.

De afrikanska ländernas frigörelseprocess såg olika ut beroende på vilken kolonialmakt som kontrollerat dem. Utvecklingen blev våldsammare i de tidigare franska, belgiska och portugisiska kolonierna än i de brittiska. De brittiska områdena var bättre förberedda för att klara sig själva, inte minst tack vare att där fanns en medelklass med högre utbildningsnivå och där fanns också bättre fungerande politiska institutioner.

Trots att avkoloniseringen kan betraktas som avslutad vid mitten av 1970-talet fanns det länder där de vita hade makten långt in på 1980­­­talet. Ett av dessa länder var Sydafrika.

190

IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

Sydafrika I Sydafrika hade britterna skapat Kapkolonin i början av 1800-talet. Då fanns redan en grupp europeiska kolonister i södra Afrika. De var ätt­ lingar till holländare som utvandrat från Europa redan på 1600-talet. De kallades boer efter det holländska ordet för bonde. I området bodde även afrikaner. Mellan åren 1898 och 1901 utkämpades ett blodigt krig mellan engelsmän och boer, boerkriget. Anledningen var de stora guldfyndigheter som fanns i de områden där boerna slagit sig ner och som nu engelsmän­ nen ville åt. Engelsmännen var militärt starkare och segrade. År 1948 införde den vita regeringen i Syd­afrika en strikt rasåtskillnads­ politik kallad apart­heid. Apartheid betyder åtskillnad på afrikaans, ett språk som liknade holländskan och som talades av de vita i Syd­afrika.

Befolkningen delades in i vita, svarta (det vill säga afrikaner), och färgade.

Till den sistnämnda gruppen hörde exempelvis indier och kineser. De olika grupperna skulle skiljas från varandra ge­nom att särskilda bostadsområden, skolor, bussar, parkbänkar och annat inrättades. Spän­ ning­arna mellan afrikanerna som slutit sig samman i ANC, African National Congress, och regeringen ökade. De kulminerade i den så kallade Sharpevillemassakern 1960, då 250 svarta demonstranter sköts ihjäl av polis.

Rasåtskillnadspolitiken kritiserades allt kraft­ igare av världssamfundet. Under 1980-talet skakades landet av raskravaller och regeringen tvingades att mjuka upp sin rasåtskillnads­ politik. Den internationella kritiken av apart­ heid fortsatte dock och i flera länder uppman­ ade aktivister till bojkott av Sydafrika och sydafrikanska varor. Sydafrika fick inte delta i internationella idrottstävlingar som OS och sydafrikansk frukt och vin kunde inte säljas i affärerna. År 1989 kom F W de Klerk till makten och då förbättrades villkoren för afrikanerna. År 1990 frigavs ANC:s ledare Nelson Mande­ la, som suttit fängslad i 28 år. Förhandlingar inleddes som innebar slutet för apartheidpoli­ tiken och i de fria val som hölls 1994 segrade ANC då partiet fick mer än 60 % av rösterna.

Segregerad toalett i Johannesburg. Bilden tagen så sent som 1986.

Nelson Mandela blev sydafrikansk president.

191

RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

R

y s s l a n d , K i n a o c h U S A räknas till dagens stormakter. En stormakt kan beskrivas som ett land som har förmåga att påverka och utöva makt över andra länder. Ryssland, Kina och USA har inte alltid varit starka och för att förstå varför dessa länder utvecklats till stormakter måste vi titta på deras historia. Varför blev de stormakter? Hur har de använt sin makt och sitt inflytande? På vilket sätt är de produkter av sin historia? I detta kapitel ska vi titta närmare på vad det var som gjort att Ryssland, Kina och USA blivit världens mäktigaste länder.

198

RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

Ryssland Det första ryska riket växte fram på 800-talet vid floden Dnepr i nuva­ rande Ukraina. Huvudstad blev Kiev. På 1200-talet erövrades riket av mongoler som kontrollerade Ryssland i 200 år.

Under 1400-talet utvecklades ett maktcentrum kring Moskva. Fursten i Moskva började kalla sig tsar och under hans ledning lyckades Ryssland göra sig fritt från det mongoliska väldet. Det var härifrån som den ryska stormakten långsamt började växa fram.

Under 1600-talet började Ryssland på allvar att uppträda som en europeisk stormakt. Men det stod klart för de styrande att Ryssland var tvunget att moderniseras om landet skulle kunna hävda sig mot de andra europeiska stormakterna. Ryssland var ett av de fattigaste länderna i Europa.

Vid slutet av 1600-talet inledde tsar Peter den store en omfattande modernisering av riket. Krigsmakten, skeppsbyggandet, förvaltningen och hantverket moderniserades enligt västeuropeiskt mönster. Kunskap om Europa skaffade han sig genom egna resor, spioner och genom att bjuda in utländska experter till Ryssland. Man brukar säga att tsar Peter inledde en europeisering av Ryssland. Men detta var inte helt oproblematiskt. I Ryssland fanns det en del som ville att landet skulle bli mera likt Europa 2 000 km

sej

Jeni

Len

a

0

Ob

FINLAND

S I B I R I E N

Sankt Petersburg

Dnepr

Volga

Moskva

MANCHURIET KINA TURKMENISTAN

PERSIEN

AFGHANISTAN

JAPAN

Ryssland expansion

Storfurstendömet Moskva 1462 Ryssland ca. 1580 Erövrat område 1581–1689 Erövrat område 1690–1904

Vid mitten av 1800-talet var Ryssland ett mycket stort land. Det bredde ut sig över två världsdelar och var till ytan mer än dubbelt så stort som USA. Invånarna talade många olika språk, bland annat ryska och ukrainska, och tillhörde omkring 50 olika nationaliteter. Drygt 40 % av befolkningen var ryssar.

199

RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

ESTLAND LETTLAND LITAUEN

FINLAND

POLEN VITRYSSLAND

D R Y S S L A N

UKRAINA

MOLD.

GE

TU

RK

AR IE

M

T

EN

GI

IE

EN

N

KAZAKSTAN

KIS

IS TA N

IRAN

N

EN

TA

M

IRAK

MONGOLIET

BE

RK

BA AZ JD ER ZJ AN

UZ

SYRIEN

OR

TU

Kartan visar de olika oberoende stater som bildades efter Sovjetunionens upplösning 1991.

Inte mindre än 15 nya stater bildades inom det gamla väldets gränser.

KIRGIZISTAN

TADZJIKISTAN

KINA

Sovjetunionen upphör att existera Gorbatjovs reformer innebar en ökad öppenhet och debatt i det sovjetiska samhället. År 1990 blev det tillåtet för andra partier att konkurrera med kommunistpartiet om makten. Men de ekonomiska problemen fortsatte och ledde till oro. Samtidigt skedde ett nationellt uppvaknande bland olika etniska grupper som krävde frihet från Moskva.

I Sovjetunionen fanns det gammalkommunister som ville se en åter­ gång till den situation som rått i landet innan Gorbatjov blev ledare och 1991 försökte de ta makten genom en statskupp. Men kuppen misslyck­ ades och nu stod det klart att det skulle bli mycket svårt att hålla ihop det väldiga landet. Under hösten 1991 upphörde Sovjetunionen att existera.

Effekter av Sovjetunionens upplösning Efter Sovjetunionens upplösning skapades 15 nya stater. En del av de forna sovjetrepublikerna, exempelvis länderna i Baltikum, inledde ett när­ mande till Västeuropa och blev medlemmar i EU och i försvarsalliansen Nato. Andra länder, som Ukraina, valde att behålla nära relationer med Ryssland, som varit den största och ledande delen av det sovjetiska väldet.

Tillsammans med en del tidigare sovjetrepubliker bildade Ryssland den ryska federationen. Spänningar inom den har lett till krig mellan Ryssland och Tjetjenien sedan Tjetjenien hotat att lämna federationen.

210

RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

Sovjetunionens plats i FN övertogs av Ryssland. Ryssland har också tagit över stora delar av den sovjetiska krigsmakten med dess kärnvapen.

Det kommunistiska systemet avskaffades i de nya staterna. De flesta ut­ vecklades till bräckliga demokratier medan andra, exempelvis Vitryssland, blev diktaturer. Flera av länderna brottas idag med problem som har sina rötter i sovjettiden. Miljöförstöring, ekonomiska problem och avsaknad av demokratiska traditioner är några av dem.

Flera av staterna inom såväl Sovjetunionen som östblocket bestod av många etniska grupper. I några fall ledde östblockets upplösning och Sovjet­unionens fall till att de etniska konflikter som funnits under lång tid kom upp till ytan. I Tjeckoslovakien ledde detta till att staten delades i två delar – Tjeckien och Slovakien. Här gick allt fredligt till. I Jugoslavien ledde denna process till krig.

Kriget i Jugoslavien Jugoslavien var en stat som bestod av flera olika etniska och religiösa mino­ riteter – serber, kroater, slovener och bosnier. När Jugoslavien skapade­­s efter första världskriget utgjorde Serbien grunden för den nya staten. Den serbiska dominansen ledde till missnöje bland de andra befolknings­ grupperna. Under kalla kriget var Jugoslavien en kommunistisk stat, men landet hade inte lika nära relationer med Sovjetunionen som de övriga länderna i Östeuropa.

När de kommunistiska regeringarna i östblocket föll 1989 påverkade detta även utvecklingen i Jugoslavien. Vid kommunistpartiets kongress uppstod stor oenighet mellan den serbiske och den slovenske delegaten om hur det framtida Jugoslavien skull­e se ut. Serberna, som ville be­ ÖSTERRIKE hålla ett serbdominerat Jugoslavien, UNGERN SLOVENIEN gick till anfall mot Slovenien och RUMÄNIEN Zagreb Ljubljana Kroatie­­n som ville lämna unionen.

KROATIEN Ett resultat av kriget, som utkämpa­ des 1991–92, blev att Slovenien och BOSNIENBelgrad HERCEGOVINA Kroatien blev självständiga stater.

SERBIEN D

R

IA

ITALIEN

Kartan visar Jugoslavien efter upplösningen i början av 1990-talet.

TI

SK

A

MONTENEGRO

H

A

Podgorica

V

Prishtina

KOSOVO

BULGARIEN

Sarajevo

A

Skopje

ET

MAKEDONIEN ALBANIEN

GREKLAND

211

RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

År 1992 bröt krig ut i Bosnien-Hercegovina sedan landet förklarat sig självständigt. Landet bestod av serber, kroater och muslimer. Ledarna gjorde de olika folkgrupperna medvetna om sin etnicitet och sin religiösa tillhörighet och tidigare vänner förvandlades till bittra fiender. Historiska oförrätter lyftes fram och förvandlades till dagspolitik. Under kriget ska­ pades etniskt rena områden. Etnisk rensning innebär att en befolknings­ grupp tvingas bort från ett område.

I augusti 1995 grep Nato in i konflikten och tvingade de olika parterna att förhandla. Kriget slutade i december 1995 då parterna skrev under det så kallade Daytonavtalet i Dayton i USA. Omkring 110 000 människor dödades i kriget och 2,2 miljoner människor tvingades fly. Detta gör kriget i Jugoslavien till den värsta konflikten i Europa sedan andra världskriget. Flera av de högsta militära och politiska ledarna ställdes inför rätta efter kriget, anklagade för krigs­ brott och brott mot mänskligheten.

Putins Ryssland Precis som Sovjetunionen är dagens Ryssland ett ofritt land. Allmänna val hålls, men den politiska oppositionen motarbetas. De som öppet kritiserar regeringens politik riskerar att arresteras och dömas till fängelsestraff.

Nyhetsrapporteringen i tv och i tidningar kontrolleras av regeringen, korruptionen är utbredd och även domstolarna styrs politiskt.

Efter Sovjetunionens fall ersattes planekonomin av kapitalism. Detta systemskifte har gjort ett fåtal ryssar väldigt rika men lett till arbetslöshet och stor fattigdom för andra. De som byggde upp stora förmögenheter efter Sovjetunionens fall kallas oligarker och har också politiskt inflytande.

Ryssland använder sin olja och gas för att sätta politiskt tryck på sina grannländer för att därmed kunna påverka deras politiska vägval.

Dagens Ryssland vill vara en stormakt på samma sätt som tsar­ryssland och Sovjetunionen. Stora summor satsas på en omfattande militär upp­ rustning. I ett tal 2005 kallade den ryske ledaren Vladimir Putin Sovjet­ unionens fall för ”1900-talets största geopolitiska katastrof ”.

I slutet av februari 2022 gick Ryssland till anfall mot Ukraina. Den offi­ ciella förklaringen var att Ryssland ville ”befria” landet från den sittande regeringen som man påstod var nazistisk och även förhindra att Ukraina närmade sig EU och Nato. Världen svarade med att införa omfattande sanktioner mot Ryssland vilka slog hårt mot landets ekonomi. Bland annat begränsade flera länder sin import av rysk olja och gas. Många länder, däribland Sverige, skickade också olika typer av krigsmaterial till Ukraina.

212

Vladimir Putin har ett förflutet i den ryska säkerhetstjänsten KGB. Han har varit Rysslands president två gånger: 1999–2008 och sedan 2012. Under hans tid vid makten har Ryssland alltmer börjat uppträda som en stormakt av tsarrysk eller sovjetisk typ.

På bilden ser vi president Putin passera in genom Kremls gyllene portar.

Kreml var säte för de styrande både under tsarväldet och sovjettiden.

RYSSLAND OCH UKRAINA Ryssland och Ukraina har en gemensam historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Östra Ukraina blev en del av det tsarryska imperiet redan under 1600-talet medan de västra delarna av landet kontrollerades av Polen ända fram till andra världskrigets slut. Den strategiskt viktiga Krimhalvön införlivades med Ryssland 1783. År 1924 blev Ukraina en av republikerna i den nybildade staten Sovjetunionen. Den sovjetiska ledaren Nikita Chrustjov gav Krim till Ukraina 1954. Detta var inget problem eftersom Ukraina då var en del av Sovjetunionen.

Då Sovjetunionen gick under 1991 blev Ukraina självständigt. Det fanns då en stor rysk befolkning i östra Ukraina.

Putin har ägnat mycket kraft åt att återupprätta Rysslands storhet internationellt och detta har bland annat drabbat Ukraina. Under våren 2014 utbröt oroligheter.

Ryssland hävdade att den ryska minoriteten i östra Ukraina och på Krimhalvön var hotad och lovade att beskydda den. Tillsammans med ryska separatister på Krim och ryska militära enheter tog Ryssland kontroll över Krim. I den folkomröstning som hölls på Krim förklarade befolkningen att de ville tillhöra Ryssland, och Putin förklarade sig villig att acceptera detta. Detta ledde till oro i flera tidigare Sovjetrepubliker. Vilka planer har egentligen Ryssland? Vill Putin införliva flera områden som tidigare tillhört Sovjetunionen med Ryssland? I februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina.

213

MÖT HISTORIEN 50 p

MÖT

HISTORIEN 50 p

MÖT HISTORIENs inledande kapitel behandla­­r historieämnet, källor och källkritik samt hur historia används i dagens samhälle. Sedan följer en krono­logisk översikt över historien från forntid till 1800-talet. Huvuddelen av boken upptas av fem tematiska kapitel med betoning på 1800- och1900-­ talens historia. Dessa är fristående och kan läsas oberoende av varandra. Nytt i denna upplaga är bland annat en förlängd kronologi, ett antal kronologiska längdsnitt och texter om de nationella minoriteterna.

I varje kapitel finns frågor, diskussionsuppgifter samt övningar i källkritik och historiebruk.

Olle Larsson

MÖT HISTORIEN 50p är ett läromedel avsett för nivå 1a1 i historia. Det avser att med breda penseldrag visa på de stora utvecklingslinjerna i historien.

Betoningen ligger på tiden från slutet av 1800-talet och fram till våra dagar.

MÖT

HISTORIEN 50 p

Olle Larsson (fil.dr. i historia) är författare till MÖT HISTORIEN och arbetar sedan många år som lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö.

Han är dessutom författare till många vetenskapliga och populär­ vetenskapliga böcker och artiklar i historia.

I serien ingår även MÖT HISTORIEN 1B, främst avsedd för nivå 1b. MÖT HISTORIEN finns även som digitalt läromedel.

ISBN 9789151115085

9 789151 115085

Olle Larsson