SPRÅKET OCH BERÄTTELSEN 2
Svenska nivå 2
Linda Gustafsson Uno Wivast
Innehåll
1 ANTIKEN
1.1 Samhället i det antika Grekland 7
1.2 Litteraturen i det antika Grekland 11
1.3 Det antika Rom 24
Tolka och diskutera 27
Odysséen, Homeros 27 Medea, Euripides 32
Gudars like, Sapfo
Låt oss, Catullus 38
Kreativt skrivande
2 MEDELTIDEN
2.1 Det medeltida samhället
2.2 Litteraturen under medeltiden 42
Tolka och diskutera 60
Estat ai en greu cossirier, Grevinnan av Dia 60
Masetto och nunnorna, Boccaccio 61
De hängdas ballad, Villon 67
skrivande
3 RENÄSSANSEN
3.1 Samhället under renässansen 75
3.2 Litteraturen under renässansen 78
Tolka och diskutera
Sonett 90, Petrarca 86
Sonett 130, Shakespeare 87 Don Quijote, Cervantes 88 Hamlet, Shakespeare 94
Herkules, Stiernhielm
4.1 Samhället under upplysningen
Svensk upplysning och
113
Tolka och diskutera 123
Candide eller Optimismen, Voltaire 123
Robinson Crusoe, Defoe 127
Fruentimrets försvar, Nordenflycht 131
Porträtterne, Lenngren 133
Kreativt skrivande 135
5 ROMANTIKEN 137
5.1 Samhället under romantiken 137 5.2 Litteraturen under romantiken 140
Tolka och diskutera 156 Den unge Werthers lidanden, Goethe 156
Kubla Khan, Coleridge 161 Näcken, Stagnelius 163 Frankenstein, Shelley 164 Prinsessen på ærten, Andersen 167
skrivande 169
6.1 Samhället under senare delen av 1800-talet 171
6.2 Litteraturen under realismen 175
6.3 Naturalism – radikal realism 180
Tolka och diskutera 183
Lysande utsikter, Dickens 183
Hertha, Bremer 190
Thérèse Raquin, Zola 194
Brott och straff, Dostojevskij .................................. 199
Kreativt skrivande 203
7 MODERNISMEN 205
7.1 En ny tid 205
7.2 Några modernistiska författare 210
Tolka och diskutera 224
Odysseus, Joyce 224
Dagen svalnar, Södergran 226
Far och jag, Lagerkvist 227
Blommorna sover i fönstret, Ekelöf 231
Nattens djupa violoncell, Boye 232
Kreativt skrivande 233
8 DET MODERNA GENOMBROTTET
8.1 Samhälle och litteratur under förändring 235
8.2 Nittiotalisterna 249
8.3 Svenska diktare 251
8.4 Svenska berättare 253
Tolka och diskutera 255 Et dukkehjem, Ibsen 255
Pengar, Benedictsson .................................................... 260
För att bli gift, Strindberg 265
Medborgarsång, Heidenstam 271
En ghasel, Fröding 272
Sång efter skördeanden, Karlfeldt 273
Gravskriften, Lagerlöf ..................................................... 274
Kyssen, Söderberg 280
Kreativt skrivande 283
9 ARBETARLITTERATUREN 285
9.1 Samhället och litteraturen 285
9.2 Arbetarlitteraturens författare 286
Tolka och diskutera 291
Mor gifter sig, Martinson 291 Din stund på jorden, Moberg
Kreativt skrivande
12 TALA OCH ÖVERTYGA
12.1 Etos, logos och patos
12.2 Partesmodellen/den retoriska arbetsmodellen
13 ARGUMENTERA OCH UTREDA
Språksituationen i övriga Norden
15.1 Syntax – hur språkets delar fungerar tillsammans
Huvudsatser och bisatser
5 ROMANTIKEN
5.1 Samhället under romantiken
5.1.1 Vad innebär romantik?
Ordet romantik förknippas idag med förälskelse och uppvaktning, men den epok som kallas för romantiken rymmer mycket mer än bara kärleksromaner. Romantiken uppstod som en reaktion på upplysningstidens krav på logik och förnuft och på 1700-talet stod begreppet romantisk diktning för poesi som inte följde klassicistiska normer. Även om gränserna för när epoken startade och avslutades är osäkra, brukar man räkna att huvudströmningarna i Europa som kan kallas romantiken sträckte sig mellan 1790 och 1830.
5.1.2 Revolution
Franska revolutionen (1789–1799) präglade samhället under slutet av 1700-talet. Revolutionen kan sägas ha haft sitt ursprung i upplysningen och filosoferna Rousseaus och Voltaires tankar om ökat folkstyre och eget tänkande. Folket inspirerades att kräva mer jämlika förhållanden och provocerades av den enväldiga kungamakten och adelns lyxliv. I Frankrike stod revolutionen för frihet, jämlikhet och broderskap – ett motto som myntades under revolutionen och som än idag lever kvar och exempelvis kan ses på euromynten.
Revolutionen inspirerade många författare till att just tänka själva och skriva fritt ur hjärtat istället för att följa gamla konventioner. På så sätt blev den också början till slutet på upplysningens tankar om nyttoinriktad litteratur och strikta regler. Försöken att komma undan det franska inflytande som präglat kulturen under upplysningen ledde litteraturen såväl bakåt till medeltidens och antikens litteratur som framåt till en ny modern litteratur.
5.1.3
Nationalism
Idén om mänskliga rättigheter låg till grund för revolutionen i Frankrike, och kanske hade den franska framgången i de efterföljande Napoleonkrigen sin förklaring i att de franska soldaterna var ivriga att försvara sina nyvunna rättigheter. Revolutionen skapade alltså en fransk nationalism, men när Napoleon ockuperade stora delar av Europa hade också revolutionen i Frankrike indirekt en nationalistisk effekt på andra länder. I Tyskland och Sverige ville författare till exempel skriva på folkets språk för att frigöra sig från franskinspirerade konventioner, och ländernas särprägel och historiska storhetstider lyftes fram och hyllades i litteraturen. Längtan efter den egna folksjälen återuppväckte också intresset för äldre sagor och sägner då dessa ansågs vara genuina och ursprungliga. Bröderna Grimm, två tyska språkforskare som under sitt arbete med att undersöka det tyska språket också samlade in och skrev ner folksagor, är ett exempel på hur man under romantiken dokumenterade tidigare muntliga sagotraditioner.
5.1.4 Industrialisering
Tiden kring 1700-talets slut och 1800-talets första hälft präglades också av det som kallas industrialiseringen – förändringen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Särskilt slående var förändringen i Storbritannien där industrialiseringen hade sitt ursprung i den industriella revolutionen. Under industrialiseringen genomgick samhället sociala, teknologiska och ekonomiska förändringar, vilket fick stora konsekvenser för människan och litteraturen. Förändringarna födde tankar om kvinnans roll och om de mörkare sidorna i människans psyke samt en önskan om att återvända till ”den gamla goda tiden”.
5.1.5 Modern romantik
Epoken kan också på flera sätt sägas likna vår nutid, eftersom tiden präglades av revolution, nationalism och nya uppfinningar precis som vår tid. Det kan säkert vara därför som romantikens litterära strömningar och genrer tilltalar oss än idag. Vår nutid kan alltså ses som en slags andra romantisk period.
1. Varför kom den förändring i litteraturen till stånd som numera kallas romantiken?
2. På vilka sätt bidrog franska revolutionen till romantiken?
3. Hur yttrade sig nationalismen under romantiken?
4. Vilken påverkan hade industriernas framväxt på samhällslivet?
Reflektera
1. Varför tror du att bilden på sidan 136 har valts ut för att illustrera romantiken?
2. På vilka sätt kan vår tid anses likna romantiken? Ge moderna exempel på nyckelorden revolution, nationalism och nya uppfinningar.
Sammanfatta
5.2 Litteraturen under romantiken
5.2.1
Eskapism
Romantiken förknippas med flera nyckelord som till exempel subjektivitet, nationalism, exotism, skräck och känslokult. I korthet kan man beskriva litteraturen som ett försök att fly verkligheten (eskapism) och en önskan att förlita sig på känsloupplevelser hellre än förnuftet och logiken. Man ansåg att verkligheten inte enbart består i vad vi kan se på ytan, utan också i våra känslor när vi iakttar den.
5.2.2 Individ- och naturdyrkan
På många sätt var romantiken en splittrad epok där längtan efter frihet kombinerades med en önskan om gemenskap och där sökandet efter spänning levde tillsammans med en strävan efter trygghet. Under upplysningen sköts den tidigare så starka religiositeten undan, men gudstron återuppväcktes under romantiken. Det är dock inte den organiserade tron utan den individuella gudstron som hyllades. En del anslöt till den panteistiska tron att Gud finns överallt, men främst i naturen. Alltså sågs naturen som besjälad och beskrevs ofta som sådan i litteraturen. Den enskilda naturupplevelsen var viktig och i litteraturen speglade naturen också författarens humör och tankar.
5.2.3
Kvinnlig frigörelse
En av konsekvenserna av industrialiseringen var det nya klassamhället. I familjer där alla tidigare bidragit till försörjningen genom jordbruket blev nu mannen familjeförsörjare i den nya borgerliga klassen och kvinnan stannade i hemmet. Den nya borgerligheten frigjorde kvinnans tid och därmed bidrog kvinnorna till att litteraturen fick en allt större läsekrets, vilket i sin tur ledde till att fler författare kunde leva på skrivandet.
Som en utveckling av kvinnans förändrade roll uppstod en längtan efter kvinnlig emancipation. Under romantiken ansågs harmoniska familjeförhållanden som en förutsättning för ett gott samhälle, och eftersom det var kvinnans roll att uppfostra barnen och ta hand om familjen, menade förespråkarna för större jämlikhet mellan könen att kvinnans roll egentligen var den viktigaste i samhället. Författaren Mary Wollstonecraft (1759–1797) var en av dem som menade att de värden som tillskrevs kvinnan i det nya samhället också var de som räknades som de egentliga och de mest betydelsefulla enligt romantikens normer. I hennes bok Till försvar för kvinnans rättigheter (1792) skriver hon att kvinnan därför borde få en mer framträdande plats också i det offentliga livet.
Mary Wollstonecraft (1759–1797).
Synen på familjens roll stod ofta i konflikt med den individualism som förespråkades av den yngre generationen, vilket kunde leda till konflikter kring sonens eller dotterns tilltänkta maka eller make. Den typen av familjedramer kan man till exempel läsa om i Jane Austens romaner som står i kontrast till de mer dramatiska romaner som epoken annars står för.
Läs mer om Austens verk på sidan 150.
5.2.4 Skrämmande utveckling
Industrialismens framfart ledde också till större städer och industrier med ofta dåliga arbetsförhållanden. Nya uppfinningar och maskiner gav upphov till skrämmande tankar om hur samhället utvecklades. Befolkningen letade efter sätt att fly undan den nya och skrämmande verkligheten.
En del letade sig tillbaka till en lyckligare tid och längtade efter vilden, naturen och friheten, medan andra funderade på det okända i form av människans mörka sidor och övernaturliga fenomen inom undergenren skräckromantiken. Snart blev skräckromanen den mest typiska under romantiken eftersom den med alla medel försökte skapa starka känslor, vilket passade tidens känslokult. Författarna inom genren försökte frammana det demoniska i naturen och i människans psyke, men romanernas ofta stereotypa miljöer och statiska berättarmönster har lett till att genren gärna nedvärderas. Trots det fanns det också mer ambitiösa verk inom genren som till exempel Mary Shelleys (1797–1851) Frankenstein (1818) eller Emily Brontës (1818–1848) Svindlande höjder (1847).
5.2.5 Tillbaka till den gamla goda tiden
Eftersom man under romantiken också hyllade tidigare epoker som antiken och medeltiden påverkade Platons antika tankar om idévärlden och sinnevärlden många romantiker.
Platons liknelse om grottan
Platons tankar om idé- och sinnevärlden förklaras ungefär såhär i grottliknelsen ur Staten: En grupp människor sitter fastkedjade i en grotta med ryggen mot öppningen. Grottan är upplyst av en eld som brinner bakom dem och allt som händer på andra sidan elden kastar skuggor mot grottans innervägg som människorna roar sig med att titta på.
Om människorna skulle kunna ta sig fria och gå genom grottans öppning ut till den verkliga världen, skulle de först bländas av ljuset, men snart inse att de tidigare inte befunnit sig i det verkliga livet utan bara sett skuggor av det.
Det skulle också vara nästintill omöjligt att återvända till det tidigare livet eftersom solljuset påverkat ögonen så skuggorna nu skulle vara svåra att urskilja.
Litteraturen sågs som en viktig förmedlare av Det Goda, Det Sanna och Det Sköna – de eviga värdena – och därför skulle författaren vara fri att skapa litteraturen utan några regler. Genom litteraturen sätter dess skapare också läsarna i förbindelse med ”det gudomliga” som vi annars bara når i drömmen. Antikens inflytande syntes också i hur myter användes i romantisk litteratur där det ofta refereras till antika gudar eller andra väsen.
Även medeltiden hade inflytande på romantikerna och ofta byggde man upp falska kyrko- eller slottsruiner som skulle påminna om den tiden. Riddarsagor och medeltida gotik uppvärderades och användes flitigt som motiv i litteraturen.
1. Hur såg man på naturen och religionen under romantiken? Använd gärna begreppen panteism och besjälning i ditt svar.
2. Vilken påverkan hade industriernas framväxt på litteraturen?
3. Nämn ett argument för kvinnlig frigörelse under romantiken.
4. Beskriv på vilket sätt tidigare epoker hade inflytande på romantiken.
Reflektera
1. Under romantiken användes litteraturen som ett sätt att fly verkligheten. I vilket syfte konsumerar du litteratur, film eller tv?
2. Varför har skräcklitteraturen ofta fått dåligt rykte? Diskutera såväl den historiska synen på genren som din egen, och allmänhetens uppfattning om skräcklitteratur idag.
Sammanfatta
5.2.6 Romantikens Tyskland
Romantiken i Tyskland föregicks av den förromantiska rörelsen Sturmund-Drang som just betonade starka känslouttryck. Rörelsen var den yngre generationens sätt att få utlopp för sina ofta motstridiga känslor, men i de flesta fall stannade deras uppror vid att skriva om det eftersom det var svårt att få till stånd en förändring av samhället. Perioden präglades därför av längtan efter frihet och uppror samtidigt som huvudpersonerna i litteraturen ofta känner samma handlingsförlamning som författarna själva gjorde. Under perioden hyllades därför antihjältar som Shakespeares Hamlet.
johann wolfgang von goEthE
Rörelsens mest kände författare är Johann Wolfgang von Goethe (1749–1832). Hans verk Den unge Werthers lidanden (1774) fick stor genomslagskraft bland tidens unga och sägs ha gett upphov till en så kallad Wertherfeber med unga män klädda som romanfiguren. Romanen är en brevroman – en för tiden mycket typisk genre – där läsaren tar del av Werthers brev till vännen Wilhelm. Berättelsen blir på så sätt helt subjektiv och till och med naturbeskrivningarna färgas av brevskrivarens känslor. Handlingen speglar också tidens tankar om att återvända till naturen, då Werther i romanen har tagit sin tillflykt till landet för att odla sina intressen. Han tilltalas av naturens skönhet och bybornas enkla liv, men hans goda humör förbyts snart i längtan och senare i förtvivlan då han förälskar sig i Lotte, som redan är förlovad med Albert. Werther är totalt uppslukad av sin omöjliga kärlek till Lotte, och hans brev till Wilhelm präglas av hans olycka. Werther kallas ofta för den moderne hjälten som endast låter hjärtat styra, och till slut blir hans olycka för stor och han tar sitt liv. Det sägs att en del av romanens fans gick så långt att de, inspirerade av sin hjälte, begick självmord. Detta går dock inte att bevisa.
Albert och Werther, avbildade 1892.
Goethes livsverk, som han arbetade på under hela sitt yrkesverksamma liv, är en tragedi i två delar, Faust I och II (1808, 1832). Pjäsen handlar om läkaren Faust som säljer sin själ till djävulen i ett försök att leva i total harmoni. Avtalet anger att djävulen gör allt Faust ber om medan han är i livet, och att Faust tjänar djävulen i helvetet efter sin död. Avtalet säger också att i den stund då Faust hittar ett ögonblick av total lycka, där han skulle kunna stanna för evigt, tar djävulen hans liv.
E.t.a. hoffmann
En annan tidig romantiker var författaren och kompositören E.T.A. Hoffmann (1776–1822). Hoffmanns skräcklitteratur var typisk för romantiken, men med sitt detaljerade berättande kan han också ses som föregångare till realismen. Hans romaner hade stor genomslagskraft och han anses ha inspirerat såväl H.C. Andersen som Carl Jonas Love Almqvist och August Strindberg. Mest känd är han kanske för sina noveller som Sandmannen (1816) och Den gyllene krukan (1814) där mystiska varelser blandas med realistiska, groteska beskrivningar. Novellen Nötknäpparen (1816), som ligger till grund för baletten med samma namn, inspirerade också till en ny genre med barnlitteratur med inslag av fantastik.
1. Vad innebar Sturm-und-Drang-rörelsen?
2. Beskriv hur romanen Den unge Werthers lidanden kan ses som ett typisk romantiskt verk.
3. Hoffmanns verk kan ses som både romantiska och realistiska. Beskriv hur.
1. Goethes roman om Werther startade en Wertherfeber där läsare klädde sig och uppträdde som huvudpersonen. Ge exempel på moderna romanfigurer eller andra kulturpersonligheter som påverkar fansen på samma sätt.
Sammanfatta
Reflektera
5.2.7 Romantikens Storbritannien
wordsworth och colEridgE
William Wordsworth (1770–1850) och Samuel Coleridge (1772–1834) gav ut det gemensamma diktverket Lyriska ballader 1798. De ville göra enkla, sanna dikter med naturmotiv, på ett språk som folket förstod. Detta var startskottet på den romantiska rörelsen i Storbritannien, och även i Europa. Varken Wordsworth eller Coleridge blev kända genom verket som gavs ut anonymt, men några av deras mest kända dikter finns publicerade där.
Wordsworth är mest känd för sina finstämda naturdikter som ”Påskliljorna” (”I Wandered Lonely as a Cloud”, 1807) där naturbeskrivningar:
Jag gick så ensam i min ängd, så bortom allt som själva skyn –då stod med ens en härlig mängd av gula liljor för min syn med bris från insjön strax intill, en fladderdans, som ej stod still.
ofta avslutas med ett personligt intryck eller en filosofisk tanke:
Ty ofta, när jag sedan låg i tankar eller halvt i blund, min inre syn dem återsåg, uppflammande i ensam stund, och länge blev jag vederkvickt av samma liljors dans och dikt.
Översättning Anders Österling
Wordsworths dikter kan beskrivas som vackra och stillsamma, medan Coleridges ofta är dramatiska då han intresserade sig mer för livets skuggsidor än naturens skönhet. Naturen i Coleridges dikter är exotisk och motiven är ofta övernaturliga. Dikten ”Kubla Kahn” (1797) som Coleridge själv hävdade kom till honom i en dröm efter att han tagit ett milt smärtstillande preparat, men som istället sägs ha tillkommit under inflytande av opiater, beskriver dramatiska landskap med till exempel is, vattenfall och eld. Det är osäkert om flertalet av hans dikter tillkom under inflytande av droger, och han höll sitt beroende dolt länge, men när nyheten om hans beroende kom ut drabbades han av negativ publicitet.
lord byron
En annan engelsk poet med dåligt rykte under romantiken var Lord Byron (1788–1824) som också sågs som den mest betydande engelske diktaren under sin tid. Byron lästes flitigt och beundrades, och han gjorde snabbt succé i aristokratiska kretsar, men efter en familjeskandal med misstankar om incest, tvingades han gå i exil och bosätta sig i Italien där han umgicks flitigt med ett annat känt brittiskt författarpar, Percy och Mary Shelley. Byrons mest kända verk är de längre dikterna Don Juan (1824) och Childe Harolds pilgrimsfärd (1812–1818) som båda ger uttryck för den äventyrslust som författaren själv kände. I den satiriska dikten om Don Juan låter Byron den kände förföraren istället framstå som en person som lätt blir förförd av olika kvinnor. I Childe Harold beskrivs den melankoli och desillusion som många i den yngre generationen kände efter franska revolutionen och Napoleon. I verket introduceras också den karaktärstyp som kom att kallas en byronsk hjälte: en sofistikerad och intelligent ung man som lätt anpassar sig till olika situationer, men som föraktar auktoriteter. Hjältens utseende och charm gör honom populär trots hans ibland instabila humör. Den byronska hjälten har dykt upp i romaner, pjäser och filmer alltsedan dess.
pErcy bysshE shEllEy
Byrons gode vän Percy Bysshe Shelleys (1792–1822) uppror var av det politiska slaget och han vände sig mot sociala orättvisor och religiöst förtryck. Hans åsikter tvingade honom att, precis som Byron, lämna England och bosätta sig i Italien tillsammans med sin fru Mary Shelley. Shelley var också anhängare av idén om Platons sinnevärld, d.v.s. att världen vi lever i endast är en skugga av den sanna världen (se s. 23). Anhängare av idén anser att poesin kommer från gudarna och att diktaren endast är en länk mellan det gudomliga och mänskligheten när hen skriver sina dikter. Ett av Shelleys starka versdramer Den befriade Prometheus (1820) blev hans mest inflytelserika arbete.
Lord Byron (1788–1824).
Prometheus och elden
Enligt en grekisk myt hjälpte titanen Prometheus guden Zeus att skapa människorna, men i motsats till Zeus ansåg han inte att människorna skulle förbli endast primitiva varelser. Prometheus stal därför eld från Olympen och genom den kunde människorna lära sig att göra upp eld. Zeus var rädd att människorna med sin nya kunskap skulle utvecklas för mycket och utmana gudarna och han lät straffa Prometheus genom att fjättra honom på en klippavsats där en rasande örn dagligen åt hans lever; varje morgon växte levern på nytt och tortyren kunde upprepas.
Myten om titanen Prometheus uppror mot Zeus blir i Shelleys verk en symbol för människans förtryckta tillstånd under maktens ondska.
Shelley är dock mest känd för sina kortare dikter som till exempel ”Sång till västanvinden” (1819) eller ”Till en sånglärka” (1820). Ofta finns ett politiskt budskap i dikten som i ”Föränderlighet” (1821):
Vänskap, hur kargt beskärd och dygd, hur spröd!
Kärlek, hur dyrt din gärd betald med nöd!
Dröm efter dröm förbi!
Förhoppning – gäckeri: så leva vi.
Översättning Anders Österling
john kEats
John Keats (1795–1821) verk kan precis som Shelleys dikter ses som hymner till skönheten, men till skillnad från Shelley hade Keats ingen politisk agenda. Keats beskrivs ofta som vek och känslig och hans rader ”All skönhet sanning är, all sanning skön” som avslutar dikten ”Ode till en grekisk urna” (1819) visar hur central skönheten är för honom. I dikten beskrivs ett kärlekspar målade på en grekisk urna och i dikten visar Keats hur något så förgängligt som människor eller en vas kan göras evigt genom konsten:
Vårt släkte åldras, men i härlighet
skall du bestå, för människan en vän.
”Skönhet är Sanning”, lyder tyst ditt tal, ”Och Sanning Skönhet – det är allt ni vet och allt ni här behöver veta än.”
Översättning Anders Österling
Precis som Shelley inspirerades Keats av Platon och antiken, vilket är tydligt i dikten ”Endymion” (1818) baserad på den klassiska myten om den sovande ynglingen som väcker mångudinnans kärlek. Gudinnan besöker honom när han sover och när han vaknar känner han saknad. Slutligen ber han henne om evig sömn för att uppnå lyckan.
skräckromantik
Skräckromantiken (gothic fiction) blev en stor genre bland engelska romantiker, och många av verken är populära även idag. De romantiska tankarna om den mörka sidan, eller odjuret inom människan, återfinns i såväl Mary Shelleys (1797–1851) verk Frankenstein, eller den moderne Prometheus (1818), som i de senare romanerna Dracula (Bram Stoker, 1897) och Dr Jekyll och Mr Hyde (R.L. Stevenson, 1886). Frankenstein ska ha tillkommit då Byron föreslagit att han och makarna Shelley skulle skriva varsin roman i gotisk stil. Verket beskriver hur vetenskapsmannen Frankenstein blir besatt av att skapa en människa genom att foga ihop
Nosferatu, nattens vampyr, skräckfilm från 1979.
olika likdelar. Han lyckas ge sin skapelse liv, men varelsen ser så grotesk ut att den skrämmer alla som ser den. På grund av människornas rädsla och grymhet bestämmer sig Frankensteins monster för att hämnas på sin skapare. Verkets centrala idé om att skapa en konstgjord människa inspirerades av de många nya uppfinningar som präglade tiden. Mot slutet av romanen går både monstret och Frankenstein under i polarisen. Det kan ses som en symbol för den kalla värld de levde i. Romanens undertitel Den moderne Prometheus för tankarna till hur Frankenstein stjäl från gudarna, vars uppgift det är att skapa liv, likt Prometheus som stal elden från gudarna. Likt Prometheus ådrar sig Frankenstein gudarnas vrede och straffas därefter. Med verket ställs frågan om människan genom nya vetenskapliga rön bör försöka bemästra naturen eller ska avstå att härska över naturen – en fråga som är lika aktuell idag. Romanen behandlar också mänsklighetens agerande mot det som är främmande och skrämmande, då monstret som från början är gott blir ont efter att ha sårats av människornas behandling.
mEdEltidsskildringar
Ytterligare ett sätt att fly verkligheten är att blicka tillbaka till en enklare tid. För romantikerna innebar detta ofta medeltiden. Sir Walter Scott (1771–1832) är känd för att ha skapat den historiska romangenren, och han lästes flitigt under 1800-talet. Ett av hans mest kända verk är Ivanhoe (1820) som beskriver hur korsfararen Ivanhoe återvänder till England och hjälper kung Rikard att återta makten från sin bror prins Johan. Romanen behandlar såväl motsättningen mellan normander och saxare som synen på judar.
familjEdramEr
För en del av befolkningen, särskilt kvinnor, var verklighetsflykten en omöjlighet bortsett från den stund av flykt som läsningen kunde erbjuda. För medelklasskvinnor var ofta sociala visiter och möjligheten till goda äktenskap det enda som kunde erbjuda nya intryck. Äktenskapet var en viktig del av kvinnans liv eftersom möjligheten till egen försörjning var begränsad till anställningar som guvernanter eller dylikt. En författarinna som beskriver dessa kvinnors liv väl är Jane Austen (1775–1817), Jane Austen (1775–1817).
som själv förblev ogift och därmed var beroende av familjens försörjning trots sitt författarskap. Trots kvinnornas till synes tillbakadragna roll i det offentliga livet är Austens huvudpersoner intelligenta och självständiga kvinnor som inte sällan funderar på hur de kan behålla sitt oberoende efter äktenskapet. Bäst exempel på detta är Elizabeth Bennet, huvudpersonen i romanen Stolthet och fördom (1813), som går så långt att hon tackar nej till ett frieri som kommer från en man hon säger sig aldrig kunna respektera. Det är inte förrän hon upptäcker att den till synes högdragne Mr Darcy faktiskt är hennes intellektuelle jämlike som hon tillåter sig att falla för honom.
1. På vilket sätt skiljer sig Wordsworths och Coleridges dikter åt?
2. Percy Shelleys och John Keats dikter har en del likheter, men också skillnader. Beskriv såväl likheter som skillnader i deras verk.
3. På vilka sätt låter Mary Shelley och Sir Walter Scott läsarna fly undan verkligheten?
4. Austens litteratur kan ses som lite annorlunda jämfört med andra klassiska verk från samma period. Hur då?
Reflektera
1. Lord Byrons verk har gett upphov till en ”typisk karaktär”. Beskriv den byronske hjälten och ge gärna några moderna exempel på litteratur eller film där hjältetypen figurerar.
Sammanfatta
Under romantiken sågs naturen som besjälad. Barnboksillustration från 1850.
5.2.8 Romantikens Danmark och Sverige
Dansk romantik är starkt präglad av den tyska litteraturen, och författaren H.C. Andersen (1805–1875), som genom sina sagoberättelser är den danske författare som fått störst genomslagskraft utomlands, var starkt influerad av E.T.A. Hoffmanns berättelser. Andersen skrev flera romaner som gjorde honom berömd i hemlandet, men trots det är han numera mest känd som sagoförfattare.
I Sverige anses det oroliga politiska klimatet i Europa, och särskilt Napoleons framfart, ha väckt nationalkänslan hos flera unga diktare. Samtidigt fick det gustavianska enväldet i Sverige sitt slut när Gustav IV Adolf störtades i en statskupp 1809. Bland annat innebar nyordningen att censuren upphävdes och att en ny tryckfrihetsförordning kom till stånd.
Som en reaktion mot det oroliga klimatet bildades Götiska förbundet 1811, som var ett litterärt förbund med romantiska idéer om att återskapa de gamla göternas frihet. I förbundets tidskrift Iduna kunde man till exempel läsa dikter av E.G. Geijer (1783–1847) och Esaias Tegnér (1782–1846). Geijers dikter ”Odalbonden” (1811) och ”Vikingen” (1811) skapades för att minna om en storsvensk guldålder, och i versberättelsen Frithiofs saga (1825) berättar Tegnér om en fornnordisk hjältes känsloliv och äventyr.
Erik johan stagnElius
Diktaren Erik Johan Stagnelius (1793–1823) var en modernare författartyp och hans dikter lämpar sig för tyst diktläsning, vilket gör honom välläst än idag. Han levde ett anonymt liv, dog ung och oupptäckt då endast tre av hans verk utgavs medan han levde, och då anonymt. Efter hans död har hans dikter uppmärksammats och hyllats. I hans stora produktion återfinns dikter i nästan alla stilar, bland annat sonetter och elegier. Stagnelius dikter knyter an till romantikens känslostorm med längtan och lidelse, vilket är tydligt i de dikter som besjunger kärleken till Amanda:
I blomman, i solen
Amanda jag ser.
Kring jorden, kring polen
hon Strålar, hon ler
Det är oklart om denna Amanda baseras på en levande person, eller endast rör sig om en fiktiv berättelse, men kärleken mellan Amanda och diktarjaget är omöjligt, vilket framgår i dikterna:
Men aldrig min trånad till målet skall nå.
Blek, suckande, hånad jag enslig skall gå, skall evigt gudinna, lik stjärnan dig se högt över mig le och aldrig dig hinna.
Precis som Keats baserade Stagnelius en del dikter på idén om Platons sinnevärld, som till exempel dikten ”Endymion”, men Stagnelius blandade också olika religioner med bland annat grekisk och nordisk mytologi. Enligt Stagnelius har människorna, efter att ha lämnat himlen, glömt bort den egentliga kärleken till förmån för den jordiska. Ibland påminns människan om hur det en gång var, ofta i drömmar, och då väcks åter längtan efter det sanna och oändliga.
carl jonas lovE almqvist
Liksom Stagnelius bildade sig Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) en egen uppfattning om Gud. Han stod i direkt förbindelse med Gud och Guds ord och hade inget behov av kyrkan som han såg som ett uttryck
för samhällelig maktutövning. Almqvists verk är mycket varierade och spänner över såväl romantiken som realismen. Hans verk kan kallas för allkonstverk och rymmer dramatik, poesi och prosa samt flera olika genrer vad gäller innehåll. I Törnrosens bok (1833) tänkte Almqvist samla alla sina verk med en ramberättelse runt, som Chaucer och Boccaccio gjort under medeltiden.
Det idag mest kända av Almqvists verk är nog kortromanen Det går an (1839) som var så kontroversiell att han fick begära avsked från sin rektorstjänst. På ytan är det en beskedlig berättelse om Albert och Sara som träffas på en resa och förälskar sig i varandra. Det kontroversiella i deras relation är att Sara inte vill gifta sig utan vill att paret lever som jämlikar. Romanen lyfter också frågan om kvinnans rätt till arbete då Sara vill fortsätta sitt arbete och inte ens ha ett gemensamt hushåll med Albert. Efter att ha diskuterat frågan under hela resan avslutas boken med Saras fråga om detta går an, och i Alberts ansikte kan svaret att ”det går an” utläsas. Debatten kring romanen gav upphov till en ström av litterära verk som kan kallas ”Det-går-an-litteratur”. Tvärtemot vad man kan tro så bemöttes Almqvists roman inte med välkomnande bland de flesta kvinnor, dels för att den ansågs för idealistisk, dels för att kvinnor ännu inte hade möjlighet att undvika äktenskap utan var ekonomiskt och socialt beroende av mannen.
1. Vad sägs ha väckt nationalismen i Sverige under romantiken? Ge exempel på hur den yttrar sig i litteraturen.
2. Vad tror du är anledningen till att man inte vet så mycket om Stagnelius och hans dikter (t.ex. tillkomstår)?
3. Varför var kortromanen Det går an så kontroversiell?
1. Kortromanen Det går an var mycket kontroversiell och väckte debatt i samhället. Finns det litteratur eller film (eller annan kultur) som väcker lika stor debatt idag tror du? Motivera ditt svar och ge gärna exempel.
2. Om man skulle skriva en roman med titeln Det går an idag, vad skulle den i så fall handla om?
Sammanfatta
Reflektera
5.2.9 Utanför Europa: USA hittade en egen stil
Den amerikanska litteraturen var länge präglad av den europeiska, och särskilt den brittiska. Men efter det amerikanska frihetskriget (1775–1783) och sjävständighetsdeklarationen 1776, fanns det en grupp författare som ansåg att landets unika prägel skulle lyftas fram i litteraturen. Runt 1800-talets början var New York landets kulturella centrum och därför utspelade sig många verk i det området och bland dess invånare.
James Fenimore Cooper (1789–1851) var en av dessa författare, men olikt många av de samtida författarna skildrade Cooper alla amerikaner. Hans verk kan ses som romantiska eftersom han skildrade ursprungsbefolkningen, men också som realistiska då han inte drog sig för att kritiskt granska hur nybyggarna trängde undan indianfolken.
De romantiska tankarna om att finna Gud i alla hans skapelser – såväl i naturen som i människan – ledde till en amerikansk litterär rörelse som kallas transcendentalism. Några av anhängarna till rörelsen, Ralph Waldo Emerson, Walt Whitman och Henry David Thoreau, fick stort inflytande över den amerikanska litteraturen under 1830- och 1840-talen. Litteraturen betonade att det inom varje människa finns en kraft och att man därför bör lita på sin intuition och självtillit. Whitmans dikt ”Sången om mig själv” (ur Strån av gräs, 1855) betonar just att: ”Ingenting, icke Gud, är större för någon än hans eget själv.”
En annan banbrytande författare var Edgar Allan Poe (1809–1849) som kan sägas ha uppfunnit detektivhistorien. Även om Poe författade många olika typer av verk fick han sitt genombrott som skräckförfattare med novellerna i verket Sällsamma berättelser (1881). I flera av Poes noveller träder amatördetektiven C. Auguste Dupin fram och löser allehanda gåtor och därmed föddes alltså detektivberättelserna.
1. Vilken påverkan hade det amerikanska frihetskriget på litteraturen?
2. Beskriv transcendentalismens huvudtanke.
3. På vilket sätt bidrog Poe till litteraturen?
1. Ge exempel på vilket inflytande amerikansk kultur har på oss idag.
Sammanfatta
Reflektera
Språket och berättelsen 2 är ett läromedel för Svenska nivå 2 på gymnasiet. Boken går igenom epoker och författare genom litteraturhistorien, kronologiskt från antiken till 1900-talet. Epokerna beskrivs med faktatexter som behandlar relationen mellan litteraturen och samhällsutvecklingen. Efter varje epok finns ett urval av skönlitterära texter med tillhörande uppgifter som både tränar elevens generella analysförmåga och förmåga att urskilja specifika drag från en viss tidsperiod. Här finns också kreativa skrivuppgifter kopplade till varje epok.
Språket och berättelsen 2 innehåller också de språkliga momenten som ingår i Svenska nivå 2, till exempel argumenterande muntlig framställning, utredande text och svenska språkets uppbyggnad. De många konkreta övningarna och exempeltexterna hjälper inlärningen.
Den andra upplagan av boken är anpassad till ämnesplanerna enligt Gy25.
Språket och berättelsen fungerar både för lärare som vill välja och vraka ur läroboken, och för dem som vill följa ett genomtänkt upplägg från start till mål.
Linda Gustafsson arbetar som gymnasielärare i engelska, svenska och italienska på Malmö Latinskola.
Uno Wivast är gymnasielärare i engelska och svenska på Katedralskolan i Lund.
