SAMHÄLLET MÖT
Lars-Olof Karlsson
SAMHÄLLET MÖT
1a1
Lars-Olof Karlsson
Gleerups Utbildning AB
Box 367, 201 23 Malmö
Kundsupport tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se
Möt samhället 1a1
© 2025 Lars-Olof Karlsson och Gleerups Utbildning AB
Gleerups grundat 1826
Projektledare Ulf Wagner
Bildredaktör Katarina Weström
Formgivning Martin Sjöfors
Omslagsbild Mikael Svensson/Johnér
Första upplagan, första tryckningen
ISBN 978-91-511-1333-3
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Användning av detta läromedel för text- och datautvinningsändamål med t.ex. AI-tjänster är ej tillåten. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.
Prepress Exakta Print AB, Malmö, 2025.
Tryck GPS group, 2025.
Förord
Möt samhället är en lärobok för gymnasieskolans Samhällskunskap nivå 1a1 utifrån Gy25.
Boken är indelad i fyra kapitel som kan läsas i valfri ordning. Tyngdpunkten ligger på den förklarande texten som fungerar som en grund för diskussion, och reflektion kring samhällsfrågor och aktuella händelser.
I boken finns en del statistik i form av tabeller och diagram. Via källhänvisningarna kan man själv uppdatera materialet om man vill ha de allra senaste siffrorna.
Bildmaterialet är valt med stor omsorg. Bilder, tabeller och diagram ska inte enbart ses som komplement till texten. De bör också användas för träning i att tolka material förmedlat i andra former än ren text. Bilder och illustrationer fungerar också bra för introduktion och repetition av olika moment.
I slutet av varje kapitel finns en sammanfattning och uppgifter som ska uppmuntra till diskussion, reflektion och repetition. Där finns även en lista med viktiga begrepp som till stor del bygger på de fetmarkerade orden i kapitlet.
Allra sist i boken finns ett antal övningar som ger inblick i metodfrågor och tränar läsning av olika typer av material.
Lycka till med dina studier!
Kommuner och regioner
Kommunernas och regionernas uppgifter
Kommunernas och regionernas organisation .
Kommunernas och regionernas ekonomi
– BNP ökar
och arbetslöshet
medier och demokrati
När mediernas frihet begränsas
Vad är bra media?
Uppgifter
Diskriminering
Kvotering mot diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen
Segregering
Bostadssegregering
Varför bryter man mot lagar och normer?
Vilka begår brott?
Straffets uppgift förr och nu 132
Straffets tre delar 132
Tortyr avskaffas
Brottslingar får vård 133
Sammanfattning
Begrepp
Uppgifter
Globala frågor
Internationell politik
Aktörer i internationell politik
FN och drömmen om att rädda världen
Övningar
Vad är ett orsakssamband? 173
Analys av samhällsfråga
Civil olydnad – att bryta mot lagen för att väcka opinion
Vad är relevant att publicera?
Analysera en argumenterande text
Analysera en faktatext
Partier och partiprogram
Argumentationsanalys
Undersök opinionsundersökningar
Källtillit
143
143
146
Mänskliga rättigheter 147
FN:s organisation
FN:s underorgan
149
151
Andra viktiga internationella organisationer . 151
Dagens krig och konflikter
154
Svensk säkerhetspolitik 157
Terrorism
Kärnvapen .
Fattigdom och utvecklingsfrågor
Orsaker till fattigdom .
159
160
161
163
Bakomliggande faktorer 163
Fortsatt utveckling 166
Sammanfattning
Begrepp
168
169
Uppgifter 170
läsa en lönespecifikation
Att analysera en graf över arbetslösheten
Att presentera
Att bedöma kreditvärdighet
och klassmarkörer
en satirteckning
Underutvecklingens två onda cirklar
174
178
179
183
EKONOMI OCH VÄLFÄRD
EKONOMI BETYDER HUSHÅLLNING och handlar om hur vi får tillgång till allt det vi konsumerar (köper), allt från bröd till kosmetika, bilar och resor . Ekonomi handlar också om hur produktionen av varor och tjänster är organiserad och hur mycket vi ska betala för dem . Grunden för vår ekonomi är arbetet och arbetslivet .
Välfärd handlar om att ha ett bra och tryggt liv och att slippa oroa sig för sin försörjning både nu och i framtiden . En stor del av vår välfärd organiseras av den offentliga sektorn och betalas av de skatter vi som medborgare betalar .
I detta kapitel ska vi titta närmare på hur allt detta fungerar i Sverige .
Näringslivet och offentlig sektor
Nästan allt som produceras (tillverkas) i vårt samhälle sker antingen i näringslivet eller i den offentliga sektorn. Näringslivet består av alla företag, stora som små, som arbetar med att tillverka och sälja allt från järnmalm till taxiresor och allt från tomater till ekonomisk rådgivning. Företagens drivkraft är att tjäna pengar, dvs. gå med vinst. Näringslivets många företag ägs huvudsakligen av privatpersoner. En del företag kan vara små, så kallade enskilda firmor, kanske med endast en ägare och en anställd. Andra företag är så kallade aktiebolag med ibland en enda ägare men ibland med väldigt många olika ägare. Företagens kunder är ofta vanliga konsumenter, men också andra företag och den offentliga sektorn kan vara mycket viktiga kunder.
Näringslivet behöver entreprenörer
Fördelning av arbetskraften
En entreprenör är någon som kommer på något nytt som förändrar näringslivet . Det kan vara en uppfinnare men också någon som kommer på ett nytt sätt att organisera ett företag så att det blir effektivare . Ett svenskt exempel på en entreprenör är Ikeas grundare Ingvar Kamprad Hans idé låg i ett nytt sätt att sälja möbler Möbelvaruhusen byggdes utanför städerna på billig tomtmark . Kunden fick själv frakta hem varorna, oftast med egen bil, och själv montera dem . På så vis kunde Ikea hålla låga priser och god kvalitet
Den offentliga sektorn består av staten, regionerna och kommunerna och alla myndigheter som tillhör dem. Den offentliga sektorn är inte tänkt att gå med vinst. Den betalas av alla medborgare tillsammans genom att vi betalar skatt och ibland avgifter. Den offentliga sektorn tar hand om en massa olika saker som vägar, avloppssystem, polis, sjukhus, äldrevård, skolor, forskning och mycket annat. Ofta är den offentliga sektorn själv producent men ibland köper man istället in de varor och tjänster man behöver från näringslivet.
Realisation av mat varor.
Har utbudet varit för stort eller har efterfrågan minskat? Eller båda delar?
Näringslivet och marknadsekonomin
Produktionen och fördelningen av näringslivets produkter sker genom ett ekonomiskt system som kallas marknadsekonomi eller kapitalism. Marknadsekonomi är det dominerande ekonomiska systemet i världen och har dominerat sedan industrialismen växte fram på 1800-talet.
Vad näringslivets produkter ska kosta och hur mycket som kommer att tillverkas bestäms i ett samspel mellan köparna och säljarna eller annorlunda uttryckt bestäms det av marknadskrafterna.
När marknadskrafterna fungerar som bäst konkurrerar tillverkare om att göra så bra produkter som möjligt till så lågt pris som möjligt. Den som lyckas bäst har lättast att sälja sina produkter. Detta i sin tur sporrar andra tillverkare att förbättra sig och i slutändan tjänar hela samhället på konkurrensen.
Så fungerar marknadsekonomin
I en marknadsekonomi bestäms alltså priset och hur mycket som ska produceras i ett samspel mellan köpare och säljare. Köparna efterfrågar produkten medan säljarna utbjuder den. Ju lägre pris desto större är efterfrågan, och omvänt, ju högre pris desto större är utbudet. På en marknad kommer pris och produktionsmängd att stabiliseras vid det så kallade jämviktspriset. Vid det priset är efterfrågad och utbjuden mängd av en produkt lika stora.
Med det viktiga ordet marknad menar ekonomer alla de ställen där köpare och säljare möts: i affären, på torget, på internet, genom förmedling av banker eller genom att köpare och säljare träffas och gör upp affären. När vi t.ex. talar om den svenska marknaden för bilar avses alla ställen i Sverige där bilar byter ägare. För att marknadskrafterna ska fungera måste det finnas öppenhet och konkurrens. Med öppenhet menar vi att alla kan ta reda på vad olika säljare tar för en vara. Utan denna öppenhet förlorar man möjligheten att köpa varan där den är
billigast. Med konkurrens menas att säljarna konkurrerar (tävlar) med varandra om att få sälja sina produkter och att man enkelt kan starta företag och ge sig in i konkurrensen om kundernas pengar.
Marknadskrafterna är på många sätt en genial lösning på frågan vilka varor och tjänster ska produceras, hur mycket, och till vilket pris de ska säljas. Systemet fungerar av sig självt utan myndigheter och ser till att vi får den mix av varor och tjänster som passar oss bäst. Hur då? Jo, tänker man sig exempelvis att fler börjar föredra paprika i stället för tomater, då kommer efterfrågan på tomater att minska så att priset faller medan efterfrågan på paprika ökar så att priset stiger. Många odlare kommer då att styra över produktionen så att fler paprikor och färre tomater odlas. Resurser i form av jord och arbetskraft kommer att användas så att de bättre tillfredsställer våra behov.
På samma sätt har marknadskrafterna ibland en fantastisk förmåga att hushålla med resurser. Anta att en råvara, t.ex. silver, håller på att ta slut. Det betyder att utbudet minskar, och det leder till högre pris och därmed till att mindre silver konsumeras. De som använder silver kommer att försöka hitta en annan råvara som kan ersätta det dyra silvret.
Monopol
Dessvärre fungerar marknadskrafterna nästan aldrig perfekt.
Om det t.ex. bara finns en enda säljare råder monopol. I en sådan situation kommer inte produktionen att lägga sig vid jämviktspriset. Har säljaren monopol kommer denne istället att ta ett högre pris. Försäljningen blir mindre men säljarens vinst blir större. Det drabbar köparna genom ett högre pris som inte alla kan betala.
Monopol kan uppstå på olika sätt. Om ett företag konkurrerar ut de andra i sin bransch uppstår till slut monopol. Detta kan förstås vara fullt lagligt. Problemet är att i vissa branscher kan det vara svårt för nya företag att ta sig in och börja konkurrera. Det gäller branscher där det krävs stora investeringar för att komma igång. I en del länder finns lagstiftning som tvingar monopolföretag att dela sig i flera företag så att konkurrensen garanteras och marknadskrafterna fungerar.
I vissa branscher är monopol nästan omöjliga att undvika. Det är t.ex. omöjligt att konkurrera med företag som äger elnäten. Det skulle bli för dyrt att bygga nya parallella nät.
Bolag som äger infrastruktur som fjärrvärmenät, fiber eller elnät har sällan konkurrenter.
Här råder alltså en monopolsituation. I Sverige finns en särskild myndighet, Energimarknadsinspektionen, som ser till att monopolföretagen inte tar ut för höga avgifter.
Däremot är elektriciteten i sig en vara där konkurrensen kan fungera. Man kan alltså som konsument välja fritt mellan olika företag som säljer elektricitet men är däremot hänvisad till en enda ägare av elnätet för att få elen ”transporterad” hem till bostaden.
Oligopol och karteller
Oligopol kan översättas med fåtalsvälde. Det innebär att ett fåtal företag dominerar marknaden. En fara med oligopol är att företagen kan bilda karteller av olika slag. En kartell kan fungera så att säljarna kommer överens om ett ”för högt” pris och på så vis lurar köparna. Detta kallas priskartell.
Karteller kan också uppstå genom att säljarna delar marknaden mellan sig: ”Du får västra Sverige och Skåne, du Norrland och Stockholm och jag resten”. På så vis skapas lokala monopol. Det är just genom att säljarna i en oligopolsituation är så få som det är möjligt att ingå karteller.
Karteller sätter den fria konkurrensen ur spel, köparna får betala för mycket och företagens drivkraft att ta fram bättre och billigare produkter minskar. Därför finns det lagstiftning som förbjuder karteller.
I Sverige har en särskild myndighet, Konkurrensverket, uppgiften att övervaka att olagliga monopol inte skapas. Även i EU finns lagstiftning för att skydda den fria konkurrensen. När företag går samman finns alltid en risk att monopol- eller oligopolsituationer uppkommer.
EU har därför möjlighet att stoppa samgåenden mellan företag.
Inom EU finns också regler som begränsar de enskilda medlemsländernas möjligheter att stödja landets näringsliv, liksom regler som beskriver hur den offentliga sektorns inköp av varor och tjänster ska gå till. Regionerna i Sverige får t.ex. inte gynna svenskt näringsliv genom att köpa utrustning av svenska tillverkare, om det finns andra som erbjuder bättre och billigare alternativ. Alla EU:s tillverkare ska ha samma chans på den gemensamma marknaden. Det gynnar i slutändan alla EU:s skattebetalare.
Offentlig sektor och planekonomi
Näringslivet är inte bra på allt. Man kan säga att allt inte passar för att produceras i näringslivet. Då är det istället genom den offentliga sektorn som produktionen sker. Det ekonomiska systemet kallas då planekonomi och det är genom politiska beslut via våra myndigheter som det bestäms hur mycket som ska produceras och om det ska vara gratis eller kosta något.
Ett exempel på offentlig produktion är det militära försvaret. Vi har aldrig som individer köpt militära tjänster, utan det har alltid staten gjort. Andra exempel på verksamheter som organiserats av staten eller på annat håll i den offentliga sektorn är forskning, utbildning, huvuddelen av sjukvården och stora infrastrukturprojekt som broar, vägar, flygplatser, avloppssystem med mera. Anledningen till detta kan vara att näringslivets företag kan ha svårt att få ihop tillräckligt mycket pengar för att orka med stora investeringar eller att verksamheten har svårt att gå med vinst inom överskådlig framtid. Det sistnämnda gäller inte minst viss forskning. Andra anledningar kan vara att staten vill ha kontroll över verksamheten eller att man är rädd att det annars skulle uppstå monopol som privata ägare skulle kunna utnyttja för att ta ut alltför höga priser. Detta gäller inte minst sjukvård och utbildning.
Nammos smältgjuteri i Karlskoga tillverkar artillerigranater.
Företaget ägs av norska och finska staten. Produktionen har ökat väsentligt på grund av Ukrainakriget.
År 2010 avreglerades bilbesiktningen. Det betyder att det statliga företag som tidigare haft monopol har fått konkurrens av andra företag.
Under senare decennier har Sverige och andra länder genomfört privatiseringar av en del verksamhet som tidigare sköttes av offentlig sektor. Svenska exempel är försäljning av statliga företag som Vin och Sprit AB, liksom när offentlig sektor köper tjänster av privata företag, som friskolor och privatägda vårdcentraler.
Alla länder är blandekonomier
I själva verket är alla världens länder blandekonomier. Det betyder att produktionen sker genom såväl marknadsekonomi som planekonomi. Men blandningarna ser olika ut i olika länder. USA är ett exempel på ett land som använder planekonomi i mindre utsträckning än flertalet länder i Europa. Det betyder att den offentliga sektorn är mindre i USA än i t.ex. Sverige. Skatterna är därmed lägre men man får å andra sidan betala mer själv ur egen ficka.
BNP
BNP är förkortning för bruttonationalprodukt. Med det menas värdet av alla de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Eftersom alla varor och tjänster efter att de sålts leder till inkomster är BNP ungefär detsamma som alla inkomster i ett land under ett år.
Den som vill jämföra två länders ekonomiska situation kan förstås se vilket land som har störst BNP. Det ger en uppfattning om var produktionen är störst, alltså vilket land som har störst ekonomi. Men vill vi veta något om levnadsstandarden måste vi räkna ut hur många som ska dela på landets BNP. Genom att dividera BNP med folkmängden får vi BNP per person, eller BNP per capita som man vanligen säger.
Eftersom vi nu har fått ett mått på hur mycket den genomsnittliga inkomsten är i ett land blir det möjligt att jämföra olika länder.
BNP per capita som mått på välfärd
BNP och BNP per capita är i första hand mått på produktionsförmåga, men BNP per capita används också som ett mått på välfärd. Det finns flera problem med BNP per capita som mått på välfärd.
Ett sådant problem är att allt som produceras kommer att räknas in och höja BNP, men mycket av produktionen är tveksam ur ett välfärdsperspektiv liksom ur ett framtidsperspektiv. Ett exempel är produktion som skadar vår miljö t.ex. genom att släppa ut gifter i luft och vatten. BNP tar inte heller hänsyn till hur mycket av våra icke förnybara resurser som förbrukas, t.ex. olja, metaller och andra råvaror.
Ett annat problem är att en del produktion aldrig kommer med i statistiken. Detta hade kanske inte spelat så stor roll om situationen varit densamma i alla länder, men så är det inte. I fattigare länder sker en mycket stor del av barnpassning, äldrevård och sjukvård i hemmet. Även livsmedelsproduktionen sker till stor del på den egna gården. Sådan produktion redovisas inte i BNP. Detta leder ofta till att många länder i statistik över BNP per capita ser fattigare ut än vad de egentligen är.
Ytterligare en mycket stor brist är att BNP per capita inte säger något om jämlikhet. BNP per capita berättar ju inget om hur inkomsterna är fördelade. Vi får endast en uppfattning om medelinkomsten.
Ett land kan t.ex. ha 100 000 hemlösa utan att det syns i BNP per capita. En annan brist är att värdet av fritid inte räknas in. Har man kortare arbetstid men samma BNP per capita är förstås levnadsstandarden högre.
Ska man få en balanserad bild av levnadsstandarden i ett land bör BNP per capita kombineras med andra mått på välfärd, t.ex. HDI (Human Development Index).
Tillväxt
– BNP ökar
Tillväxt betyder att produktionen, det vill säg BNP, ökar. Vi har tillväxt i ekonomin om vi kan öka produktionen genom att vi arbetar mer eller effektivare och använder bättre utrustning. Maskiner och datorer är exempel på uppfinningar som har ökat tillväxten, och utbildning gör att vi människor kan arbeta effektivare.
Bruttonationalprodukt (BNP) i Sverige
Tusentals miljarder kronor (fasta priser 2023)
200020042008201220162020 år
Källa: ScB via Macrobond
Om folkmängden samtidigt ökar lika mycket som BNP blir BNP per capita oförändrad. Det betyder att när folkmängden ökar så måste BNP öka i minst samma takt om inte BNP per capita ska sjunka. Ser man till hela världen skulle man ju önska att den genomsnittliga
levnadsstandarden ökade. Då skulle det vara lättare att utrota fattigdomen. Ska detta ske måste världens totala BNP alltså öka snabbare än världens befolkning.
Samtidigt vet vi att högre produktion kräver mer av resurser och sliter hårdare på miljön. Mänskligheten måste försöka lösa fattigdomsproblemet genom tillväxt men utan att förstöra miljön. Ett annat sätt att utrota fattigdomen är att inkomster och förmögenheter fördelas jämnare mellan människor.
Tre utgångspunkter är alltså viktiga för en hållbar väg mot högre levnadsstandard utan förstörd miljö:
• Befolkningsökningen bör på sikt upphöra.
• Tillväxten måste ske utan att vår miljö förstörs.
• Tillväxten måste gynna den fattigare delen av mänskligheten, dvs. leda till en jämnare fördelning av inkomster.
Skogsavverkningar sker idag huvudsakligen av skördare och inte med motorsåg. Produktionen har blivit effektivare och säkrare.
Perioden mellan två högkonjunkturer kallas en konjunkturcykel.
Trenden, dvs. utvecklingen på lång sikt, är vanligen uppåtgående.
Konjunkturer och ekonomisk politik
Det ekonomiska läget i Sverige och i vår omvärld är i ständig förändring. Ibland har vi vad man kallar högkonjunktur. Då har vi tillväxt i ekonomin, dvs. produktionen ökar. Företagen har mycket att göra och arbetslösheten är låg. De flesta upplever att levnadsstandarden stiger. Dessvärre brukar det ekonomiska läget förr eller senare förändras. Företagen får svårare att sälja sina varor. Några går i konkurs medan andra tvingas avskeda personal. Resultatet blir minskad tillväxt och hög arbetslöshet. Man säger att vi har lågkonjunktur.
Produktion
Högkonjunktur
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
Högkonjunktur och inflation
Trend
Tid
Högkonjunktur leder ofta till att lönerna pressas uppåt när företagen konkurrerar om arbetskraften. Det behöver inte vara ett problem men oftast leder det till att också priserna stiger. Alla säljare märker ju att folk har fått mer pengar. Med stigande priser är det lätt för arbetstagarna att motivera ännu högre löner, vilket så småningom leder till ännu högre priser osv. När priserna stiger säger man att det är inflation. Om inflationen är mycket stor, kanske över 10 procent eller om Sverige har högre inflation än andra länder, kan det leda till problem.
Detta beror framför allt på att inflationen gör landets produkter dyrare än utländska. Vi väljer då att köpa importerade varor istället för svenska och de svenska företagen får sälja mindre. Dessutom blir det svårt för svenska företag att exportera sina varor eftersom de har blivit dyrare. Resultatet blir att tillväxten minskar och arbetslösheten ökar –dvs. lågkonjunktur.
Men såväl inflation som arbetslöshet kan bekämpas med ekonomisk politik. Regeringen och Riksbanken försöker vid högkonjunktur
att föra en politik som bekämpar inflation. Man gör det genom att minska den totala köpkraften i samhället, eller annorlunda uttryckt, minska efterfrågan på varor och tjänster. Det gör man bland annat genom att regeringen bestämmer att staten minskar sin egen efterfrågan, t.ex. genom att vänta med byggen av vägar och annan infrastruktur. Man kan också höja skatterna så att vi får mindre köpkraft och Riksbanken kan påverka räntorna så att det blir dyrare att låna. När köpkraften minskar får företagen svårare att sälja och tvingas hålla igen med prisökningar vilket betyder att inflationen avtar eller upphör.
Mot högkonjuktur
Produktionen mindre än efterfrågan
Mot lågkonjuktur
Produktionen större än efterfrågan
Produktionsökning + stigande priser
Produktionsminskning
Lågkonjunktur och arbetslöshet
efterfrågan
Minskad efterfrågan
Vid lågkonjunktur gäller det framför allt att bekämpa arbetslösheten som är ett stort samhällsproblem. Särskilt allvarligt är det om människor är arbetslösa långa perioder. Livet som arbetslös kan ofta innebära ett socialt utanförskap, ett liv utan arbetskamrater och en känsla av att inte vara behövd.
Den ekonomiska politiken mot arbetslöshet handlar om att öka köpkraften, dvs. öka efterfrågan, så att företagen får lättare att sälja och därmed vill anställa fler. Köpkraften kan ökas genom att staten ökar sin egen efterfrågan, genom att sätta igång med vägbyggen och andra infrastrukturprojekt. Staten kan också sänka skatterna. Då kommer vi medborgare att öka vår efterfrågan när det blir mer pengar i plånboken.
Konjunkturerna påverkar alltså våra liv: inflation, arbetslöshet och ekonomisk politik påverkar räntorna på våra lån, vad det kostar att handla och hur lätt det är att spara ihop pengar.
Illustrationen visar sambanden som leder till högre priser och inflation i en högkonjunktur respektive produktionsminskning, arbetslöshet i en lågkonjunktur.
Höjda löner Ökad
Arbetslöshet
Tabellen Svensk varuexport visar hur stor andel av vår export som går till olika länder. På motsvarande sätt visar Svensk varuimport från vilka länder det vi importerar kommer.
Ekonomin är internationell
Ett lands ekonomiska situation påverkas väldigt mycket av vad som händer i andra länder. Det beror på att vi handlar mycket med varandra. Denna handel ökar dessutom i snabb takt. Små och rika länder som Sverige är extra beroende av att kunna sälja sitt lands produktion utomlands – exportera – men också av att kunna köpa produkter från andra länder – importera. Handel gör länderna rikare och vi får tag på saker som vi aldrig skulle kunna odla eller tillverka, i Sveriges fall t.ex. apelsiner och bomullstyg. Men länderna blir också beroende av varandra. Detta har fördelar. En fördel är att det gör risken för krig mindre. Man har helt enkelt inte råd att förstöra ett annat land vars produkter man behöver.
Svensk varuexport år 2023
ImportörAndel
Svensk varuimport år 2023
ExportörAndel
Källa Ekonomifakta
När man importerar något måste man ibland betala en tullavgift (tariff) till sitt eget lands statskassa. Tullar används framför allt för att göra utländska varor dyrare så att landets egna producenter inte ska konkurreras ut av billig import. Bilden är från containerhamnen i Miami, Florida, USA.
Men beroendet kan ibland göra oss känsliga. Vad skulle hända om Tyskland, som är Sveriges viktigaste handelspartner, plötsligt skulle drabbas av en ekonomisk kris som gör att tyskarna inte har råd att importera från Sverige? Jo, då skulle vi inte kunna sälja lika mycket av våra produkter och det skulle leda till att många svenskar skulle bli arbetslösa. Av allt som produceras i världen mätt i BNP exporteras ungefär en tredjedel, och av Sveriges produktion exporteras nästan hälften.
En undersökning om hur beroende vi är av omvärlden, som publicerades 2024 och omfattade 181 länder, visar att av alla länder i världen ligger Sverige på tolfte plats. Indexet bygger på statistik över export, import, migration, turism, utlandsinvesteringar med mera.
Position
1Singapore
2Nederländerna
3Irland
6Schweiz
7Belgien
8Förenade Arabemiraten
9Storbritannien
12Sverige
13Tyskland
44USA
50Japan
61Brasilien
62Indien
80Kina
91Ryssland
181GuineaBissau Omvärldsberoende
Källa: Global connectedness Index
Arbetslivet
Arbetet är en viktig del av människors liv. Allra viktigast är förstås att man får inkomster genom att arbeta, men man lär sig också av att arbeta. Genom arbetet får man vänner och många träffar en livskamrat just på arbetsplatsen. Det här avsnittet behandlar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare samt diskuterar löneskillnader på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadens parter
Arbetsmarknaden består dels av alla de företag och myndigheter som anställer arbetskraft, dels av alla de som är anställda. Man brukar prata om arbetsgivare och arbetstagare. Med ett gemensamt namn kallar man arbetsgivarna och arbetstagarna för arbetsmarknadens parter. Arbetstagarna är ofta medlemmar i någon fackförening, medan arbetsgivarna har gått samman i olika arbetsgivarföreningar. Förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan ofta vara konfliktfyllt. Det är inte konstigt att arbetstagaren vill ha så bra betalt som möjligt, slippa arbeta på obekväma arbetstider och ha lång semester. Arbetsgivaren å sin sida vill ha så låga kostnader som möjligt.
Genom att hålla nere lönerna och få arbetskraften att arbeta när den som bäst behövs får arbetsgivaren ut mer arbete för lönekostnaderna.
Kul på jobbet minskar stressen.
Men det är inte hela sanningen. På lång sikt ligger det inte i arbetstagarens intresse att få så stor lön så att verksamheten inte kan drivas vidare. Dessutom innebär ett arbete så mycket mer än lön. I arbetet utvecklas man, får arbetskamrater och en social tillhörighet vid sidan av familj och vänner.
På motsvarande sätt är arbetsgivaren långsiktigt beroende av att personalen mår bra. Då presterar de bäst. Lönerna måste vara tillräckligt höga för att människor ska kunna leva ett bra liv i samhället. Även arbetsmiljön måste vara bra, så att olyckor och förslitningsskador undviks. Arbetsgivaren har ju ett intresse av att kunna behålla duktiga och kreativa medarbetare. För både arbetsgivare och arbetstagare finns många viktiga frågor.
• Hur lång ska arbetstiden vara?
• Hur ofta kan man ta rast?
• Hur stor ska lönen vara?
• Hur lång ska semestern vara?
• Vad händer om det sker en olycka på arbetsplatsen?
• Hur kan olyckor undvikas?
• Vilka regler gäller när man anställs?
• Vad händer om arbetsgivaren måste säga upp personal och hur ska det gå till?
Svaren på dessa frågor och många andra finns dels i avtal mellan fackföreningar och arbetsgivarföreningar, dels i lagstiftning av olika slag.
Organisationer
Den 27 oktober 2023 inledde fackföreningen IF Metall en långvarig strejk mot företaget Tesla Sverige. Anledningen var att företaget har vägrat teckna kollektivavtal med fackföreningen. En rad andra fackföreningar har stött IF Metall och genomfört sympatiåtgärder
Kollektivavtal
Arbetsmarknadens parter skriver så kallade kollektivavtal där de kommer överens om löner, arbetstider, tjänstepensioner, försäkringar och andra förhållanden på arbetsplatserna, dvs. många av de frågor som nämndes tidigare. Kollektivavtalen gäller alla anställda på en arbetsplats, även de som inte är medlemmar i fackföreningen.
Oftast gäller kollektivavtalet i ett eller två år. Innan avtalstiden tar slut börjar parterna förhandla om hur nästkommande avtal ska se ut. Om inte parterna kan komma överens kan det leda till olika så kallade stridsåtgärder såsom strejk, lockout och övertidsblockad för att tvinga motparten att vara mer kompromissvillig.
Ofta bestämmer avtalen på förbundsnivå endast de nya lönerna och annat i grova drag. Detaljerna får sedan förhandlas på lokal nivå, oftast på arbetsplatsen, mellan de lokala fackklubbarna och de lokala arbetsgivarna.
Fredsplikt
När avtalen är skrivna måste parterna undvika stridsåtgärder tills avtalet löper ut och det är dags att förhandla fram ett nytt avtal. Man säger att det råder fredsplikt under avtalsperioderna. Då är bland annat strejker olagliga och de som strejkar kan dömas till böter i Arbetsdomstolen. Uppstår det diskussioner om hur avtalen ska tolkas är det Arbetsdomstolen som har sista ordet. Arbetsfreden är viktig för hela samhället eftersom den garanterar att konflikter på arbetsmarknaden inte skadar andra delar av samhället. Om t.ex. busschaufförerna strejkar får ju många människor svårt att ta sig till jobbet och stora delar av samhället påverkas.
Konflikter och stridsåtgärder
Arbetsmarknadens parter kan i en konflikt ta till olika typer av påtryckningsmedel för att tvinga den andra parten att gå med på sina krav.
Strejk innebär att arbetstagarna lägger ner arbetet. För att ha råd att strejka avsätts en del av fackföreningsavgiften till en strejkkassa, som används för att ersätta den lön de strejkande inte får. Strejker blir förstås effektivast när det är högkonjunktur eftersom företagen då har stort behov av arbetskraft för att kunna leverera och göra vinst.
Arbetsgivarnas motsvarighet till strejk är lockout. Lockout betyder att man låser ute arbetarna. Avsikten med strejker och lockouter är förstås att utöva ekonomisk påtryckning. Lockouter är idag ovanliga. Problemet är att en lockout inte bara drabbar motparten, dvs. arbetstagarna, utan också företagets kunder. Man riskerar då att kunderna söker en annan leverantör t.ex. utomlands.
Vilka stridsåtgärder som är tillåtna regleras i lagar och avtal. Som redan sagts är alla stridsåtgärder enligt lag förbjudna under avtalsperioder, då arbetsfred ska råda. Vid olagliga strejker, så kallade vilda strejker, kan Arbetsdomstolen utdela böter.
Om förhandlingar strandar kan det bli aktuellt med varsel. Stranda innebär att förhandlingarna kör fast ungefär som en båt ”strandar” när vattendjupet inte räcker. Varsel betyder varning. Innan en stridsåtgärd vidtas måste man varsla, alltså varna, motparten.
När förhandlingarna strandar brukar parterna kontakta en särskild myndighet, Medlingsinstitutet, som har regeringens uppdrag att tillsätta medlare. Dessa försöker få parterna att komma överens genom att föreslå kompromisser.
Löner och löneskillnader
Lönen, den betalning man som anställd får när man säljer sin arbetskraft, regleras till stor del i avtal mellan fackföreningar och arbetsgivarföreningar. Det gör det möjligt för människor att planera sin ekonomi och sina liv. Man vågar som arbetstagare byta bil eller boka en vintersemester och som arbetsgivare vågar man nyanställa och t.ex. investera i nya datorer och maskiner.
På lång sikt spelar också efterfrågan av arbetskraft stor roll för lönen. Råder det exempelvis brist på byggnadsarbetare kommer många arbetsgivare att betala mer än avtalet. Man kallar denna extra betalning för löneglidning. Finns det däremot för många byggnadsarbetare i för-
Att arbeten innehåller tunga lyft, buller eller är enformiga, gör dem inte bättre betalda.
hållande till efterfrågan, borde istället lönerna kanske sjunka? Här hindrar dock avtalen att lönerna sänks.
Löneskillnader mellan olika yrken
I en levnadsnivåundersökning som genomfördes år 2000 av SOFI
(Institutet för social forskning) undersöktes hur arbetsmiljön ur fem aspekter påverkade lönen:
1. tunga lyft
2. buller
3. enformighet
4. psykisk ansträngning
5. obekväm arbetstid
Det visade sig att arbeten som innehöll de tre första arbetsmiljöproblemen inte var välbetalda. Däremot fanns ett tydligt samband mellan de två sistnämnda arbetsmiljöproblemen och hög lön.
En annan faktor som påverkar lönen är utbildningens längd. Arbeten som kräver lång, obetald utbildning kompenseras ofta med högre lön, annars kommer alltför få att utbilda sig. Lönen bör vara hög nog för att arbetstagaren ska hinna ta igen den obetalda studietiden under ett något kortare arbetsliv.
Slutligen påverkas lönen av vilken typ av ansvar arbetet innebär. Alla arbeten betyder att man måste ta ansvar, men ibland leder ett brustet ansvar till mycket allvarliga konsekvenser. Läkaren som ansvarar för människors hälsa och liv har förstås ett tyngre ansvar än många andra.
Att vara chef innebär oftast ett extra ansvar. Man ansvarar inte bara för sitt eget arbete utan till viss del också för andras. Man förväntas också ta ett extra ansvar för att medarbetarna trivs på jobbet så att de kan prestera bra.
Individuella löneskillnader
Utöver skillnader mellan yrken kan det ju finnas skillnader mellan två arbetstagare med samma yrke. Generellt kan man säga att dessa skillnader uppkommit genom att den individuella delen i de avtal som slutits mellan arbetstagare och arbetsgivare fördelats olika.
Kompetens
Arbetsgivaren väljer ofta att betala den personal som anses duktig, eller svår att vara utan, lite extra för att den ska stanna på arbetsplatsen. Man talar ofta om att olika personer har olika kompetens. Kompetens handlar inte bara om utbildning utan också om t.ex. social förmåga i kontakter med arbetskamrater och kunder, och om kreativitet, dvs. förmågan att engagera sig i och lösa problem.
Ålder och ingångslön
Löneskillnader kan även bero på en rad andra faktorer. Äldre tjänar i allmänhet bättre än yngre. Det beror förstås på att erfarenhet betalar sig, men kan också förklaras med att löner nästan aldrig sänks. Dessutom har ingångslönen stor betydelse. Lyckas man som nyanställd få en hög ingångslön tar det ofta lång tid för de med sämre ingångslön att komma ikapp även om de får procentuellt sett högre löneökningar.
Kvinna eller man
Dessvärre förekommer fortfarande löneskillnader som inte kan förklaras på annat sätt än att de beror på om den anställde är kvinna eller man. Det handlar till viss del om att de branscher där kvinnor dominerar, som äldrevård, är sämre betalda än andra branscher. Men det lever också kvar en tradition av att kvinnor har mindre betalt än män också när det handlar om samma arbete, trots att sådan diskriminering är förbjuden.
Höga vinster
Jobbar man på ett företag som gör stora vinster innebär detta ofta att arbetsgivaren är lite generösare än avtalen kräver. Företaget vill i någon mån ”tacka” de anställda för deras arbetsinsats som gjort vinsterna möjliga. Detta leder ibland till att lönerna höjs eller att arbetstagarna får en kontant extra utbetalning, en så kallad bonus. Många företag har vinstdelningssystem som reglerar hur och när bonusar ska betalas ut.
Som framgår av tabellen hade kvinnor i genosnitt 90,1 % av männens lön, dvs. att löneskillnaden mellan kvinnor och män var 9,9 %. Av dessa 9,9 % beror mer än hälften på att kvinnor dominerar i låglöneyrken som hemtjänsten. Om man tänker sig att kvinnor och män hade varit lika många i alla yrken skulle löneskillnaden vara cirka 4,5 %.
Källa: Medlingsinstitutet/ SCB.
Offentlig sektor eller näringslivet
Lönerna i offentlig sektor är i allmänhet något lägre än i det privata näringslivet. En orsak kan vara att den offentliga sektorns produktion av t.ex. sjukvård, skola och barnomsorg betalas av skatter och inte ska gå med vinst. Det finns alltså aldrig några extra pengar att betala ut för att man har varit framgångsrik och gjort vinst som inom näringslivet.
Genomsnittslöner och kvinnors lön i procent av mäns lön 2022
”Keeping up with the Joneses?”
Olika undersökningar tyder på att människor åtminstone när de nått en viss levnadsstandard är mer intresserade av sin relativa inkomst än sin absoluta . Ställs man exempelvis inför frågan ”Skulle du hellre tjäna 300 000 när alla dina vänner tjänar 150 000 än att tjäna 400 000 när dina vänner tjänar 800 000?” tycks många föredra det första alternativet, dvs . den relativa inkomsten är viktigast . Vi människor är alltså känsliga för rangordning och status . Kanske har detta att göra med att rangordning ger makt?
I USA förekommer uttrycket keeping up with the Joneses för att beskriva att vi kämpar för att inte halka efter, vi vill hålla jämna steg med de vi jämför oss med (familjen Jones) . Sålunda gläder vi oss inte alltid åt att våra grannar blir rikare eller arbetskamrater får större löneökning än vi . Istället blir vi bekymrade för att vi kommer på efterkälken . Detta bidrar till stress som kan skada vår hälsa
Vilken position skulle du själv välja: rikast bland de fattiga eller fattigast bland de rika – även om det sistnämnda alternativet innebär högre levnadsstandard?
Kvinnor
Välfärdssamhället
Sverige har tillsammans med våra nordiska grannländer ett av världens mest omfattande välfärdssystem. Det betyder att vi som medborgare i Sverige har tillgång till ett omfattande ekonomiskt stöd under de perioder i livet då vi inte kan försörja oss.
Arbetslöshet, sjukdom, graviditet och ålderdom kan göra det svårt att klara sin försörjning. Men tack vare den offentliga sektorn har vi ändå inkomster, genom t.ex. den allmänna sjukförsäkringen och vårt pensionssystem. Dessutom kan vi få en rad bidrag, såsom barnbidrag, bostadsbidrag och studiebidrag. Utbetalningar från den offentliga sektorn kallas med ett gemensamt namn för transfereringar
Den riktigt stora politiska diskussionen i vårt land och i många andra länder handlar om den offentliga sektorns storlek. Hur mycket ska det offentliga ta ansvar för och hur mycket ska det offentliga via beskattning jämna ut skillnaderna mellan fattigare och rikare? Hur mycket ska vi betala till den offentliga sektorn och vad ska vi få för pengarna?
Diagrammet visar hur skatteintäkterna fördelas mellan de tre delarna av offentlig sektor.
Mikael Andersson med sin son på stranden. Mikael föddes utan armar och ben.
Sammanfattning
EKONOMI betyder hushållning . Arbetet och arbetslivet är grunden för vår ekonomi .
Produktionen och fördelningen av näringslivets produkter sker genom ett ekonomiskt system som kallas marknadsekonomi eller kapitalism . Vad näringslivets produkter ska kosta och hur mycket som kommer att tillverkas bestäms i ett samspel mellan köparna och säljarna eller annorlunda uttryckt, det bestäms av marknadskrafterna . Men näringslivet är inte bra på allt . Då är det istället genom den offentliga sektorn som produktionen sker . Det ekonomiska systemet kallas då planekonomi och det är genom politiska beslut via våra myndigheter som det bestäms hur mycket som ska produceras och om det ska vara gratis eller kosta något .
BNP är förkortning för bruttonationalprodukt . Med det menas värdet av det som produceras i ett land under ett år Genom att dividera BNP med folkmängden får vi BNP per capita som är ungefär samma sak som vår genomsnittliga inkomst . Tillväxt betyder att produktionen, dvs . BNP, ökar .
Högkonjunktur har vi när tillväxten är hög och arbetslösheten låg . Ofta får man problem med inflation . Lågkonjunktur har vi när tillväxten är låg och arbetslösheten hög . Ekonomin är internationell . Ett lands ekonomi påverkas mycket av vad som händer i andra länder .
ARBETSMARKNADEN består dels av alla de företag och myndigheter som anställer arbetskraft, dels av alla de som är anställda . Arbetstagarna är ofta medlemmar i någon fackförening, medan arbetsgivarna har gått samman i olika arbetsgivarföreningar . Arbetsmarknadens parter skriver så kallade kollektivavtal där de kommer överens om löner, arbetstider, tjänstepensioner, försäkringar och andra förhållanden på arbetsplatserna
SVERIGE har ett av världens mest omfattande välfärdssystem . Det betyder att vi som medborgare har tillgång till ett omfattande ekonomiskt stöd under de perioder i livet då vi inte kan försörja oss, t .ex . vid arbetslöshet, sjukdom och ålderdom . För människor som har särskilda behov eller som inte har rätt till annan hjälp finns socialtjänsten . Det är kommunerna som sköter socialtjänsten .
Sammanfattning
VÅRT välfärdssystem betalas av den offentliga sektorn som dessutom sköter mycket av infrastrukturen . Allt detta betalar vi alla tillsammans genom vårt skattesystem För flertalet inkomsttagare är kommunalskatten störst . Det är den skatt som går till kommuner och landsting . En annan viktig skatt är moms som vi betalar varje gång vi köper något .
VÅR privatekonomi kretsar kring vår disponibla inkomst, vårt sparande, våra lån och vår konsumtion . För att trygga vår ekonomi behöver vi åtminstone en hemförsäkring .
Begrepp
Näringslivet och offentlig sektor
näringslivet den offentliga sektorn enskild firma aktiebolag
Näringslivet och marknadsekonomin marknadsekonomi/kapitalism marknadskrafter efterfrågan utbud
marknad konkurrens monopol oligopol kartell
Offentlig sektor och planekonomi planekonomi blandekonomi
BNP
BNP/bruttonationalprodukt
BNP per capita tillväxt
Konjunkturer och ekonomisk politik
högkonjunktur lågkonjunktur inflation köpkraft
Ekonomin är internationell export import tull
Arbetslivet
arbetsmarknadens parter fackföreningar arbetsgivarföreningar
kollektivavtal
stridsåtgärder fredsplikt
Arbetsdomstolen strejk lockout vild strejk stranda varsel
Medlingsinstitutet
Löner och löneskillnader löneglidning bonus
vinstdelningssystem relativ inkomst
Välfärdssamhället allmän pension garantipension tjänstepension transfereringar
sjuklön/sjukpenning sjukersättning försörjningsstöd
Skatterna progressivt skattesystem direkt skatt indirekt skatt kommunalskatt moms punktskatt
beskattningsbar inkomst allmänt avdrag jobbskatteavdrag kapitalinkomst realisationsvinst
fastighetsavgift arbetsgivaravgift/egenavgift socialförsäkringsavgifter
Privatekonomi disponibel inkomst aktie
aktiefond/indexfond ränta amortering
uppläggningsavgift säkerhet borgen privatlån snabblån/mobillån/ sms-lån
kreditköp avbetalning effektiv ränta bolån
hemförsäkring konsumentköplagen reklamation garanti
öppet köp bytesrätt ångerrätt
Uppgifter
Näringsliv och offentlig sektor
1 Förklara skillnaden mellan näringsliv och offentlig sektor. Ge exempel på verksamheter som hör till näringslivet respektive offentlig sektor.
2 Vad är en entreprenör?
Näringslivet och marknadsekonomin
3 Förklara hur marknadskrafterna bestämmer hur mycket som ska produceras i ett marknadsekonomiskt system.
4 Diskutera vad som händer med priset på olja om:
a) solenergi blir billigare att ta vara på, b) man hittar nya oljekällor, c) en stor producent av olja bestämmer sig för att kraftigt minska sin produktion.
5 I ett marknadsekonomiskt system är konkurrensen mellan företag viktig. Varför?
6 Resonera kring hur konkurrensen kan förstöras och vilka problem det leder till, samt vad man från politiskt håll kan göra för att skydda konkurrensen.
7 Vad är
a) monopol?
b) oligopol?
c) karteller?
Offentlig sektor och planekonomi
8 Ge exempel på sådant den offentliga sektorn producerar.
9 Vad innebär
a) privatiseringar?
b) blandekonomi?
Uppgifter
10 Förklara begreppen
a) BNP
b) BNP per capita
11 BNP per capita används ofta som mått på välfärd när man jämför olika länder. Vilka brister har begreppet när det gäller att mäta välfärd?
12 Vad menas med tillväxt? Varför behövs tillväxt? Vilka problem kan tillväxt förstärka?
Konjunkturer och ekonomisk politik
13 Förklara innebörden av högkonjunktur respektive lågkonjunktur.
14 Hur kan man med ekonomisk politik bekämpa
a) inflation?
b) arbetslöshet?
Ekonomin är internationell
15 Många företag både exporterar och importerar. Diskutera varför export behövs om ett land och dess producenter ska kunna importera.
Antag att ett land A exporterar mycket till ett annat land B. Hur drabbas land A om land B:
a) begränsar sin import?
b) drabbas av en ekonomisk kris med stor arbetslöshet?
c) drabbas av hög inflation?
16 Studera tabellen över länders omvärldsberoende. Vad har länder med stort omvärldsberoende gemensamt?
Arbetslivet
17 Vad är
a) fackförening?
b) arbetsgivarförening?
c) arbetsmarknadens parter?
18 Ge exempel på vad som förhandlas i kollektivavtalet.
19 Förklara vad det innebär att det råder fredsplikt mellan parterna.
20 Förklara begreppen
a) strejk
b) vild strejk
c) Medlingsinstitutet
Löner och löneskillnader
21 Varför är det viktigt att komma överens om löner långt i förväg för arbetsmarknadens parter?
22 Diskutera vilka yrken som bör ge högre respektive lägre lön än genomsnittet. Motivera!
23 Hur kan man förklara att kvinnor i genomsnitt har lägre lön än män?
24 Vad menas med att ”den relativa inkomsten” är viktig? Vad tänker du själv kring detta?
Uppgifter
Välfärdssamhället
25 Sverige har ett omfattande välfärdssystem.
Förklara kort vad det innebär.
26 Ett omfattande välfärdssystem kan kritiseras. Diskutera nackdelar.
27 Det svenska välfärdssystemet bygger på individens oberoende. Vad menas med detta?
28 Förklara begreppen
a) allmän pension
b) garantipension
c) tjänstepension
29 Förklara skillnaden mellan sjuklön, sjukpenning och sjukersättning.
30 Vad är en arbetslöshetskassa? Hur finansieras den?
31 Vad gör socialtjänsten?
32 Välfärdssystemet började byggas ut i samband med industrialiseringen och urbaniseringen under slutet av 1800-talet.
Varför just då? Hur fungerade människors trygghet vid t.ex. ålderdom tidigare?
Skatterna
33 Vad innebär en progressiv skatt på inkomst?
34 Vad är en kapitalinkomst? Vad är en realisationsvinst? Betalar man skatt på sådana inkomster?
35 Vad är
a) arbetsgivaravgifter?
b) egenavgifter?
c) socialförsäkringsavgifter?
36 Vad är moms? Hur stor är momsen?
37 Ge exempel på en punktskatt.
38 Förklara begreppet skattekvot. Hur stor är den i Sverige i procent av BNP?
Privatekonomi
39 Vad är disponibel inkomst?
40 Diskutera olika sparformers för- och nackdelar.
41 Förklara följande begrepp som hör ihop med att låna pengar.
a) ränta
b) amortering
c) uppläggningsavgift
d) säkerhet
e) borgensman
f) privatlån
g) snabblån
h) kreditköp
i) köp på avbetalning
42 Ibland är det ganska onödigt att köpa en reseförsäkring. Varför?
43 Du köper en cykel och erbjuds en försäkring om cykeln går sönder. Vad bör man kontrollera innan man köper försäkringen?
44 Förklara begreppen
a) garanti
b) öppet köp
c) bytesrätt
d) ångerrätt
ÖVNINGAR
FÖR ATT man ska kunna följa med i vad som händer i samhället så behöver man både teoretiska och praktiska kunskaper . I denna del av boken finns ett antal övningar, som ger inblick i metodfrågor och tränar dig att läsa olika typer av material . Tanken är att de ska ge lite praktiska färdigheter . Den som har dessa färdigheter förstår bättre och snabbare de artiklar man möter i t .ex . media .
Vad är ett orsakssamband?
Sommaren 2018 var mycket varm. Många i Sverige valde att resa på semester till svalare trakter, bland annat ökade resandet till Island. Orsaken till det ökade intresset för Island var alltså den varma sommaren. Den varma sommaren orsakade också att fler äldre fick hjärtproblem.
Vi har alltså ett orsakssamband mellan varm sommar och resor till Island, och mellan varm sommar och hjärtproblem.
Om A ger (orsakar) B så finns det ett orsakssamband. Det blir kallare ute –energikonsumtionen ökar.
Däremot har vi inget orsakssamband mellan hjärtproblem och resor till Island även om båda företeelserna ökade just sommaren 2018. Det är inte så att man nödvändigtvis får hjärtproblem av att resa till Island eller att man som hjärtsjuk plötsligt vill resa till Island!
Inträffar A så sker också B. Att två saker händer samtidigt räcker inte för att det ska finnas ett orsakssamband. Det blir kallare ute – elever går i skolan
Här följer några påstående som du ska ta ställning till:
• Andelen CO2 i atmosfären ökar – jordens medeltemperatur ökar.
• Kriminaliteten ökar – andelen ungdomar i befolkningen ökar
• Polisyrkets löner stiger dramatiskt – fler söker in till polisutbildningen.
• Försäljningen av jordgubbar ökar – försäljningen av vaniljglass ökar.
• Människor undviker att vara utomhus kvällstid – kriminaliteten ökar.
1 Diskutera med en klasskamrat, och försök enas om i vilka av punkterna ovan ni tycker att det finns orsakssamband.
2 Testa också sambanden baklänges.
Analys av samhällsfråga
I denna övning ska vi arbeta med en enkel modell för att kunna analysera olika samhällsfrågor. Vad en samhällsfråga är behöver dock först förklaras.
Ibland brukar man säga att om en person blir arbetslös är det en fråga för honom eller henne, men när två tusen personer i en stad blir arbetslösa är det en samhällsfråga. Politiker arbetar med samhällsfrågor och media tar upp dessa i sina nyhetsartiklar och granskningar.
En exakt definition finns inte, men i stora drag kan det beskrivas som frågor som påverkar samhället och som kan lösas eller hanteras genom politiska beslut. Exempelvis är upptäckten av ett nytt grundämne ingen samhällsfråga, men om grundämnet visar sig vara viktigt för produktionen av de halvledare som behövs i landet blir det en samhällsfråga.
En analysmodell
Modellen på högersidan som består av fyra delar är enklast att förklara med ett exempel. Vi väljer att behandla olyckor med elsparkcyklar och ger ett exempel till varje del i modellen.
• Vid företeelse/händelser beskrivs den samhällsfråga som ska analyseras. I detta fall de ökade antalet olyckor med elsparkcyklar.
• För att kunna förklara händelsen/företeelsen behöver orsakerna till samhällsfrågan studeras. En orsak till det ökade antalet olyckor kan beror på att många förare kör på trottoarerna.
• Varje företeelse får konsekvenser (följder). Ett ökat antal olyckor leder bland annat till ökade kostnader för försäkringsbolagen.
Utöver denna kedja av orsak‒händelse‒konsekvens så har modellen plats för att lägga in åtgärder. Pilarna öppnar för att föreslå åtgärder mot både orsak och konsekvenser. I detta fall skulle det på orsakssidan kunna handla om ett förbud mot att köra på trottoarer. Konsekvensen kan istället åtgärdas genom att försäkringsbolagen ser över vad deras försäkring ska omfatta eller vad som krävs för att kunna få ersättning (t.ex. att man bär hjälm).
ORSAK
ÅTGÄRD
FÖRETEELSE/ HÄNDELSE
1 Analysera orsakerna till och konsekvenserna av en samhällsfråga tillsammans med en klasskamrat. Utgå från delarna i modellen ovan i er analys. Ni väljer antingen en aktuell samhällsfråga som ni hittar i media eller en från lista nedan. I analysen ska ni ta fram många förslag på orsaker och konsekvenser. OBS detta är en övning, så ni måste inte vara helt säkra på orsakerna och konsekvenserna.
• Antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång ökar
• Antalet sjukskrivningar som en följd av utbrändhet ökar
• Antalet ungdomar med tinnitus ökar
• Antalet födda barn minskar
KONSEKVENS
• Antalet olyckor med A-traktorer ökar
• Antalet bilar som godkänns i besiktningen minskar
2 I nästa steg ska ni diskutera möjliga åtgärder. Lista åtgärder som riktar sig mot orsakerna respektive mot konsekvenserna.
3 Vilka aktörer i samhället (privatpersoner, myndigheter, politiker, företag, ideella organisationer osv.) ska genomföra åtgärderna ni föreslår?
4 Gör en värdering av era förslag till åtgärder. Välj en åtgärd på orsakssidan och en på konsekvenssidan som du tror skulle vara möjlig att genomföra.
Civil olydnad –att bryta mot lagen för att väcka opinion
Civil olydnad innebär att man utan att använda våld protesterar genom att vägra lyda lagstiftning i samhället, och samtidigt öppet erkänner sin handling och tar sitt straff.
Idag förekommer civilolydnad inom bland annat miljörörelsen. Vissa grupper tycker att arbetet via politiska partier och olika organisationer går för långsamt, och att allmänheten inte förstår allvaret i situationen. De använder civil olydnad för att lyfta problemen kring klimatförändringen.
Här är följer en lista med handlingar som du ska ta ställning till:
a) Man gömmer en flykting som väntar på utvisning.
b) Man hindrar ett flygplan att lyfta för att hindra utvisning av en flykting och grips därefter av polis.
c) Man smugglar en flykting till Sverige och berättar om det i media.
d) Man kedjar fast sig i ett träd för att hindra att det avverkas, och hämtas därefter av polis.
e) Man släpper ut djur från en djurpark och skyndar sig därifrån.
f) Man sätter sig i sin rullstol framför en buss för att kritisera att bussarna är svåra att använda för rullstolsburna.
g) Man kastar ägg mot en politisk motståndare som man inte sympatiserar med och anmäler sedan sig själv till polisen.
h) Man vägrar göra värnplikt.
i) Man vägrar betala inkomstskatt för att man tycker att skatterna är för höga och erkänner sitt brott.
j) För att protestera mot att Första och Fjärde AP-fonden placerar våra pensionspengar i klimatförstörande verksamhet slutar Greenpeace att som arbetsgivare betala in en tredjedel av arbetsgivaravgiften.
1 Vilka av handlingar a‒j är civil olydnad?
2 Är civil olydnad en demokratisk metod?
Skulle hårda straff mot civil olydnad förbättra eller försämra demokratin? Ge egna exempel på civil olydnad.
3 Diskutera möjligheterna att använda civil olydnad i demokratier respektive diktaturer.
4 Medborgarrättskämpen Rosa Parks använde sig av civil olydnad. Ta reda på vad hon gjorde.
Vad är relevant att publicera?
Journalister samlar information från olika källor innan de publicerar en artikel.
När de sätter sig för att skriva sin text måste de göra en bedömning av vad som är relevant att publicera. Relevans handlar alltså om vad som är viktigt för att läsaren ska förstå vad som hänt. All information och alla intryck en journalist får under ett uppdrag är inte lämpligt att föra vidare. Dessutom är utrymmet journalisterna har, antalet ord de kan skriva eller sändningstiden de fått, ofta begränsat.
Läs följande anteckningar som en journalist gjorde under förmiddagen då en villa brann.
Noteringar från kontakt med polisen:
• startade 9.45.
• brandorsaken oklar
• räddningstjänstens utredare på väg – men de är försenade, de körde fel på vägen hit.
• ingen var i huset när elden startade – oklart om en hamster brann inne
• svårt hålla undan nyfikna grannar
Notering från samtal med grannar:
• Anna som bor intill och var ute med hunden tidigt noterade att husägaren åkte ovanligt tidigt till jobbet idag. Hon vet att det bara bor en person i huset.
• Men hon tror att det finns husdjur i huset – hamstrar – har inte sett räddningstjänsten komma ut med dem.
• Josef – huset på andra sidan gatan – är övertygad att ett cykelbatteri på laddning i hallen startat branden. Han vet att grannen laddar batteriet där.
• Ulf tycker det är konstigt att först kom polisen och ambulansen, ska inte brandkåren komma först?
Noteringar från platsen
• Skräpigt på tomten, många bilar som man inte kan köra med.
• Brandkåren svårt komma fram med bilarna
• Ser ut som elden höll på att tända eld på garaget som är hopbyggt med grannes hus.
1 Vilken information tycker du är relevant att ta med i kort artikel i en dagstidning?
2 Jämför din lista med en klasskamrats.
Analysera en argumenterande text
Media publicerar texter av många olika typer och genrer. I faktatexter ska inte skribenten föra fram sina egna åsikter. I stället är det de som är berörda av händelsen eller samhällsfrågan texten tar upp som ska få ge uttryck för sina åsikter. I en åsiktstext däremot presenterar skribenten sina åsikter. Exempel på denna typ av texter är ledare, debattartiklar, krönikor eller insändare.
Läs texten nedan och svara på frågorna.
Insändare
Bygg en ny lekplats i Malmö för barn med funktionsvariationer
Leken är central för barns utveckling. Den stimulerar fantasi, kreativitet, motorik och socialt samspel. Genom lek lär sig barn att förstå sin omvärld, utveckla färdigheter och kommunicera med andra. Alla barn, oavsett funktionsförmåga, har rätt till lekplatser där de känner sig välkomna och inkluderade.
Malmö stad har gjort ett bra arbete med att utveckla temalekplatser som erbjuder spännande och varierade lekmiljöer. Men för att fullt ut leva upp till visionen om en stad för alla behöver vi ta ytterligare steg för att säkerställa att även barn med funktionsvariationer har en lekplats anpassad efter deras behov.
Centerpartiet i Malmö föreslår i kommunfullmäktige att staden bygger en ny, fullt tillgänglighetsanpassad lekplats för barn med funktionsvariationer. Den ska utformas med hänsyn till olika behov, såsom synnedsättning, rörelsehinder och kognitiva utmaningar.
Genom att skapa en inkluderande lekmiljö ger vi alla barn möjlighet att leka på lika villkor.
Malmö ska vara en stad där alla barn kan leka och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Ewa Langerbeck (C), ersättare i funktionsstödsnämnden i Malmö
1 februari 2025 09:30 Sydsvenskan
1 Vad är det för åsikt eller synpunkt som insändarskribenten för fram?
2 Vilka argument framför skribenten till stöd för sin åsikt?
3 Är argumenten sakliga, dvs. kan man kontrollera dem?
Analysera en faktatext
Media publicerar texter av många olika typer och genrer. I åsiktstexter presenterar skribenten sina åsikter. Exempel på denna typ av texter är ledare, debattartiklar, krönikor eller insändare. I faktatexter ska inte skribenten föra fram sina egna åsikter. I stället är det de som är berörda av samhällsfrågan texten tar upp som ska få ge uttryck för sina åsikter.
Läs texten nedan och svara på frågorna.
EU skärper tonen mot Temu och Shein
Skärpta kontroller av paket från framför allt Kina utlovas när EU-kommissionen agerar mot oegentligheter inom den allt mer ökande e-handeln.
I en rapport om e-handel på onsdagen varslas om ytterligare granskningar av hur exempelvis de populära kinesiska plattformarna Shein och Temu uppfyller olika EU-regler.
– Många produkter har visat sig vara osäkra, förfalskade eller till och med farliga, säger EU-kommissionären Henna Virkkunen på en presskonferens i Bryssel.
Medlemsländerna och EU-parlamentet uppmanas nu att skynda på arbetet med den tullreform som föreslogs redan 2023.
EU-kommissionen vill där slopa tullundantagen för varor som är värda under 150 euro och i stället införa en hanteringsavgift för att bättre kunna kontrollera och hantera inflödet.
Enligt EU-kommissionen anländer i snitt tolv miljoner småpaket om dagen till EU – och 95 procent av dem kommer från Kina.
”Problemen med överproduktion, användning av giftiga kemikalier och dåliga arbetsvillkor är inte unika för Shein och Temu utan genomsyrar tyvärr hela fast-fashion-sektorn. Dagens förslag är ett steg i rätt riktning, men det mesta arbetet kvarstår”, skriver EU-parlamentsledamoten Alice Bah Kuhnke (MP) i en kommentar
TT/Sydsvenskan 5 feb 2024
1 Vad handlar den korta artikeln om?
2 Vilka uttalar sig i texten?
3 Vad tycker de som uttalar sig?
4 Om detta varit en lite längre artikel och inte bara en notis borde ytterligare personer få uttala sig. Om du hade varit journalist, vilka tycker du då borde fått uttala sig?
Partier och partiprogram
Alla partier har ett idéprogram eller partiprogram. I det redovisar de sina visioner om hur samhället skulle kunna se ut om de fick bestämma. Man hittar partiprogrammen på deras respektive hemsidor. I debatter lyfter partierna fram skillnaden mellan sitt eget partis politik och de andra partiernas. När man läser deras partiprogram låter de i vissa stycken rätt lika, men ibland går det att notera skillnader.
Nedan är några ganska korta utdrag ur inledningarna i olika partiers program. Här tar de upp sina tankar som i viss mån är kopplade till de ideologier de ansluter sig till. Läs bokens avsnitt om politiska ideologier och svara sedan på uppgifterna nedan. A
Det är löftet om frihet och ansvar; om en politik som tror på individens förmåga och rätt att själv bestämma över sitt liv, men som också ställer ett tydligt krav på att hon ska göra det. Där självbestämmande kommer genom egenmakt och rätten att fatta livets viktiga beslut. Där medborgarna tillåts vara vuxna att bära ansvaret för sig själva, för sina närmaste och för vårt samhälle
B
[Vi] vill skapa ett friare samhälle där alla har möjlighet att lyckas i livet – oavsett vem du är eller var du bor. Vi kan bygga ett samhälle som tar vara på hela landets styrka och växtkraft, på landsbygd, i byar, i städer och i förorter.
Vi vill se till att vi tillsammans klarar klimat- och miljöutmaningen och överlämnar en hållbar planet till kommande generation.
Samtidigt måste vi skapa ett mer jämställt Sverige som stärker kvinnors egenmakt och stoppar mäns våld mot kvinnor.
Och förbättrar vår gemensamma välfärd, från den bästa skolan när du är ung, till den bästa sjukvården när du blir sjuk och den bästa omsorgen på ålderns höst.
Vi som bor i Sverige kan göra allt detta – tillsammans.
Det som står i vägen är framför allt att kapitalet sätter press på samhället att gå i en helt annan riktning, som istället handlar om kortsiktig vinstjakt. Många människor som skulle kunna arbeta fokuserat med de stora utmaningar vi har framför oss, jobbar idag i verksamheter där vinstmaximeringen krockar med samhällsnyttan.
D
Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att påverka, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvar.
E
[Vi] eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Partiets ambition är att kombinera de bästa elementen från de traditionella höger- och vänsterideologierna. Vi bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande traditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen.
1 Utdragen ovan är från de fem största riksdagspartierna efter valet 2022:
Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och
Vänsterpartiet.
Koppla ihop partierna med utdragen ur partiprogrammen ovan.
2 Anteckna några ord i varje utdrag som du tycker stödjer det valet du gjort.
SAMHÄLLET MÖT 1a1
Möt samhället är en lärobok för gymnasieskolans Samhällskunskap nivå 1a1 utifrån Gy25.
Boken har en tydlig och enkel struktur. Den är indelad i fyra kapitel som kan läsas i valfri ordning. Tyngdpunkten ligger på den förklarande texten som fungerar som grund för diskussion och reflektion kring samhällsfrågor och aktuella händelser.
Sist i boken finns ett antal övningar. Här kan eleven arbeta med modeller, tolka olika typer av texter, analysera statistik och få inblick i metodfrågor. Övningarna ger bland annat träning i att vara källkritisk.
Alla tabeller och diagram har tydliga källhänvisningar så att eleverna lätt hittar de allra senaste siffrorna.
Lars-Olof Karlsson är lärare i samhällskunskap på gymnasiet. Han är också författare till Arena 123 – samhällskunskap för gymnasiet. Han har tidigare erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.