Tove Phillips
HÄLSOPEDAGOGIK Nivå 1
INNEHÅLL
Så använder du den här boken
Det här läromedlet innehåller allt du behöver för att klara av ämnet hälsopedagogik på nivå 1. Den kan användas i klassrummet och vid lektionsundervisning, men den fungerar också för dig som studerar helt på egen hand.
Ämnet hälsopedagogik
Ämnet hälsopedagogik ger kunskaper i hur hälsa skapas och hur du som läser kan bidra till att personer du jobbar med är hälsosamma. Ämnet är nära sammankopplat med flera andra ämnen, som pedagogik, specialpedagogik och psykologi. Ämnet hälsopedagogik läses endast i en nivå och det finns därför ingen progression mellan nivåer att lyfta fram.
Läromedlets fokus
Du som läser detta läromedel förbereder dig förmodligen för ett yrke där du arbetar med människor.
Ämnet hälsopedagogik ger perspektiv på hälsa och hälsosam livsstil genom olika stadier i livet. Många som läser läromedlet kommer att arbeta med barn och unga och därför finns det exempel från hur man kan främja hälsa i pedagogiska verksamheter.
Du som läser kommer kanske arbeta med personer med funktionsnedsättningar. Här finns det stor anledning att arbeta med hälsosam livsstil och att ha en fördjupad förståelse om olika aspekter av hälsa. Läromedlet tar därför upp exempel på hur hälsopedagogik kan användas inom detta område.
Läromedlet tar även upp exempel från fritidsaktiviteter och hälsofrämjande verksamheter eftersom du som läser kanske kommer att arbeta inom detta.
Läromedlets struktur
Läromedlet innehåller sex kapitel som går igenom olika delar av ämnets centrala innehåll. I början av varje kapitel kan du läsa vilka punkter i det centrala innehållet som just det kapitlet täcker. Utöver texterna innehåller läromedlet några olika inslag för att hjälpa dig med dina studier:
Fallbeskrivningarna ger exempel på situationer som kan uppstå i olika pedagogiska och sociala sammanhang, till exempel på en praktikplats.
De ger dig möjlighet att fundera över vad du tycker är rätt och fel och hur du tycker man bör agera i svåra situationer.
diskutera · fundera på
Texterna varvas med reflektionsfrågor som handlar om det du precis läst om. De kan diskuteras i par eller grupp, men de kan också vara underlag för egna funderingar.
Faktarutorna är laddade med intressanta fakta om olika saker som är kopplade till innehållet. Det kan till exempel vara statistik eller resultat från relevant forskning.
CENTRALA BEGREPP
I slutet av kapitlet listas de begrepp som är centrala för innehållet. Det är viktigt att du kan förstå och använda dig av de centrala begreppen, så här har du en möjlighet att testa dig själv.
INSTUDERINGSFRÅGOR
Genom att svara på instuderingsfrågorna kan du repetera det du läst om i kapitlet och kontrollera att du kommer ihåg de viktigaste delarna.
UPPGIFTER
På kapitlets sista sida finns exempel på uppgifter som du kan göra för att fördjupa och förstärka dina kunskaper. Det finns uppgifter av olika omfattning och svårighetsgrad – några som du kan göra själv och några som du kan göra tillsammans med andra.
1
Perspektiv på hälsa
Det här kapitlet handlar om hur människors hälsa, livsstil och levnadsvanor har förändrats genom tid och ser olika ut i olika delar av världen.
Det handlar också om hur vår hälsa och livsstil påverkas av sociala, kulturella och miljömässiga faktorer. Kapitlet innehåller följande avsnitt:
o Hälsobegreppet
o Människors hälsa förr
o Hälsa i andra länder
o Miljö och hälsa
o Kulturella perspektiv på hälsa
o Hälsa ur ett socialt perspektiv
Centralt innehåll:
• Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.
Olof har precis börjat gymnasiet och sitter nu hos skolsköterskan för det obligatoriska hälsosamtalet.
– Jo, jag mår väl bra, men jag har ont i magen rätt så ofta, säger han tveksamt.
– Vet du varför du har ont i magen? frågar skolsköterskan.
– Nä, men mamma har också det, så hon tror bara att vi har känsliga magar. Typ IBS eller något. Men det kan också vara inget särskilt. Pappa säger att det är helt normalt att ha ont i magen ibland.
– Det är faktiskt något av det vanligaste som finns, skrattar skolsköterskan. Och nästan alltid helt ofarligt. Men om det blir väldigt mycket eller jobbigt tycker jag att ni ska boka en tid på vårdcentralen.
– Och så har jag ont i huvudet ibland också. Men det kanske också är helt normalt?
– Det är också något av det vanligaste som finns. Det kan ju till exempel bero på synen eller hållningen eller tandgnissling. Eller att du sover dåligt eller är stressad över något. Men det kan ju också vara värt att kolla upp.
Brukar du ha ont i magen eller huvudet? Vad tror du i så fall att det beror på?
objektiv – bedömd utifrån fakta, saklig
Vad är hälsa?
Världshälsoorganisationen (WHO) har en definition på hälsobegreppet som säger att hälsa är ”ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte bara en frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning”. Att ha god hälsa handlar alltså inte bara om att inte vara sjuk, utan om hur man mår rent allmänt, i både kropp och själ.
WHO:s definition kritiseras ibland för att vara alltför stram.
Många människor upplever faktiskt att de mår bra, trots att de har en sjukdom eller inte har det där totala välbefinnandet.
Anledningen till att det är så svårt att definiera hälsa är att den är så väldigt personlig och subjektiv. Vad du mår dåligt av kanske jag mår bra av. Det som jag upplever som smärta kanske inte alls gör ont på dig.
Objektiv och subjektiv hälsa
Det finns olika perspektiv på hälsa. Man kan ha ett objektivt perspektiv, då man framför allt utgår ifrån medicinska faktum. Med ett objektivt perspektiv är det genom undersökningar, observationer och jämförelser som man avgör om en människa är frisk eller sjuk. Det finns många olika typer av undersökningsmetoder och mätinstrument som hjälper läkaren att hitta orsaken till patientens problem.
subjektiv – bedömd
utifrån egna värderingar, osaklig
Ett annat perspektiv är det subjektiva, som handlar om hur personen själv upplever sin hälsa. Den egna hälsan kan upplevas som god även om man lider av en sjukdom. Kanske har man andra kvaliteter i livet som väger upp för sjukdomen och som gör att man ändå mår bra. Vissa människor känner sig väldigt sjuka när de är förkylda, medan andra snyter sig och fortsätter med vardagen som om ingenting hänt.
Den upplevda hälsan är ofta ett viktigt instrument när man ska ställa diagnoser. Psykisk ohälsa kan nästan bara diagnostiseras genom att patienten berättar om hur den mår, men även en del fysiska sjukdomar är svåra att upptäcka genom undersökningar. Därför behöver läkare lyssna på patientens upplevelse.
Helhetsperspektivet
Hälsa handlar alltså om hur individen mår både fysiskt, psykiskt och socialt. Det kan vara svårt att veta vad som är orsak och vad som är symtom, det vill säga var ohälsa börjar. Ont i magen, ont i huvudet och andningssvårigheter kan ha både fysiska och psykiska orsaker, precis som ångest och depression kan.
När kroppsliga symtom har psykiska orsaker brukar man säga att det är psykosomatiskt, från grekiskans psyke (själ) och soma (kropp). Om man arbetar med människors hälsa är det viktigt att ha det här helhetsperspektivet och förstå att det kan finnas samband som man inte direkt är medveten om.
inkontinens – när man har svårt att kontrollera urin eller avföring
Fysisk hälsa
Den fysiska hälsan handlar om kroppen och hur väl den mår och fungerar. Hit räknas bland annat:
▶ Allmänt hälsotillstånd. Handlar mycket om hur man själv uppfattar den egna fysiska hälsan. Känner man sig pigg, frisk och full av energi eller trött, hängig och småsjuk?
▶ Sjukdomar och besvär. Det finns många olika sjukdomar och andra besvär som påverkar individen mer eller mindre. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i många västländer. En annan är cancer. Andra vanliga sjukdomar och besvär är diabetes, astma, allergi, inkontinens, mag- och tarmproblem och övervikt.
▶ Funktionsnedsättningar. Exempel på fysiska funktionsnedsättningar är olika typer av rörelsehinder som cerebral pares eller ryggmärgsbråck samt nedsättningar i syn- och hörselförmågan.
▶ Besvär i rörelseorganen. Många människor lider av värk och besvär i rörelseorganen och detta är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning. Besvären finns ofta i nacke, skuldra, rygg, höft eller knä och hur man upplever besvären är väldigt individuellt.
Psykisk hälsa
Psykisk hälsa handlar om vårt inre välbefinnande, hur vi mår i huvudet, i tankarna och i känslorna. Vår psykiska hälsa påverkar vår resiliens, dvs förmågan att handskas med motgångar utan att bli psykiskt nedbruten.
Att i korta perioder vara ledsen, pressad, oroad eller stressad är inte samma sak som att lida av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa innebär istället att en person till exempel har långvariga symtom, att det påverkar vardagen eller att personen har fått en fastställd diagnos. Idag ses psykisk ohälsa som ett av de stora folkhälsoproblemen, eftersom allt fler anger att de mår psykiskt dåligt. Exempel på vanliga besvär är stress, huvudvärk, oro, ångest, depression och nedstämdhet.
Det finns olika förklaringar till varför den psykiska ohälsan har ökat. En av de orsaker som ofta anges är att den moderna människan utsätts för höga krav och förväntningar som är svåra att leva upp till. Medan vi förr hade mycket högre krav på oss när det gällde att arbeta och göra det vi var tillsagda, utsätts vi idag för andra typer av krav. Många känner att de måste vara vältränade, framgångsrika, intressanta, aktiva, uppdaterade och ha ett stort socialt umgänge.
Idag finns nästan ett krav på att man ska vara lycklig. Men lycka är ingenting självklart – det är helt naturligt att känna perioder av nedstämdhet i livet. Stora frågor om livets mening och den egna betydelsen är sådant som bekymrat människor i alla tider, men i ett samhälle där alla förväntas vara lyckliga kan det kännas svårt att acceptera dessa tunga tankar och känslor.
Det finns flera sätt att stärka sin psykiska hälsa, tex att vara i naturen och att umgås med personer man känner sig trygg med. välbefinnande – term kopplat till hälsa och mående
Social hälsa
Den sociala hälsan handlar om våra relationer till andra människor och hur mycket vi känner oss som del i ett socialt sammanhang. Vårt sociala liv har stor betydelse för hur vi mår och goda relationer är en stor bidragande faktor till ett gott välbefinnande. Socialt liv och relationer kan se väldigt olika ut i olika kulturer och tidsepoker. För bara hundra år sedan hade familjen i Sverige en helt annan betydelse än den har idag. På vissa sätt har det blivit enklare, men på andra sätt har det blivit svårare. Förr i tiden var man fast med sin familj, vare sig man ville det eller ej. Man hade inte alls samma möjlighet att välja sin partner eller sina vänner som man har idag. Samtidigt var familjen en trygghet – så länge man höll sig till reglerna var man en del av gemenskapen. Idag är familjen inte lika självklar. Många lever i ombildade familjer, vissa bor långt ifrån sin familj och några väljer själva att inte umgås, eftersom man inte känner några starka band. Den moderna människan har en större frihet, men också ett större individuellt ansvar.
I Sverige finns det många människor som bor ensamma. För vissa är ensamheten självvald, för andra är den ofrivillig. Det är inte alltid lätt att skaffa en livskamrat eller nya vänner, i synnerhet efter en separation eller flytt.
diskutera · fundera på
1. Tror du att du har låg eller hög smärtgräns?
2. Varför tror du att den psykiska ohälsan har ökat?
3. Tror du att människors sociala hälsa var bättre eller sämre förr? Varför?
4. Fundera på din egen hälsa ur ett helhetsperspektiv. Hur är din hälsa fysiska, psykiska och sociala hälsa?
5. Vilken tycker du är viktigast - fysisk, psykisk eller social hälsa?
förunnat – beviljat, tillåtet
Inflytande och delaktighet
Att ha inflytande över sitt eget liv och sin omgivning har betydelse för hälsan på flera olika sätt. Det kan påverka den fysiska hälsan genom möjligheten att välja boende, kost- och motionsvanor, barnomsorg, skola och arbete samt hälso- och sjukvård. Det påverkar också den psykiska hälsan, eftersom vi mår bra av att ha kontroll över vårt liv och att kunna påverka vår egen situation.
Lika viktigt är det att känna delaktighet i samhället man lever i. Att bli sedd, respekterad och inkluderad är grundläggande behov hos alla människor. När man känner sig delaktig är det enkelt att ta del av föreningsliv och andra hälsofrämjande aktiviteter som samhället erbjuder. Det ökar också möjligheterna att skapa hälsofrämjande förändringar i samhället
Demokrati
Hur stora möjligheter man har att påverka sitt liv beror också mycket på var i världen man bor. I Sverige finns det flera faktorer som underlättar människors möjlighet till inflytande över såväl sitt eget liv som samhället i stort.
▶ Vi har ett demokratiskt system som gör det möjligt för invånarna att påverka samhället genom att rösta på olika partier.
▶ Vi har lagstiftning som ger alla människor rätt till samma möjligheter till bland annat utbildning, på arbetsmarknaden och inom vård och omsorg.
▶ Vi har en kultur som är genomsyrad av värderingar om alla människors lika rättigheter och att alla ska få vara med och bestämma.
I många delar av världen är det bara vissa grupper i samhället som har möjlighet att påverka. Allmän rösträtt finns inte i alla länder och något som elevdemokrati, som är så självklart för oss, skulle vara otänkbart i vissa andra länder. Att få gå i skola och att få välja yrke är ett privilegium som är få förunnat.
Socioekonomisk bakgrund
Du har tidigare läst om hur människors hälsa på många sätt hänger ihop med deras socioekonomiska bakgrund, alltså vilken samhällsklass de tillhör. Detta är också starkt sammankopplat med förmågan att påverka sitt eget liv.
Barn som växer upp i ett medelklasshem med högutbildade föräldrar med välbetalda arbeten har ganska bra grundförutsättningar. Chansen är stor att föräldrarna kommer att kämpa för att deras barn sköter skolan och skaffar en bra utbildning. Chansen är också stor att föräldrarna har goda matvanor som de överför på sina barn och att de har en aktiv och hälsosam fritid som de involverar sina barn i. Samtidigt rustas barnet med gott självförtroende och en känsla av att vara del i samhället. De lär sig att de har möjlighet att påverka sina liv och att de själva kan välja hur de vill att deras framtid ska se ut.
Barn som växer upp i ett hem med sociala och ekonomiska svårigheter har helt andra förutsättningar. Det finns kanske inte samma möjligheter och förutsättningar för föräldrarna att ge barnen stöd att bli framgångsrika i skolan och kunna välja en viss karriär. Undersökningar visar att människor i en utsatt livssituation har en mindre hälsosam livsstil och en mer passiv fritid, något som kan föras över på barnen. Dessutom finns här kanske en större misstro mot samhället och en känsla av utanförskap. Möjligheten att påverka sitt liv eller samhället kan vara mycket begränsad om man inte har de ekonomiska förutsättningarna.
"Snälla, kan jag få en sådan!"
Att ta ansvar för sin hälsa
När man har inflytande över sitt eget liv så har man också inflytande över sin egen hälsa. Vi här i Sverige har full frihet när det gäller vårt val av livsstil. Våra matvanor begränsas inte av tillgången på mat eller rent vatten och vi har fritid som vi kan fylla efter egna önskemål. Vi är välupplysta och fullt medvetna om livsstilens betydelse för hälsan. Här finns dessutom vårdcentraler och sjukhus som har hög kvalitet och som är villiga att ta emot oss med mycket kort varsel, oberoende av vilka vi är eller hur mycket pengar vi har. Det är därför svårt att inte känna eget ansvar om man drabbas av sjukdomar som har med livsstilen att göra. Samtidigt är det ju inte så enkelt att man väljer de kloka och sunda alternativen bara för att man har möjlighet. Det finns många psykiska och sociala faktorer som påverkar våra livsstilsval. Ju större inflytande och ju fler valmöjligheter, desto svårare är det att välja och ibland är frestelserna svåra att motstå. En del människor som kämpar mot övervikt kan önska att någon satte lås på kylskåpet, precis som vissa missbrukare vill låsas in och tvingas bryta sitt missbruk. Ibland räcker inte den fria viljan till.
När ansvaret blir för tungt
Att ha inflytande över sitt liv innebär att man har en viss frihet att göra som man vill. Det innebär också att man har ett ansvar, både gentemot sig själv och omgivningen, att göra förståndiga val. Att ha kontroll på tillvaron och att kunna styra över sitt eget liv är en tillfredsställande känsla. Det får oss att känna oss vuxna och kompetenta att leva upp till omgivningens förväntningar.
Att ha frihet och ansvar är något som eftersträvas av de flesta, men ansvaret kan också kännas tungt. Många kan vid vissa tillfällen känna lite ångest inför ansvaret och få en upplevelse av att tappa kontrollen över tillvaron. För vissa är ångesten inför ansvar så stark att de faktiskt inte vill ha inflytande över sitt eget liv. De är villiga att ge upp sin frihet för att låta någon annan ta ansvar över deras liv. Det kanske yttrar sig i att man lägger över allt ekonomiskt ansvar och alla beslut på sin partner. Det kan även innebära att man nöjer sig med livet som det är och inte försöker förverkliga några drömmar eller utvecklas. Kanske är det lättare att aldrig ha försökt än att veta att man misslyckades.
Sandra har precis fyllt 18 år. Samtidigt har hon tagit körkort och flyttat till en egen lägenhet. Vilken frihet!
– Gud, vad vuxen du är, skrattar kompisen Anna som är på besök i lägenheten. Ny dammsugare, overnight oats i kylen... snart börjar du väl baka surdegsbröd också.
– Men det är så skönt att bara bry sig om sig själv! säger Sandra.
– Men hur pallar du tvätta kläder och så? Och handla och laga mat? Och hur kommer du upp på morgonen?
– Men hallå – jag sätter alarmet. Hur kommer DU upp på morgonen?
– Morsan väcker mig, gäspar Anna med ett leende. Och om hon inte är hemma så kommer jag ju försent till skolan.
– Kan bli tufft för dig när du flyttar hemifrån.
– Äh, jag tänker inte flytta hemifrån på ett bra tag. Eller så får jag flytta ihop med nån kille som är som du.
Tycker du om att ha mycket frihet och mycket ansvar? Eller är du mest som Anna som helst slipper ansvarsbiten?
Delaktighet
En annan hälsofaktor som är sammankopplad med möjligheten till inflytande är delaktighet. Människan är ett flockdjur med sociala behov. Vi behöver känna att vi är delaktiga, att vi är del i en gemenskap, att vi blir bemötta med respekt och att vi har betydelse i ett större sammanhang. Folkhälsomyndigheten har ställt samman resultat från såväl svenska som internationella studier som visat att människor med ett stort samhälleligt deltagande löper mindre risk för fysisk och psykisk ohälsa än de som saknar delaktighet.
Sociala nätverk
Att tillhöra olika sociala nätverk har i flera undersökningar visat sig vara bra för hälsan. Sociala relationer, vare sig de handlar om vänskap, familjeband, fritidsintressen eller politiska engagemang, får oss att må bättre och leva längre.
Det är inte bara det sociala umgänget som får oss att må bra, utan också själva engagemanget. Att tillsammans med andra få ägna sig åt sådant man tycker är intressant, roligt eller viktigt är väldigt tillfredsställande. Det får oss att stärkas som individer och är en del på väg mot självförverkligande.
sociala nätverk –strukturer av sociala relationer
Politiska och ekonomiska förutsättningar
För att kunna vara delaktig i samhället runtomkring så krävs det vissa politiska och ekonomiska förutsättningar. För det första underlättar det att leva i ett samhälle som är grundat på demokratiska värderingar, där alla människor har samma rättigheter. Åsiktsfrihet och mötesfrihet gör det möjligt för människor att engagera sig i politiska frågor.
I vissa samhällen hålls kvinnor borta från stora delar av det offentliga livet – deras sociala delaktighet är begränsad till familjen, släktingar och grannar, men de har få möjligheter att involvera sig i andra delar av samhället. Att flickor t ex skulle spela fotboll på fritiden skulle vara otänkbart i vissa kulturer. Så var det också i Sverige fram till inte för så länge sedan.
För att kunna delta i samhälleliga aktiviteter måste också andra yttre faktorer finnas på plats. Man måste ha den ekonomi som kan krävas för att delta, det måste finnas transportmöjligheter för att kunna ta sig till aktiviteterna och man måste ha den tid som krävs för att kunna engagera sig.
Personliga resurser
Det är inte bara politiska och ekonomiska faktorer som avgör om man har möjlighet till delaktighet i samhället. Man måste också ha de inre, personliga resurser som krävs för att engagera sig.
▶ Energi och vilja. Är man trött och håglös efter jobb eller studier är kanske samhällsengagemang det sista man tänker på. Samtidigt kan deltagandet bidra till ökad energi och vilja.
▶ Självförtroende. Det krävs ett visst självförtroende för att våga delta i aktiviteter. Är jag tillräckligt bra? Behövs jag verkligen? Delaktigheten kan sedan ge ökat självförtroende.
▶ Optimism. Om man har en negativ inställning till livet och framtiden kan det kännas meningslöst att engagera sig, men har man väl tagit steget till deltagande så får man i de flesta fall en ökad optimism och känsla av meningsfullhet.
åsiktsfrihet – rättigheten att ha åsikter och att uttrycka dem
mötesfrihet – rättigheten att organisera sig och ha möten om vad man vill
asocialt beteende –beteende som bryter mot rådande normer, t ex kriminellt beteende
Innanförskap och utanförskap
Att känna sig som en del i gruppen och samhället är viktigt för oss människor. Ändå är det många som på ett eller annat sätt hamnar utanför. Vi har ganska tydliga normer, oskrivna regler, för vilka som får släppas in i gemenskapen och inte. Om man bryter mot normerna genom exempelvis kriminalitet, drogmissbruk eller asocialt beteende så hamnar man i samhällets utkant. Har man väl stängts ut ur samhällets gemenskap är det svårt att ta sig in igen, så många "fastnar" i vissa grupper och beteenden fast de innerst inne skulle vilja sluta. Men det behöver inte ens gälla något så drastiskt som kriminalitet. Arbetslöshet, fattigdom, funktionsnedsättning, sexualitet, barnlöshet, annorlunda utseende eller avvikande idéer eller beteende kan också få människor att hamna utanför.
Om alla var medvetna om hur viktigt det är med delaktighet kanske vi skulle vara lite snällare mot varandra. Varje gång man genom sitt agerande eller sina kommentarer bidrar till någons utanförskap så bidrar man också till att den personen mår sämre. Varje gång man bjuder in någon i gemenskapen och får den att känna sig delaktig, så bidrar man till att den mår bättre.
En riktigt bra vän gör att man känner sig accepterad, uppskattad och inkluderad.
Genus och hälsa
Män lever inte lika länge som kvinnor och dör oftare av sjukdom än kvinnor. Samtidigt rapporterar kvinnor att de har sämre hälsa och söker oftare vård än män.
När man studerar människors hälsa ur ett genusperspektiv kan man konstatera att könstillhörighet kan ha betydelse för hälsan. Män och kvinnor har vissa olika biologiska förutsättningar, till viss del olika livsstil och de förhåller sig ibland till hälsa på olika sätt. Som alltid när man diskuterar genusfrågor är det nödvändigt att göra generaliseringar om män och kvinnor. Det måste man göra för att kunna upptäcka likheter och skillnader mellan könen. Men det betyder också att dessa inte stämmer in på alla.
BIOLOGISKA SKILLNADER
Det finns en del biologiska skillnader som påverkar hur män och kvinnor påverkas av sjukdom, vilket bland annat kan ha att göra med anatomi, genetik eller hormoner. Några exempel är att:
▶ kvinnor ofta har ett starkare immunförsvar än män
▶ män och kvinnor kan reagera olika på läkemedel
▶ män dör oftare än kvinnor i infektionssjukdomar
▶ kvinnor oftare drabbas av psykisk ohälsa
▶ kvinnor svarar bättre på vaccin
▶ det finns fysiologiska skillnader i mäns och kvinnors smärtsystem
▶ män och kvinnor kan uppvisa olika symtom vid hjärt- och kärlsjukdom
Under en graviditet blir kvinnor ofta mycket uppmärksamma på sin egen hälsa och livsstil - plötsligt påverkar det ju inte bara en själv.
SKILLNADER I LIVSSTIL
Det finns generella skillnader i mäns och kvinnors livsstil. Den nationella folkhälsoenkäten som genomförs av Folkhälsomyndigheten varje år visar bland annat att män är något mer fysiskt aktiva än kvinnor, samtidigt som män och kvinnor är ungefär lika stillasittande på sin fritid. Mer än dubbelt så många män som kvinnor äter för lite frukt och grönsaker. Fler män än kvinnor har riskabla alkoholvanor, medan rökning är vanligare bland kvinnor.
När det gäller ungdomars hälsa är det oftast pojkar som är utsatta för större hälsorisker. De missbrukar mer alkohol och narkotika och de utsätts oftare för misshandel. Unga män är dessutom överrepresenterade när det gäller skador genom trafikolyckor.
SKILLNADER I FÖRVÄNTNINGAR
Skillnader i hälsa kan också kopplas till könsroller, alltså de normer och sociala förväntningar som finns på könen. En äldre sådan är till exempel att män inte ska göra för mycket väsen om de mår dåligt. Trots att negativa normer som dessa är på väg att försvinna, kan de ändå påverka beteenden. Det är till exempel ett faktum att män mer sällan söker hjälp inom hälso- och sjukvården, även om de drabbas av sjukdom minst lika mycket som kvinnor.
JÄMSTÄLLDHET INOM VÅRDEN
Sveriges kommuner och regioner, SKR, sammanställer olika forskningsresultat som ger information om jämlik samt jämställd vård.
Sammanställningarna visar att det finns skillnader mellan könen som inte är medicinskt motiverad och som rör allt från diagnoser, läkemedel, behandling samt service och bemötande.
Kvinnor blir oftare sjukskrivna och använder vården mest men i service och bemötande är det ofta männen som privilegieras medan kvinnorna rapporterar fler fall av kränkningar. Fler kvinnor än män säger också att de undviker att söka vård pga tidigare kränkningar.
Män blir snabbare remitterade till specialistvård och mer avancerade undersökningar, vilket kan ha att göra med att män ofta söker vård senare i sjukdomsförloppet. Att män söker vård senare bidrar också till att de oftare dör av sin sjukdom. Den totala kostnaden för kvinnors läkemedel är högre än mäns, men män får dyrare läkemedel om man slår ut det per individ.
När män och kvinnor berättar om liknande symtom är det större sannolikhet att det uppfattas som något psykosomatiskt för kvinnor och något fysiskt för män. Detta innebär att det är större risk att kvinnor får vänta länge på vissa undersökningar och diagnoser samtidigt som mäns psykiska ohälsa riskerar att inte upptäckas lika snabbt som kvinnors.
Detta har uppmärksammats och lett till olika sätt att kartlägga och förbättra jämställdheten inom vården. Flera av dessa initiativ handlar om att förstå vad som är fällor för vårdpersonal – vad frågar man en man men inte en kvinna och tvärtom? Män blir oftare frågade om vad de har för arbete och får därför bättre plan för rehabilitering. Kvinnor blir oftare frågade om sin familjesituation men inte om de har problem med alkohol. Genom att medvetet göra tvärtom – fråga män om deras familjeliv och fråga kvinnor om deras alkoholkonsumtion försöker man skapa ett mer jämställt bemötande.
Personalen uppmuntras ofta att tänka tvärtom, dvs om personen hade haft ett annat kön, vad hade du undersökt eller behandlat då?
remitterad –vidarebefordrad till specialistvård
Funktionsnedsättning och hälsa
Precis som det finns skillnader när det kommer till genus och hälsa så kan man också hitta särskilda omständigheter som är kopplade till funktionsnedsättningar och hälsa. Det gäller både livsvillkor och levnadsvanor. För dig som ska arbeta med människor är detta viktig kunskap och om du ska arbeta med personer med funktionsnedsättning är det än viktigare.
OHÄLSA
Gruppen personer med funktionsnedsättning är inte homogen utan alla är väldigt olika. Trots det visar olika undersökningar, som Folkhälsomyndighetens årliga hälsoundersökning, att denna grupp genomgående rapporterar en sämre hälsa, som inte orsakas direkt av funktionsnedsättningen. Ohälsan kan vara både psykisk och fysisk och är bland annat:
▶ Kortare livslängd, exempelvis har autistiska personer 16 år kortare förväntad livslängd.
▶ Sämre tandhälsa, många undviker att gå till tandläkare på grund av kostnaden eller rädsla för att bli illa bemött.
▶ Oroskänslor, ängslan och stress, gruppen anger mer oro över sin livssituation och framtid än motsvarande grupper
▶ Diabetes, personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk att utveckla diabetes
▶ Sjukdomar upptäcks senare, vilket leder till ökad dödlighet av allvarliga sjukdomar som exempelvis bröstcancer. För kvinnor som har någon insats via LSS och får bröstcancer är det dubbelt så vanligt att dö av sjukdomen än för motsvarande grupp utan insatser.
▶ Våld och kränkningar, hälften av kvinnor med funktionsnedsättning har blivit utsatta för våld eller kräkningar.
LIVSVILLKOR SOM EKONOMI OCH INFLYTANDE
En del av ohälsan är kopplade till svåra ekonomiska förhållanden. Det är endast mellan 50 och 60 % av personer med funktionsnedsättning som har arbete. Gruppen oroar sig ofta för att bli av med sitt jobb och upplever att de har små möjligheter att skaffa ny anställning. Även de som arbetar har ofta små ekonomiska marginaler och har svårt att klara av oväntade utgifter.
Ohälsan kan också bero på bristande tillgänglighet. För personer med funktionsnedsättning kan det behövas anpassningar på gym eller friskvårdsverksamheter. Om gymmet inte är anpassat eller om det exempelvis inte finns bildstöd blir det svårare att gå dit.
SKILLNADER I LEVNADSVANOR OCH FÖRVÄNTNINGAR
Levnadsvanor är de vardagliga val och det sätt vi lever våra liv. Stillasittande, rökning och att äta för lite frukt och grönt är riskfaktorer som många personer med funktionsnedsättning rapporterar. Isolering, ensamhet och att ha få sociala kontakter är också mer vanligt hos personer med funktionsnedsättning. En del av detta kan ha att göra med att det har funnits låga förväntningar på att exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning ska motionera. I verksamheter som arbetar med funktionsstöd är det viktigt att sprida kunskap och göra tillgänglig information om kostinformation och andra om hälsosamma val.
Hälsofrämjande arbete
Det finns mycket att påverka och förbättra inom detta område. Hälso- och sjukvård behöver få bättre kunskap om hur olika funktionsnedsättningar fungerar och hur de till exempel påverkar hur en person beskriver eller visar smärta.
En del av arbetet med att förbättra hälsa för personer med funktionsnedsättning är sådant som personal inom funktionsstöd kan göra:
▶ Stötta personer att söka vård och behandling samt gå på regelbundna hälsokontroller så att sjukdomar kan upptäckas i tid.
▶ Ordna alternativa sätt att möta läkare och sjukvårdspersonal, exempelvis med videosamtal eller boka extra lång tid för besök.
▶ Ökad tillgång till bildstöd och annan AKK att ta med till eller ge i förväg till vårdcentral och tandläkare.
▶ Sprida information om olika funktionsnedsättningar så att sjukvård och tandläkare bättre förstår hur de kan bemöta en individs behov av särskilt stöd.
▶ Informera om hälsosamma levnadsvanor och stötta till motion och god kost.
diskutera · fundera på
1. På vilka sätt tror du att dina olika sociala nätverk påverkar din hälsa?
2. På vilka sätt är du delaktig i samhället omkring dig?
3. På vilka sätt kan socialt utanförskap påverka människors fysiska och psykiska hälsa?
4. Vad kan man göra för att få fler människor att känna sig inkluderade?
5. Tror du att män och kvinnor har samma smärttröskel?
6. Varför tror du att läkare oftare sjukskriver kvinnor än män?
7. Vad tror du är de största anledningarna till att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra?
CENTRALA BEGREPP
Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.
Tips!
Skriv en lista med alla begrepp och använd texten i boken för att skriva dina egna förklaringar. Gå sedan igenom ord för ord, täck över förklaringen och förhör dig själv.
> Självbild (s 49)
> Självförtroende (s 49)
> Självkänsla (s 49)
> KASAM (s 51)
> Fysisk arbetsmiljö (s 57)
> Psykisk arbetsmiljö (s 58)
> Sjukskrivning (s 59)
> Fritid (s 62)
> Näring (s 69)
> Rekreation (s 76)
> Stress (s 80)
> Stresshantering (s 81)
> Beroende (s 88)
> Missbruk (s 88)
> Inflytande (s 94)
> Socioekonomisk bakgrund (s 95)
> Delaktighet (s 98)
> Genus (s 101)
> Funktionsnedsättning (s 104)
> Hälsofrämjande (s 106)
2 Frisk- och riskfaktorer
INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Vad betyder självbild?
2. Hur kan vår självbild påverka vår hälsa?
3. Hur kan självkänsla och självförtroende påverka hälsan?
4. Vad är vår lyckobuffert och hur påverkar den hälsan?
5. Vilka faktorer påverkar våra matvanor?
6. På vilka sätt kan kosten påverka hälsan?
7. Ge exempel på eventuella risker med övervikt.
8. På vilka sätt är motion en friskfaktor?
9. Varför måste vi sova?
10. Beskriv sömnens olika faser.
11. Vad kan man göra för att förebygga sömnproblem?
12. Vad har stress för funktion i människor och djur?
13. På vilka sätt kan negativ stress påverka hälsan?
14. Vilka följder kan alkoholmissbruk ha för hälsan?
15. Vilka följder kan rökning ha för hälsan?
16. Ge exempel på olika riskfaktorer som kan finnas i den yttre miljön.
17. På vilka sätt kan den sociala bakgrunden påverka människors möjlighet att påverka?
18. Vad har delaktighet med hälsa att göra?
19. Vad har våra sociala nätverk för betydelse för vår hälsa?
20. Ge exempel på skillnader i mäns och kvinnors levnadsvanor.
21. Ge exempel på olika sorters ohälsa som kan drabba personer med funktionsnedsättning.
UPPGIFTER
1. Arbeta enskilt. Leta information om lyckoforskning och läs om lycka. Skriv en egen uppsats om lycka där du kommenterar resultat från lyckoforskningen och bidrar med dina egna tankar om lycka.
2. Arbeta i helklass. Gör en motionsvaneundersökning bland eleverna på skolan/ studieplatsen. Gör en enkät och dela ut i så många klasser som möjligt. Ställ frågor om motionsvanor och varför man motionerar som man gör. Presentera resultaten i en utställning med tabeller och diagram (gärna i samarbete med matematiken).
3. Arbeta i grupp. Gör ett fördjupningsarbete om en drog utifrån ett hälsoperspektiv. Använd litteratur och informationsmaterial.
4. Ta reda på statistik från det senaste valets valdeltagande. Bland vilka grupper (kön, ålder, socioekonomisk bakgrund etc) är valdeltagandet störst och bland vilka grupper är det minst? Diskutera resultatet i smågrupper och avrunda i helklass.
5. Intervjua människor som arbetar inom hälsa, vård och friskvård om deras inställning till hälsa och eget ansvar. Vems ansvar är människors hälsa? Varför tar vi inte bättre ansvar över vår egen hälsa? Hur kan man få människor att ta större ansvar för sin hälsa?
6. Intervjua människor du känner om deras sociala nätverk och hur dessa påverkar deras fysiska och psykiska hälsa.
7. Arbeta i grupp eller helklass. Gör ett fördjupningsarbete om sociala nätverk på internet och hur dessa kan påverka den fysiska och psykiska hälsan. Leta reda på eventuell befintlig forskning eller gör egna undersökningar genom enkäter och intervjuer. Presentera i en utställning eller redovisning för resten av klassen eller skolan.
8. Använd aktuell statistik från Folkhälsomyndigheten och gör en allmän jämförelse av olika faktorer av mäns och kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Redovisa och diskutera.
9. Arbeta enskilt. Fördjupa dig i hälsoaktiviteter och friskvård för personer med funktionsnedsättning. Leta reda på vilka friskvårdsalternativ det finns för personer med funktionsnedsättning i ditt närområde. Skriv en uppsats där du berättar vilka hälsofördelar dessa aktiviteter kan ha för personer med olika funktionsnedsättningar.
HÄLSOPEDAGOGIK
Tove Phillips
Nivå 1
Vad är egentligen hälsa och ohälsa? Hur arbetar man med folkhälsa på olika nivåer i samhället? Hur fungerar motivation och hur arbetar man mot ett mål?
Vilka etiska frågeställningar kan uppstå i hälsopedagogiskt arbete?
Hälsopedagogik nivå 1 är ett läromedel som är anpassat för hälsopedagogik nivå 1 enligt Gy25. Läromedlet ger läsaren god kännedom om olika aspekter av hälsopedagogik. Hälsopedagogik nivå 1 är uppbyggt kring viktiga och engagerande teman som perspektiv på hälsa, folkhälsoarbete, frisk- och riskfaktorer samt hälsofrämjande aktiviteter.
Detta läromedel innehåller flera inslag som hjälper läsaren att ta till sig kunskapen och göra den till sin egen: Tillgängligt språk, engagerande texter, centrala begrepp som lyfts fram och förtydligas, frågor för att diskutera och reflektera, fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang, instuderingsfrågor för att testa sin egen baskunskap, visste-du-att-rutor som ger fördjupning, övningar som får läsaren att praktiskt prova och testa sin kunskap.
Hälsopedagogik nivå 1 är en del av Gleerups barn och fritid. Våra läromedel hjälper dig att utvecklas så att du kan stötta andra i deras utveckling.
Tove Phillips, lärare i barnoch fritidsämnen, engelska, sociologi och psykologi.