9789151110691

Lars Nyström

Lena Nyman Ågren

Kerstin Martinsdotter

Karin Sjöberg

Perspektiv på historien

Kommentarer till övningar

I nnehåll

Betygskriterier

FAKTA, FÖRÄNDRING, FÖRKLARING

Eleven redogör för förändringsprocesser, för olika tolkningar av dem /../ samt deras orsaker och konsekvenser

1. Välkommen till historien

1.2 Historiebruk

Arbeta med historiebruk: Vasaloppet 13kortövning bild

Arbeta med historiebruk: Gator och monument 17kortövning informationssökning

1.3 Källkritik

Arbeta med källor: Källkritiska problem 21kortövning exempel

Arbeta med källor: Berättande källor och kvarlevor 25kortövning exempel

Kapitelövningar

Grimberg och Gustav Vasa

Gösta Hallquists dagbok

2. Historien epok för epok

3. Det moderna samhällets framväxt

3.1 Världsdelarna binds samman

Arbeta

pyramid

3.6 Nationalismen

Arbeta med kartor: Nationer och nationalism

3.7 Det moderna samhällets framväxt Arbeta med kartor: Skiftesreformer

kartor, informationssökning

kartor, lärobokstexten X Lärling – gesäll – mästare

med begrepp: Förklara förändringar

Arbeta med demografi: Nativitet och mortalitet

diagram, lärobokstexten X

Tablå 2. Övningarnas koppling till betygskriterier och perspektiv

DÅ, NU, SEDAN KÄLLOR, KÄLLKRITIK

Eleven ... förklarar samband mellan /../det förflutna och ... nutiden och drar slutsatser om vad det kan ha för betydelse för framtiden

Eleven kan söka, granska och tolka källmaterial /../ samt göra reflektioner över materialets relevans

Olika perspektiv

HISTORIEBRUK Genus perspektiv Klass perspektiv Långa perspektiv Globala perspektiv

Eleven redogör förhistoriska skeenden som har använts på olika sätt /../ [samt ger] exempel på olika sätt att använda historia

3.8 Lika rättigheter också för kvinnorna

4.

4.1

med propaganda: Brittisk värvningsaffisch

Arbeta med begrepp: Första världskriget

Arbeta med kartor: Europas karta

4.4 Ryska revolutionen

Arbeta med bakomliggande och utlösande orsaker: Ryska revolutionen

4.5 Sverige kring sekelskiftet 1900

Arbeta med diagram: Emigrationen

med befolkningspyramider: Sverige 1914 och 2014

4.6 Det demokratiska genombrottet Arbeta med bilder: Rösträttsaffisch från 1896

Kontinuitet och förändring: Sveriges partisystem

Arbeta med bilder: Bondetåget

Arbeta med bilder: Matbrist och matspekulation

130kortövningbild

Betygskriterier FAKTA,

Eleven

diagram, lärobokstexten

diagram, lärobokstexten

bild, lärobokstext

lärobokstext, informationssökning

bild

bild Kapitelövningar

Arbeta med bilder: Kvinnlig rösträtt

Olika perspektiv

DÅ, NU, SEDAN KÄLLOR, KÄLLKRITIK HISTORIEBRUK

Eleven ... förklarar samband mellan /../det förflutna och ... nutiden och drar slutsatser om vad det kan ha för betydelse för framtiden

Eleven kan söka, granska och tolka källmaterial /../ samt göra reflektioner över materialets relevans

Eleven redogör förhistoriska skeenden som har använts på olika sätt /../ [samt ger] exempel på olika sätt att använda historia

Genus perspektiv Klass perspektiv Långa perspektiv Globala perspektiv

Skolan – förr och nu

5. Från krig till krig

5.1 Den nya stormakten

Arbeta med bilder: The American Way

Arbeta med statistik: Arbetslöshet i USA

5.2 Sovjet från Lenin till Stalin

Arbeta med bilder: Att vara kvinna i Sovjet

5.3 Demokrati och diktatur i Europa

Arbeta

begrepp: Vägen mot katastrof

Arbeta med diagram: Valresultat i Tyskland

Ta reda på: Viljans triumf

Ta reda på: Diktatorn

5.4 Mot ett nytt världskrig

Arbeta med aktörer: Hitler, Stalin och Chamberlain

Arbeta med satirbilder: Från München till Polen

5.5 Andra världskriget Arbeta med kartor: Andra världskriget

tidslinjer: Andra världskrigets förlopp

Ta reda på: Minnesplatser efter andra världskriget

5.6 Förintelsen Arbeta med tidslinjer: Förintelsens kronologi

5.7 Sverige under mellankrigstiden

Börja arbeta – Springpojkar och hembiträden

5.8 Norden under andra världskriget Arbeta med jämförelser: Tablå över Norden under andra världskriget

Betygskriterier

FAKTA, FÖRÄNDRING, FÖRKLARING

Eleven redogör för förändringsprocesser, för olika tolkningar av dem /../ samt deras orsaker och konsekvenser

diagram, lärobokstext X

Olika perspektiv

DÅ, NU, SEDAN KÄLLOR, KÄLLKRITIK HISTORIEBRUK

Eleven ... förklarar samband mellan /../det förflutna och ... nutiden och drar slutsatser om vad det kan ha för betydelse för framtiden

Eleven kan söka, granska och tolka källmaterial /../ samt göra reflektioner över materialets relevans

Eleven redogör förhistoriska skeenden som har använts på olika sätt /../ [samt ger] exempel på olika sätt att använda historia

Genus perspektiv Klass perspektiv Långa perspektiv Globala perspektiv

6. Efterkrigstiden

6.1 Kalla kriget

Arbeta med kartor: Europa efter andra världskriget

begrepp: Kalla kriget

6.2 Välstånd i väst

Arbeta med musik: Musik, uppror, ungdomskultur

6.3 Östeuropa under kommunismen Arbeta

6.4 Alla folks lika rätt?

med intervjuer: Nya konsumtionsvaror

med kartor: Kommunistblockets fall

med statistik: Levnadsstandard i Sovjet och USA

6.6 Det svenska välfärdssamhället

med välfärdsreformer

med diagram: Från utvandring till invandring

med propaganda: Två valaffischer

7.7 Välfärdsamhället i kris och förändring

med diagram: Mått på jämställdhet

musik: Politik, tidsanda och musik

musik, låttexter

Betygskriterier

Eleven redogör för förändringsprocesser, för olika tolkningar av dem /../ samt deras orsaker och konsekvenser

Olika perspektiv

DÅ, NU, SEDAN KÄLLOR, KÄLLKRITIK

Eleven ... förklarar samband mellan /../det förflutna och ... nutiden och drar slutsatser om vad det kan ha för betydelse för framtiden

Eleven kan söka, granska och tolka källmaterial /../ samt göra reflektioner över materialets relevans

HISTORIEBRUK

Eleven redogör förhistoriska skeenden som har använts på olika sätt /../ [samt ger] exempel på olika sätt att använda historia

Genus perspektiv Klass perspektiv Långa perspektiv Globala perspektiv

Västerlandet erövrar världen

I NDUSTRIN SPRIDS ÖVER VÄSTVÄRLDEN

A rbeta med begrepp  Den industriella utvecklingen

Begreppen förklaras i texten under rubrikerna Kriser, karteller och tullar och Arbetarna organiserar sig.

1-2 . Aktiebolag blev ett sätt att skaffa tillräckligt kapital genom de stora investeringar i fabriker och maskiner mm som ofta krävdes under den andra industriella revolutionen. Ett aktiebolag kan samla in kapital från ett stort antal delägare som inte riskerar att förlora mer än sin egen insats.

Karteller var en strategi från företagen för att hantera den hårda konkurrens som blev följden med allt större företag som producerade allt fler varor. Man beslutade att dela upp marknaden så att alla kunde tjäna pengar.

Också tullarna var ett sätt att hantera den ökade konkurrensen, men mellan länderna. En viktig bakgrund var utvecklingen av transporterna (järnvägar och ångfartyg) som gjorde att varor kunde transporteras över stora avstånd.

Fackföreningar var ett sätt för arbetarna att hantera sin utsatta och osäkra situation på arbetsmarknaden i det moderna industrisamhället. Ensam hade den enskilda arbetaren inte mycket att sätta emot gentemot arbetsgivaren, men gick alla arbetare samman och ställde gemensamma krav fick de en helt annan styrka. Fackföreningarna kunde dessutom bygga upp egna arbetslöshets- och sjukförsäkringar som gjorde livet som industriarbetare något mindre otryggt.

3 . Fackföreningarna.

4 . Karteller och tullar bröt mot liberalismens principer.

Faktaruta  Ljus över landet

Faktarutan belyser det elektriska ljusets betydelse för vardagsliv och samhälle. Vilka andra lika revolutionerande uppfinningar kan klassen identifiera?

1 . Bortsett från dagsljuset nämns lysstickor, facklor och öppna spisen i texten. Ljus av talg, bivax samt oljelampor var dyrare. Under 1800-talet kom först stearinljusen, sedan gas- och fotogenlampor.

2 . Vardagslivet i det gamla samhället styrdes av dagsljuset på ett sätt som idag kan vara svårt att föreställa sig. När det blev mörkt ute, blev det mörkt

också inne, något man bara i mindre grad kunde påverka. På vintern utnyttjade man de korta timmarna dagsljus, men mörkret sänkte sig tidigt och då var det snart dags att gå att lägga sig. Att ”vända på dygnet” var inte att tänka på. Omvänt innebar ljuset på sommaren långa arbetsdagar och få timmars sömn.

3 . Ett par förslag till diskussionen:

Cykeln och senare bilen innebar en revolution för människornas möjligheter att röra sig i rummet. Det har i sin tur påverkat hur de valt att bosätta sig, arbeta och hur de använt sin fritid. Dagens utspridda villa- och radhusbebyggelse i förorter och förstäder, med män och kvinnor som pendlar flera mil till sina jobb och handlar i stora köpcenter längs trafiklederna bygger på bilen. Kring bilen organiseras fritidsaktiviteter, inköp och semestrar. Också det aktiva friluftslivet med skidturer, svampplockning och havsbad bygger på bilen. Cykelns genombrott var kanske inte lika omvälvande. Dock brukar det hävdas att den förändrade äktenskapsmarknaden. Nu kunde man åka på dans också till andra sidan häradet.

P-pillret revolutionerade (tillsamman med andra preventivmedel och aborten) sexualiteten i samhället. Att sex och reproduktion skiljs åt har möjliggjort mycket friare umgängesformer, inte minst bland de unga. Det skapar också nys förutsättningar för familjebildning och familjeplanering. Se vidare rutan ”Bli med barn” (s. 209 i läromedlet, s. 96 i detta häfte) samt övningen ”Sexuell frigörelse” (s. 290 i läromedlet, s. 138 i detta häfte).

Tvättmaskinen fick genomgripande betydelse för framför allt kvinnorna. Tidigare hade de fått ägna många timmar varje vecka åt att skrubba tvätt vid kalla vattendrag för att män, barn och de själva skulle kunna gå i rena kläder. Arbetsbesparingen när man istället fick en maskin var enorm! Tvättmaskinens genombrott var också förutsättning för kvinnornas insteg på arbetsmarknaden efter ca 1960. Den utgjorde på så vis en kugge i övergången från en äldre könsarbetsdelning byggd på ett hemmafruideal, till den sena efterkrigstidens tvåförsörjarhushåll. Tvättmaskinen kan i detta sammanhang också ses som en symbol för den dubbelarbetande kvinnan.

Ytterligare ett exempel på omvälvande innovationer kan hämtas från den informationsrevolution som vi fortfarande befinner oss mitt i, med internet och smartphones. Det är en utveckling eleverna rimligen kan relatera till, även om de saknar erfarenhet av hur livet och samhället fungerade innan den ständiga uppkopplingen. I detta sammanhang kan det också finnas skäl att anlägga ett längre informationshistoriskt perspektiv och även studera hur telefonen, radion och tv:n påverkat människornas sätt att leva och tänka. Se vidare kapitlet ”informationsteknik – från tryckkonsten till smartphones i Perspektiv på historien: Kulturhistoria, s. 264. Nästa kan bli när AI, artificiell intelligens, på allvar tränger in i våra liv.

Vill man ha ett exempel riktigt långt tillbaka i tiden kan man nämna

väskan (tidigt någon gång under jägar- och samlarstenåldern). Tänk bara att slippa att behöva bära allting i händerna!

Arbeta med bilder  Socialistisk propagandabild

Att få elever inom målgruppen förstår tyska ska inte vara ett hinder: slagordet ”Proletarier aller Länder, vereinigt euch” (proletärer i alla länder förena er) står ju faktiskt översatt i bildtexten. Det kan även noteras franska revolutionens motto frihet, jämlikhet, broderskap används för att rama in budskapet.

1 . Det centrala motivet är fem män från de olika världsdelarna som dansar hand i hand runt en jordglob.

2 . De bär enkla arbetskläder som ser ut att återspegla hur man föreställde sig att folk klädde sig i de olika världsdelarna.

3 . Ordet proletär betyder egendomslös. Det används inom marxismen som beteckning på den klass i samhället som saknade andra resurser än sin egen arbetskraft som de var tvungna att sälja på marknaden till kapitalägarna för att kunna försörja sig. Ordet har sitt ursprung i antikens Rom där det betecknade den fattigaste klassen som inte hade någon annan egendom än sina egna barn (proles).

4 . Hackan och spaden är arbetsredskap. De symboliserar tillhörighet till den arbetarklass som bär upp produktionen i samhället (jämför den klassiska bilden av kapitalismens pyramid på s. 81).

5 . Bilden uppmanar arbetarna i världens länder att gå samman för att kämpa för bättre villkor: ”Proletärer i alla länder förena er!” Man kan uppmärksamma eleverna på att detta budskap också riktade udden mot tidens nationalism. ”Arbetarna har inget fädernesland” skrev Marx och Engels i det kommunistiska manifestet. Istället var det inom den egna klassen man skulle känna gemensamhet och broderskap. Arbetarrörelsen hade därför ett starkt internationalistiskt budskap. Man förespråkade kamp mellan klasser istället för mellan nationer – härigenom skulle också världen enas.

6 . Har eleverna svårighet i att identifiera den socialistiska ideologin kan man kanske fråga om de kommer ihåg vem Karl Marx var. Hans namn står ju med på textbandet över jordgloben på banderollen.

I MPERIALISMEN

Arbeta med historiebruk  Leopoldstatyn i Ostende

Statyn i Ostende sätter fingrarna på viktiga frågor om hur vi ska handskas med ”svåra” kulturarv. Monument innehåller idag två lager historiebruk: från tiden då det restes och från vandaliseringen.

Monumentet är en klassisk ryttarstaty. Den har rests ovanpå en gigantisk kolumn med en horisontell bas som sträcker sig åt sidorna (se övre bilden). Statyn får därmed formen av två L som står mot varandra, det ena spegelvänt. Detta dubbla L användes av Leopold som monogram. Till vänster (från betraktaren sett) mot kolumnen reser sig en grupp kongoleser som tackar kungen ”för befrielsen från slaveriet under araberna”. Till höger visar fiskarbefolkning från Ostende kungen sin tacksamhet. En detalj man uppmärksamma eleverna på (men är svår att urskilja i bokens övre bild) är att medan belgarna har kläder på sig (inklusive den kolonialtjänsteman som smugits in bland afrikanerna) så är kongoleserna helt nakna! Hur kan det komma sig? Statyn är placerad intill strandpromenaden i staden. Från sin sadel spanar Leopold ut över havet vilket knyter an till både de koloniala projekten och de lokala sjömän som avbildas. Detta var också en plats där Leopold själv brukade semestra.

1 . Varför restes monumentet? Eleverna får fundera fritt, någon direkt vägledning i texten ges inte. Detta var under mellankrigstiden när den koloniala stoltheten nådde sin höjdpunkt. Statyn restes år 1931 men planerna på ett minnesmärke över kungen började ta form redan kort efter hans död 1909. En bakgrund var kungens egen koppling till staden: genom monumentet löper därmed koloniala och lokalpatriotiska teman samman.

Gestaltningen av Leopold som kongolesernas frigörare måste ha skavt redan i samtiden. Brotten mot mänskligheten i kungens koloni ledde till en så stor internationell skandal att Leopold år 1908 tvingades att överlämna Kongo till den belgiska staten. Men detta innebar ju på sätt och vis också att det koloniala projektet mer än tidigare blev alla belgares angelägenhet. Att landet hade en stor och viktig koloni mitt i Afrika placerade in det i den exklusiva klubben av europeiska kolonialmakter. Nog var detta något att vara stolt över? Och nog var det ändå Leopolds förtjänst?

Härutöver finns en annan central tankefigur närvarande i monumentet, nämligen ”den vita mannens börda”, tanken att koloniseringen var något som gjordes för afrikanernas eget bästa (se texten Rasismen). Statyn restes således både för att hylla och rättfärdiga den belgiska kolonialismen.

2 . Naturligtvis var det fel att resa statyn. Monumentet är ett exempel på ren historieförfalskning och en skymf mot de många miljoner som drabbades av Leopolds skräckvälde. Övergreppen i Kongo var kända när statyn restes, så det handlade inte om okunskap.

3 . Här finns inget självklart svar utan man får låta elevernas olika synsätt brytas i diskussionen. Krav på att riva statyer över personer och företeelser som idag framstår som moraliskt tveksamma har på senare år rests med allt större frenesi. I Sverige kom bland annat Carl von Linné i skottgluggen under Black lives matter-protesterna – han anklagades (enligt idéhistoriker orättfärdigt) för att ha bidragit till framväxten av ett rasistiskt tänkande inom vetenskapen. (En sökning på debatten ger flera träffar, jämför också övningen, ”Att gjuta en nation”).

De flesta historiker menar att vi ska vara försiktiga med att riva historiska monument. De utgör också en del av historien, att ta bort dem blir då också en form av historieförfalskning. En staty som den i Ostende kan idag fungera som en minnesbeta i stadsrummet över européernas solkiga koloniala arv och också som en påminnelse om hur lätt det kan vara för ett samhälle att gå in i självförhärligande och inte se bjälken i det egna ögat.

Men även om man förordar att statyer över tveksamma kungar ska få stå kvar finns det förstås en gräns där detta inte längre är möjligt. Vi kan inte ha statyer över Hitler eller Stalin i stadsrummet. Passerar också Leopold denna gräns?

4 . Längst ned i vänstra hörnet på nedre bilden ser vi hur en hand på en av kongoleserna i monumentet kapats av. Detta anspelar på den bestraffningsmetod som användes i Leopolds koloni, nämligen avhuggna händer och som finns illustreras på textbilden till höger längst upp på sidan.

Vandaliseringen förändrar förstås innebörden i monumentet. Det får en tvist som sätter fingret på Leopolds brott mot mänskligheten och den belgiska kolonialismens förljugenhet. För stadsfullmäktige i Ostende erbjöd tilltaget en elegant lösning på frågan om vad man borde göra med detta monument. Faktum är att staden fattade beslutet att inte restaurera statyn, eftersom den i sitt nya skick ”bättre stämde överens med den historiska verkligheten”.

Just denna vandalisering var inte en del av Black lives matter-protesterna utan ägde rum redan 2004. Bakom stod en lokal anonym anarkistisk aktionsgrupp, De stoeten Ostendenoare. Organisationen säger sig fortfarande ha handen i förvar och har lovat att återlämna den om en bättre informationstext kommer upp intill monumentet.

5 . Demokratiska republiken Kongo: République Démocratique du Congo. I nyhetsrapporteringen används ofta namnet Kongo-Kinshasa för att skilja det mot grannen Republiken Kongo (Kongo-Brazzaville, en tidigare fransk koloni) på andra sidan Kongofloden. Fram till 1997 hette landet Zaire.

För den som vill läsa mer om Leopolds illdåd och den framväxande internationella opinionen mot skräckväldet i Kongo rekommenderas Adam Hochschilds klassiska Kung Leopolds vålnad: om girighet, terror och hjältemod i det koloniala Afrika, utgiven på svenska av Ordfront förlag 2000.

Avslutningsvis kan konstateras att en sökning på Leopold Ostend också ger träffarna Hotel Leopold, Café Leopold och Leopoldpark som alla ligger nära monumentet. Hur länge kommer de att behålla sina namn?

A rbeta med kartor  Språk och koloni

Språksituationen i de forna kolonierna väcker frågor om makt, etnicitet, sociala och kulturella klyftor, nationell frigörelse och globalisering.

1-3 . Svaret framgår av kartorna över kolonier i avsnittet Kapplöpningen om Afrika och Britterna i Indien, även om det varierar från land till land hur mycket kolonialspråken används idag.

Några områden där engelskan är stark är Indien, stora delar av södra Afrika samt i länder som Kenya och Nigeria. Franskan står idag alltjämt stark i framför allt Västafrika. Portugisiskan är enda officiella språk i de forna kolonierna Moçambique, Angola och Guinea–Bissau.

4 . En viktig fördel är att det kan vara en lösning på en etnisk splittring. Eftersom de flesta kolonier upprättades utan att man tog hänsyn till var olika folkslag bodde har länderna idag många inhemska språk som lever sida vid sida. Inte sällan råder svåra motsättningar mellan olika folkslag. Genom kolonialspråket kan alla kommunicera med varandra, samtidigt som ingen inhemsk folkgrupp gynnas på den andras bekostnad.

En annan fördel är att man ökar möjligheterna att kommunicera internationellt, med det gamla kolonialväldet men också med andra länder som använder samma språk. Man får tillgång till viktig expertlitteratur etc. som nästan aldrig finns på det egna språket. Användningen av ett världsspråk kan på detta sätt gynna landets ekonomiska utveckling och modernisering.

Till nackdelarna hör att man så att säga lever vidare i ett kulturellt kolonialt beroende, där de egna språken är underordnade och har lägre status. Användningen av kolonialspråket bidrar också till sociala klyftor. Som regel är det över- och medelklassen i städerna som behärskar engelska, franska eller portugisiska. På landsbygden och bland de fattiga är kunskaperna oftast sämre, vilket kan stänga vägen till utbildning och socialt avancemang. Att man valt att hålla fast vid kolonialtidens språk hänger ofta samman med den inhemska elitens intressen.

Alternativet, att använda ett inhemskt språk, har motsatta för- och nackdelar: det innebär ett skarpare kulturellt brott mot kolonialismen, skapar bättre möjligheter till social inkludering, men riskerar att leda till motsättningar mellan folkgrupper och att landet får svårare att koppla upp sig mot handel, vetenskap och kultur internationellt.

5 . Inhemska språk är formellt erkända som officiella språk i många länder, men ofta är det ändå kolonialspråket som gäller i högre utbildning, i förvaltningen och inom affärslivet.

Några asiatiska länder där inhemska språk konkurrerat ut kolonialspråket som förstaspråk är: Indonesien (indonesiska; holländskan spelar idag en ytterst marginell roll), Indokina (vietnamesiska, lao, khmer; franskan är överallt starkt tillbakaträngd), och Bangladesh (bengali; engelskan spelar dock fortsatt en viktig roll).

I Afrika är arabiska huvudspråk i alla arabländer, men franskan håller sina positioner inom utbildning och affärselit i exempelvis Marocko, Algeriet och Tunisien.

I Östafrika finns ett inhemskt lingua franca, swahili, som också erkänns som officiellt språk i flera länder. Språket växte fram ur lokala bantuspråk längs kusten under influens från arabiska och senare även portugisiska och tyska. Genom handelsvägarna etablerade det sig över stora delar av Östafrika ända in i Kongo. Fram till nyligen hade dock få personer språket som modersmål. I Tanzania är swahili huvudspråk inom nationen (även om också engelskan förblir viktig). Språket är idag en stark källa för nationell identitet och gemenskap.

Gemensamt för dessa länder är antingen att man haft ett starkt inhemskt majoritetsspråk eller ett äldre lingua franca (swahili) som kunde fungera som brygga mellan olika folkgrupper.

Avslutningsvis kan konstateras att den etniska mångfalden i kombination med det koloniala arvet gör att språksituationen i många länder är ytterst komplex. I länder som Indien eller Nigeria krävs ofta att man behärskar minst tre språk för att kunna göra sig gällande i samhället, den egna folkgruppens språk, större regionala eller nationella inhemska språk samt kolonialspråket.

F ÖRSTA VÄRLDSKRIGET

Faktaruta  Fotboll på västfronten

Förbrödringen mellan soldaterna på västfronten julen 1914 tillhör de mest egenartade och fascinerade episoderna i världshistorien. Hur ska den förklaras? Uppgiften kräver utöver grundläggande kunskaper om kriget på västfronten att man kan leva sig in i soldaternas situation i skyttegravarna.

En möjlig förklaring är att mötet med den brutala verkligheten på fronten snabbt bröt ned den tillrättalagda propagandabilden av kriget som basunerats ut vid krigsutbrottet. Mer än att strida för ädlare syfte – där fienden var just en fiende – blev snart det viktigaste målsättningen för soldaterna i skyttegravarna att hålla sig varma och torra, klara sig undan möss och loppor, få i sig tillräckligt med mat – och överleva. Här fick de något gemensamt med soldaterna på andra sidan; som ju befann sig precis samma situation.

Det är möjligt att denna delade erfarenhet gjorde att de kunde ”se sig själva i sin motståndare” och utveckla en känsla av samhörighet och gemenskap. På många sätt stod de ju närmare soldaterna på andra sidan taggtråds-

hindren och granatkratrarna än befolkningen där hemma, som fortfarande levde i propagandamaskineriets bild av kriget och nationen. Bara den som själv var med, kunde veta hur det egentligen var.

Till detta kan nog läggas att soldaterna, om så bara för en stund, behövde komma bort från en verklighet där de varje sekund riskerade att dö och lemlästas. När allt kom omkring var det både mänskligare och mindre livsfarligt att byta choklad eller spela fotboll med motståndaren, än att möta honom genom kulspruteeld, senapsgas och granater. När julsångerna började ljuda över ingenmansland, var valet i själva verket rätt enkelt. Eller?

För den som vill fördjupa sig i problematiken rekommenderas den amerikanske historikern Stanley Weintraubs bok, Stilla natt: När vapnen tystnade på västfronten julen 1914 (original på engelska 2001).

A rbeta med propaganda

Brittisk värvningsaffisch

Detta är en klassisk affisch som ger ett intressant exempel på ett ”omvänt” historiebruk, där man från framtiden blickar tillbaka mot dåtiden. Dessutom belyser den uppfattningar om kön.

1 . Unga män.

2 . Ta värvning i armén.

3 . Uppskattningsvis drygt tio år efter kriget. Att britterna vunnit står klart.

4 . Bilden är såväl historie- som framtidsbruk. Genom en bild av framtiden försöker affischen förmå de unga männen till ett visst handlande i nuet. Denna bild av framtiden bygger i sin tur på historiens kraft: det stora kriget kommer att bli en milstolpe i nationens historia. Vill du vara en del av denna historia – eller riskera att framstå som svikare och fripassagerare?

Detta gör man genom att spela på fadersrollen. Såväl flickan (med vad som får antas vara en historiebok) som pojken (med tennsoldaterna) tycks uppslukade av det framgångsrika kriget. Bara den stackars fadern är bekymrad. Kanske kan vi till och med ana en anklagande blick hos flickan.

5 . Också vad gäller könsrollen är bilden illustrativ. Det är tydligt att det ingår i männens uppgifter att strida för sitt land. Vad gäller barnen är skillnaderna nästan övertydliga. Flickan sitter i knäet, vilket illustrerar en nära, känslosam relation. Pojken – nästa generations soldat – leker krig. Han är redan på väg in i den hårda yttre sfär som är mannens.

Men var är hustrun? Kanske lagar hon mat till mannen som vilar i fåtöljen efter arbetsdagen. Men det kan också finnas andra skäl till att hon utelämnats av tecknaren. Ville den unge mannens fästmö att han skulle ut i kriget? Ville den unge mannen lämna sin fästmö för att ge sig ut i skyttegravarna? Många av dem som valde att följa affischens budskap kom aldrig att bilda någon familj.

A rbeta med begrepp  Första världskriget

Förslag på hur uppgiften kan lösas:

Vid en mobilisering ställer hela landet om inför en nära förestående krigsinsats dvs man förbereder sig för krig och det var precis det som hände innan första världskriget bröt ut. Vid en offensiv så anfaller någon av parterna och i det här fallet var det Tyskland som gick på offensiv mot Frankrike.

Det fanns två fronter där striderna pågick. Det ena var östfronten. Här krigade Tyskland och Ryssland. Den andra fronten var västfronten som gick genom Belgien och östra Frankrike. Där låstes kriget fast eftersom båda sidor grävde ner sig i skyttegravar. Skyttegravar var djupa, leriga gångar i jorden där soldaterna, råttor och löss levde. Soldaterna som var i skyttegravarna sköt på varandra från varsitt håll med kulsprutor, vilket gjorde att det svårt att gå till anfall utan att dödas av fiendens kulor. Landskapet mellan skyttegravarna kallades för ingenmansland. Det var med andra ord det område som skiljde de stridande åt. Området var fullt av taggtråd och djupa granathål.

Under första världskriget började många nya vapensorter användas. Både giftgas och granater användes i skyttegravskriget för att försvaga motståndaren innan man gick till anfall. Andra vapentekniska nyheter i första världskriget var u-båtar och flygplan. Mot slutet av kriget började man också använda pansarvagnar. De gjorde att man kunde bryta dödläget i skyttegravskriget på västfronten.

Trots att första världskriget fördes av soldater ute på slagfälten så påverkades ändå civilbefolkningen på olika sätt. Det blev brist på mat och förnödenheter och eftersom männen var ute i kriget så fick kvinnorna ta över männens arbetsuppgifter hemmavid.

A rbeta med kartor  Europas karta före och efter första världskriget

1 . Osmanska riket (har blivit Turkiet), Österrike-Ungern, Serbien, Montenegro, Ryssland (har blivit Sovjetunionen).

2 . Jugoslavien, Ungern, Österrike, Tjeckoslovakien, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Finland, Irland. Vidare har Sovjetunionen ersatt Ryssland och Turkiet Osmanska riket.

Ett par kommentarer: Vad gäller Österrike och Ungern kan möjligen anmärkas att de bara delvis är nya stater då de existerade även tidigare inom ramen före den habsburgska dubbelmonarkin. Att Irland blev självständigt berodde inte på frederna efter världskriget, utan på kraven från stora delar av den irländska befolkningen (i princip rådde inbördeskrig).

3 . Frankrike, Italien, Rumänien, Grekland, Danmark.

D EN RYSKA REVOLUTIONEN

A rbeta med bakomliggande och utlösande orsaker

1 . Faktorerna och händelserna är många och kan vara lite kluriga att organisera kronologiskt eftersom flera av dem löper parallellt i tid. Här är ett förslag på hur man kan lösa uppgiften:

Envälde, sociala orättvisor, En opposition växer fram

Förtryck

Utebliven modernisering Krigsförlust mot Japan

Krig (första världskriget)

Första världskriget går dåligt

Missväxt

Hungersnöd

Soldaterna lämnar fronten och vägrar lyda order, Strejker

2 . Utifrån ordningen ovan kan man konstruera en sambandskedja enligt följande:

Ryssland var sedan länge ett odemokratiskt rike där tsaren styrde enväldigt. De sociala orättvisorna var skriande. Orättvisorna och det ålderdomliga styret ledde till att en opposition växte fram. Men den möttes av förtryck och det skedde aldrig någon mer omfattande modernisering av landet.

Att landet höll på att hamna på efterkälken visades när man förlorade ett krig mot Japan 1905. Det gjorde att tsarens legitimitet underminerades.

I första världskriget hoppades man kunna ta revansch och visa att man fortfarande var ett land att räkna med. Men kriget gick allt sämre för Ryssland. Samtidigt drabbades man av missväxt vilket tillsammans med umbärandena under kriget ledde till hungersnöd.

Det katastrofala läget resulterade i att soldaterna började lämna fronten och vägra att lyda order. I städerna gick arbetarna ut i strejk. Oroligheterna övergick tidigt 1917 i revolution.

3 . Bakomliggande faktorer är det ålderdomliga styret, de stora sociala orättvisorna och frånvaron av modernisering. Man kan även föra misslyckandet i kriget mot Japan hit. Utlösande faktorer är den katastrofala krigsutvecklingen samt missväxten och svälten.

S VERIGE KRING SEKELSKIFTET 1900

A rbeta med diagram  Utvandring från Sverige till USA

1850–1917

Migrationen förenar svenskt 1800-tal (utvandringen) och 1900-tal (invandringen). Här finns utrymme för diskussioner och jämförelser i anknytning till läroplanens målsättningar om historiemedvetande och kopplingar mellan nu och då. I övningen En utvandrare ger tillbaka används kvalitativt material på ett dylikt sätt. Här får istället siffrorna tala.

1 . Begreppen förklaras i texten i avsnittet Emigrationen. Pullfaktorer är de förhållanden som gör att människor dras till det nya landet. Pushfaktorer är de förhållanden som gjorde att människor ville lämna det gamla landet.

2 . Det viktigaste pushfaktorerna under den svenska emigrationen var svårigheten att kunna ta över en egen gård eller att få ett bra jobb, sociala och politiska orättvisor, samt politiskt och religiöst förtryck.

3 . De viktigaste pullfaktorerna var omvänt möjligheterna att få ett bättre jobb eller egen jord samt att USA framstod som ett frihetens land.

4 . Som mest utvandrade drygt 45 000 människor per år (1887–1888).

5 .

A: De sista svältåren i Sverige 1867–1869. Många utvandrar.

B: Dåliga tider inom jordbruket, 1880-tal. Väldigt många utvandrar

C: Strejker och arbetslöshet, början av 1900-talet. Stor utvandring.

6 . Topparna i emigrationen drivs av pushfaktorer, som gjorde att utsikterna till ett gott liv i Sverige försämrades. Pullfaktorerna, det vill säga hoppet om ett bättre liv i USA, varierade inte lika kraftigt.

7 . Parallellerna är tydliga. Människor har flyttat från sina länder på grund av ekonomiska svårigheter (särskilt under arbetskraftsinvandringen decennierna efter kriget) eller politiskt förtryck (flyktinginvandringen). För flera flyktinggrupper måste vi också lägga till krig – vilket ju inte var en faktor i Sverige på 1800-talet. Invandrare har lockats till Sverige av möjligheter till jobb, högre ekonomisk standard, välfärdssystem, större politisk och religiös frihet samt möjligheten att få asyl.

För vissa elever kan det nog vara klurigt att läsa och tolka diagrammet, så kanske krävs hjälp på vägen. En idé är också att återknyta till övningen om den demografiska transitionen (Arbeta med demografi i Det moderna Sverige växer fram) samt om emigrationen (Arbeta med diagram i Sverige

kring sekelskiftet) som har kopplingar till de mönster som framträder i pyramiderna.

1 . Pyramiden för 1914 ser verkligen ut som en pyramid, med bred bas och jämnt avsmalnande massa uppåt. Pyramiden för 2014 blir en verklig pyramid först från årgångarna 65–70 år och uppåt. Det finns inte fler barn och tonåringar än personer i medelåldern, snarare tvärtom. Pyramiden får därmed lite av en klotform.

2 . År 1914 är gruppen 0–5 år störst; år 2014 gruppen 45–50 åringar, samt 20–25 åringarna.

Pyramidformen 1914 återspeglar ett samhälle där folkökningen är stark (så att varje ny generation är större än de tidigare), där man fortfarande födde många barn i familjerna, och där dödligheten alltjämt var hög (även om den var kraftigt dalande, vilket i sig var en viktig bakgrund till folkökningen).

Just i detta läge befinner sig några av de fattigaste länderna i världen i idag, framför allt i Afrika. Befolkningspyramider från olika delar av världen är enkla och googla fram (se t.ex. populationpyramid.net som bygger på FN-data) och kan vara en poäng att använda som pedagogiskt verktyg i klassrummet. Alternativt kan man ge eleverna i uppgift att jämföra med olika länder. Ett typexempel på en klassiskt pyramidformad pyramid är Demokratiska Republiken Kongo.

Formen på pyramiden från 2014 återspeglar ett samhälle där man sedan flera generationer skaffar betydligt färre barn i familjerna. Det leder till en lägre folkökning vilket gör att varje ny generation inte längre självklart är större än den tidigare. En annan bakomliggande faktor är att dödligheten nått mycket låga nivåer, vilket gör att fler personer når en hög ålder.

En fråga som man kan väcka i klassrummet är varför människorna skaffar färre barn idag än på 1800-talet. Preventivmedel och aborter är förstås viktiga faktorer, men nedgången i födelsetal började långt innan dessa var allmänt tillgängliga. Att skaffa färre barn var ett medvetet val som gjordes inom familjerna. Här finns flera tänkbara förklaringar, men mycket handlade det om en vilja att ta kontrollen över den egna livssituationen. När människorna fick det bättre skedde också en övergång från en syn på barnen som arbetskraft till något man investerar i inför framtiden. Många länder i framför allt Asien och Latinamerika befinner sig idag i denna övergång (se t.ex. Brasilien eller Indien). Sjunkande födelsetal har alltså ett starkt samband med ett lands modernisering.

En annan faktor som påverkar befolkningspyramidernas form är migrationen. I figuren för 1914 saknas många av dem som föddes i Sverige under de föregående decennierna eftersom de lämnat landet. Detta påverkar årgångarna mellan ca 20 och 70 år, som alltså annars varit större. Notera särskilt knycken för 40–45 åringarna som återspeglar de många unga som lämnade landet under den största emigrationsvågen på 1880-talet.

Omvänt påverkar invandringen pyramiden för 2014. De utrikes födda är starkt överrepresenterade i åldersklasserna ca 20–55 år, vilket beror på att vi haft ett stort inflöde av unga människor de senaste 30 åren (dessförinnan var invandringen lägre). Invandringen bidrar således till pyramidens ”klotform” 2014.

3 . Detta är en svår fråga. Den kräver att man tänker i flera led och knyta an till andra kunskaper om tiden. Flera faktorer har indirekt berörts under fråga två ovan.

En sak som man kan fästa elevernas uppmärksamhet på är relationen mellan antalet vuxna och antalet barn: År 1914 fanns det betydligt färre vuxna per barn än 2014. Barnen växte upp i större familjer med fler syskon, vilket påverkade livet på en rad sätt: sämre möjlighet att få uppmärksamhet, trångboddhet mm. Samtidigt vilade en tyngre försörjningsbörda på föräldrarna. I ett dylikt samhälle är det svårt att få loss resurser till utbildning av de unga – tvärtom är det ofta helt nödvändigt att barnen tidigt börjar att hjälpa till med försörjningen.

En andra faktor man kan lyfta är att chansen att överleva upp i högre åldrar ökat dramatiskt fram till 2014. Det återspeglar ett samhälle med allmänt bättre livsvillkor, mindre slitsamma jobb, bättre tillgång till sjukvård osv.

D ET DEMOKRATISKA GENOMBROTTET

A rbeta med bilder  Rösträttsaffisch från 1896

Detta är en enkel övning som sätter fingret på orättvisorna i samhället före det demokratiska genombrottet.

1 . Personen till vänster tillhör överklassen. Han är av allt att döma fabrikör eller godsägare. Personerna till höger tillhör arbetarklassen. Klasstillhörigheten markeras genom klädsel samt genom att borgaren är fet och välgödd, arbetarna magra.

2 . Ett kassaskåp.

3 . Därför att rösträtten i de kommunala valen graderades efter inkomst och förmögenhet. Pengar vägde tyngre än människor.

A rbeta med kontinuitet och förändring  Sveriges

partisystem

Information om partiernas historia går att hitta på internet, till exempel genom Wikipedia. Förslagsvis börjar eleverna med att läsa texten och söker sig sedan vidare utifrån dagens riksdagspartier.

1 . Av dagens riksdagspartier bildades tre runt sekelskiftet 1900.

• Socialdemokraterna (1889)

• Liberalerna (1902)

• Moderaterna (bildades som Allmänna valmansförbundet 1904)

2 . Följande partier har tillkommit senare:

• Centerpartiet, bildat som Bondeförbundet 1913, kom in i riksdagen 1917

• Vänsterpartiet, bildat och med i riksdagen som Sveriges socialdemokratiska vänsterparti 1917

• Miljöpartiet, grundat 1981, kom in i riksdagen första gången 1988.

• Kristdemokraterna, bildat som Kristen demokratisk samling 1964, kom in i riksdagen 1991 (dock hade man ett mandat genom teknisk valsamverkan med Centerpartiet redan 1985–1988).

• Sverigedemokraterna, bildades 1988, kom in i riksdagen 2010

En fråga man kan ställa eleverna är vilken intressen eller idéer som låg bakom bildandet av partierna, vilket i samtliga fall är rätt tydligt (oktoberrevolutionen och kommunismens framväxt; bondeintressen; kristet motstånd mot sekulariseringen; miljöfrågan; kritik mot invandringen).

3 . Följande partier har bytt namn:

• Liberalerna splittrades 1923 genom brännvinsfrågan i Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. De återförenades 1934 som Folkpartiet. År 2015 bytte partiet namn till Liberalerna.

• Allmänna valmansförbundet blev Högerpartiet 1938 som i sin tur blev Moderaterna 1969.

• Vänstersocialdemokraterna antog 1921 namnet Sveriges kommunistiska parti (SKP) som i sin tur blev Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) 1967 och Vänsterpartiet 1990.

• B ondeförbundet blev 1957 Centerpartiet.

• Kristdemokratisk samling (KDS) bytte namn till Kristdemokratiska samhällspartiet 1987 samt till Kristdemokraterna 1995.

Man kan naturligtvis också ställa frågan varför partierna bytte namn. I flera fall finns tydliga svar:

• SKP bytte namn till VPK 1976 för att distansera sig från kopplingen till Moskva. När man antog namnet Vänsterpartiet 1990 ville man distansera sig från kommunismen som sådan (detta var vid tiden för kommunismens sammanbrott i östländerna).

• När Högerpartiet bytte namn till Moderaterna 1969 var en tanke att undvika en allt för tydlig högerstämpel.

• B ondeförbundet bytte namn till Centerpartiet 1957, en tid då bönderna blev allt färre och partiet behövde locka nya väljargrupper.

PARTIER I SVERIGES RIKSDAG

• Kristdemokraternas namnbyten har handlat om att undvika att uppfattas som ett rent religiöst parti, samtidigt som man velat knyta an till de starka kristdemokratiska partierna på kontinenten.

4 . Nedan presenteras en graf som något förenklat sammanfattar utvecklingen. Slående är hur stabilt det svenska partisystemet varit. Det fempartisystem som etablerades 1917 bestod sedan (med vissa temporära partisplittringar) ända fram till 1988, när Miljöpartiet kom in i riksdagen. Därefter har det skett fler förändringar.

Socialdemokraterna (1896)

Liberala samlingspartiet/ Frisinnade landsföreningen

liberala parti

Frisinnade folkpartiet

Allmänna valmansförbundet

Folkpartiet (1934)

”Kilbomare”

Sverges socialdemokratiska vänsterparti Sveriges kommunistiska parti (SKP)

Bondeförbundet (1917)

Högerpartiet Centerpartiet (1957)

Moderata samlingspartiet (1969)

Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) (1967) Vänsterpartiet (1990)

Liberalerna (2015)

A rbeta med bilder  Bondetåget 1914

Miljöpartiet

Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS) Kristdemokraterna (2009)

Sverigedemokraterna

Bondetågets sakfråga var försvarsanslagen, men det kom också att uppfattas som en markering mot vänsterns krav på parlamentarism och demokrati. Här spelade inte minst historiebruket en central roll. Man knöt an till en vanlig bild inom konservativa kretsar, nämligen att det var det historiska banden mellan kungamakt och allmogen som bar upp den svenska nationen. Att man kallade arrangemanget för bondetåget och dessutom tågade upp till kungen på borggården fick därmed en särskild symbolisk laddning.

1 . Vad vi kan se är en grupp män som tågar gemensamt under standar. Bilden anspelar på bondetåget, men det ser inte ut som samtida bönder som marscherar. Snarare synes de träda fram ur historien.

2 . Himlen är mörknande och det råder en dunkel undergångsstämning över hela målningen. Av allt att döma vill man visa på den fara man menar att nationen stod inför.

3 . I övre ramen återfinns en variant av rikssymbolen tre kronor samt riks-

äpplet, ett av riksregalierna (som sedan Erik XIV används vid kröningar). Dessa symboler markerar en förankring hos kungamakten och historien.

I nedre ramen återfinns en svastika (dock med kortare hakar, en så kallad fylfot) och ett solkors. Båda användes senare också av nazistiska rörelser, men det kan knappast bondetågets arrangörer lastas för. Dock finns en gemensam nämnare. Svastikan och solkorset uppfattades vid denna tid som urgermanska symboler. Här är det av allt att döma nationens rötter i en mytisk forntid man vill knyta an till.

Också själva ramen vars bildspråk minner om vikingatiden är intressant. Textens kantiga typsnitt för tankarna till runor.

4 . Det är genomgående män. Klädseln är svår att urskilja i halvdunklet, men förefaller grov. Flera personer bär stora skägg. Också standaren bör uppmärksammas. De bars under bondetåget, ett för varje landskap. Bakom respektive standar tågade bönderna från den aktuella landsändan tillsammans. Så som standaren nu lyfter sig mot himlen ser det ut som seglen från en vikingaflotta.

5-6 . Affischen innehåller referenser till flera historiska perioder, men den epok som står ut är vikingatiden. Kanske vill man anspela på de tidiga folkuppbåden. När landet var hotat måste alla män sluta upp i rikets försvar. På samma sätt uppmanar man nu samtiden att inse allvaret i situationen, sluta upp bakom sin kung och rädda fosterlandet.

Sist kan nämnas att serien Perspektiv på historien har mer material om det konservativa historiebruket vid den här tiden. Se särskilt kapitlet ”När historia blev ett skolämne” i Perspektiv på historien 2-3. Här finns också flera övningar, bland annat på Gustav V:s borggårdstal under bondetåget (s. 52-53). Också övningen om Grimberg och Gustav Vasa i Perspektiv på historien 50p är relevant i sammanhanget.

A rbeta med bilder  Matbrist och matspekulation

Bildsviten är ett exempel på den folkliga vrede som riktades mot så kallade jobbare, det vill säga handelsmän som spekulerade i matbristen. Denna kritik bottnade i de större orättvisorna i samhället och i bristen på demokrati.

1 . Mannen ägnar sig åt handel med livsmedel.

2 . Han lägger på hullet och blir till sist omåttligt tjock. Lasten på skottkärran förändras också: först skjutsar han griskött, sedan pengar, till sist sin egen stora mage. Även klädseln byts ut för att illustrera på hur mannen stiger socialt. Avsikten är förstås att visa på hur livsmedelshandlarna skott sig på krisen.

3 . Våren 1917 var det akut kris i många hushåll, framför allt bland arbetarna i städerna. Livsmedelspriserna var skyhöga samtidigt som det ofta var svårt att över huvud taget få tag på mat.

4 . Regeringen hade inte kunnat säkerställa att människorna hade tillräcklig och säker tillgång på livsmedel. Den hade heller inte lyckats stoppa svarthandel och spekulation. Det låg därför nära till hands att utkräva politiskt ansvar för krisen. Samtidigt var en viktig omständighet att landets styrdes av en konservativ ministär som utsetts av kungen efter bondetåget. Regeringen saknade därmed demokratisk förankring. Till saken hör vidare att stora grupper av befolkningen, inte minst kvinnorna, saknade rösträtt och inte alls kunnat delta i valet av landets ledare. De flesta män inom arbetarklassen fick visserligen rösta, men deras inflytande begränsades av den graderade rösträtten till första kammaren som gjorde att godsägare, fabrikörer och andra i överklassen fick ett avgörande inflytande över hur landet styrdes.

Det var massorna som stod helt eller delvis utanför politiskt inflytande som drabbades hårdast av krisen samtidigt som de grupper som styrde i landet klarade sig lindrigare eller till och med kunde sko sig på livsmedelsbristen. Tolkningen låg nära till hands att vanligt folk utplundrades av de herrar som styrde i landet. Livsmedelsbristen berodde då ytterst på bristen på demokrati.

Ett slående exempel på hur hunger och politik kopplades samman är hur statsministern Hjalmar Hammarskjöld i vänsterpressen våren 1917 gick under namnet ”Hungerskjöld”.

A rbeta med bilder  Kvinnlig rösträtt

Övningen ger en inblick i propagandakriget kring frågan om kvinnlig rösträtt. Vykortet till vänster gavs ut av Landsföreningen för kvinnlig rösträtt och förvaras på Göteborgs universitetsbibliotek. Bilden till höger är från Albert Engströms tidning, Strix.

1 . Vykortet var förstås ett sätt att sprida kravet på kvinnlig rösträtt.

2 . Mitt i symbolen ser vi en kvinna som håller i en våg. Att vågen är en symbol för rättvisa känner eleverna förhoppningsvis till. De bör också kunna tolka symboliken med soluppgången i bakgrunden: tiden gryr för rättvisa och medborgarskap. Därmed sprids ljus över samhället.

Kvinnan på bilden är rättvisans gudinna i romersk mytologi, Justitia. Hon porträtteras vanligen just med en balansvåg. Ofta har hon dessutom försetts med ögonbindel och svärd, men dessa delar har nog inte bedömts passa in i sammanhanget.

Symbolen är inte svensk utan användes av International Women Suffrage Alliance (bildat 1904, organisationen finns kvar som International Alliance of Women). ”Jus sufragii” som står skrivet på symbolen var också namnet på alliansens tidning. Det är latin och betyder helt enkelt ”rösträtt” (går utmärkt att köra i Google translate).

3 . Man ville förstås säga att Sverige låg på efterkälken jämfört med sina grannar. Problemet med argumentet var att hade man zoomat ut så hade det

sett annorlunda ut: inga andra länder i Europa hade kvinnlig rösträtt före 1917. Att den kvinnliga rösträtten i Danmark markerats som ”väntas snart

genomförd” gör att vi kan datera vykortet på ett ungefär. Kvinnor fick rösträtt i Danmark 1915. I Finland skedde det 1906, i Norge 1913. I Sverige fattades de avgörande besluten över 1918–1919.

4-5 . Det är ingen vacker bild av rösträttskvinnorna som ges. Engströms karikatyrer blev också beryktade. På följande sätt beskrivs i en artikel i Göteborgs-posten den 24 maj 2019:

Albert Engström i Strix var virtuos när det gällde att teckna rösträttskvinnor.

Antingen fula och manhaftiga, eller magra, frigida nuckor – eller som lesbiska vampyrer. Och alltid med en strategiskt placerad skäggvårta.1

I bilden i boken är det väl framför allt de ”fula och manhaftiga” rösträttskämparna som framträder. Att avbilda dem på detta sätt var förstås att förminska dem. Rösträttskvinnorna var inga ”riktiga” kvinnor. Just därför lade de verkliga rösträttskvinnorna sig vinn om att följa konventionerna om hur en kvinna i samtiden skulle vara klädd.

Albert Engström är annars mest känd för sin affisch i valkampen mot ett brännvinsförbud 1922, ”Kräftor kräva dessa drycker”. Flera årgångar av hans tidskrift finns nu fritt tillgängliga digitalt genom Kungliga Biblioteket. Kanske kan man skicka ut eleverna på jakt efter fler bilder som kan belysa tidens politiska stridsfrågor?

K apitelövningar

Kvinnlig rösträtt

Syftet med övningen är att kritiskt granska en tidningsartikel, i detta fall är artikeln en partisk inlaga i debatten kring kvinnlig rösträtt. Detta framgår bland annat om eleverna noterar mängden motargument. Artikeln synliggör också uppfattningar om det ”typiskt” kvinnliga respektive manliga, vilket möjliggör en vidare diskussion kring hur man ser på genus idag. Med utgångspunkt i detta gör övningen det möjligt att diskutera i vilken utsträckning genus är biologiskt betingat (medfött) och i vilken utsträckning det är en social konstruktion. Här bör man undvika att hamna i en alltför svart-vit diskussion. Mer fruktbart är att diskutera på vilka sätt den sociala situationen sätter gränser för var vad män respektive kvinnor anses kunna göra.

1 . Argument för kvinnlig rösträtt: Människors lika värde, oavsett om de är män eller kvinnor; Eftersom kvinnor i allt större omfattning yrkesarbetar och är med i fackliga organisationer skulle de få en sämre ställning jämfört med sina manliga kollegor som har rösträtt; Kvinnors välkända omtanke om de svagare bör få dem att rösta klokt åtminstone i sociala frågor. Argument mot kvinnlig rösträtt: Kvinnans största uppgift är att föda

1. Ulrika Knutsson, ”Kvinnlig rösträtt vanns med broschyrer, inte bomber”. Göteborgs-posten den 24 maj 2019.

och fostra barn och de yrkesarbetande kvinnorna kommer troligen att rösta på samma sätt som sina manliga kollegor, vilket anses motverka deras livsuppgift att föda barn (se fråga 2); Kvinnor är impulsiva och följer sina nycker vilket kan vara ett hot mot politiken i nationen som kräver mer långsiktighet; Kvinnor är känslomässigt styrda och skulle kunna rösta för en ”dålig” fred av omsorg om sina nära och kära fast kriget kanske skulle kunna ge frihet.

2 . Kvinnans största uppgift sägs vara att föda och fostra barn. Skribenten hävdar att det finns en risk att yrkesverksamma kvinnor skulle lockas in i en politisk värld om de fick rösträtt. De skulle oftare rösta som sina yrkeskollegor och inte som mödrar. Då skulle deras uppgift som moder och fostrare komma i andra hand vilket inte skulle vara bra för nationen.

Här låter det som om det är sämre att de röstar som männen (deras yrkeskollegor) än som kvinnor! Det är möjligen mer ett argument för att kvinnor inte ska yrkesarbeta än att de inte ska ha rösträtt.

3 . Vid den här tiden hade man en helt annan uppfattning om krig. Enligt tidens synsätt är det långt ifrån alltid bäst med fred, och så kan det förstås vara också idag. Ett krig kan vara ett befrielsekrig från en ockupationsmakt, och det är i nationens och folkets intresse att kriga för frihet som i dagens Ukraina.

Man tänker sig att kvinnorna skulle se mer kortsiktigt till sina egna makar och söner som är i krig och inte vilja riskera deras liv. Fast artikelförfattaren ser nog mera till att en fred kan vara förödmjukande för nationen om man t.ex. tvingas avstå från landområden, och denna förödmjukande fred kan kvinnorna rösta för.

4 . Kvinnor sägs ha en naturlig ömhet för svaga, de är impulsiva och följer med strömmen. Kvinnor sägs vara styrda av sina känslor. Männens egenskaper nämns inte men får antas vara de motsatta.

5 . Resonemanget om egenskaper kan diskuteras med utgångspunkt i en biologisk förståelse respektive en socialkonstruktivistisk. Enligt den förra kan exempelvis män tillskrivas egenskaper som mer tekniska, utåtagerande och fysiska och mindre känslosamma. Kvinnorna däremot anses av naturen vara mer omvårdande, känslosammare och mer lyhörda.

Enligt den senare är egenskaper inte något man föds med utan något man lär sig. Det finns alltså förväntningar om att flickor respektive pojkar ska vara på ett visst sätt och dessa förväntningar påverkar den enskilde individen. I motsats till den biologiska förståelsen av genus så skapar den socialkonstruktivistiska en möjlighet för förändring om stereotypa könsroller.

Sist kan nämnas att det även finns ett urval dokument kring temat kvinnlig rösträtt i det digitala läromedlet Folk i rörelse – om folkrörelser och demokrati (www.folkirorelse.se). Det mest materialet från de föreningar som

arbetade för kvinnlig rösträtt. De som var emot rösträtten organiserade sig inte på samma sätt och har inte lämnat samma typ av arkiv efter sig. För att komma åt deras arbete får man istället söka efter debatter i riksdagen eller läsa vad tidningarna skrev.

En utvandrare ger tillbaka

Denna övning ger perspektiv på emigrationen – men också på Sverige. Hur ser utvandraren på sitt gamla hemland och hur ser vi på det idag? Vad drev honom att lämna sitt land? Hur har erfarenheterna i det nya landet påverkat bilden av det gamla? Vad har en svensk utvandrares erfarenheter för 100 år sedan för relevans i förhållande till en svensk invandrare idag?

Det kan nämnas att emigrationsutredningen i sin helhet (20 bilagor) finns tillgänglig på nätet, bland annat via Göteborgs universitetsbibliotek. Breven från utvandrarna finns i bilaga VII: Utvandrarnes egna uppgifter. Upplysningar inhemtade genom Emigrationsutredningens agenter äfvensom bref från svenskar i Amerika. En idé kan förstås vara att ge eleverna i uppgift att själva välja ut ett brev att analysera, exempelvis från en emigrant från det egna landskapet.

1 . Han samlade själv ihop 50 kr och så lånade han 75 kr av sin pappa.

2 . I brevet framkommer en kombination av ekonomiska (svårigheten att skaffa en egen gård) och politiska skäl (missnöje med värnplikten och bristen på politiskt inflytande). Dessa står dessutom i förbindelse med varandra, eftersom avsaknaden av jord (eller bättre inkomst) också innebar att brevskrivaren saknade rösträtt. Argumenteringen knyter nära an till de skäl till emigrationen som diskuteras i lärobokstexten.

3 . Bilden av USA blir mot denna bakgrund den omvända, med ekonomiska möjligheter för den enskilde och med en demokratisk anda som innebar att man inte behövde krusa för någon.

4 . Bilden är intressant eftersom USA används som utgångspunkt för en kritik av Sverige från vänster. Idag ses ju vanligen USA som ett samhälle som representerar politiska idéer till höger. Mycket av vad som lyfts fram som positivt med USA anknyter dessutom till den svenska självbild som växte fram under folkhemsepoken: höga löner, goda möjligheter till jobb, en demokratisk anda med litet avstånd mellan hög och låg. ”Jag kom med hatten i handen och med darrande knän, men fick snart inse att inte ens millionären behöver tilltalas på annat sätt än vad man själv blir tilltalad” berättar brevskrivaren och vill med detta illustrera den demokratiska jämlikheten i USA. Här kan det vara läge att reda ut systemet för tilltal före du-reformen för eleverna, där var persons status hela tiden markerades i språket (se vidare rutan om du-reformen, s. 280 i läroboken, kommentarer s. 127 i detta häfte).

Har Sverige till slut kommit att leva upp till brevskrivarens bild av idealsamhället? Mot en dylik tolkning talar förstås utanförskapet för stora grupper i samhället, men också exempelvis svårigheten för unga att få en egen bostad: Här kan man säga att verkligheten i någon knyter an till brevskrivarens beskrivning av hemlandets brister, även om det knappast rent bokstavligen är en ”egen torva” de unga drömmer om idag.

5 . Här kan man hänvisa till avsnitten om invandring där såväl ekonomiska (framför allt genom arbetskraftsinvandringen) som politiska skäl (framför allt genom flyktinginvandringen) framkommer. En skillnad är dock att den svenska flyktinginvandringen ofta bottnat i krig eller etnisk, religiös eller politisk förföljelse. I brevet handlar det mer om avsaknad på demokrati kombinerat med sociala orättvisor än om direkt förtryck.

Skolan – förr och nu

Syftet med uppgifterna till Skolan – förr och nu är dels att få en förståelse för hur det såg ut i skolan på 1800-talet, dels att se vilka förändringar som skett och dels fundera på vad detta säger om samhället och skolan.

A Ett klassrum

1 . På bilden sitter pojkarna och flickorna inte tillsammans utan det är elever av samma kön som sitter vid samma bänk. Nu för tiden sitter pojkar och flickor ofta bredvid varandra. Varje bänkpar delar på en bok. I dagens klassrum hade eleverna troligen haft var sin bok/eller var sin dator. Vidare ser man att pojkarna har hängt upp kepsarna i en prydlig rad på väggen. Idag är det inte ovanligt att huvudbonaden stannar kvar på huvudet under hela lektionen. Flickorna bär kjol och några har prydliga förkläden med volanger på ärmarna. Pojkarna har byxa och kavaj. På väggen finns en stor Europakarta. Fysiska kartor finns bara i undantagsfall idag i klassrummen.

1 . Det finns flera olika skillnader mellan dagens scheman och schemat för 100 år sedan:

• Andra ämnen. Schemat från början av 1900-talet innehåller många ämnen som inte finns kvar idag, till exempel ”Välskrivning, Kyrkohistoria, Innanläsning, Uppsatsskrivning, Linearritning, Språklära, Rättskrivning, Katekes”.

• Andra lektionstider. Här har varje ”ämne” alltid en timmes position i schemat och nu för tiden är lektionerna olika långa. Som framgår av schemat så har barnen sex-dagars vecka och bara ledigt på söndagarna. Dock är det halvdag på lördag. Några dagar har eleverna långa dagar, ända till klockan sex, men de har också en halvdag ledigt mitt i veckan. Dagens svenska skola har femdagarsvecka och ingen halvdag ledigt mitt

B Schema

i veckan (även om håltimmar och sovmorgon förstås förekommer).

• Andra namn på ämnena. Ämnena har namn som de som gick i skolan på 70-talet eller tidigare, känner igen men som man idag har bytt namn på, åtminstone lite grand. Gymnastik kan vi förstå är dagens Idrott. Här finns också trä- och metallslöjd som idag heter Slöjd. Räkning är dagens Matematik osv.

• Skoldagens början. Av det som kan utläsas av noteringen längst ner började varje dag med psalmsång, bön och bibelläsning. Det var med andra ord viktigt att barnen fostrades i en kristlig anda.

• Lång lunchrast. Lunchen var hela två timmar lång.

2 . Slöjd, räkning och geometri.

3 . Schemat bör vara från en pojke eftersom det är trä- och metallslöjd på schemat och det var inte ett ämne som flickor hade. De hade syslöjd.

4 . Att det var lång lunchrast berodde på att barnen gick hem och åt.

C Ämnen och betyg

1 . Axel gick i klass 3.

2 . B etygen var a (Berömlig), b (Godkänd), c (Försvarlig) och ab (Med beröm godkänd). Man fick också betyg i uppförande och betygsstegen där var a (Godt), b (Oklanderligt) och c (Mindre stadgad). Idag har vi inte några betyg för uppförande och i årkurs 3 så ges inga betyg.

3 . Slöjd, Svenska språket, Räkning, Gymnastik finns även i dagens skolan men har andra namn. Idag läser eleverna samhällsorienterande ämnen och i det ingår bland annat historia, geografi och kristendomskunskap, ämnen som eleverna också läste på 1800-talet. Vidare fanns något som hette Naturkunnighet och i dag läses NO (Naturorienterande ämnen).

4 . Tyska språket, Bokföring, Trädgårdsskötsel, Gymnastik och exercis, Sång, Frihandsteckning, Geometri, Linearteckning, Välskrifning läses inte i åk 3 nu för tiden. Flera av dessa ämnen tangerar det som elever idag läser högre upp i årskurserna (Tyska och Bokföring) och några ämnen läses inte alls. De ämnen som lästes på 1800-talet speglar vad som var viktigt i samhället under denna period. Kristendomskunskap läste man för att bli en god kristen. Välskrivning var viktigt för att man som vuxen kunde bli bedömd utifrån sin handstil. Räkning var viktigt i en tid då det inte fanns någon miniräknare eller dator. Att sköta en trädgård var också viktigt eftersom man under denna period använde sina trädgårdar till odling.

5 . Uppförande och flit. Det fanns ett tankegods att skolan skulle fostra medborgarna. I dagens skola har vi inget motsvarande ämne fast det diskuteras med jämna mellanrum om man borde införa ett betyg.

Detta häfte innehåller kommentarer till de lite kortare och längre övningar som finns i Perspektiv på historien 50p (upplaga 2). Vidare diskuteras ämnets styrdokument och hur övningarna svarar upp mot betygskriterierna för kursen Historia 1a1. Svar på bokens instuderingsfrågor finns inte i häftet.

Övningarna är framtagna av läromedlets författare samt arkivpedagogerna Karin Sjöberg och Kerstin Martinsdotter.

I Perspektiv-serien ingår också läromedlen Perspektiv på historien 1b, Perspektiv på historien Plus, Perspektiv på historien 2-3 Historiebruk och historievetenskap, Perspektiv på historien Socialhistoria samt Perspektiv på historien Kulturhistoria.