Christina Walldin
Anna Hedlund Leijon
Gudrun Arvidsson & Monica Rautio
Hälso- och sjukvård
Förord
Innehållet i det här läromedlet bygger på Skolverkets centrala innehåll för ämnet Hälso- och sjukvård, nivå 1. Boken innehåller kunskap om frisk- och riskfaktorer och deras påverkan på hälsa och livskvalitet. Ett stort fokus ligger på riskfaktorer, symtom, diagnoser och behandling av vanliga sjukdomstillstånd samt symtomlindring och smärta. Hygienrutiner och medicintekniska uppgifter beskrivs också utförligt.
Boken tar även upp praktisk kunskap om bemötande och kommunikation samt människors reaktioner vid ohälsa och kriser samt etiska frågeställningar. För att vården ska fungera kring en person behöver all vårdpersonal kunna planera, genomföra och dokumentera med patientens bästa i centrum.
Vissa sjukdomstillstånd kan bli akuta, ibland så allvarliga att patienten drabbas av hjärtstopp. Då är hjärt–lungräddning avgörande för att kunna rädda personens liv. I den här boken finns ett kapitel om första hjälpen och hjärt–lungräddning (HLR) samt åtgärder vid luftvägsstopp och stabilt sidoläge. Varje kapitel innehåller fallbeskrivningar att reflektera över, repetitionsfrågor, fördjupningsuppgifter, sammanfattningar, APL-uppgifter och tips på litteratur, webbplatser med mera för att läsa mer.
Innehåll
Hälsosamma matvanor 28
Sömn 32
Socialt stöd 33
Det går att ändra levnadsvanor 34
Att stötta patienter att ändra levnadsvanor 34
Ett salutogent synsätt 35
Planera, genomföra och dokumentera 42
Planera omvårdnaden 44
Planera din arbetsdag 47
Utföra arbetsuppgifter med respekt 54
Rapportera 55
Dokumentera 60
Vanliga sjukdomstillstånd – symtom, diagnos och behandling 74
Inledning 76
Sjukdomar i hjärta och kärl 76
Kärlkramp (angina pectoris) 77
Akut hjärtinfarkt 81
Hjärtsvikt 83
Pulsåderbråck (aortaaneurysm) 88
Rytmrubbningar i hjärtat 89
Bradykardi 89
Takykardi 90
Förmaksflimmer 90
Infektioner i hjärtat 92
Hjärtsäcksinflammation (perikardit) 92
Hjärtmuskelinflammation (myokardit) 93
Akuta tillstånd i samband med hjärt–kärlsjukdom 94
Lungödem 94
Cirkulationssvikt (chock) 95
Blodsjukdomar 97
Blodbrist (anemi) 97
Sjukdomar i andningsorganen 100
Astma 101
Lunginflammation (pneumoni) 104
Lungemboli 106
Lungsäcksinflammation (pleurit) 107
Lungkollaps (pneumotorax) 109
Övre luftvägsinfektioner (ÖLI) 110
Förkylning 110
Halsfluss (tonsillit) 111
Öroninflammation 113
Sjukdomar i hjärnan 114
Stroke 114
Hjärninfarkt 115
Hjärnblödning 116
TIA 116
Epilepsi 122
Första hjälpen och HLR 254
Första hjälpen: L-ABCDE 256
L – Livsfarligt läge 257
A – Airway, öppen luftväg 257
B – Breathing, andning 259
C – Circulation, cirkulation och blödning 261
D – Disability, medvetandegrad, rörelseförmåga och känsel 265
E – Exposure, helkroppsundersökning och förhindra nedkylning 269
Hjärtstopp 269
Hjärt–lungräddning (HLR) 272
Att vara förberedd och bearbeta efteråt 274
Bemötande och kommunikation 280
Det handlar om patientsäkerhet 282
Jämlik vård 286
Personen i centrum 287
Kommunikation 295
Trakasserier och mobbning 298
Kriser och krisreaktioner 308
Att hamna i kris 310
Vad händer under en kris? 312
Acceptans 317
Vanliga reaktioner i en kris 318
Tankar om livet 322
Barn i kris 325
Att bemöta människor i kris 326
Etiska frågeställningar 332
Etiska frågeställningar 334
344 4 5 8 6 7 9 10
Etiska grundprinciper i vården 334
Rätten till en värdig död 338
Risk- och friskfaktorer
Det här kapitlet handlar om vilka riskfaktorer som kan bidra till sjukdom och vilka friskfaktorer som kan främja hälsa och minska risken för att bli sjuk. Det beskriver levnadsvanor som motion, sömn och matvanor, rökning och alkohol. Du lär dig även om riskfaktorer som kan påverka hälsa, såsom högt blodtryck, höga blodfetter och övervikt. Du som är undersköterska arbetar ofta närmast patienten. Det är viktigt att du har kunskap om hur kroppen fungerar och vad som gör människor sjuka eller friska.
Centralt innehåll
E Frisk- och riskfaktorer och deras påverkan på människors hälsa och livskvalitet, däribland motion, rekreation och kost.
Vad betyder riskfaktorer och friskfaktorer?
Vi människor kan påverka vår hälsa mycket mer än vi tror. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är ohälsosamma levnadsvanor en stark orsak till ohälsa och sjukdom. WHO har som mål att alla människor ska få en så god hälsa som möjligt. Med hälsa menar man att må bra såväl fysiskt som psykiskt och socialt. WHO arbetar till exempel med kampanjer för att människor ska minska användningen av tobak.
Med riskfaktorer menar man sådant som kan öka risken för sämre hälsa eller att få en sjukdom. Det kan vara levnadsvanor, ålder, ärftlighet och kön. Det kan också vara hur vi har det på arbetet, på fritiden eller i våra relationer. Ju fler riskfaktorer en person har, desto större är risken att bli sjuk.
Hjärt–kärlsjukdom, diabetes typ 2, cancer och demens är vanliga sjukdomar i Sverige. En tredjedel av all cancer orsakas av rökning, ohälsosamma matvanor, fetma, för lite fysisk aktivitet och för mycket alkohol. Det här är sjukdomar som man många gånger kan undvika eller skjuta upp genom att ha hälsosamma levnadsvanor. Människor som inte röker, äter hälsosamt, rör på sig och intar alkohol i måttlig mängd lever i genomsnitt fjorton år längre. De är också friskare. Sjukdom kostar mycket för både den som drabbas och samhället. Sjukvården i Sverige får ibland kritik för att vara alltför inriktad på det sjuka, men på senare år har man börjat fundera mer över vad det är som gör att vi håller oss friska. Inom vården behöver man bli mycket bättre på att arbeta förebyggande (preventivt) så att människor kan få hjälp och kunskap att minska risken för att drabbas av sjukdom. demens samlingsnamn på en mängd sjukdomar som kan drabba hjärnan och förmågan att minnas, tänka och förstå sin omgivning
Med friskfaktorer menar man de levnadsvanor eller annat som gör att vi håller oss friska och som kan förhindra eller skjuta upp sjukdomar. Riskfaktorer och friskfaktorer är ofta motsatser. Att motionera och undvika stillasittande är till exempel en friskfaktor, medan det är en riskfaktor att ägna alltför mycket tid i tv-soffan. Att ägna sig åt yoga eller regelbunden avslappning är en friskfaktor, medan att stressa mycket är en riskfaktor.
I dag vet vi hur viktigt det är att förändra ohälsosamma levnadsvanor och hur mycket de påverkar hur vi mår.
Riskfaktorer
Riskfaktorer försämrar hälsan, men många av dem kan vi påverka själva.
Tobak
Tobak innehåller flera ämnen som direkt påverkar blodkärlen. Kolmonoxid i tobaksröken gör det svårare för de röda blodkropparna att ta upp syre. Syret behövs i alla kroppens celler. Nikotinet i tobaken höjer blodtrycket och ökar pulsen. Nikotinet ökar åderförfettning och gör att trombocyterna lättare klumpar ihop sig och då ökar risken för blodpropp, till exempel i form av stroke.
Rökning ökar risken för sjukdomar
I Sverige är tobaksrökning den största riskfaktorn för sjukdom och för att dö för tidigt.
Tobaksröken innehåller inte bara nikotin och kolmonoxid – det finns mer än 8 000 andra kemiska ämnen, bland annat
blodkroppar blodceller, som är en del av blodet trombocyter blodplättar, gör att blodet kan levra sig
Att sluta röka
Att sluta röka leder till en snabb positiv förändring. Redan efter två veckor till tre månader blir blodcirkulationen bättre, lungorna fungerar bättre och sår läker bättre. Efter mellan en månad och ett år förbättras lungornas slemhinnor, flimmerhåren i luftstrupe och luftrör repareras och risken för hjärtinfarkt minskar med 50 procent. Risken för stroke är hälften så stor efter fem år, och efter tio år är risken för flera typer av cancer hälften så stor.
Några fördelar med att sluta röka är att:
E risken för cancer minskar
E rökhostan försvinner
E blodtrycket och pulsen sjunker
E risken för tandlossning minskar
E sömnen blir bättre (så småningom)
E skelettet blir starkare.
FALLBESKRIVNING
Rune
Rune är 68 år. Han har rökt sedan han var 12 år.
Han röker ungefär 15 cigaretter varje dag. Den senaste tiden har han märkt att han blir mer andfådd när han går, och han tycker att hostan, som han brukar ha på morgnarna, har blivit värre. Han vaknar ibland på natten och det känns som att han inte får luft. Det oroar honom lite men han säger inget till sin fru, som länge har tjatat om att han borde sluta röka.
Reflektera
Hur tror du att rökningen påverkar Runes hälsa?
flimmerhår små ”hår” i luftvägarna som transporterar skräp och slem till svalget andfådd andas häftigt, t.ex. när man har sprungit
Hjälp att sluta röka
Många gånger är det svårt att sluta röka utan hjälp. Det går att ringa till Sluta-röka-linjen och få stöd av tobaksavvänjare för att sluta röka. Tjänsten är kostnadsfri. På 1177.se finns tips om hur man kan sluta röka. Det går också att vända sig till sin vårdcentral.
När en person slutar röka kan hen använda olika nikotinersättningsmedel, till exempel nikotinplåster. Om det inte räcker finns det läkemedel som gör det lättare att sluta. Snus
Det finns olika sorters snus. Några består av tobak och nikotin, medan andra består av bara nikotin. En del som slutar röka går i stället över till snus, men det rekommenderas inte. Snuset innehåller mycket nikotin och ökar pulsen och blodtrycket. Snusning kan ge skador på tandköttet och öka risken för diabetes typ 2 och troligen vissa typer av cancer. Man vet också att de som snusar och får en hjärtinfarkt har större risk för att dö av hjärtinfarkten än de som inte snusar. Gravida bör inte snusa eftersom snuset innehåller en hög halt nikotin, som påverkar barnet.
Snus innehåller mycket nikotin.
klimakteriet
när kvinnor slutar få mens och inte längre kan få barn
Varför blir blodtrycket högt?
Det går oftast inte att förklara varför en viss person har fått högt blodtryck. Flera saker kan påverka, som ärftlighet, övervikt, stress, ohälsosamma matvanor och hög alkoholkonsumtion. Att dricka för mycket alkohol är en vanlig orsak till för högt blodtryck. Efter klimakteriet bör alla kvinnor regelbundet kontrollera sitt blodtryck, eftersom blodtrycket då kan öka på ganska kort tid.
Levnadsvanor kan påverka blodtrycket
Oftast behövs läkemedel (mediciner) för att få ner blodtrycket, ibland flera olika preparat. Men det finns saker en person kan göra själv, bland annat att:
E minska på alkoholen för den som brukar dricka för mycket
E ha hälsosamma levnadsvanor, som att äta bra mat och att röra på sig
E stressa mindre och ha regelbunden återhämtning
E äta mindre salt
E gå ner i vikt för den som är överviktig.
Att äta varierat och mycket frukt och grönsaker är bra för hälsan.
G
Glasgow coma scale, GCS scale (GCS) 266
glukosbelastning 129 göra gott-principen 335
H
halsfluss (tonsillit) 111 handdesinfektion 199 handhygien 198 handtvätt 199 HBA1c 128
HDL 20 hemipares 118 hjärnblödning 114, 116 hjärninfarkt 115 hjärtinfarkt 81 hjärt–lungräddning (HLR) 272 hjärtmuskelinflammation (myokardit) 93 hjärt-och kärlsjukdomar 76 hjärtstartare (defibrillator) 272 hjärtstopp 269 hjärtsvikt 83 hjärtsäcksinflammation (perikardit) 92 hygiensjuksköterska 204 hyperglykemi 131 hypertyreos 141 hypoglykemi 132, 139 hypotyreos 140 höga blodglukosvärden 131 högt blodtryck (hypertoni) 14, 183
I
illaluktande urin 169 illamående 154 immunförsvar 205 nedsatt 205
indirekt kontaktsmitta 207 infiltrat 105
insulin 126, 132
insulinkänning 132 inte skada-principen 336 J
jämlik vård 286
järn 99
K
KASAM 35
klysma 124
klåda 143
kolesterol 77
kommunikation 295
komplikationer vid diabetes 134
kontrollera medvetande 265 kontrollera pulsen 224 kortisol 128 kramp 164
kranskärlsröntgen (koronarangiografi) 79 kris 310
krisreaktioner 318 kroppstemperatur 230 kränkande särbehandling 299 kärlkramp – angina pectoris 77
L
L-ABCDE 256
LDL 20
L – Livsfarligt läge 257
LPK, förhöjda vita blodkroppar 105
luftburen smitta 208 lumbalpunktion 120 lungemboli 95, 106
lunginflammation (pneumoni) 104
lungkollaps (pneumotorax) 109 lungsäcksinflammation (pleurit) 107 lungödem 94
lågt blodtryck (hypotoni) 183 lågt Hb 98
M
manometer 220 manuell blodtrycksmätning 219
matvanor 28
metabolt syndrom 19 mikroorganism mittstråleprov 238 morfin 162 morgonurin 238 munskydd 202 myokardskintigrafi 79 människovärdesprincipen 337 mäta blodtryck 219 mörk urin 170
N neglekt 118 nitroglycerin 80 njursvikt 143 njurtransplantation 144 numerisk skala (NRS) 188 NYHA – grad av hjärtsvikt 85 nyorienteringsfas 316
O
ofrivillig viktnedgång 168 oro 159 ortostatisk blodtryckskontroll 223
P
palliativ vård 338 palpatorisk blodtrycksmätning 221
sepsis 95
palpera 225 panikångest 156, 160 patientnämnd 283 patientsäkerhet 282 personcentrering 287 plack 77 plastförkläde 202 posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 321 pulsfrekvens 226 pulsfyllnad 226 pulskontroll 225 pulsmätare 225 pulsoximeter 226 pulsrytm 226 pulsåderbråck (aortaaneurysm) 91 PVK (perifer venkateter) 81
R
reaktionsfas 313 ren rutin 203 riskfaktor 9 RLS 85 267 rytmrubbning hjärtat 88 rättviseprincipen 337 rökning 10
S
samtalsstöd 162 SBAR 56 sekretess 62
sexuella trakasserier 302 skintigrafi 141 skyddshandskar 200 skyddskläder 202 skyddsrock 202 sköldkörtel 126 smittspridning 206 smittväg 198 smärta 187
smärtbehandling 189 smärtreceptor 187
smärtskattning 188 spirometri 102 steril rutin 204
stressekokardiografi 79 stroke 114
subaraknoidalblödning 116 svenska näringsrekommendationer (SNR) 135 syremättnad 233 syresättning 158 syrgas 234 systoliskt blodtrycksvärde 220 sårvård 242 sökord 63
T
taktil massage 161 takykardi 89 telemetri 229
temperaturmätning 230 termometer 230 tobak 10 trakasserier 298
transitorisk ischemisk attack (TIA) 116 traumatisk kris 310 trombolys 120 trombolysbehandling 120 trombos 115 trycksår 177
U ultraljudsundersökning 120 urinodling 237 urinprov 238
från kateter 239 uttorkning (dehydrering) 166 utvecklingskris 310 V
ventrikelflimmer (VF) 271 ventrikeltakykardi (VT) 271 visir 202
visuell analog skala (VAS) 188 vård efter hjärtstopp 273 värdig död 338
Å
ångest 159
Ä
ämnesomsättning 140 Ö
ödem 184
öroninflammation 113
örontermometer 231
övervikt 16
Bildförteckning
Illustrationer:
Cecilia Lorentzon: s. 20, 21, 79, 88, 127, 172, 174, 228, 239, 258, 259
Integra: s. 77, 220
Jonny Hallberg: s. 119, 130, 187, 189, 202
Typoform: s. 80, 114, 270
Foton: Omslag Halfpoint/Shutterstock
7 Lisa Wikstrand/Johnér
8 Maskot/Johnér
13 Isabell Höjman/TT
14 Atrakan Images/Getty Images
25 Maskot/DigitalVision/Getty Images
29, 30 Livsmedelsverket
32 Maskot/Getty Images
35 Maskot/Johnér
43 Plattform/Johnér
45 Maskot/Johnér
48 Caiaimage/Johnér
52 Maskot/Johnér
55 Plattform/Johnér
60 Maskot/Johnér
75 LordHenriVoton/E+/Getty Images
83 Cecilia Möller/Johnér
95 Kiryl Lis/Shutterstock.com
98 Marcus Ericsson/TT
108 Plattform/Johnér 109, 121 SPL/TT
125 Svenska Epilepsiförbundet
130 Maskot/Johnér
153 Maskot/Getty Images
157 pixelfit/E+/Getty Images
184 SPL/TT
197 Maskot/Getty Images
208 Trons/TT
210 Toa55/iStock/Getty Images
217 Ian Hooton/SPL/Getty Images
221 Plattform/Johnér
222 Astrakan Images/Image Source/
Getty Images
227 Photomick/E+/Getty Images
234 Johnrob/E+/Getty Images
240 Burger/Phanie/SPL
247 SPL/TT
255 Maskot/Johnér
260 Johnér/Getty Images
270 Wikimedia (PD)
272 Jupiterimages/Getty Images
281 Ingemar Lindewall/Johnér
282 Plattform/Johnér
286 Maskot/Johnér
288 mikroman6/Getty Images
292 Anette Nantell/DN/TT
293 Maskot/Getty Images
294 Susanne Walström/Johnér
298 360You Photography/Johnér
302 Fredrik Sandberg/TT
309 Elliot Elliot/Johnér
166, 167, 171 SPL/TT
173 Sagel & Kranefeld/Corbis/Getty Images
179 Plattform/Johnér
311 Stina Stjernkvist/TT
315 Maskot/Johnér
318 Luis Alvarez/Getty Images
321 Emilio Morenatti/AP/TT
323 Lisa Wikstrand/Johnér
325 Hans Berggren/Johnér
328 Peopleimages/E+/Getty Images
333 Robert Ekegren/TT
338 Plattform/Scandinav/Johnér
Övriga bilder: Shutterstock.com
ISBN 978-91-47-15653-5
© 2025 Christina Walldin, Anna Hedlund Leijon, Gudrun Arvidsson, Monica Rautio och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Marika von der Lancken
Projektledare: Theres Lagerlöf
Produktionsspecialist: Lars Wallin
Textredaktör: Lisa Grafström
Bildredaktör: Marie Olsson
Formgivning: Anna Hild Design
Omslag: Anna Hild Design
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Hälso- och sjukvård, nivå 1 bygger på Skolverkets ämnesplan för Gy25 och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller era centrala innehåll i kursen.
Bokens tio kapitel lyfter hälsofrämjande och etiska arbetssätt, planering och dokumentation av vård- och omsorgsuppgifter, behandling av sjukdomstillstånd, hygienrutiner, bemötande och kommunikation samt första hjälpen och HLR.
Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Den faktabaserade texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder som ytterligare beskriver processer och händelser inom vård och omsorg. Genomgående nns fallbeskrivningar med re ektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter.
Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.
Hälso- och sjukvård, nivå 1 nns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning.
På liber.se nns information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.
