Patos
Svenska nivå 3
Henrik Gustavsson
Innehållsförteckning
1 Muntlig framställning i formella sammanhang 6
1.1 Den retoriska arbetsprocessen 6
1.2 Retorik i debatter och samtal 54
1.3 Retorik i politiska tal ..................................................................................... 76
2 Texter av vetenskaplig karaktär ..................................................... 85
2.1 Den vetenskapliga textens delar ............................................................. 85
2.2 Språket i vetenskaplig text ......................................................................... 98
2.3 Lässtrategier för vetenskaplig text 103
2.4 Hantera dina källor 108
2.5 Att skriva referat 122
2.6 Att skriva ett PM .......................................................................................... 131
2.7 Att skriva ett gymnasiearbete ............................................................... 137
3 Språkriktighet........................................................................................... 155
3.1 Stavning 156
3.2 Skiljetecken – interpunktion 159
3.3 Idiom 163
3.4 Meningar och stycken............................................................................... 165
3.5 Att få texten att passa i sitt sammanhang ....................................... 177
4 Skönlitterära
4.1 Att läsa berättelser
4.2 Analysera en berättelse
4.3 Att läsa dikter................................................................................................
4.4 Att ”läsa” film och teater .........................................................................
5 Språkhistoria: från futhark till retweets ................................
5.1 Vad är språk? .................................................................................................
5.2 Började vårt språk med hungervrål?
5.3 Svenska språkets syskon och kusiner
5.4 Den gamla svenskan cirka 200–1526
5.5 Den nya svenskan1526–1900 ................................................................
5.6 Svenskan igår, idag och imorgon .........................................................
Referenslista
En uppsats använder referenser till texter som andra forskare har skrivit. En noggrann referenslista ökar trovärdigheten och hjälper läsaren att hitta originaltexterna.
1. Skriv korrekta referenser till följande källor:
a. Boken En maritim värld: från stenåldern till idag. Katarina Streiffert Eikeland, Madelaine Miller, redaktörer, utgiven på Bricoleur press förlag.
b. En webbsida på Wikipedia om fiskarten smörbult, hämtad idag.
c. Tidningsartikeln Mindre mångfald utanför Ringhals i tidningen Fiskejournalen, skriven av Hans Hällman, publicerad 12 april 2018.
2. Varför är det viktigt att vara noggrann med referenser? Vad kan hända om man utelämnar information – som datum eller författarnamn?
Hur påverkar källhänvisningar en texts trovärdighet?
2.2 Språket i vetenskaplig text
Nu ska vi titta på några av de språkliga drag som kännetecknar en vetenskaplig text. Sammanfattningsvis kan man säga att språket är formellt, sakligt, opersonligt och utan värdeladdade ord. Svåra vetenskapliga begrepp används för att precisera exakt vad som avses.
Informell och formell stil
Texter som du skriver i blogginlägg, statusuppdateringar eller meddelanden till dina vänner kännetecknas ofta av ett informellt språk. Där är stilen personlig, känslosam och ofta med ofullständiga meningar på ett ledigt språk. I vetenskapliga texter, debattartiklar eller klagomål till myndigheter så bör du använda en annan stil för att du ska bli tagen på allvar. Då ska du inte göra din text alltför personlig. I formella texter gäller det att vara objektiv, och använda ett konkret, sakligt och informativt språk för att texten ska bli tydlig. Det handlar återigen om syfte och mottagare. Varför skriver du texten, vem ska läsa den och varför?
Ett vanligt exempel på informellt talspråk som vi inte tänker på när vi pratar är skillnaden på var och vart. Du kanske ringer till någon och frågar: Vart är du? eller Var är du på väg? Om du däremot ska skriva formellt så måste du skilja på befintlighet (var) och
riktning (vart). Korrekt sätt att skriva blir då: Var är du? Vart är du på väg? (Du vill ju inte veta var på vägen din vän befinner sig.) Ett annat vanligt drag i talspråket för att få det att flyta bättre är att du säger våran, vårat, eran och erat. Ska du skriva det formellt så ska du använda de kortare formerna vår, vårt, er och ert.
Informellt språk
• Personligt, känslosamt och egna åsikter tar stor plats. Ärligt talat så var boken rätt kass och slutet fick mig att må illa.
• Målande och utbroderat språk. Trädgården var magisk, gula och röda blommor var utströsslade över den vildvuxna gräsmattan under de lummiga hobbitträden.
• Talspråk är vanligt. Dom ville inte ge mera käk åt mej.
• Språkliga normer och regler följs när det passar. Har köpt mat. Sjukt mycket folk i affären.
En solnedgång hade beskrivits på helt olika sätt med informellt och formellt språk. Resonemang kring ljusets våglängd passar bäst i formellt språk.
Formellt språk
• Objektivt och sakligt, med tydlig skillnad på egna åsikter och fakta. Boken har fått höga omdömen av flera recensenter, men jag uppskattade inte slutet.
• Exakta ord och uttryck för att undvika missförstånd. Marktäckande perenner som silkesnäva och gyllenrölleka växte ymnigt i rajgräset under klotlönnarna.
• Texten innehåller inte talspråk. De avsåg inte att ge mig mer thaifrikadeller.
• Texten följer språkliga normer och regler för språkriktighet. Jag har köpt mat. Det var ovanligt mycket folk i affären.
Informellt språk Formellt språk dom de/dem erat ert funka fungera gubbe man jag –jobba arbeta kolla kontrollera man –medans medan mej mig nån någon så –tjej kvinna utav av vårat vårt väldigt mycket/i hög grad
Siffror
Något som kan ge huvudbry i formella texter är hur du skriver siffror. En vanlig regel är att siffrorna ett till tolv skrivs med bokstäver och från 13 och uppåt använder du siffror. Det kan dock finnas undantag då det blir tydligare när du använder siffror även i låga tal. Det är sammanhanget som får avgöra det. Om du ska skriva ut pi så skriver du alltid 3,14, inte tre,14 eller tre komma fjorton. Klockslag är tydligare med siffror – det är lättare att se att lektionen börjar 8.20 än åtta och tjugo. Undvik alltså att blanda siffror och bokstäver i samma sats. Om läraren skulle skriva att lektionen börjar åtta och 20 så hade nog klassrummet varit tomt vid den tiden. Det kan vara bra att öva stavningen om du behöver skriva ut siffror med bokstäver. Om du ska säga talet 48 så låter det förtiåtta, men stavas fyrtioåtta. Talet skrivs som ett ord, men om det är ännu större tal så ska du skriva som två eller tre ord, till exempel två hundra eller fem hundra miljoner. Förekommer siffran i kombination med ett ord så skrivs de ihop som i hundraåringen eller tusentalet.
Passiv eller aktiv sats?
Rachel Carson (1907–1964) var en amerikansk marinbiolog vars forskning kring bekämpningsmedel bland annat ledde till ett förbud mot DDT och andra pesticider.
Hur satser är konstruerade har stor betydelse för om texten uppfattas som vetenskaplig. Läs nedanstående två stycken och fundera över skillnaden på hur de är skrivna.
Vi intervjuade eleverna en vecka efter skolstart. Vi följde ordningen i frågeformuläret som Vetenskapsrådet har gjort. Vi insåg att de inte alls visste vilka ämnen de skulle läsa den här terminen och vi kunde därför inte undersöka det vi ville.
Eleverna intervjuades en vecka efter skolstart. Ordningen i Vetenskapsrådets frågeformulär följdes. Eleverna visade sig vara ovetandes om vilka ämnen som skulle läsas den här terminen, vilket gjorde att undersökningen inte kunde genomföras.
I det första stycket så är texten skriven med aktiva satser där forskarens berättelse kommer fram genom att ordet vi används frekvent. Om du vill få texten att framstå som mer objektiv och vetenskaplig så undvik ord som jag, vi eller man. I det andra stycket är satserna omskrivna till passiv form vilket gör att det som läsaren är mer intresserad av, det vill säga innehållet, står mer i fokus än de som har utfört undersökningen. Därigenom uppfattas texten som mer akademisk.
Textfrågor
1. Nämn tre drag som kännetecknar en vetenskaplig text.
2. Nämn två olika sammanhang där ett informellt språk passar bra.
3. Vad kännetecknar ett informellt språk?
4. Om du vill klaga hos en myndighet, passar ett formellt eller informellt språk bäst?
5. Om du träffar kungen och frågar “Var är du på väg?” Är det då informellt eller formellt?
6. Hur kan du skriva ordet “kolla” på ett mer formellt sätt?
7. Vid vilka tillfällen är det bäst att använda siffror eller bokstäver?
8. Hur stavas 48 med bokstäver?
9. Vad är skillnaden på aktiv och passiv form?
10. Nämn tre småord som du bör undvika för att texten ska framstå som vetenskaplig.
Formellisera
Nu ska du få öva på att identifiera och omvandla informellt språk till formellt. Här är en informellt skriven text:
När man kollar på våra resultat som vi har fått fram ser man att det finns ganska stora skillnader. Det verkar som att folk i olika
åldrar tycker olika. Vi tänker att det kan bero på att unga använder mobilen och sociala medier mycket mer. Det är nog inte så konstigt egentligen, forskare har snackat om det här länge och har sagt att det kommer att bli ett problem.
1. Läs stycket och markera alla uttryck du tycker är alltför informella för en vetenskaplig text och skriv en kort förklaring till varför du inte tycker att de passar.
2. Byt ut de markerade orden mot formella.
3. Skriv om hela stycket med ett formellt vetenskapligt språk. Undvik subjektiva och personliga uttryck samt aktiva satser och använd passande fackord där det passar.
4. Jämför era texter och hjälps åt att göra dem ännu mer vetenskapliga.
Vetenskaplig
passivitet
Passiva satser i vetenskapliga texter fokuserar på processen eller resultatet, inte på den som har skrivit texten.
1. Skriv om följande aktiva meningar till passiva:
a. Vi mätte temperatur och syrehalt i havet utanför Ringhals en gång i timmen.
b. Forskaren genomförde ett experiment på krabbor.
c. Jag intervjuade fem före detta trålfiskare.
d. Man filmade experimentet med drönare.
e. Vi fick inspiration från tre olika tidningsartiklar.
f. De analyserade datan i ett statistikprogram och fick ett häpnadsväckande resultat.
2. Här är en beskrivning av resultaten från mätningar av syrehalten i vattnet vid olika områden och djup.
• Område A: hög syrehalt vid ytan, sjunker till hälften vid 30 meters djup.
2.3 Lässtrategier för vetenskaplig text
• Område B: jämn syrehalt hela vägen ner till 30 meters djup.
• Område C: låg syrehalt redan vid ytan, sjunker till en fjärdedel vid 30 meters djup.
Skriv några vetenskapliga passiva meningar som beskriver vad som framgår av den insamlade datan. Du kan till exempel börja så här:
I område A observerades en hög syrehalt …
Om du tycker att en text av vetenskaplig karaktär är lätt eller svår att läsa så beror det ofta på hur väl du känner till ämnet samt hur van du är att läsa akademisk text. Att läsa komplicerade vetenskapliga texter på engelska är såklart svårare och kräver mer tid till läsning, men med lite enkla strategier som vi ska gå igenom så kan det underlätta. Om du har svårt för engelska så är det ännu viktigare att du snabbt kan bilda dig en uppfattning om texten är relevant för dig. Författaren har alltid en tanke med sin text, men det är inte säkert att läsaren får samma tanke. Därför kan en och samma text uppfattas annorlunda av olika läsare. Det finns flera olika lässtrategier som kan hjälpa till att förbättra läsförståelsen och öka effektiviteten när man läser. Var medveten om det och utveckla egna strategier. Här följer några tips på vanliga lässtrategier:
Det finns flera olika lässtrategier som kan hjälpa till att förbättra läsförståelsen och öka effektiviteten när man läser.
Innan läsningen
Var nyfiken på forskning
Ett första steg för att bli bättre på att läsa vetenskapliga texter
är att intressera dig för och vara uppmärksam på forskning som du hör om. Det gör att du skapar dig en bredare bild av vad forskning innebär och det ger dig mer förståelse för omvärlden. Förhoppningsvis ger det dig också mer motivation till att läsa vetenskapliga texter. Ha gärna ett kritiskt förhållningssätt och fundera på hur de kan ha kommit fram till resultaten och om det finns svagheter i resultaten. Särskilt konspirationsteorier kan locka nyfikenhet, men kräver ett källkritiskt tänkande. Fundera på hur du själv skulle kunna komma fram till ett helt annat resultat genom att använda andra bevis eller metoder!
Lär dig begreppen
Plugga centrala vetenskapliga begrepp; börja med listan här längre fram. När du förstår vad du läser kommer det att underlätta läsningen betydligt. Skriv ner förklaringar med egna ord så att du är säker på vad de betyder.
Aktivera dina förkunskaper
Tänk igenom vad du redan vet om ämnet. Sätt in dig i det djupare genom att först läsa andra texter om samma ämne eller se förklarande videoklipp så att du får en grundförståelse och kan sätta texten i ett sammanhang innan du börjar läsa. Fundera också över titeln: Är den fyndig, provocerande eller informativ? Vad tror du författaren vill att du ska tänka om den?
Börja läsa
Få koll på strukturen
Innan du börjar att läsa själva texten så se över strukturen. Läs igenom rubriker och notera vilka som verkar extra intressanta. Stanna till en extra stund vid syftet, då får du en inblick i vad hela texten går ut på. Hur är det formulerat och varför? Läs först sammanfattningen eller abstractet som brukar ligga först. Det är en
komprimering av hela texten. Det är ofta efter en genomläsning av abstractet som du kan bestämma om uppsatsen är relevant för dig att läsa. Läs också inledningen på samma sätt, där anstränger sig författaren för att fånga intresset. Diskussionen längre fram efter resultatet kan också ge en vink om uppsatsen är intressant för dig.
En snabb genomläsning
Läs texten först snabbt och översiktligt. Då kan du få en uppfattning om innehållet och strukturen i texten, vilket kan hjälpa dig att fokusera på viktig information och undvika att fastna i detaljer som inte är relevanta.
Läs noggrant
Nu är det dags att närläsa texten noggrant för att inte missa väsentliga delar och för att kunna komma ihåg bättre. Försök att läsa i jämn takt utan att slå upp alla ord du inte förstår direkt, då blir det lätt att du fastnar och läsningen går trögt. Du kan ju alltid markera de ord du är osäker på och slå upp dem senare om det inte framgår längre fram i texten vad de betyder. Pröva att visualisera, att inom dig se vad du läser, då är det enklare att hänga med och komma ihåg. Leta efter grafer och tabeller i resultatdelen, dessa gör det oftast lättare att förstå resultatet och du kan därefter läsa dig till förklaringar till graferna.
Få koll på strukturen innan du börjar skriva.
Ställ frågor till dig själv
Ställ gärna frågor under tiden till dig själv om till exempel syftet med texten eller på vilket sätt innehållet är relevant för dig. Stanna upp och reflektera med jämna mellanrum över vad du läser.
Anteckna och stryk under
Var flitig med att anteckna, markera och stryka under det som känns viktigt. Små sammanfattningar på en eller två meningar av varje stycke är mycket värt om du behöver gå tillbaka i texten och plocka ut det viktigaste. Det hjälper dig också att komma ihåg vad du läst. Glöm inte att skriva ner sidnummer för att lättare kunna hitta tillbaka. Ju mer du aktiverar dig under läsningen, desto bättre läskvalitet!
Efter läsningen
Diskutera
Diskutera texten med andra! Vi uppfattar alla olika saker och det ger mycket att höra hur andra förstått det du läst och därigenom få nya perspektiv.
Hjälp ditt minne
Om du ska läsa många artiklar, till exempel inför en uppsats, så glöm inte att spara länkar, skriva ner sidnummer för viktiga delar och skriva en mening som sammanfattar artikeln. Då är det mycket lättare att senare välja vilka du ska använda dig av.
Textfrågor
1. Hur kan du förbättra din läsförståelse och öka din effektivitet när du läser?
2. Ge ett tips till hur du kan öka motivationen för att läsa vetenskapliga texter.
3. Varför är det bra att plugga vetenskapliga begrepp?
4. Vad är bra att göra innan du läser en vetenskaplig text?
5. Varför ska du läsa abstract innan du börjar med resten av texten?
6. Varför bör du inte slå upp ord direkt som du inte förstår?
7. Skriv ner tre tips på hur du kan hitta tillbaka till innehåll i olika texter som du har läst.
8. Varför är det bra att diskutera texter ni har läst?
9. Skriv ner en nyckelmening vardera till de stycken som handlar om Innan läsningen, Börja läsa och Efter läsningen
Aktiv läsning
Läs nedanstående exempeltext och svara på frågorna. Läs aktivt och försök att se det du läser framför dig. Tänk dig till exempel en fisk som kippar efter luft i en grund vik, eller en traktor som kör på en åker framför en fabrik med rykande skorstenar. Skumma gärna igenom texten så snabbt du kan först för att få en överblick. Andra gången läser du långsammare.
Syrebrist och fiskdöd
Växande miljöproblem
Syrebrist i haven är ett växande miljöproblem i instängda hav som Östersjön eller i andra djupa grunda havsvikar. När bottenvattnet får för lite syre kan det leda till att många organismer dör, däribland fiskar, bottendjur och viktiga mikroorganismer. Fenomenet har visat sig öka kraftigt under de senaste 50 åren. En viktig orsak till syrebrist är eutrofiering – en övergödning som beror på att stora mängder kväve och fosfor släpps ut från jordbruk och industrier, vilket kan leda till obalans och stora miljöproblem.
Algblomning
Näringsämnena från övergödningen stimulerar algblomning. När algerna dör och sjunker till botten sker en mikrobiell process: de bryts ner av bakterier, vilket kräver stora mängder syre. Om tillförseln av organiskt material blir för hög, förbrukas syret snabbare än nytt syre hinner tillföras från ytvattnet. Om nedbrytningen sker i stora mängder innebär det att syrehalten minskar drastiskt, särskilt i områden där vattnet inte cirkulerar tillräckligt.
Ekosystemet rubbas
Fiskar är känsliga för låga syrehalter. Vid akut syrebrist försvinner de från grunda vikar eller dör. Även viktiga bytesdjur, som havsborstmaskar och musslor, påverkas negativt. Detta stör hela ekosystemets balans. Exempelvis har vissa delar av Östersjön blivit så kallade döda bottnar, vilket innebär områden där inget liv längre kan finnas.
a. Texten du nyss har läst består av tre stycken. Sammanfatta varje stycke med en mening vardera.
b. Byt ut rubrikerna vid varje stycke till alternativ som du tycker passar bättre.
c. Skriv av minst fem svåra begrepp och skriv en kort förklaring för varje.
d. Skriv ner de nyckelbegrepp som du anser vara viktiga för att förstå innehållet.
e. Vilket av de tre styckena tycker du är svårast att förstå? Varför?
f. Jämför era ord och förklaringar och diskutera om ni tycker olika.
g. Skriv en fråga till varje stycke, byt frågor med varandra och besvara dem. Det kan till exempel vara vad som orsakar syrebrist, eller hur fiskarna påverkas.
Vetenskaplig lässtrategi
Ju mer du tänker på vilken lässtrategi som passar dig, desto bättre kommer du att förstå det du läser. Leta upp en valfri uppsats eller annan vetenskaplig text på nätet, eller be din lärare om hjälp. Välj en text med ett ämne som intresserar dig. På uppsatser.se hittar du texter skrivna av studenter på olika universitet.
1. Skriv ner några stolpar om vad du redan vet om ämnet innan du börjar läsa. Se gärna något videoklipp på nätet eller läs en annan populärvetenskaplig text på ämnet så att du ökar din förförståelse.
2. Om det finns ett abstract (sammanfattning) i början så läs det först. Skriv ner några stödord så att du minns innehållet.
3. Tänk igenom hur rubrikerna i innehållsförteckningen kan ge dig en föraning om vad uppsatsen handlar om.
4. Leta upp och läs syftet i texten. Motivera om du tycker att det låter intressant.
5. Läs inledningen och formulera tre frågor som du hoppas få svar på i uppsatsen.
6. Nu är det dags att läsa hela uppsatsen. Kom ihåg att hålla ett högt och koncentrerat tempo. Läs ett kapitel i taget.
a. Försök att visualisera och se innehållet framför dig.
b. Skriv ner ord du inte förstår och fortsätt läs. Slå upp orden senare om du behöver.
c. Skriv ner fem stödord och en kort reflektion efter varje kapitel eller längre stycke.
7. När du har läst hela texten är det dags att kontrollera om du har förstått vad den handlar om.
a. Skriv ner minst fem viktiga nyckelbegrepp och förklara dem med egna ord.
b. Gör en mindmap där du sätter ämnet i mitten och sen utifrån ditt minne delar upp innehållet i olika bubblor. Ta hjälp av texten igen för att fylla ut mindmapen.
c. Gå ihop i par och “förhör” varandra på era texter.
d. Diskutera om ni fick svar på era tre frågor som ni ställde er efter att enbart ha läst inledningen.
e. Om ni har tid över så försök att övertala läraren om att ni gärna vill redovisa det viktigaste i era texter!
2.4 Hantera dina källor
Vetenskapliga texter bygger nästan alltid på olika källor som noga måste redovisas. Det är ofta utifrån hanteringen av källor som kvaliteten i en akademisk text bedöms. All information som du använder till ett skolarbete kallas för källor. En noggrann och tydlig källhantering visar skillnaden på ditt eget och någon annans arbete, men det visar också att du är insatt i aktuell forskning som rör ämnet. När du själv läser en uppsats så är det lättare att vara källkritisk om du vet vad andra har sagt och hur författaren tolkar dessa i förhållande till sin egen studie. Referenslistan längst bak ger dig också möjlighet att själv gå till källan för att kontrollera riktigheten och samtidigt lära dig mer om ämnet än bara det som författaren valt ut till sin studie. Varje gång någon använder påståenden från källor som stödjer resonemanget så ska det anges i texten genom källhänvisningar. Referenser till källor ska anges dels löpande kortfattat i texten allteftersom källorna behandlas, dels samlade i bokstavsordning längst bak i en referenslista där mer utförlig information om källan ges. Eftersom källhantering är en så central del i det vetenskapliga skrivandet så är det viktigt att du lär dig det ordentligt från
grunden, även om det är viktigare på universitetet än på gymnasiet. Att rätt kunna hänvisa till källor som du har använt minskar också risken för att du åker fast för plagiering. Det ses som fusk om du lurar läsaren genom att själv ta åt dig äran av något som någon annan har kommit fram till.
Val av källa
Ditt val av källa beror på vad du ska använda källan till. Om du behöver stöd för ditt syfte och dina resultat i en studie så är det vetenskapliga källor du ska använda. Om det är viktigt att visa på aktuella trender eller händelser så kan tidningsartiklar eller intervjuer passa bättre. Fundera alltid på om källan är lämplig att använda, om den är trovärdig och saklig och inte bygger på åsikter och gissningar.
Källkritik
För att kunna bedöma en källas trovärdighet är det nödvändigt att granska den källkritiskt. Olika källor har olika syften och informationen kan vara vinklad för att nå ett visst syfte. Det är därför viktigt att söka information från flera olika källor och jämföra deras påståenden för att få en så objektiv bild som möjligt.
Marie Curie (1867–1937) var en polsk-fransk kemist och fysiker som gjorde viktiga upptäckter kring radioaktivitet och fick nobelpriset två gånger.
I vårt nuvarande digitaliserade informationssamhälle där vi alla kan publicera texter i en rasande fart och ta del av stora mängder text på internet så är källkritik mer viktigt än någonsin. Vem som helst kan alltså påstå vad som helst när som helst. En källa måste inte vara tryckt, den kan lika gärna vara en intervju eller film. Kom ihåg att något något inte blir sant bara för att det upprepas många gånger.
Det kan tyckas tråkigt med källkritik, men se det som att du ska korsa en trafikerad gata – det är bra att vara lite vaksam så att du inte blir överkörd. Genom att du är källkritisk och noggrann när du bedömer källornas pålitlighet och trovärdighet kan du också undvika att sprida falsk eller missvisande information vidare. Här följer några frågor som kan hjälpa dig i ditt källkritiska arbete.
”Är det rimligt?” är en viktig källkritisk fråga. Det är till exempel inte rimligt att jorden är platt.
Är
det rimligt?
Det är den första frågan du kan ställa dig. Kan resultatet eller det som beskrivs verkligen stämma? Finns det några indikationer på att källan är opålitlig eller att informationen kan vara falsk eller manipulerad? Se upp för rena bluffsidor på nätet, ibland kan en liten ändring av en känd webbplats stavning eller domännamn avslöja att det är en fejksida. Även de stora dagstidningarna, som normalt sett brukar vara trovärdiga, kan ibland missa att kontrollera var uppgifterna kommer ifrån.
Vem har skrivit eller publicerat källan?
Lägg lite tid på att ta reda på information om vem som skrivit eller publicerat källan och om det finns kontaktuppgifter. Om texten är publicerad i en vetenskaplig tidskrift eller utgiven av en forskare på ett universitet så är trovärdigheten högre eftersom
den sannolikt är granskat av andra. Om det är ett inlägg i sociala medier så kan det vara värt att kontrollera så att det inte är en fejkprofil och därmed risk för att det är helt osanna uppgifter. Kan du hitta fler texter av samma författare eller universitet? Finns det andra forskare som har refererat till källan du granskar? Bygger den på andrahandsuppgifter; är det en primär-, sekundär- eller tredjepartskälla? Vanligtvis så tar vi del av sekundär- och tredjepartskällor och behöver därför ibland gå till primärkällan för att kontrollera vad som sas från början.
Som primärkällor räknas vetenskapliga originalartiklar eller vetenskapliga böcker och avhandlingar som ännu inte är tolkade eller värderade. Det kan också vara en person som har upplevt något och berättar det själv.
Sekundärkällor bygger på att de återger primärkällor. En vetenskaplig metaanalys kallas en studie som bygger på en översikt av annan forskning och det räknas som sekundärkälla. Tidningsartiklar eller populärvetenskapliga artiklar är också oftast sekundärkällor. En tredjepartskälla bygger på vad en sekundärkälla uppgett.
I vilket syfte är källan publicerad?
Fundera på varför texten är skriven, framgår det något syfte? Presenteras en studie eller vill författaren skapa debatt eller opinion? Vill författaren på något sätt tjäna pengar eller är studien finansierad av någon annan? Om du granskar en tidningsartikel så fundera på om det är en seriös tidning, om den är oberoende och om journalisten har något särskilt syfte.
När skrevs texten?
Hur gamla är uppgifterna och när publicerades texten? Kan det ha kommit nya uppgifter som skulle kunna påverka innehållet?
När skrevs källan? Om det är en digital källa, när är webbplatsen senast uppdaterad? Är det tillräckligt aktuellt och relevant för dig?
Hur är språket?
Är texten objektiv eller kan du se värderande inslag? Stavfel eller andra språkfel kan indikera att texten inte är granskad. Är layouten proffsig? Ibland publiceras rena automatöversättningar från ett annat språk, då är det bra att hitta originaltexten. Finns det läge
att tro att texten är skriven av AI och därmed kan innehålla faktafel? Om texten är skriven med ett klart och begripligt språk så ökar trovärdigheten.
Stämmer bilderna?
Det kan också finnas skäl att studera eventuella bilder för att se om något inte stämmer, om de tillför fakta eller vilseleder. Ett exempel som brukar användas är när World Trade Center i New York 2001 utsattes för en hemsk flygattack. På nyheterna på tv kunde vi samtidigt se ett klipp på jublande palestinier. När en reporter följde upp händelsen på plats i Palestina visade det sig att bilderna kom från ett helt annat tillfälle och inte hade med attacken att göra.
Vad säger referenslistan?
Om det finns en referenslista, vilka källor refererar författaren till? Verkar de trovärdiga? Hur många är de? Kan det finnas fler källor som författaren av någon anledning valt bort?
Är upptäckter från 1500-talet fortfarande aktuella?
Källkritiska kriterier
Frågorna som nämnts ovan är en bra början, men för att vara riktigt säker så räcker de inte till riktigt. För att kunna avgöra vilka källor som är trovärdiga så finns det en vetenskaplig metod som kallas just källkritik, som du känner igen från det vi tidigare gått igenom. Från början var det mest historiker som hade nytta av källkritiken, eftersom det ibland var mycket svårt att avgöra vad som egentligen hade hänt utifrån de historiska källor som fanns tillgängliga. När historikerna ska avgöra en källas trovärdighet så utgår de huvudsakligen från fyra kriterier:
1. Äkthetskriteriet. Är källan sann eller falsk? Hur tillkom den? Är det rimligt?
2. Tidskriteriet. När tillkom den? Har det gått lång tid mellan händelsen och när källan skrevs? Är uppgifterna fortfarande aktuella eller har det framkommit nya omständigheter?
3. Beroendekriteriet. Bygger informationen på eller påverkas den av någon annan källa eller uppgift? Vad händer med en händelse som färdas från mun till mun?
4. Tendenskriteriet. Finns det anledning att tro att källan är vinklad eller vill påverka i viss riktning? Är den partisk eller finns det risk för att informationen gynnar egna intressen?
En primärkälla kan visa sig vara sann och opartisk ett år. Nästa år pekar forskningen på att förhållandena är tvärtom. Mänsklighetens samlade kunskap förändras ständigt – det våra far- och morföräldrar trodde på förr skrattar vi åt idag. Vi kan inte göra mer än att kritiskt förhålla oss till uppgifter som framkommer och kontrollera det som går utifrån dagens kunskap.
Är en artikel vetenskaplig?
För att säkerställa att det är en trovärdig vetenskaplig artikel kan du börja med att checka av följande:
1. Har författaren en akademisk examen och är sakkunnig i ämnet?
2. Finns det relevanta och trovärdiga referenser till annan forskning löpande i texten och i en referenslista i slutet?
3. Är artikeln utgiven av en högskola eller ett universitet?
4. Är artikeln granskad av andra forskare?
5. Finns det ett tydligt syfte med att presentera forskningsresultaten?
6. Är informationen i artikeln objektiv och saklig?
7. Finns det en tydlig struktur med till exempel syfte, metod och slutsats?
8. Är språket akademiskt och korrekt?
Går det att se om en text är skriven av AI?
Utvecklingen går snabbt och gränsen mellan maskinskriven och mänskligt skriven text suddas ut. Numera finns det olika digitala verktyg för att granska om texten är skriven av AI genom att du kopierar in en text och får en preliminär bedömning.
Citat
I akademiska texter refererar författaren till andra källor genom att sammanfatta och återge det viktigaste med egna ord, vilket kallas att referera. Om det är någon formulering eller definition som inte går att skriva om så används citat genom att ordagrant återge originaltexten, även eventuella språkfel! Tänk på att alltid sätta citatet i sitt sammanhang, att introducera det före och att följa upp det efter. Lämna det aldrig okommenterat. Var sparsam med citat och använd dem bara när det är motiverat. Citat används vanligen vid tre tillfällen:
• En formulering som är unik och välformulerad.
• En exakt definition av något.
• Ett påstående som ska bemötas.
Det är främst på två sätt som citat kan skrivas in i texten. Det ena kallas invävt citat och det andra kallas blockcitat. Oavsett vilket citat du använder så ska du hänvisa till källan, och sidnummer bör alltid anges för att det ska vara lättare att hitta. Citattekniken kan skilja sig åt beroende på vilket referenssystem du använder. Alla källor som du refererar till ska även återfinnas i en referenslista i slutet av din uppsats. Där lägger du källorna i bokstavsordning efter författarnas efternamn, se avsnitt om det längre fram.
Invävt citat
Om det är ett kortare citat på några ord eller få rader så passar ett invävt citat bäst. Då placerar du citatet inne i den löpande texten omgivet av citattecken och avslutar med en sidhänvisning. Här är ett exempel: Hansson (2025) påpekar att ”under de år som jag har jobbat har jag inte hört talas om något liknande” (s. 4).
Norman Borlaug (1914–2009) var en amerikansk forskare. Han utvecklade tätväxande växter. Hans forskning har räddat många människor från att dö av svält. 1970 tilldelades han Nobels fredspris.
Blockcitat
Om texten du vill citera är längre än tre rader eller 40 ord så är det bättre att göra ett blockcitat. Då lyfter du fram texten i ett fristående stycke och gör ett indrag på cirka 1,5 centimeter från vänstermarginalen. Ibland minskas även teckenstorleken och radavståndet för att göra det ännu tydligare. Vid blockcitat så behöver du inte använda citattecken som i exemplet med det invävda citatet. Avsluta med punkt och sidangivelse. Om det är ett långt citat så kan du utesluta text inom citatet genom att du markerar detta med klamrar […]. Här är ett exempel på ett blockcitat ur Patos 2 där helvetet i Dantes Den gudomliga komedin beskrivs:
Den första delen om helvetet är den mest kända. Innan Dante och Vergilius kommer till själva helvetet i den tredje sången så går de genom helvetets förgård, även kallat limbo. Där träffar de odöpta barn, likgiltiga människor […], samt ädla hedningar som inte haft möjlighet att bekänna sig till Gud. Utanför porten står en inskription: Lämna allt hopp, ni som går över tröskeln. Sedan börjar fasorna på riktigt. (Gustavsson 2025, s. 65)
Citat från källor utan sidnummer
Ibland används citat från källor utan sidnumrering, vilket ofta är fallet på webbplatser. Då behöver du ändå hitta ett sätt att visa var du hittat citatet. Nämn webbplatsens namn, rubrik, vad artikeln eller stycket heter eller vilket stycke i ordningen det är. Nämn också när det är skrivet, när du hämtat det eller när webbplatsen senast är uppdaterad. Om du använder ett filmklipp så ange med minut och helst sekund när i klippet ditt citat kommer.
Källhänvisningar
Källhänvisningar används för att ge läsaren en tydlig och korrekt hänvisning till var informationen i en text kommer ifrån och för att särskilja vem som skrivit vad och när. En källhänvisning är utförlig första gången den används: författare, titel och utgivning, senare behöver inte all information vara med igen. Det skiljer sig något åt beroende på typ av källa; här är några exempel på hur du kan källhänvisa inne i texten:
Bok: Författare, titel, årtal och sidhänvisning.
Blomström och Wennerberg (2025, s. 14) skriver i Akademiskt läsande och skrivande att det är en utmaning för de allra flesta studenter att …
Intervju: Namn, titel och datum, eventuellt plats.
Enligt verkmästare R. Ryndal (personlig kommunikation via telefon 16 augusti 2024) syftar det till att …
Tidningsartikel: Författare, titel, årtal och sidhänvisning.
I artikeln ”Hårda ord om svenskans framtid i Finland” (Norrbottens-Kuriren 2011-04-30) rapporterar journalisten Rolf Karlman om den politiska debatten i landet angående det svenska språket.
Webbsida: Webbsidans namn, författare om det finns, publiceringsår, alternativt datum när du hämtade den, rubrik. Fullständig adress/länk och datum när du hämtade den lägger du sedan i referenslistan.
Enligt Artdatabanken (Större vattensalamander, artfakta.se, 2025-06-27) har den större vattensalamandern vårtig hud på rygg och sidor.
Olika system
Det finns olika system för källhänvisningar, exempelvis så använder Harvardsystemet parenteser där källhänvisningen vävs in i texten, medan Oxfordsystemet har källhänvisningen i fotnoter. Ta reda på vilket system som gäller för din uppsats. Många universitet har guider för hur man skriver källhänvisningar i de olika systemen,
men tänk på att de är anpassade för universitetsstudier och kan vara ganska avancerade.
När du har använt en källa i Oxfordsystemet så sätter du en not direkt efter din mening där du hänvisar till källan. Noten är en upphöjd siffra som markerar att det finns en fotnot längst ner på samma sida där du har skrivit mer information om källan. Varje ny fotnot får en ny siffra i ordning. I fotnoten så kommer författarens förnamn först. Därefter följer en kursiverad titel om det är en bok, eventuell upplaga, ort, förlag, år och sidnummer. Andra gången du använder källan så räcker efternamnen, titel och sidnummer.
Oxfordsystemet
I en banbrytande rapport från Brainpool University hävdas att elever utnyttjar hjärnans kapacitet mycket effektivare om de skriver anteckningar för hand.¹
¹ Linda Hansson, Eva Lundgren, Maud Åkesson och Kajsa Wilhelmsen. Don’t drain your brain in vain. 10 uppl. Luleå: Hjärnförlaget, 2025, 122.
Harvardsystemet
I rapporten Don’t drain your brain in vain (Hjärnförlaget, Luleå 2025, s. 122) så hävdar Åkesson m.fl. att …
I ordbehandlingsprogrammet som du använder finns det inbyggda funktioner för att infoga fotnoter.
Referenslista
Källor som du har använt till din text ska samlas i en referenslista, ibland kallad källförteckning eller litteraturlista, i slutet. Du sorterar alla källor efter författarens efternamn. Det ska vara så utförlig information om källorna så att läsaren lätt kan hitta dem. Eftersom det finns olika system för källhantering så finns det flera sätt att skriva referenslistan. Det skiljer sig också åt beroende på om du har använt exempelvis en bok, en tidningsartikel eller
kanske en läroplan. Vill du vara extra tydlig så kan du dela upp källorna i underavdelningar om du använt olika typer av källor, då lägger du dem i bokstavsordning under respektive underavdelning. Viktigast återigen är att du är konsekvent. Här är exempel på hur det kan se ut:
Bok med en författare Författarens efternamn, förnamn. Utgivningsår. Titel. (ev. upplaga) Förlagsort: förlag.
Odéen, Astrid (2024). Visiteringshandboken. 2 uppl. Stockholm: Bokförlaget.
Bok med flera författare
Rosholm, Frida; Eliasson, Elin; Welinder, Mirja & Hultgren, Annie (2023). Att samla och tolka signaler. 4 uppl. Jönköping: Författarförlaget.
Muntlig källa
Om du har intervjuat någon eller har hört något på en föreläsning som du vill använda som källa så ska referensen innehålla så mycket information som möjligt: namn, yrke, plats, år, sammanhang, form och datum (dag och månad).
Floer, Christina; enhetschef, Skolverket. 2024. Intervju 18 april.
Nygren, Oscar; professor, Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Årsstämman, föreläsning 2023-12-31.
Tidningsartikel
Artikelförfattarens efternamn, förnamn. Utgivningsår. Artikeltitel. Tidning. Utgivningsår, månad och dag.
Lundgren, Elina. Hästar hoppade högre förr. Dagens Dagblad. 2025-08-16.
Tidningsartikel från nätet
Artikelförfattarens efternamn, förnamn. Utgivningsår. Artikeltitel. Tidning. Utgivningsdag och månad. Fullständig URL (= länk till artikeln) (hämtad datum).
Linde, Jennie (2024). Dagens lärlingar är gårdagens slavar. Sveriges Nyheter. Hämtad 25 maj 2024. https://www.sn.se/kultur-noje/jennie-linde-dagens-larlingar-argardagens-slavar/.
För att underlätta processen med referenserna så finns det numera ett flertal program i din dator som förenklar hanteringen. De hjälper dig att hålla ordning på alla referenser och att skapa korrekta källhänvisningar samt referenslistor. Detta är annars ganska tidsödande, särskilt om du i slutet av skrivprocessen ska skriva hela listan på en gång.
Textfrågor
1. Varför är det viktigt med en noggrann och tydlig källhantering?
2. Var hittar du referenslistan i en uppsats?
3. Nämn tre olika referenssystem.
4. Nämn ett referenssystem som använder fotnoter.
5. Nämn två skäl till varför det är bra att vara källkritisk.
6. Skriv ner fem frågor som hjälper dig att vara källkritisk.
7. Varför är det viktigt att veta vem som har skrivit en källa?
8. Vilken skillnad är det på en primär- och en sekundärkälla?
9. Nämn tre olika syften någon kan ha med sin text.
10. Vilka är de fyra olika kriterier som exempelvis en historiker utgår ifrån när en källa ska bedömas som trovärdig?
11. Nämn tre olika sätt för att säkerställa att en text är vetenskaplig.
12. Vid vilka tillfällen är det bättre att använda citat än referat?
13. Vilken skillnad är det på invävt citat och blockcitat?
14. Vad ska vara med i en källhänvisning första gången?
15. Vad är en fotnot?
16. Hur ska du sortera dina källor i referenslistan?
17. Vad ska kursiveras i referenslistan om du har använt en tidningsartikel?
Second hand?
Det är viktigt att kunna skilja på om texterna är primär-, sekundär- eller tredjepartskällor. Läs meningarna nedan och skriv vilken grupp varje mening tillhör.
1. En tre år gammal intervju med en pensionerad marinbiolog om hennes erfarenheter av fiskdöd.
2. En nyhetsartikel i senaste numret av tidningen Torskposten där en ensam journalist sammanfattar flera rykande färska forskningsresultat.
3. En tjugo år gammal vetenskaplig artikel i Marine Biological Journal
4. En hyfsat ny, hårt kritiserad artikel i den populär vetenskapliga tidskriften Forskning och Framsteg.
5. En Wikipediaartikel om övergödning som bygger på artikeln i Forskning och Framsteg
a. Placera varje källa som primär-, sekundär- eller tredjepartskälla.
b. Diskutera era placeringar. Håller ni med varandra? Om inte?
c. Diskutera och motivera om det är någon av källorna ovan som ni inte skulle ha valt att ha med i en uppsats.
Referenslista
Nu ska du få träna på att skriva en referenslista. Det kan tyckas petigt, men det är viktigt att det blir rätt. I den här övningen får du själv hitta på låtsasböcker och artiklar. Se till att ha med författare/organisation, boktitel eller artikelrubrik, utgivningsår/datum, förlag och eventuell webbadress. Titta i genomgången hur du skriver muntliga källor. Gör det själv först och hjälp varandra att seså det blir rätt.
1. Skriv en fullständig referenslista till nedanstående källor. Glöm inte att placera dem i bokstavsordning:
• Bok med en författare
• Bok med flera författare
• Tidningsartikel
• Webbsida
• Intervju
2. Använd samma källor, men skriv dem som en källhänvisning inne i en text. Till exempel: Blomström & Wennerberg (2025, s.14) skriver i Akademiskt läsande och skrivande, att …
3. Om du vill ha en extra utmaning så skriver du källhänvisningarna både enligt Oxford- och Harvardsystemet.
Äkta choklad?
Om du ska avgöra en källas trovärdighet så är det bra att ta hjälp av de fyra källkritiska kriterierna. Läs artikeln här nedan om choklad. Besvara sedan frågorna och motivera dina svar tydligt. Ange konkreta exempel ur texten.
Färsk studie visar att en viss typ av choklad från Västindien kan bota depression I en exklusiv artikel publicerad i början av december 2019 på svenskchokladhälsa.se rapporteras att en nyligen släppt studie från Caribbean Research Institute for Healthy Eating visar att choklad från Västindien har samma, eller till och med högre effekt som antidepressiva läkemedel producerade i Europa. Studien, som inte ännu är publicerad i någon vetenskaplig tidskrift, sägs ha omfattat över 25 deltagare. En grupp deltagare fick äta antidepressiva läkemedel medan den andra fick äta choklad producerad i Västindien. Enligt artikeln förbättrades chokladätarnas humör och livslust markant redan efter två till tre veckor av dagligt intag av god västindisk choklad. Gruppen som fick läkemedel fick vara utan choklad.
“Detta är mycket goda nyheter för alla som lider av någon form av psykisk ohälsa och som föredrar naturliga alternativ framför kemiska läkemedel”, säger den 19-åriga hälsoinfluencern och kostrådgivaren Cloé Tata, som bland annat driver ett eget chokladmärke. Cloé som bor i Sverige, men har sina rötter i Jamaica, uppger att särskilt för barn är choklad lika viktigt som mjölk för att de ska få i sig viktiga näringsämnen och må bra. Artikeln länkar till hennes webbshop där man bland annat kan köpa både mörk och ljus terapeutisk choklad med olika sammansättningar beroende på vilket behov kunden har.
Artikeln har delats över 40 000 gånger på sociala medier, och i flera kommentarer kan man läsa om chokladen som framtidens medicin och en alternativ lösning på det stora problemet med psykisk ohälsa som framför allt unga i Sverige lider av idag.
1. Äkthetskriteriet.
a. Verkar informationen vara rimlig och källorna äkta?
b. Framstår Cloé Tata som en trovärdig person?
c. Hur kan du kontrollera om svenskchokladhälsa.se och Caribbean Research Institute for Healthy Eating är trovärdiga källor?
d. Hur tror du att artikeln har tillkommit?
2. Tidskriteriet.
a. När skrevs artikeln och har det någon betydelse?
b. Hur aktuell är informationen och varför är det viktigt i det här fallet?
3. Beroendekriteriet.
a. Bygger informationen på primärkällor eller sekundärkällor?
b. Finns det någon risk att uppgifterna har påverkats eller vinklats till någons fördel?
c. Vilka svagheter kan det finnas med studien som nämns i artikeln?
4. Tendenskriteriet.
a. Vilket syfte har artikeln?
b. Vem vinner på artikelns innehåll?
c. Vilka tecken visar att texten kan vara tillrättalagd, är partisk eller försöker påverka läsaren?
5. Skriv en kort reflektion på cirka 200 ord där du diskuterar hur du själv brukar avgöra om en text är trovärdig. Vilka källor litar du på, och varför?
Patos
Svenska nivå 3
Patos 3 är ett läromedel i svenska för gymnasiet och vuxenutbildningen.
Här hittar du hela det centrala innehållet för Svenska nivå 3. Du får lära dig att debattera och att hålla tal i formella sammanhang, att skriva vetenskaplig text och att förbereda dig för gymnasiearbetet. Du lär dig att analysera romaner, dikter och pjäser. Dessutom får du följa språkhistorien, från kilskrift och futhark till retweets och AI.
Den här boken är anpassad till ämnesplanerna enligt Gy25.
Henrik Gustavsson har mångårig erfarenhet av att undervisa gymnasieelever i idrott, svenska, geografi och retorik.