Ibland åker vi på kalas till mammas kompis Biggan.
Det är nästan bara vuxna där.
”Vad stor du har blivit!” säger de.
”Snäll och duktig!”
”Lillgubben!”
De ändrar rösten och härmar små barn.
De tror kanske att jag inte förstår annars.
Bara mamma pratar som vanligt.
Allt är som det brukar. Men en sak är ny. Biggan har byggt en bur. Den står bakom huset. Och i buren har hon fångat en räv.
”Den sprang omkring och förstörde rabatterna”, säger Biggan. ”Nu får den sitta här tills den blir tam.”
”Kan rävar bli tama?” frågar jag. Biggan klappar mig på huvudet. ”Barn frågar så mycket”, suckar hon och blinkar åt mamma.
Hos mammas kompis Biggan är allt som det brukar.
Men en sak är ny. Biggan har byggt en bur där hon har fångat en räv.
Nyckeln har Biggan gömt. Men Maj vet kanske var den finns …
