Vad lärare behöver veta för att fler ska
lyckas i skolan
ISBN 978-91-47-15871-3
© 2025 Fredrik Zimmerman och Liber AB
Text- och dataåtervinning ej tillåten
Förläggare: Helena Hammarqvist
Redaktör: Thomas Johansson
Formgivning omslag: Filip Rensfelt
Formgivning inlaga: Integra Software Services, Indien och Fredrik Elvander
Sättning: Integra Software Services, Indien
Projektledare: Magnus Winkler
Produktion: Lars Wallin
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: People Printing, Kina, 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättsinehavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Innehåll
Inledning 5
Socioekonomisk status och skolmisslyckanden 5
Var fjärde elev 5
Externa och interna faktorer 6
Attributionsfel 6
Skolan ska enligt lag vara likvärdig 7
Ökande, neutral eller minskande 7
Varför använda sociala kategorier? 8
Bokens upplägg 9
1. Socioekonomisk status 10
Vad innehåller begreppet socioekonomisk status? 10
Studievana och studieovana hem 11
Socioekonomisk fördelning 11
Utländsk bakgrund och studievana föräldrar 13
2. Externa faktorer 16
Vårdnadshavares inkomst 16
Barnfattigdom och ekonomisk utsatthet 16
Att ha råd med mat och kläder 17
Kontakten mellan en stressad förälder och barn vid ekonomisk utsatthet 19
Inflation, varsel och skam 20
Barns strategier vid ekonomisk utsatthet 20
Vad har eleven gjort i helgen? 22
Sociala värderingshot och stigmatisering 23
Skolsegregering 23
Internalisering 24
Kaos och trångboddhet 24
Studiestöd efter skoltid 25
Effekter av ekonomisk utsatthet 26
Sammanfattning – ekonomisk utsatthet 27
Vårdnadshavares utbildningsnivå 29
Kulturellt kapital 29
Home Learning Environment 31
Skillnaden mellan att uppmuntra och kunna hjälpa till 35
Språket har stor betydelse 36
Förändring eller utveckling 41
Sammanfattning – effekter på språkutveckling 44
Osäkra elever 45
Inledning
Socioekonomisk status och skolmisslyckanden
Denna bok har två syften: Det första är att ge lärare en introducerande kunskap om varför elever som kommer från hem med en låg socioekonomisk status (ofta förkortat SES) har en högre risk för skolmisslyckanden. Det andra syftet är att visa exempel på hur lärare kan stödja dessa elever så att de lyckas bättre i skolan. Förhoppningsvis ska dessa exempel kunna tjäna som inspiration för lärare, eftersom det finns saker att göra åt detta problem.
Skolan är oerhört viktig för ett barns livsmöjligheter och avgörande för att de inte ska hamna i utanförskap, vilket gör detta till en livsviktig fråga. För att skapa ett socialt hållbart samhälle krävs det att kunskapsklyftorna minskar. Det är därför viktigt att lärare har kunskap om vad som menas med socioekonomisk status och vad det kan bero på att barn från hem med en låg socioekonomisk status har svårare att klara skolan.
Var fjärde elev
Bland de elever som kommer från familjer med låg socioekonomisk status är det var fjärde elev som inte blir behörig till gymnasiet. Detta till skillnad från elever från hem med hög socioekonomisk status där det är en av tjugo elever som inte blir behörig till gymnasiet.1 Det är även mer än varannan elev från familjer med låg socioekonomisk status som har minst ett underkänt betyg i sitt avgångsbetyg. När det gäller elever från hem med hög socioekonomisk status är det lite mer än var tionde.2
När det gäller betyg har barn från föräldrar med en hög socioekonomisk status i snitt 248,6 meritpoäng i avgångsbetyg. Barn från föräldrar med låg socioekonomisk status har i snitt 163 meritpoäng i avgångsbetyg.3 Det är alltså stora skillnader på gruppnivå
mellan elever och dessa skillnader kan kopplas till socioekonomisk status.
Med andra ord bör denna statistik vara ett starkt skäl till att lärare behöver kunskap om betydelsen av socioekonomisk status. Att vissa elever på gruppnivå får mycket lägre betyg gör inte bara att de missar flera valmöjligheter i livet, till exempel vid val av utbildning och framtida jobb, det skapar även negativa skillnader i utanförskap, hälsa och demokratiskt deltagande.
Externa och interna faktorer
Socioekonomisk status är en så kallad extern faktor. Med externa faktorer menas fenomen utanför skolan som påverkar elevers resultat i skolan. Det är faktorer som skolpersonal behöver vara medvetna om. Först då kan de utforma strategier som motverkar dem så att skolan kan bli jämlik i så hög grad som möjligt. Interna faktorer är sådant som skolpersonal kan påverka inom skolans ram och som har en effekt på elevers resultat. Även om jag växelvis kommer att skriva om externa och interna faktorer, har den första delen av boken ett större fokus på externa faktorer. Detta lägger en grund för bokens andra del, som fokuserar mer på interna faktorer.
Jag vill understryka att inte alla elever som kommer från hem med låg socioekonomisk status misslyckas i skolan. Men statistiken visar att dessa elever löper en mycket högre risk att inte klara skolan.4 Detta är inte rättvist mot dessa barn. Därför är det viktigt att ha kunskap om de externa faktorer som har en negativ påverkan på elevers skolgång för att kunna utveckla fruktbara interna faktorer. Att hänvisa eventuella misslyckanden till eleven själv, utan förståelse för den sociala kontexten, är ett attributionsfel – och hela boken går egentligen ut på att undvika detta.
Attributionsfel
Attributionsfel innebär att elevers problematiska handlande förklaras utifrån deras personliga särdrag, snarare än utifrån de omständigheter som finns runt omkring dem.5 Men elevers agerande
kan ofta bero på den sociala miljö som de kommer ifrån. Det är inte något essentiellt i eleven som gör att eleven har det svårare i skolan. Utifrån en förståelse av de externa faktorerna går det att stödja eleven till en positiv förändring, framförallt med hjälp av rätt interna faktorer. I stället för att tänka ”den där eleven kommer aldrig att klara av att göra en viss uppgift, så det är ingen idé att jag försöker” är det viktigt att läraren är nyfiken och reflekterar över vad det är som gör att en elev har det svårare i skolan och hur denna elev kan stödjas på rätt sätt.
Skolan ska enligt lag vara likvärdig
Skolan ska enligt lag vara likvärdig för alla elever.6 Eftersom hur ett barn klarar sig i skolan bestäms av externa faktorer som barnet själv inte kan påverka är det bestämt i lag att skolan ska vara kompensatorisk.7 Den svenska skolan ska, enligt skollagen, arbeta för att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.8 En följd av det är att skolarbetet inte ska anpassas till barn från föräldrar med en högre socioekonomisk status – då är inte skolan likvärdig.
Ökande, neutral eller minskande
Skillnaderna i betyg mellan elever från olika socioekonomiska omständigheter skapar på gruppnivå stora skillnader i samhället som inte är socialt hållbara. Om skolan i praktiken arbetar kompensatoriskt är en viktig fråga att reflektera kring, men den är svår att ge ett bestämt svar på. Är det kanske så att skolan snarare ökar redan existerande skillnader mellan olika elever? Blir de elever som redan är duktiga i skolan allt bättre? Får de elever som har det svårare i skolan allt svårare att klara skolan, och att problemen ökar under tiden de går i skolan? Om detta stämmer, ökar skolan kunskapsklyftorna i stället för att minska dem? Detta kan liknas vid begreppet Matteuseffekten, som kommer från talesättet att de rika blir rikare och de fattiga blir allt fattigare.
Inledning 7
Bokens upplägg
I första kapitlet definieras socioekonomisk status. Eller rättare sagt, det kommer att framgå att det finns flera olika definitioner av begreppet och att det även finns flera likartade begrepp som ofta används i dess ställe. Framförallt märks detta när olika kommuner tilldelar skolpeng till olika skolor efter sammansättningen av eleverna med avseende på socioekonomisk status.
Boken är därefter uppdelad i två kapitel: Det första tar upp externa faktorer, med ett fokus på föräldrars inkomst och utbildning. Skolverket menar att vårdnadshavares inkomst har en allt större betydelse för elevers avgångsbetyg, men det är alltjämt vårdnadshavares utbildningsnivå som har störst inverkan på elevers betyg. I detta kapitel diskuteras först varför vårdnadshavares inkomst har en relation till elevers betyg, därefter varför vårdnadshavares utbildning har en så stor inverkan på elevers skolprestationer.
Det tredje och avslutande kapitlet handlar om interna faktorer. Här ges exempel på hur skolan kan hjälpa det jag valt att kalla osäkra elever, vilka ofta kommer från hem med en lägre socioekonomisk status. Fokus ligger på tre centrala interna faktorer: didaktisk kompetens, relationskompetens och ledarskapskompetens. Det är främst genom dessa tre kompetenser som lärare kan hjälpa elever från hem med en lägre socioekonomisk status till en högre skolframgång.
Diskussionsfrågor
• Hur ser du på orsakerna till att en elev har det svårt i skolan? Vad väger tyngst – personliga egenskaper eller sociala omständigheter?
• Tror du att skolan ökar eller minskar kunskapsklyftorna i samhället? Eller är den neutral?
• Vilka fördelar och nackdelar tror du att det finns med att gruppera elever efter socioekonomisk status?
på gruppnivå. Vilka faktorer som används beror på syftet med indelningen, men vanliga kriterier är utbildning, inkomst och yrke. Utbildning, inkomst och yrke är ofta sammankopplade, eftersom högre utbildning ofta leder till kvalificerade yrken, vilket i sin tur kan ge högre lön.
En person som har en eftergymnasial utbildning (oftast en högskole eller universitetsexamen) och en hög inkomst brukar anses ha en hög socioekonomisk status. När barn kommer från ett hem med en hög socioekonomisk status menas ofta att föräldrarna är högutbildade och har en hög inkomst på grund av sitt yrke. Detta innebär också ofta att de har ett yrke med en högre grad av frihet. Med skillnad i frihet menas exempelvis att en lagerarbetare kan ha väldigt bestämda arbetsrutiner och arbetstider som hen ska följa, medan en advokat mer självständigt kan bestämma hur hen ska utföra sitt arbete och därför oftare har ett stort inflytande på sin arbetstid.
Studievana och studieovana hem
Elever som kommer från hem med en hög socioekonomisk status brukar karakteriseras som att de kommer från studievana hem, eftersom föräldrarna har erfarenheter av en lång utbildning. Med studieovana hem menas ofta hem med föräldrar som inte gått någon högre utbildning och därför tillskrivs en lägre socioekonomisk status. I denna bok används begreppet studieovana hem synonymt med begreppet hem med en lägre socioekonomisk status.
Socioekonomisk fördelning
I fallet ovan används termen ”hög”, exempelvis en hög socioekonomisk status, för att beskriva en familj med högutbildade föräldrar. Ordet hög har en annan betydelse när begreppet socioekonomisk fördelning används. Socioekonomisk fördelning används oftast när kommuner fördelar resurser mellan skolor, där resurstilldelningen per elev skiljer sig åt mellan skolor inom samma kommun.
1. Socioekonomisk status 11
Om en skola har många elever som kommer från hem med en låg socioekonomisk status, kan kommunen välja att ge denna skola mer resurser än en skola där flertalet elever kommer från studievana hem. En skola kan samtidigt ha många nyanlända elever och då behöver denna skola också mer resurser för att kunna bemöta dessa elevers behov med till exempel mer övning i det svenska språket. För att kunna fördela resurserna, det vill säga räkna ut hur mycket extra resurser en skola ska få, ges olika externa faktorer ett visst värde.
I denna situation ges elever från studieovana föräldrar ett visst värde och nyanlända elever ett visst värde, som sedan kan läggas ihop. Detta värde kallas ofta för ett socioekonomiskt index. En elev som kommer från ett hem med studieovana föräldrar och är nyanländ får ett högre värde än en svenskfödd elev med högutbildade föräldrar. Ju fler elever med högt värde en skola har, desto högre blir dess socioekonomiska index. Och ju högre socioekonomiskt index, desto mer resurser brukar denna skola få. I detta fall innebär ett högt socioekonomiskt index att eleven kommer från ett hem med studieovana föräldrar. Lågindexskolor är alltså skolor med elever som kommer från mer gynnsamma hemförhållanden, alltså från hem med en hög socioekonomisk status.12 Högindexskolor är skolor med en större grupp elever som kommer från mindre gynnsamma hem, det vill säga att eleverna har en statistiskt större risk att misslyckas i skolan.
Det finns kommuner som omfördelar en del av skolpengen till högindexskolor. Det varierarar mellan kommuner hur mycket av skolpoängen som de väljer att omfördela. Det kan variera mellan 5 och 20 procent. Det är vanligare att kommunen ligger närmare 5 procent, men det finns några kommuner som omfördelar cirka 20 procent.13 Alla kommuner i Sverige gör inte detta. Har en kommun skolor där det inte finns någon större variation i elevgruppen mellan skolorna, exempelvis att det går ungefär lika många elever från studieovana hem på alla skolor, finns det inget motiv till att omfördela resurserna. Detta gäller framförallt mindre kommuner. Dessa kommuner kan också ha andra former av omfördelningssystem.
1. Socioekonomisk status
visst värde exempelvis beroende på hur länge hen bott i Sverige. Skolor som har många utlandsfödda elever, som kom till Sverige efter sex års ålder, kan exempelvis få en större resursertilldelning.
Enligt statistiken har det inte någon större effekt på skolresultaten om eleven kategoriseras som utlandsfödd. Om en elev har kommit till Sverige efter sex års ålder har eleven en utmaning med språket, och då behövs det extra stöd för detta. Att utlandsfödda elever, tillsammans med dem som är födda i Sverige (med föräldrar födda utomlands) och elever som kom till Sverige före sex års ålder, är överrepresenterade bland de som har det svårt i skolan, beror främst på att många av dem har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Räknas föräldrars utbildningsnivå in i statistiken försvinner utlandsfödd som en variabel som har effekt på skolresultat.17
Barn till högutbildade utlandsfödda föräldrar behöver med andra ord inte extra resurser, förutom om de kommit till Sverige efter sex års ålder och behöver extra stöd med språket. En elev som är född utomlands och har utlandsfödda och högutbildade föräldrar, exempelvis att mamman är ingenjör och pappan är tandläkare, kommer med hög sannolikhet att klara sig väl i skolan. Diskussionen om varför utlandsfödda är överrepresenterade bland dem som har det svårare i skolan handlar med andra ord egentligen om varför elever från studieovana hem har det svårare i skolan.
Nu menar jag inte på något sätt att en utlandsfödd elev från ett hem med högre socioekonomisk status inte kan ha utmaningar i skolan, på grund av exempelvis rasism och fördomar om invandrare. Men kunskapsmässigt och betygsmässigt klarar sig utlandsfödda elever med högutbildade föräldrar ofta bra i skolan. Det är en kunskap som förhoppningsvis kan hjälpa till att minska vissa fördomar om utlandsfödda elever i skolan. Men många elever som invandrat till Sverige kommer från studieovana hem. För att skolan ska kunna stödja dessa elever behövs en diskussion om varför denna kategori av elever på gruppnivå har det svårare i skolan, vilket jag kommer att tydliggöra i det följande kapitlet.
1. Socioekonomisk status
Diskussionsfrågor
• Anser du att det är rätt att fördela en del av skolpengen till skolor efter sammansättningen av elever utifrån socioekonomiska omständigheter? Varför/varför inte?
• Hur väl känner du till dina elevers socioekonomiska bakgrund? Är det något du funderar på i ditt arbete?
Socioekonomisk status 15
Elever från hem med låg socioekonomisk status är den elevgrupp som klarar sig sämst i skolan. Det är därför avgörande att lärare förstår orsakerna bakom detta faktum och får kunskap om hur de kan stödja dessa elever att lyckas i skolan.
Den här boken förklarar begreppet socioekonomisk status och visar dess starka koppling till elevers skolprestationer.
Den erbjuder inspirerande exempel och praktiska tips och råd om hur skolan kan främja skolframgång för dessa elever, med fokus på undervisning, relationer och ledarskap i klassrummet. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor som stöttar lärare i att utveckla sin undervisning och skärpa sin kritiska blick på skolan.
Fredrik Zimmerman är lektor vid lärarutbildningen vid
Högskolan i Borås. Han forskar om varför olika sociala kategorier av elever har det svårare i skolan och hur lärare kan arbeta för att stödja dem.