9789147150717

LIBER SPEKTRUM

Kemi

Light

Folke Nettelblad

Karin Nettelblad

LIBER SPEKTRUM Kemi Light

Karin Nettelblad

ISBN 978-91-47-15071-7

© 2023 Folke Nettelblad, Karin Nettelblad och Liber AB

FÖRLÄGGARE Anna Karlberg

PROJEKTLEDARE Theres Lagerlöf

TEXTREDAKTÖR Mattias Ljung

FORMGIVNING Cecilia Frank/Frank Etc. AB

BILDREDAKTÖR Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder

OMSLAG Cecilia Frank

TEXTGRANSKNING Catherine Bergman

PRODUKTIONSSPECIALIST Eva Runeberg Påhlman

Tredje upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm

Tryck: Graphycems, Spanien 2023

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice tfn 08-690 90 00

Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Bildförteckning

OMSLAGSBILD

oxygen/Moment/Getty Images

ILLUSTRATIONER

Typoform, alla utom

Emily frost/Shutterstock 98:1

Science History Images/Alamy

184:1

mipan/Shutterstock 243

Anders Nyberg 36, 163, 164

FOTOGRAFIER

6:1 Abrice Coffribi/AFP/TT

7 Jonathan Nackstrand/AFP/ TT

9 Hinterhaus Productions/ Getty Images

10 Anders Good/TT

13 Susanne Walström/Johnér

14:4 martin-dm/Getty Images

14:5 mikkelwilliam/Getty Images

14:6 Paul Bradbury/Getty Images

14:7 AngieYeoh/Shutterstock

15:2 Portra/Getty Images

18 Aurélien Brusini/hemis.fr/TT

19:1 Lieselotte Van Der Meijs/ Johnér

19:2 Ulf Huett Nilsson/Johnér

20 Lourdes Balduque/Getty

Images

Dr

49 KTSDESIGN/Science Photo Library/Getty Images

50 Sroon Phukeed/Getty Images

52 Ulf Huett Nilsson/Johnér

53:1 Jeppe Wikström/Johnér

53:2 Elena Elisseeva/Mostphotos

53:3 Anna Koldunova/ Mostphotos

58 Emilija Randjelovic/iStockphoto

59:1 Catherine MacBride/Getty Images

59:2 emyerson/iStockphoto

60 Heritage Images /Hulton Archive/Getty

30:1

187

188

Images

189 LEREXIS/Getty Images

190 Adam Gault/Getty Images

191 Michael D. Kern/Nature Picture Library/TT

194:1 REB Images/Getty Images

194:2 Igors Dubanevics, https://doi.org/10.1098/ rsif.2020.0591

195 Kenzo Tribouillard/AFP/ Getty Images

198:1 Ridofranz/iStockphoto

198:2 Science Photo Library/TT

204 Manoj Shah/Getty Images

205:1 NASA/JPL-CALTECH/ Science Photo Library/TT

205:2 Georgette Douwma/Getty Images

209 ftwitty/Getty Images

213 RapidEye/Getty Images

215:1 Robin Lorentz Allard/ Aftonbladet/TT

215:2 Brett Monroe Garner/Getty Images

217 JeanUrsula/Getty Images

220 Sjo/Getty Images

221 d3sign/Getty Images

224 Westend61/Getty Images

232:1 Jonathan Nackstrand/AFP/ TT

238 Hans Theliander

241 Jonas Ekströmer/TT

244 Scott Olson/Getty Images

245 Jupiterimages/Getty Images

247 Henrik Montgomery/TT

248:1 Bettmann/Getty Images

248:2 Mikael Svensson/Johnér

249 Martin Bureau/AFP/Getty Images

253 Vattenfall

257:1 The Granger Collection/TT

260:2Barcroft Media/Getty Images

261 Bloomberg/Getty Images

Övriga fotografier: Shutterstock

Välkommen till Liber Spektrum Kemi Light

Den tredje upplagan av Spektrum Kemi Light möter det centrala innehållet i Lgr22 med ett förenklat, uppdaterat stoff och nya kapitel. De tre långsiktiga målen är i fokus i det inledande kapitlet, och återkommer i olika inslag i hela läromedlet.

I KAPITELINGRESSERNA har de tre långsiktiga målen lyfts fram med bilder och frågor, målbeskrivningar samt ett urval av begrepp. Ett nytt inslag i avsnitten är BEGREPP och FRÅGOR TILL TEXTEN efter varje delavsnitt. De hjälper läsaren att snabbt repetera viktigt innehåll, och ger en paus i läsandet. PERSPEKTIVEN lockar till diskussion och ställningstaganden. Här tränas förmågan att skilja värderingar från fakta och att utveckla ett kritiskt tänkande. Varje kapitel avslutas med en SAMMANFATTNING följd av FINALEN LIGHT. Finalen Light innehåller anpassade uppgifter som förankrar kunskaperna på E-nivå. I Finalen Light finns även uppgifter som övar informationssökning och faktagranskning samt träning inför de nationella proven.

I Spektrum Kemi Light låter vi kemin bli ”den centrala vetenskapen”. Redan i det inledande kapitel 1 visar vi hur en värld utan kemi skulle bli en stoppad, död värld. På det sättet blir det lättare att förstå att kunskaper i kemi behövs för att beskriva och förklara samband i naturen, samhället och människokroppen.

Kapitel 2–6 ger de begrepp och förklaringsmodeller som krävs för att beskriva och förklara kemiska samband. I kapitel 7–9 djupdyker vi sedan i kemin i människokroppen, naturen och samhället. Vi visar problemen som vi människor och vår planet ställs inför, men vi visar också hur nytänkande forskare och företag ger snillrika lösningar.

Spektrum Kemi Light är resultatet av ett nära samarbete mellan författarna Folke och Karin Nettelblad. Folke är medicinare och kemist, och Karin är kemist och språkvetare. De har skapat alla kapitel tillsammans, under intensiva, men givande, diskussioner om innehåll och förklaringsmodeller.

Spektrum Kemi Light är parallell med Spektrum Kemi och kan användas av elever som vill ha en enklare kurs med mindre textmängd.

Kemi på liv

Vad är kemi?

Den centrala vetenskapen

Visste du att kemi är livsviktig? Din kropp är helt byggd av kemiska ämnen, och utan kemiska reaktioner skulle du inte kunna leva. Och kemin spelar stor roll för allting omkring oss: mat och hälsa, natur och miljö, alla våra prylar. Det är därför det är så bra att veta en del om kemi. Det kan hjälpa oss att sköta om hälsa och miljö. Och det hjälper oss också att upptäcka om någon försöker lura oss med helt felaktiga påståenden.

Om vi inte visste hur atomerna fungerar, skulle vi inte förstå hur viktigt det är att återvinna material.

Utan kemin i kroppen skulle Armand Duplantis aldrig kunna hoppa så högt.

HÄR FÅR DU LÄRA DIG

• beskriva hur stor betydelse kemin har för hela vår värld

• förklara vad ämnet kemi handlar om

• beskriva och använda det naturvetenskapliga arbetssättet

• använda och granska argument och tillämpa källkritik för kemifrågor inom till exempel miljö och hälsa

NÅGRA VIKTIGA BEGREPP

forskare systematiska undersökningar upprepbarhet labbrapport argument saklig osaklig källkritik omvänd bildsökning

Vilka begrepp känner du igen?

Fridays for future lyfter klimatproblemet. Men för att lösa det behövs det skickliga kemiforskare.

Hu Hur r f fuungge e errar r batte t rieerr?

Utan kemi stannar världen

Vad skulle hända om alla reaktioner på jorden stängdes av?

En stoppad värld

Om alla kemiska reaktioner stängs av på jorden slutar nästan allting att fungera. Här är några exempel:

V Va a ad d m meennaas s m med li i ivvsscy c k keelaannalyyss? ?

• I mobiler, surfplattor och elbilar behövs det kemiska reaktioner i batterierna. Utan dem lägger mobilerna, plattorna och bilarna av.

V Var Va föör b be e ehööv v ver r k kr r rooppppeen n v viitami am n neerr?

• Bilar och bussar som drivs av bensin eller diesel stannar genast. Det beror på att det är kemiska reaktioner när bränslena förbränns i motorerna.

• Det skulle bli helt omöjligt att laga mat och baka, eftersom det också är kemiska reaktioner.

1. Använder man kemi när man bakar?

En död värld

Ingenting kan leva utan kemiska reaktioner. Allt som händer i människors och djurs kroppar är kemi. Samma sak är det i växter, svampar och bakterier. Om de kemiska reaktionerna stoppas, så stoppas också livet.

Men du behöver inte vara orolig. Det går inte att stoppa de kemiska reaktionerna. Vi ville bara visa hur väldigt viktig kemin är för oss alla.

Här ser du några av alla molekyler som bygger upp din kropp.

2. Vad händer med allt levande, om de kemiska reaktionerna stoppas?

Cisfettsyra

SVARA PÅ FRÅGAN

SVARA PÅ FRÅGAN

Kemin förklarar och ger svar på frågor

Kemin förklarar väldigt mycket av världen omkring oss. Och den ger oss svar på många viktiga och spännande frågor, bland annat inom de här områdena:

• mat, kropp och hälsa

• läkemedel och gifter

• miljöproblem och klimatförändring

• nya spännande material

I bubblorna i det här avsnittet ser du exempel på några kemifrågor som du hittar svar på här i Spektrum Kemi.

Forskare gör kemin ännu bättre

Kemin är en vetenskap. Det betyder att den beskriver hur världen fungerar. Men det betyder också att det finns människor som jobbar med kemi. De kallas för forskare. De använder kemi för att förklara varför världen fungerar som den gör. Det finns också forskare som använder kemi för att utveckla nya ämnen.

Det gemensamma för all forskning är att forskarna använder ett naturvetenskapligt arbetssätt och gör systematiska undersökningar. Häng med i nästa avsnitt, så får du veta mer.

Hur u k kaan Ipprreen n t ta a b boorrt huvududvväärrk?

Huur k kaan n vi i göra n a y yttt t tyyg a av v slittnna a jeeanns?

V Va a arrföör rosttar e en c cyyk y el fo o orttarre i G Göt ö e ebboorg g ä än i Öst Ös Ö teerrssundd?

Vad Va V d är

H Hy y ybrrit och v vaarför för ä är deet s så b brraa?

FÖRKLARA BEGREPPET

forskare

Forskare gör experiment för att upptäcka nya saker.

V Vaad ä är r höögghöhöjjddss-e effffeekktt?

B Be e ehhöövveer r man n p pr r rootei te n nttilllskko o ott o om m ma man n t trränaar? ?

Kemi undersöker världen

Kemiforskare använder reglerna för det naturvetenskapliga arbetssättet.

Systematiska undersökningar

När du labbar i skolan arbetar du faktiskt på samma sätt som forskarna. Du använder ett naturvetenskapligt arbetssätt och gör systematiska undersökningar. När man gör en systematisk undersökning, ska man:

• FORMULERA FRÅGOR OCH HYPOTES: Vilka frågor ska undersökningen ge svar på? Vad tror du att resultatet blir?

• PLANERA: Hur ska undersökningen genomföras? Vilken utrustning behövs?

• GENOMFÖRA: Följ planeringen och observera resultatet.

• DRA SLUTSATSER: Jämför resultatet med frågorna och hypotesen som du formulerade i början.

• UTVÄRDERA: Vad kan göra undersökningen bättre?

• DOKUMENTERA: Beskriv stegen i undersökningen.

Du får också göra experiment på kemilaborationerna.

Forskare på universitet och företag använder systematiska undersökningar för att få fram ny kunskap. Då är det viktigt att de gör om experimenten flera gånger, och att de får samma resultat. Det kallas för upprepbarhet. Upprepbarhet visar att det går att lita på resultaten.

FÖRKLARA BEGREPPEN

systematiska undersökningar upprepbarhet

Labbrapporter

SVARA PÅ FRÅGAN

1. Vad ska man fundera på när man utvärderar en systematisk undersökning?

När du har gjort en systematisk undersökning måste du skriva en labbrapport. Den ska visa

• hur du har tänkt

• vad du har gjort

• vilka resultat du har fått

De här delarna brukar finnas med i en labbrapport:

SYFTE Vad ville du ta reda på med undersökningen?

HYPOTES Vad trodde du att resultatet skulle bli?

MATERIEL Vilka saker behövdes för undersökningen?

METOD Hur gjorde du undersökningen?

RESULTAT Vad visade undersökningen?

SLUTSATSER Stämde hypotesen? Vad är svaren på frågorna i del 1 (”Syfte”)?

FÖRBÄTTRINGAR Hur kan metoden förbättras?

FÖRKLARA BEGREPPET

labbrapport

Kemikunskaper ger argument

Ju mer man vet, desto bättre blir man på att argumentera.

Vad menas med argument?

När man argumenterar, berättar man vilka argument man har. Det betyder att man förklarar varför man tycker att något är bra eller dåligt.

I en debatt kan någon säga ”socker är dåligt” utan att använda något argument för att motivera varför det är dåligt. Men om hen säger ”socker är dåligt, för man kan bli sjuk av det”, så har hen gett ett argument.

FÖRKLARA BEGREPPET argument

Sakligt eller osakligt?

När man argumenterar kan man välja mellan två strategier:

• saklig argumentation – basera sin argumentation på fakta.

• osaklig argumentation – använda ord som är laddade med känslor men inte baserade på fakta. Ibland kan man till och med ljuga medvetet.

FÖRKLARA BEGREPPEN

saklig osaklig

Så känner du igen osaklig argumentation

Hur märker man att en argumentation är osaklig? Här är några saker att hålla utkik efter:

• Finns det känsloladdade ord? Några exempel på känsloladdade ord är ”hemskt”, ”kul”, ”jättebra”, ”meningslöst” och ”självklart”. De känsloladdade orden säger bara vad någon tycker. De säger aldrig något som kan bevisas med naturvetenskapligt arbetssätt.

• Är argumenten baserade på fakta? Om den som argumenterar säger saker som inte är bevisade eller som är svåra att bevisa, så är argumenten inte baserade på fakta.

• Hur hanterar personen fakta som går att bevisa? Använder hen dem korrekt? Det skulle till exempel kunna vara en person som säger att klimatkrisen är ett påhitt. Det är inte korrekta fakta. Det går att bevisa att den ökade koldioxidhalten i atmosfären ger en temperaturhöjning på jorden.

1. Vad menas med ”känsloladdade ord”?

Vem har bäst argument?

SVARA PÅ FRÅGAN

Källkritik

Källkritik betyder att man undersöker om informationen från en källa är pålitlig eller inte. Det är viktigt för alla typer av källor. Men det är extra viktigt på nätet, där det är lätt för vem som helst att skriva saker.

Man måste vara noga med att hämta informationen från pålitliga källor. Ett bra knep är att se om samma information finns hos mer än en källa. Men tänk på att om två källor har exakt samma formulering, så är de antagligen inte oberoende av varandra! Istället har nog den ena skrivit av den andra.

Bilder kan också vara fejkade. Eller också kan bilden vara tagen från ett helt annat sammanhang. Då föreställer den något annat än det som källan påstår. Ett sätt att kolla det är med omvänd bildsökning. Då använder man Google, klickar på kamerasymbolen (”Sök med bild”) och klistrar in bilden som man vill kolla. Sedan ser man om man kan hitta samma bild hos någon riktigt pålitlig källa.

FÖRKLARA BEGREPPEN

källkritik omvänd bildsökning

Var källkritisk – mot text, ljud och bild!

VAD TYCKER DU OM LABORATIONER?

– Shit vad kul det ska bli med kemi! Nu får vi ju en riktig labbsal, säger Alva. Tänk er alla spännande kemikalier. Som salpetersyra och … och arseniktrisulfid!

– Nja, säger Leila, som inte riktigt håller med. Det är klart att det kan vara kul med kemi, men det är väl nyttigare att labba med vanliga ämnen, som vi har runt omkring oss. Jord och mat och spott … Vardagskemi är mycket intressantare. Såna där konstiga ämnen har man ju ingen nytta av. Om man inte tänker bli kemist förstås.

Vincent håller inte med någon av dem. Han tycker mest att det är onödigt med laborationer.

– Vi kan ju lära oss all kemi av Markus, och av Spektrum Kemi. Om man inte ska bli kemist, behöver man väl inte labba alls. Det är bara slaskigt, och så blir det ofta fel.

– Men när ni laborerar får ni också egen erfarenhet av hur det naturvetenskapliga arbetssättet fungerar, säger kemiläraren Markus. Det är bra till exempel för att kunna bedöma vilken betydelse nya upptäckter om hälsa och miljö kan ha.

1 Vad tycker du är bäst – att laborera med vardagsmaterial, med konstiga kemikalier eller inte alls? Har det någon betydelse om man tror att man vill fortsätta med kemi på gymnasiet?

2 Tror du att det är viktigt att förstå hur det naturvetenskapliga arbetssättet fungerar?

3

Kemi är ett obligatoriskt ämne, som alla elever har i grundskolan. Tycker du att det behövs, eller är det onödigt?

4

Tycker du att det är roligt att laborera? Motivera ditt svar.

1 Vilken ska bort? Motivera varför.

a) A resultat

B bildsökning

C hypotes

D metod

2 Vem eller vilka har rätt?

Kemi beskriver hur världen fungerar.

b) A förbättringar

B slutsatser

C reaktion

D syfte

När man labbar i kemi gör man systematiska undersökningar.

Min kropp är byggd av kemiska ämnen.

3 Para ihop alternativ A-E med rätt siffra.

A källkritik

B upprepbarhet

C argument

D hypotes

E osaklig

1 Om det går att göra om ett experiment och få samma resultat.

2 Det som man tror att resultatet blir.

3 Att kolla om en källa är pålitlig.

4 Anledningar att tycka att något är bra eller dåligt.

5 När det handlar om känslor och inte om fakta.

4 Vilka påståenden är sanna och vilka är falska? Motivera.

A Det sker hela tiden många kemiska reaktioner i din kropp.

B Batterier har med fysik att göra, men inte alls med kemi.

C Slutsatserna i en systematisk undersökning säger bland annat hur bra hypotesen stämde.

D I en osaklig argumentation gör man aldrig personangrepp.

5 Vilka påståenden är sanna och vilka är falska? Motivera.

A Källkritik betyder att man klagar på dåligt dricksvatten.

B Kemi kan ge svar på många intressanta frågor.

C Systematiska undersökningar används för att få fram ny kunskap.

D Om man vill ta reda på om en hypotes stämmer, räcker det att en person gör en enda systematisk undersökning.

E I en osaklig argumentation händer det att man ljuger.

6 Vilka är de sex stegen i en systematisk undersökning?

7 Vilka är de sju delarna som brukar finnas med i en labbrapport?

8 Beskriv vad som skulle hända om någon stängde av alla kemiska reaktioner på jorden.

9 Varför är det bra att göra omvänd bildsökning?

10 Leta reda på ett diskussionsforum, en insändarsida eller en debattartikel på nätet. Försök hitta exempel på både sakliga och osakliga argument i texten.

Kemins grunder

Atomer, reaktioner och blandningar

Tänk så smart naturen är! Den använder bara ungefär 120 olika sorters byggstenar, som vi kallar atomer. Men eftersom atomerna kan sättas ihop på en massa olika sätt finns det miljontals olika ämnen, som skapar hela den värld vi lever i. Men det räcker inte med det. Ämnena kan dessutom byggas om och förvandlas till andra ämnen. Det är det som kemi handlar om.

Allting runt omkring dig är byggt av atomer. Kan du hitta några likheter mellan atomer och legobitar?

När brödet bakas i ugnen förändras det på flera sätt. Ämnena som finns i degen byggs faktiskt om –det kallas för kemiska reaktioner.

Moddlare, gardinbildning och NCS – målare behöver en massa speciella ord för att kunna vara riktigt exakta när de pratar med varandra. På samma sätt behöver kemin ett eget språk.

HÄR FÅR DU LÄRA DIG

• beskriva materiens uppbyggnad med hjälp av partikelmodeller – atomer, elektroner och kärnpartiklar

• förklara grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner

• beskriva separations- och analysmetoder, till exempel filtrering och identifikation av ämnen

• söka, kritiskt granska och använda information som rör kemi

NÅGRA VIKTIGA BEGREPP

ämne analys atom atomslag proton elektron molekyl grundämne kemisk förening kemisk reaktion jon lösning separation filtrering destillation

Vilka begrepp känner du igen?

Materia, ämnen och analyser

Vet du vad som menas med en analys?

Kemin behöver ett eget språk

När vi pratar om kemi behöver vi använda en del speciella ord. Så är det inom många områden. När man spelar fotboll är det viktigt att kunna ord som inkast, hörna eller inspark. Och om man gillar musik tycker man säkert att det är viktigt att skilja på techno, hårdrock och klassisk musik.

I kapitel 2 och 3 kommer du få lära dig många ord som är viktiga för att kunna prata om kemi.

SVARA PÅ FRÅGAN

1. Varför behöver vi speciella ord och uttryck när vi pratar om kemi?

Materia och energi

Materia är ett viktigt ord inom kemi och fysik. Materia är allt som väger något. Du själv och alla saker runt omkring dig är materia. Luften du andas är också materia.

Det finns sådant som inte är materia. Ljus och värme är ett par exempel. De är inte materia utan energi. Energi är något som kan få saker att hända. Till exempel kan energin värma upp materia eller få den att lysa, att låta eller att röra sig.

FÖRKLARA BEGREPPEN

materia energi

Ämnen är olika sorters materia

Materia kan se ut på många olika sätt. Några exempel är guld, vatten och syrgas. De är väldigt olika, men de är alla olika sorters materia. Varje sort kallas för ett kemiskt ämne. Ofta säger man bara ämne.

FÖRKLARA BEGREPPEN

kemiskt ämne ämne

Analys är att undersöka ämnen

Alla ämnen har många olika egenskaper. Egenskaper är ord som används för att beskriva något.

Tänk dig att du hittat en burk med ett vitt pulver. Är det socker eller salt? Det kan du ta reda på med hjälp av egenskaperna hos ämnet.

När du tar reda på om kornen är socker eller salt gör du en analys. Det betyder att du undersöker egenskaperna för att ta reda på vilket ämne det är. Analyser kan ofta vara väldigt avancerade. Ett exempel är om man lämnar ett blodprov. Då kan personalen ta reda på vilka ämnen som finns i blodet och hur mycket det finns av dem.

Är det vita pulvret socker eller salt?

Kokpunkt?

Hårt eller mjukt? Vattenlösligt? Lukt?

Smältpunkt?

Brännbart?

Lätt eller tungt?

Om vi undersöker riktigt många egenskaper kan vi ta reda på vilket ämne det är.

FÖRKLARA BEGREPPET analys

Färg? Leder ström?

Leder värme? Fast–flytande–gas?

SVARA PÅ FRÅGORNA

2. Ge exempel på en egenskap som du kan upptäcka med dina sinnen.

3. Ge exempel på en egenskap som du måste ha hjälpmedel för att upptäcka.

Atomer – naturens egna byggstenar

Alla ämnen är byggda av mycket små byggstenar som kallas atomer.

Atomerna bygger upp alla ämnen

Alla ämnen är uppbyggda av väldigt små byggstenar som kallas atomer.

Det finns 118 olika sorters atomer. Varje sort kallas för ett atomslag

De 118 atomslagen kan sättas ihop på väldigt många olika sätt. Därför finns det många miljoner olika ämnen.

Bokstäverna i alfabetet fungerar på samma sätt. Det finns bara 29 olika bokstäver, men vi kan sätta ihop dem till hundratusentals olika ord.

Varje atomslag har ett eget namn. De tre vanligaste atomslagen i din kropp är väte, syre och kol.

FÖRKLARA BEGREPPEN

atom atomslag

Väte

Atomer i 20 miljoner gångers förstoring.

Så här avbildar vi några vanliga atomslag i den här boken.

SVARA PÅ FRÅGORNA

1. Hur många olika atomslag finns det?

2. Förklara hur det kan finnas många miljoner kemiska ämnen.

De vanligaste atomslagen i människokroppen

Kalcium 0,1 %

Kväve 1 %

Kol 12 %

Vilka atomslag är vanligast?

Alla atomslag är inte lika vanliga. De vanligaste atomslagen i universum är väte och helium.

I kroppen finns det mycket av fyra atomslag – väte, syre, kol och kväve. Kroppen behöver ungefär 20 olika atomslag för att fungera. De flesta behövs i väldigt små mängder.

Syre 24 %

Väte 63 %

Atomerna hjälper oss att förstå världen

Atomerna är väldigt små. Det behövs 10 miljoner atomer för att få en rad som är 1 millimeter lång.

Det är viktigt att känna till atomerna. Annars kan man inte förstå hur kemi fungerar.

Det är ungefär som med lego. Titta på de tre husen. De är byggda av nästan precis samma legobitar. Man kan använda bitarna i det stora huset för att bygga de två små husen

Men tänk om du inte visste att det finns legobitar. Då skulle det verka som trolleri när det stora huset förvandlas till två små. Lika svårt är det att förstå hur kemi fungerar, om man inte vet att det finns atomer.

SVARA PÅ FRÅGAN

3. Vilka är de fem vanligaste atomslagen i din kropp?

SVARA PÅ FRÅGAN

4. Varför behöver vi känna till atomer för att förstå kemi?

De små husen har samma legobitar som det stora.

Atomerna har mindre delar

Det finns ännu mindre byggstenar än atomerna. Alla atomer är byggda av tre olika sorters partiklar. De heter:

• protoner

• neutroner

• elektroner

Mitt inne i varje atom finns det en atomkärna. I den finns protonerna och neutronerna. Elektronerna rör sig runt atomkärnan.

FÖRKLARA BEGREPPEN

proton neutron elektron atomkärna

SVARA PÅ FRÅGAN

5. Beskriv hur en atom är uppbyggd.

Protoner och elektroner har elektrisk laddning

Protoner och elektroner har en egenskap som kallas elektrisk laddning. Protonerna i kärnan är positivt laddade (plusladdade). Elektronerna är negativt laddade (minusladdade).

Det är svårt att säga vad elektriska laddningar egentligen är. Istället beskriver vi hur laddningarna fungerar. Partiklar som har elektrisk laddning påverkar nämligen varandra.

• Två partiklar med likadana laddningar stöter bort varandra (repellerar varandra).

• Två partiklar med olika laddning dras till varandra (attraherar varandra).

Neutronerna har ingen elektrisk laddning. De är oladdade. Man kan också säga att de är neutrala

FÖRKLARA BEGREPPEN

elektrisk laddning positivt laddad negativt laddad repellera attrahera oladdad neutral

En litiumatom har tre protoner (+) och tre elektroner (–).

LIBER SPEKTRUM KEMI LIGHT ingår i en serie naturvetenskapliga

läromedel för grundskolans årskurs 7–9. I serien finns även Liber Spektrum

Biologi Light och Liber Spektrum Fysik Light.

Lightboken är parallell med grundboken och erbjuder en enklare kurs med mindre textmängd.

I den tredje upplagan av Spektrum Light hittar du:

• Centralt innehåll i linje med Lgr22

• Ett inledande kapitel som beskriver kemi utifrån de tre långsiktiga målen

• Kapitelingresser med målbeskrivningar, bilder med frågor och ett urval av begrepp

• Faktatexter på grundläggande nivå med tydlig layout

• Begreppsfrågor och frågor till texten efter varje delavsnitt

• Perspektiv som uppmuntrar till att ta ställning och att granska information

• Sammanfattningar till varje kapitel

• Finaler som förstärker kunskaperna på E-nivå, ger sökträning samt träning inför de nationella proven

Till varje ämne finns även en grundbok och en digital lärarhandledning.

Grundläromedlet finns också som en heldigital produkt.

Liber Spektrum Biologi, Kemi och Fysik tar vid efter Spektrum NO 4–6, som är uppbyggd efter samma struktur.