9789147149643

- språkande och språkligt meningsskapande

Språkligheter

– språkande och språkligt meningsskapande

Annika Åkerblom

ISBN 978-91-47-14964-3

© 2024 Annika Åkerblom och Liber AB

FÖRLÄGGARE Mattias Nykvist, Helena Hammarqvist

PROJEKTLEDARE Helena Hammarqvist

PRODUKTION Lars Wallin

REDAKTÖR Anna Thufvesson

GRAFISK DESIGN Lotta Rennéus

ILLUSTRATÖR Klara Graah

OMSLAGSILLUSTRATION Klara Graah

Första upplagan 1

Repro: Integra Software services

Tryck: People Printing, Kina 2024

Upphovsrätten till samtliga bidrag i denna produkt tillkommer rättighetshavarna. Liber AB har bett om tillstånd att få använda de skyddade bidragen. Eventuellt anspråk för enskilt upphovsrättsligt skyddat bidrag kan ställas till rattigheter@liber.se.

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Förord

av Lena O Magnusson

Den här boken handlar om språk. Den handlar om teorier om språk, om språk som relationellt, om språk som ett utbyte av förståelser, om språk som ett pågående kommunikativt skeende och i ständig utveckling. Språk beskrivs och diskuteras i boken inte som en fast idé, ett objekt, ett förutbestämt sätt att kommunicera och utbyta kunskap, utan snarare som något dynamiskt. I boken tas ett helhetsgrepp om språk i vid mening, den handlar om språkande, för att citera bokens författare Annika Åkerblom, den handlar om språk-lek-lighet (Magnusson, 2020) och om en rörelse mellan språklig medvetenhet och språklig lek (Vygotskij, 2001). En bärande förutsättning för den kunskap som utvecklas i boken är att barn mycket tidigt i livet är förberedda för kommunikation och språkande. Det är alltså inte så att språk ska komma in i barnet genom att vuxna lär dem språk utan det är snarare så, som Åkerblom uttrycker det i bokens inledning, att ”barnen flyttar in i språket” med vuxnas hjälp.

Annika Åkerblom har lång erfarenhet av undervisning inom högre utbildning och av forskning som rör det som vi i dagligt tal så ofta benämner språkutveckling. När vi beskriver det så, språkutveckling, låter det som om det vore något enkelt och något vi är överens om. Det är det inte, det är mycket mer än så: det är komplext och spännande, utmanande och lekfullt intrikat! Språkutveckling består av många olika delar, och i den här boken ges vi möjlighet att närma oss dess innehåll på ett flertal sätt. Dessutom väljer Åkerblom att inte i första hand, tala om språkutveckling utan hon tar utgångspunkt i begreppet språklighet. Fokus blir då på omständigheter kring språket snarare än en idé om utvecklingssteg i en viss ordning. Åkerblom gör här ett aktivt val med stöd hos tidiga språkforskare som Wittgenstein (2014, 2021), Vygotskij (1978, 1995, 2001, 2016) och Halliday (1993) likaväl som i egen och

andras forskning (Barnes, 1975; Canagarajah, 2018; Costa & Sebastián-Gallés, 2014; García & Li, 2014; Li, 2011; Magnusson, 2021; Thorshag, 2019; Åkerblom, 2008; Åkerblom m.fl., 2018; Åkerblom & Pramling, 2019). Genom att göra på detta sätt tar hon läsaren i handen och visar både kända och okända vägar in i språket som del av ett multimodalt och kommunikativt flöde. Det handlar om språkligt meningsskapande och om ett multimodalt sätt att se på språk där grammatik och andra språkliga regler inte i första hand utgör fokus utan där det snarare handlar om strategiska kompetenser och därmed om en mångfald av språkliga uttrycksformer (kroppsliga, estetiska) och om olika semiotiska redskap (ord, bilder, artefakter) (jfr Canagarajah, 2018).

I boken presenteras flera centrala begrepp och aspekter av språkliga fenomen med stöd inte bara hos språkforskare utan också hos andra, som Maurice Merleau-Ponty (1973) och John Dewey (1990). De begrepp och aspekter som introduceras inbegriper idéer, föreställningar och förväntningar på vad språkande kan vara och bli i mötet mellan olika aktörer. De teorier som presenteras i boken kopplas mycket tydligt till exempel från undervisningspraktik och forskning, vilket ger läsaren ingångar till en komplex förståelse av vad språket och språkande kan vara och bli. Detta leder dessutom till att barnens röster (verbala, kroppsliga, estetiska) kommer till tals i bokens kapitel vilket visar inte bara på barns perspektiv på språk utan också på barns språkliga meningsskapande.

I bokens kapitel introduceras skillnaden mellan språk som en uppsättning regler och formler och språk som en aktivitet (Wittgenstein, 2014). Denna skillnad utgörs av två dimensioner som båda är centrala i en förståelse av hur barn och unga (vuxna med för den delen) lär och utvecklar språklig kompets. I dessa dimensioner finns en rörelse mellan en strukturell syn på språk och en syn på språk som en uttryckande aktivitet, och genom att båda perspektiven och dimensionerna ges utrymme utgör boken ett utmärkt underlag för att närma sig, erövra och utveckla kunskap om teorier om

språk och språk som praktiska handlingar. Dessutom erbjuder bokens rika innehåll kunskap om hur kontexten spelar roll för språkande (Åkerblom, 2009) och hur yngre barn utvecklar sitt språkande genom dialoger med varandra, pedagoger och andra vuxna och hur de då utvecklar inte bara språk i kommunikativ mening utan också kunskap om olika fenomen inom andra ämnen.

Språk uppstår förenklat för att förstå världen och utveckla kunskap både i och om den, men språk har ju också en annan funktion som kanske är ännu viktigare: den intersubjektiva genom vilken vi kommunicerar med andra och då både lär i och om världen och om ting och fenomen i den. Att använda ett eller flera språk är en förhandling, och språkande är i allra högsta grad en ständigt pågående förhandling där erfarenheter utbyts. Språket spelar därför en central roll i kognitiva processer och för barns lärande (Dewey, 1990; Halliday, 1993; Vygotskij, 2001).

Den kunskap som erbjuds i boken har både djup och bredd och kan bidra till ett helhetsgrepp kring språk och en multimodal syn på språk. Bokens innehåll syftar till att introducera, förklara, beskriva och koppla samman teoretiska perspektiv på språkande med praktiken, vilket innebär att det är en bok för dig som vill få din nyfikenhet väckt och för dig som vill utveckla kunskap om barns och vuxnas utveckling av språk tillsammans, i förskolan, i skolan och i andra utbildningsmiljöer. Bokens syfte är också att öppna upp språkliga möjlighetsrum, där barnen ges möjlighet att bli språkande.

Varje kapitel avslutas med några pedagogiska slutsatser, som kan utgöra utgångspunkt för dialoger i arbetslag och för att stimulera enskilda pedagogers tänkande och planering kring ett medvetet arbete med språkande. Kunskap utvecklas genom ett delat språk och därmed blir det viktigt att vi uttrycker oss på föränderliga sätt och att vi utmanas av språket. För ny eller förändrad kunskap behövs ett föränderligt språk för att skapa mening och delad mening om kunskap och världen omkring oss. Detta betyder inte att vi behöver tala samma

språk; vi kan använda olika språkliga uttryck för att kommunicera. I bokens kapitel lyfts just vikten av att möta barnen i deras språkliga kontext, att bejaka flerspråkighet (Grosjean, 1982) och transspråkande (Baker, 2001) samt att lyssna på barns mångdimensionella röst (Magnusson, 2021). Att utveckla språklig kompetens behövs alltså för barnets egen skull men också för att relationer med andra ska kunna pågå och utvecklas.

Innehåll

Förord 3

Inledning 9

1. Från språkfilosofiska reflektioner till språkande i praktiken 14

Relationen mellan språk och tänkande 15

En strukturell språksyn 17

Språk som uttryckande eller aktivitet 18

Språk och tänkande som relation 20

2. Perspektiv på språk och språkets funktioner 26

Språk som föränderligt utifrån en dynamisk språksyn 27

Kunskap i relation till en dynamisk språksyn 29

Meningsskapande i pedagogiska situationer 35

3. Språklig medvetenhet och språklig lek 40

Om språkets innehåll och form 44

Om metalingvistisk medvetenhet 47

Språklig litteracitet 49

Meningsmedvetenhet 52

4. Begreppsliggörande, språkande och kunskapande 56

Vardagliga och vetenskapliga begrepp 57

Generalisering av begrepp 59

Barn använder och utvecklar begrepp 60

5. Språkets roll i pedagogiken 70

Erfarenhetsrelationen 75

Den begreppsliga relationen 78

Den intersubjektiva relationen 80

Att rama in lärandeobjektet 81

Språkets roll för meningsskapande 82

6. Estetiska uttrycksformer och barns mångdimensionella röst 86

Barns kreativitet och föreställningsvärldar i meningsskapande 91

Estetik som uttryck 94

Växling mellan en föreställd och en verklig värld 96

7. Mångspråkighet 100

Enspråkig norm 100

Flerspråkighet – vad säger forskningen? 103

Transspråkande och dynamisk språksyn 107

8. Möjlighetsrum där barns mångdimensionella röst kommer till uttryck 110

9. Praktikens språk möter vetenskapliga begrepp –akademisk litteracitet 120

Språket i praktiken 122

Akademisk litteracitet 125

10. Konklusion – språkligheter och språkliga möjlighetsrum 128

Referenser 132

Namn- och sakregister 137

Inledning

SPRÅKLIGHET, r. l. f. (tillf.) om egenskapen att vara språklig l. höra samman med l. vara jämförbar med språket; äv. konkretare: sak l. omständighet som rör språket.

(SAOB, u.å.)

Språkligheter kallas företeelser eller omständigheter som rör språket, och det är det den här boken handlar om. Min förhoppning är att språkligheter kan bli ett begrepp att vidga och fylla med ny mening, för det är ju så språket fungerar: uttryck skapas med överenskommelser om deras innebörder, som ofta är underförstådda. Det innebär att vi ibland tror oss mena samma sak med våra ord men faktiskt lägger olika innebörder i dem. Vad vi menar med ett ord blir inte synligt utan reflektion och förhandlingar. Ord förändras också över tid, kan bli metaforer och få nya innebörder – eller helt försvinna, eftersom språket aldrig står stilla utan hela tiden utvecklas med människorna som använder det och de situationer där språk används. Det finns många olika sätt att tala om och förstå vad språk är och hur det fungerar, eftersom språket har så många olika funktioner: det kan fungera som medel för att kommunicera och tänka, för kunskapsbildning och meningsskapande, för att bara nämna några områden.

Man skulle därför kunna säga att väldigt mycket i människors liv handlar om språk och att språk är en viktig del av alla människors liv.

Den här boken handlar om den sida av språket som används i pedagogiken, när innebörder och uttryck förändras i dialoger mellan lärare och barn. Mer specifikt riktas fokus på språket som medel för kommunikation och kunskapsbildning. Hur fungerar det i pedagogiken och estetiken, och hur kan språket användas för att stödja förskolebarns utveckling och meningsskapande?

Men vad menar vi egentligen med begreppet språk? Det finns många svar på den frågan för språk kan ha flera olika innebörder beroende på perspektiv. Den danske språkforskaren Jens Normann Jørgensen definierar till exempel språket som ”den unika mänskliga förmågan att använda godtyckliga tecken för att överföra begrepp och erfarenheter över stora avstånd i tid och rum” (2008, s. 161). ”Godtyckliga tecken” innebär här att vad som helst kan betyda någonting så länge människorna som använder språket är överens om innebörderna, det vill säga förstår varandra. Människor som lever tillsammans utvecklar språk gemensamt för att kunna samarbeta och kommunicera, konkluderar Normann Jørgensen. Den amerikanske språkforskaren John Shumann hävdar å sin sida att språkets utveckling bygger på en mänsklig instinkt och att det rent evolutionärt varit en stor fördel att utveckla och vara skicklig på att använda språk (Johansson, 2020). Det lilla barnet som föds in i världen vill instinktivt samspela med andra människor. Det härmar minspel och speglar gester för att försöka förstå och göra sig förstådd i sociala sammanhang redan från början (Nordberg, 2023). Barn föds med en stark drivkraft att bli talande och tänkande varelser (Johansson, 2020).

Språket har alltså stor betydelse för människan och kan sägas vara det som gör oss mänskliga, det ansåg i alla fall den grekiske filosofen Aristoteles, som beskrev språket som den relation som binder människor samman (Ramírez, 2002). Vad språk är och hur det fungerar har också intresserat filosofer så långt det går att spåra filosofins historia, och vad vi vet om språkets funktion är något som jag kommer att ta upp, framför allt hur synen på språk och språkande speglar sig i pedagogiskt tal och handlingar i undervisning för yngre barn. Det finns som sagt olika sätt att förstå språk, och i den här boken används ett dynamiskt och vidgat språkbegrepp, vilket innebär att språk ses som resurser för uttryckande, kommunikation och reflektion. I undervisning av barn handlar det om att göra sådana resurser tillgängliga och medvetna för barnen. Det är alltså ett språkbegrepp för pedagogiska sammanhang.

Namn- och sakregister

A

akademisk litteracitet 125 Aristoteles 10 awareness 48

B

barns hundra språk 89 barns mångdimensionella röst 89 begrepp 57 praktikrelevanta 121 reflekterade 60 spontana 60 Bernstein, Basil 126 betydelse 58 bilingualism 103

C common-sense 126 consciousness of meaning 52

D

den begreppsliga relationen 78 den didaktiska triangeln 71 den intentionala-expressiva ansatsen 29 den intersubjektiva relationen 80 design 108

Dewey, John 28 didaktik 71 dynamisk språksyn 108 dynamiskt språkbegrepp 10

E educare 124 enspråkig norm 102 episteme 28 erfarande 95 erfarenhet 95 erfarenhetsrelationen 75 estetikens uttryck 94 estetisk process 90 exploratory talk 36 externa representationer 49

F fantasi och kreativitet i barndomen 91 fenomenografi 27 fenomenologiska undersökningar 125 filosofiska undersökningar 15 flerspråkiga normen 107

flerspråkighet 103 fronesis 28

föreställd (imaginär) 41 föreställningsförmåga 91

G

generaliserad uppfattning 84 generalisering 59 gryende aspekt 43

H horisontell diskurs 126

I innebörd 58 Innehåll 73 innehållsområde 73 intersubjektiv 19

K

kombinatoriska/kreativa handlingar 91 konstens psykologi 91 konstituerad 31 konstruktivistiskt perspektiv 34 kontext 72

L languaging 19 levt rum 112 linguistic literacy 49 logisk positivism 16 lärande 75 lärandeobjektet 73

M

Mead, George 52 Merleau-Ponty, Maurice 28 metakommunikation 82 metalingvistisk medvetenhet 44 metamarkörer 51

Mind in Society 53 monolingvistisk norm 102 Montessori, Maria 117 multilingvistiska normen 107 multimodala 106 möjlighetsrum 87

N

Noddings, Nel 124

O obuchenie 22 omsorg 122 fenomen 124 uttryck 124 omsorgsteori 124 ordbetydelse 59

P pedagogik 71 pedagogisk karaktär 83 peka ut något för någon 74 perezhivanie 22 planerat rum 112 praktik 121 proximal utvecklingszon 53 pseudobegrepp 60

R recognition 48 reell (optisk) 41 reflekterat begrepp 33

Reggio Emilia-filosofin 90 rörelsespråkande 87 rörelsespråklighet 88

S sensorisk 95 se någonting som 42 shift 108 signifikanta symboler 52 socialt rum 112 som om 31 som är 31 sonderande tal 36 språk 10 livsform 18 struktur 17 uttryckande 17 språkande 19 språkets epistemologiska funktion 29 språk-lek-lighet 90 språkligheter 9 språklig litteracitet 49 språklig medvetenhet 44 stance 108 subjektiv 19 symbolmedvetenhet 49

T techne 28 teori 57 term 57 Tractatus logico-philosophicus 16 translanguaging 108 transspråkande 108 transspråkande förhållningssätt 108 tvåspråkighet 103 Tänkande och språk 21

U undervisning 123 uppfattat rum 112 uppfattning 75 upplevelsebaserad uppfattning 84

V vardagligt begrepp 33 vardaglig uppfattning 84 vardagsspråk 122 vardagsspråksfilosofin 16 vertikal diskurs 126 vetenskapligt begrepp 33 vokala gester 52 Vygotskij, Lev Semjonovitj 20

W Wittgenstein, Ludwig 16

Z

ZPD 53

Å

återskapande/reproduktiva handlingar 91 Ä

äkta begrepp 60 ämne 73

Ö öppna upp möjlighetsrum 113

Med ett dynamiskt och vidgat språkbegrepp ses språk som en uttrycksresurs för meningsskapande, för dialog och för reflektion. Att stödja barns språkutveckling i förskolan utifrån en dynamisk språksyn innebär att göra barn uppmärksamma på, och medvetna om språkets resurser. I boken visas hur man genom att öppna upp möjlighetsrum kan skapa miljöer och situationer för dialogiska möten och meningsskapande, men även hur språkande kan användas för att få barn att komma till uttryck.

Centrala aspekter och teorier som presenteras kopplas tydligt till exempel från undervisningspraktik och forskning, vilket ger läsaren ingångar till en komplex förståelse av vad språk, språkande och (fler)språkighet kan vara och bli. Härigenom kommer även barnens röster – verbala, kroppsliga, estetiska – till uttryck. Varje kapitel avslutas med en pedagogisk slutsats som kan ligga till grund för samtal och diskussion.

Boken vänder sig till förskollärarstuderande och till alla som arbetar pedagogiskt med yngre barn.

Annika Åkerblom är docent i pedagogik och har lång erfarenhet av undervisning och forskning som rör förskolebarns språkanvändning, meningsskapande och flerspråkande.

Best.nr Tryck.nr 47-14964-3 47-14964-3