9789147145898

ANLÄGGNINGSARBETE

ISBN 978-91-47-14589-8

© 2023 Michael Åhström, Per-Olof Alvunger (kap 7) och Liber AB

Framtaget i samverkan med BYN, Byggbranschens yrkesnämnd

REDAKTÖR Börje Asprell

TEXTBEARBETNING Bibbi Fagerström

FORMGIVARE Eva Jerkeman

BILDREDAKTÖR Christer Lotzner, Mikael Myrnerts

PROJEKTLEDARE Louise Westin

PRODUKTIONSSPECIALIST Eva Runeberg Påhlman

Första upplagan 1

REPRO Repro 8 AB, Stockholm

TRYCK People Printing, Kina 2023

KOPERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice tfn 08-690 90 00

Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Bildförteckning

conrado/Shutterstock (8)

Cinematographer/Shutterstock 9 (1)

Mikhail Markovskiy/Shutterstock 9 (2)

Imfoto/Shutterstock 10 (1)

Linus Strandholm/Shutterstock 10 (2)

barmalini/Shutterstock 10 (3)

MarchCattle/Shutterstock 10 (4)

Ground Picture/Shutterstoc 11 (1)

skyddsombud.nu 11 (2)

Another77/Shutterstock 12

Rozhnovsky/Shutterstock 14 (1)

PEAB Asfalt AB 15 (1)

Sarawuth Sangwandee/Shutterstock 15 (2)

Phoderstock/Shutterstock 20

kalyanby/Shutterstock. 25

QiuJu Song/Shutterstock 26 (2)

Vadim Ratnikov/Shutterstock 32

Vladimir Trynkalo/Shutterstock 33

Pritec Vaculyft AB 36 (2)

Renta 37–38(1)

bogdanhoda/Shutterstock 40 (1)

ArtvarkFilm/Shutterstock 42 (1)

Bespaliy/Shutterstock 42 (2)

kanvag/Shutterstock 44 (3)

Ahsells 46 (3)

Andrey tiyk/Shutterstock 47 (2)

Virrage Images/Shutterstock 51

Elmar Langle/Shutterstock 53 (4)

Christer Lotzner 55 (1)

Viktollio/Shutterstock 57

Suri_Studio/Shutterstock 58

Ahsells 97

lassedesignen/Shutterstock 98

ValerioMei/Shutterstock 99

Paramonov Alexander/Shutterstock 101 (1)

Andriy Solovyov/Shutterstock 101 (2)

Ramboll 106

ANATOLY Foto/Shutterstock 115 (1)

Tra fi ksäkerhetsverket 115 (2)

jocic/Shutterstock 117

Sallehudin Ahmad/Shutterstock 122 (2)

Stock for you/Shutterstock 134

EOS5D/Shutterstock 135

Tra fi kverket 136

Wirestock Creators/Shutterstock 145

ANGHI/Shutterstock 152 3

Martin Lisner/Shutterstock 154

Glenn Lundmark 157

Vladimir Nenezic/Shutterstock 158 (1)

Christer Lotzner 158 (2)–160

Dala Construction AB 161 (1)

Glenn Lundmark 161 (2)

ABONI 162

Glenn Lundmark 163–164

Petro Perutskyi/Shutterstock 165

Uldis Laganovskis/Shutterstock 167

Glenn Lundmark 168

Another77/Shutterstock 169 (1)

Creativa Images/Shutterstock 169 (2)

MVolodymyr/Shutterstock 169 (3)

Another77/Shutterstock 170

Mark Agnor/Shutterstock 171

Lubos K/Shutterstock 173

Uldis Laganovskis/Shutterstock 175

dobrik/Shutterstock 176

Olga Vorontsova/Shutterstock 178 (1)

artmois/Shutterstock 178 (2)

Glenn Lundmark 179—180

Sergii_Petruk/Shutterstock 181

Glenn Lundmark 183

Another77/Shutterstock 170

vodograj/Shutterstock 176

muratart/Shutterstock 190

jgorzynik/Shutterstock 191 (1)

Roland Magnusson/Shutterstock 191 (2)

Mendbil/Shutterstock 197

Lazy_Bear/Shutterstock 199 (2)

AMatveev/Shutterstock 214

Linus Strandholm/Shutterstock 215

3D-Horse/Shutterstock 216 (1)

Maksim Safaniuk/Shutterstock 216 (2)

Mikel Dabbah/Shutterstock 216 (3)

chaphot/Shutterstock 217 (1)

rafvision/Shutterstock 217 (2)

erlucho/Shutterstock 218 (1)

Dmitry Kalinovsky/Shutterstock 218 (2)

Art Konovalov/Shutterstock 218 (3)

Piqture Kreatif/Shutterstock 218 (4)

Mapleman13/Shutterstock 218 (5)

Art Konovalov/Shutterstock 219 (1)

algre/Shutterstock 219 (2)

Edvision/Shutterstock 219 (3)

unbok/Shutterstock 220 (1)

Christian Nastase/Shutterstock 220 (2)

Andriy Solovyov/Shutterstock 220 (3)

Germanova Antonina/Shutterstock 221 (1)

Baloncici/Shutterstock 221 (2)

Creativa Images/Shutterstock 221 (3)

Renta 222 (1)

ario Sabljak/Shutterstock 222 (2)

Övriga illustrationer och fotografier: Svante

Ahlsén

Omslag: Kjell-Arne Larsson/TT

Du anläggare!

Anläggningsyrket är varierande och spänner över flera olika områden. Det kan var alltifrån stora infrastrukturprojekt till detaljer i staden med torg och parker.

Anläggarna har knutit samman våra städer och kulturer med varandra genom århundradena. Yrket har alltid varit ett arbete nära naturen, där man måste ta hänsyn till väder och vind. Vägar, järnvägar och broar är några exempel på vad anläggarna har byggt.

Du som väljer att bli anläggare kommer att få ett yrke som erbjuder dig en spännande utmaning. För att bli en bra anläggare, med alla de möjligheter som yrket innebär, behöver du en bred kunskap. Du behöver kunna arbeta på ett säkert sätt och också känna till ny teknik och nya maskiner.

Förhoppningen är att den här boken kommer att ge dig en bra grund att stå på inför ditt kommande arbetsliv.

Lycka till!

Innehåll

Du anläggare! 3

Anläggningsarbete 7

1 ANLÄGGNINGSBYGGANDE

OCH ORGANISATION 8

Ledning och organisation 10

2 BYGGMATERIAL 12

Ballastmaterial 13

Jordarter 19

Bitumenbunden massa 20

Betong 25

Cement 28

Ballast 30

Vatten 31

Tillsatsmedel 31

3 MARKBYGGNAD 32

Beläggningar för gator, torg och parker 33

Betongplattor eller marksten 35

Gatsten 39

Kantstöd 42

Grönytor – gräs, planteringar och träd 47

Murar 52

Kallmur 53

Bruksmur 54

Trappor 56

4 VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR 58

Vatten- och avloppsanläggningar 60

Vatten 62

Vattenledningar 63

Avloppsledningar 65

Dräneringsledningar 66

Rörmaterial 67

Brunnar 67

Betäckningar 72

Anordningar 73

Utförande 77

Ledningsgrav och ledningsbädd 79

Utspetsning 81

Länshållning 84

Läggning och fogning 85

Deformationskontroll 90

Underhåll 91

5 ATT BYGGA GATOR OCH VÄGAR 98

Vägen som länk mellan kulturer 99

Vägen mot modernt vägbyggande 101

Vägbyggnadsmaterial i går och i dag 102

Ansvar för väg och underhåll 102

Planering 104

Lagar och föreskrifter 104

Projektering 105

Arbetshandlingar 106

Vägens uppbyggnad 107

Slänter och diken 110

Dimensionering av överbyggnad 112

Överbyggnadens material 116

Avvattning – diken och trummor 123

6 BROBYGGNAD 134

Brotyper 136

Att välja brotyp 139

Konstruktion och utförande 139

Brokonstruktion 140

Underbyggnad 141

Överbyggnad 143

Lager 149

Övergångskonstruktioner 151

Räcke 152

Drift och underhåll 153

7 BELÄGGNINGSTEKNIK 154

Krav på beläggning 155

Tillverkning av asfalt 157

Olika typer av asfaltverk 157

Stenmaterial i asfalt 158

Att torka stenmaterialet 160

Att blanda asfaltsmassan 162

Att lägga ut asfaltsmassa 164

Förarbeten 165

Olika bitumen för att klistra en yta 166

Klistringsarbetet 167

Maskinläggning 168

Traktordelen 168

Skriden 170

Olika skridtyper 173

Förberedelse före utläggning 175

Att lägga ut asfalt för hand 176

Att reparera asfaltsbeläggningar 177

Värmebeläggningar – utläggning av asfalt med uppvärmning och eventuell återvinning av befintlig asfalt 179

Hälsa, säkerhet och miljö vid asfaltstillverkning 181

Skador och underhåll av beläggningar 186

8 JÄRNVÄGSBYGGANDE 190

Järnvägens historia 191

Järnvägens uppbyggnad 192

Driften och regler för järnvägsanläggningar och järnvägstrafik 193

Teknik och olika begrepp 194

Tåg och fordon 194

Banan 196

Signalsystem och trafikledningssystem 197

Elförsörjning 198

Hastighet och axellast 200

Banans uppbyggnad 201

Banöverbyggnad – spår och ballast 201

Räler 202

Rälsbefästning och mellanlägg 204

Sliprar 205

Ballast 206

Spårväxlar 207

Att bygga spår 208

Banunderbyggnad 209

Spårgeometri 210

Rälsförhöjning 211

Övergångskurvor 211

Spårlutningar och vertikalkurvor 211

Spårlägesfel 212

Fritt utrymme 212

Drift och underhåll 213

Banunderhåll 213

9 ANLÄGGNINGSMASKINER 214

Schaktmaskiner 216

Grävmaskiner 217

Lastare 218

Transportfordon 219

Betongbil och pumpbil 220

Asfaltutläggare 220

Packningsmaskiner 221

Skyddsutrustning 222

SAKREGISTER 223

Anläggningsarbete

Den här boken innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurser:

▶ Anläggning − gröna ytor

▶ Anläggning – ledningsbyggnad

▶ Anläggning – stensättning

▶ Anläggning – vägbyggnad, som ligger som fördjupning till yrkesutgången Väg- och anläggningsarbetare.

Tillsammans med Libers digitala läromedel Anläggningsarbete digital, i serien Bygg 724, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna i det centrala innehållet för kurserna.

För mer information om kurserna gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se.

1 ANLÄGGNINGSBYGGANDE OCH ORGANISATION

Anläggningsbyggande är ett arbete som handlar om att bygga samhällets olika kommunikationer. Man kallar det för infrastruktur. Ett modernt samhälle måste ha bra anläggningar för bland annat vatten, avlopp, broar, järnvägar och elektricitet för att fungera.

Yrket som anläggare är omväxlande och anläggare arbetar ofta utomhus. Arbetet kan vara fysiskt tungt. Det betyder att det kan vara tungt för kroppen. Men arbetet har blivit mindre och mindre tungt. Det beror på att man har ny byggteknik och nya material.

De som kallas anläggare kan höra till flera olika grupper av yrken. Anläggare kan till exempel vara anläggningsarbetare, trädgårdsanläggare, stensättare, plattsättare, rörläggare, järnvägsanläggare, brobyggare, beläggningsarbetare och maskinförare. Arbetsuppgifterna för de olika yrkena kan vara väldigt olika. Det kan vara att göra gjutningar i betong och att bygga och sköta planteringar.

De två branscherna anläggningsbranschen och byggbranschen skiljer sig åt. En stor skillnad är att arbetet inom anläggning handlar mycket om samarbete mellan anläggare och maskiner. I byggbranschen är arbetet mer som ett hantverk.

Ledning och organisation

En organisation för ett anläggningsprojekt kan se ut på olika sätt. Det som bestämmer hur organisationen ser ut är vilka arbetsuppgifter som ingår i projektet. Andra saker som bestämmer hur organisationen ser ut är hur lång tid projektet får ta och hur mycket pengar det får kosta. Hur man organiserar projektet beror också på vilken arbetskraft och vilka maskiner man behöver.

Den som leder organisationen kallas för platschef. En platschef har ofta ansvar för flera arbetsplatser. Platschefen har det juridiska och ekonomiska ansvaret för att man når projektets mål. Platschefen har också ansvar för att man följer lagar och bestämmelser. Om det är mindre byggen kan platschefen också vara arbetsledare.

Arbetsledaren har ansvar för att arbetet följer planerna. Arbetsledaren har också ansvar för att arbetet blir tekniskt och ekonomiskt rätt gjort. I stora byggen med många olika arbetsmoment finns ofta flera arbetsledare som leder olika delar av arbetet.

På vissa större byggen finns också planeringsingenjörer. Planeringsingenjören samlar in uppgifter om hur arbetet går. Planeringsingenjören kontrollerar också att resultatet stämmer med de mål som finns för produktionen och kvaliteten.

Alla byggen ska också ha kvalitetssamordnare och arbetsmiljösamordnare. Samordnaren har ansvar för att beskriva arbetsmiljön, miljön och kvaliteten utifrån de krav och lagar som gäller för projektet.

Ett skyddsombud är en anställd som har blivit vald av facket. Skyddsombudet är ett ombud för alla sina arbetskamrater.

Skyddsombudets uppgift är att tillsammans med arbetsgivaren göra arbetsmiljön trygg och säker. Skyddsombudet ska också kontrollera att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen. Skyddsombudet har rätt att stoppa arbetet om det finns fara för de anställdas liv, eller om det finns risk för att de blir sjuka av miljön på arbetsplatsen.

Alla arbetsplatser med minst fem arbetstagare ska välja ett skyddsombud. Om det inte finns något fack som kan välja ett skyddsombud kan de som arbetar på arbetsplatsen välja ett skyddsombud själva. Att välja ett skyddsombud är en rättighet och inte en skyldighet.

Arbetsgivaren har alltid det högsta ansvaret för arbetsmiljön.

2 BYGGMATERIAL

Några av de viktigaste materialen vid anläggningsbyggande är berg, jord och bitumen. De kallas för grundmaterial. Man kan förbättra grundmaterialen. Då blir de produkter som till exempel betong, cement, asfalt, ballast och material för olika vegetationsbäddar.

Nu för tiden har kunskapen om produkterna blivit större, och kraven har ökat. Byggare och anläggare förväntar sig att de produkter som kommer till arbetsplatsen ska ha egenskaper som gör att anläggningsarbetet blir bra. Produkterna ska också vara av en bra sort.

Ballastmaterial

Ett viktigt råmaterial i anläggningsbyggande är berg. Berg har förbättrats och blivit till ballast. Ballast är krossat berg, naturgrus eller återvunnet material. Man använder krossat berg till ballast. Det beror på att naturgrus är ett material som kan ta slut. Dessutom använder man allt oftare naturgrus för vattenrening.

Det var i slutet av 1700-talet som skotten John McAdam upptäckte att krossad sten var mycket bra att använda för att bygga vägar. Namnet på den sortens sten blev makadam.

Man använder materialet ballast för anläggningsbyggande och för att bygga vägar och järnvägar.

Material av berg finns också som specialprodukter för reningsverk och i industrin. Det kan till exempel vara som sand för gjutning.

Makadam vid husbygge, vägbygge och järnvägsbygge.

Egenskaper och tillverkning

Man tillverkar ofta ballast nära platsen för anläggningsbyggandet. Det beror på att ballast är tung och svår att hantera. Det gör också ballasten svår att transportera.

De bergarter som man använder till ballast är de magmatiska, hårda bergarterna. Magmatiska bergarter har bildats genom utbrott från jordens inre. Exempel på dessa bergarter är granit, gnejs och diabas. Det finns yngre, sedimentära bergarter, men de är inte lika bra till ballast. Exempel på en sådan bergart är sandsten. Bergarter som innehåller glimmer är inte heller så bra, eftersom de lätt tar upp vatten. Det gör att de kan skadas av is och frost.

Tra fiken på vägarna har ökat. Det innebär att kravet på materialet till vägbeläggning också har ökat. Man ställer därför större krav på att det är rätt beståndsdel, färg och tålighet.

För att vara säker på att materialet har rätt kvalitet kontrollerar man det noga genom att ta prover flera gånger. Man tar prover på råmaterialet och på det färdiga materialet som ska användas. Många som tillverkar material till vägbeläggning intygar att produkterna, bearbetningen och tjänsterna är bra. Det betyder att den som köper produkterna kan vara säker på att produkterna uppfyller förväntningar och gällande krav.

Mätning av temperaturen i lågtempererad asfalt. När man lägger asfalt med lägre temperatur minskar man åldrandet i bindemedlet. Utsläppen av växthusgaser minskar också och det går åt mindre energi. Dessutom blir arbetsmiljön bättre.

▶ kornfördelning

▶

▶ kornens form

▶ kornens hållfasthet och hårdhet – förmågan att stå

att det nöts av

▶ vattenuppsugningsförmåga.

Vilka egenskaper som är viktiga beror på vilken slutprodukt materialet ska användas till. Några viktiga egenskaper är:

kornens renhet – fritt från föroreningar

emot

1 Avtäckning, borrning 2 Laddning, sprängning

3 Lastning

5 Krossning

4 Matning

6 Sortering

Fraktioner 4–8

Sortering 4/8

Bergmaterial finns i olika sorteringar. En sortering har samma storlek på kornen inom vissa gränser.

Korn som är mindre än den undre gränsen kallas underkorn.

Korn som är större än den övre gränsen kallas överkorn.

Här är några vanliga sorteringar med beteckningar:

Beteckning Benämning − användningsområde

0/4

Betongsand

0/8 Betonggrus − rörgravsgrus

4/8

8/16

Gårdssingel – gårdsgrus

Ärtsingel – betongballast – makadam

Exempel sortering 4/8.

Det fi nns fl er krav som inte står i tabellen. Man kan läsa om kraven i Trafikverkets

TRVK Väg, Allmänna tekniska beskrivningar för vägkonstruktion och i Svensk Byggtjänsts AMA Anläggning, Allmän material- och arbetsbeskrivning.

Exempel på regler för ballast:

Användning Regler

Ballast i betong SS-EN12620, SS 13 70 03

Överbyggnadsmaterial för vägarSS-EN12620, SS-EN 13285

Förstärkningslager

Bärlager

Slitlager

Överbyggnadsmaterial för vägarSS-EN 13043

Asfalt

Betong

Makadamballast för järnvägSS-EN 13450, Banverkets BVS 585.52

Egenskapskrav för olika ändamål

I byggregler och Europastandarder SS-EN står det vilka krav man ställer på olika bergmaterial som man ska använda för olika sorters byggande.

Att hushålla genom att återvinna

Grus är en tillgång som kan ta slut. Därför har återvinningen av bergmaterial ökat. Man river upp gamla vägkroppar och använder dem som bankfyllning. Man använder dem till exempel också som konstruktionsmaterial för bullervallar. Krossade betongkonstruktioner använder man som byggnadsmaterial till vägar. Och asfalt kan man återanvända till 100 procent. Det beror på att tekniken har utvecklats.

Det pågår ett arbete med att förbättra hela återvinningsprocessen. Man vill ha enhetliga normer och se till att återvinningsprocessen blir bra.

Jordarter

Jorden innehåller sönderdelat berg. Det kallar man för jordart. Exempel på jordarter är morän och lera. Andra exempel är rester av organismer som torv och dy eller kemiska utfällningar.

JordarterKornfraktionKornstorlek

Man använder jordarter som fyllning, tätningslager, förstärkningslager och obundna bärlager.

Jordarter med mycket sönderdelat berg delar man in i olika klasser efter storleken på kornen.

De finkorniga jordarterna använder man för att tillverka jord för plantering.

Bergmaterialindustrin delar in jordarterna på det här sättet:

▶ Hur jordarten har bildats.

▶ Vilken typ av material som jordarten innehåller.

▶ Vilken grupp av sortering som kornen i jordarten tillhör.

▶ Om det finns risk för att jordarten fryser och hur mycket vatten jordarten släpper igenom.

▶ Hur jordarten slits och hur stark den är.

▶ Vilken förmåga jorden har att suga upp vatten.

Morän är den vanligaste jordarten i Sverige. Den innehåller block, sten och sand.

Naturgrus har länge varit en viktig produkt. Naturen har rundat av kornen och sorterat dem i storleksordning. Gruset är därför lätt att hantera. Det passar mycket bra när man tillverkar betong. De runda kornen gör att det går åt mindre cement. De runda kornen gör också betongen lättare att arbeta med.

De jordarter som man använder till anläggningsarbeten ska följa kraven i AMA Anläggning eller bygghandling.

Bitumenbunden massa

Bitumen är ett gemensamt namn för bindemedel av asfalt och tjära. De löser sig i kolsvavla. Asfalt är bitumenbunden massa. Den är en blandning av stenmaterial och bituminöst bindemedel. När man har lagt ut och packat den bitumenbundna massan kallas den för asfaltbetong eller gjutasfalt. Man kan även använda asfalt för tätskikt.

Oljegrus är inte samma sak som asfaltbetong.

Vilken bitumenbunden massa man

väljer beror på slitlager och mängden tra fik. Man väljer utifrån:

▶ slitagetålighet

▶ bärförmåga

▶ friktion

▶ dräneringsförmåga

▶ ljushet

▶ bullerdämpning.

Bitumen är ett mörkbrunt till svart material. Det har en bindande förmåga. Bitumen består mest av kolväten och man tillverkar det av petroleum. Petroleum är en blandning av olika kolväten som har bildats av växter som inte förmultnat. Processen tar ungefär 100 000 år. Det finns också färdigblandat bitumen i naturen. Det heter naturasfalt.

När man renar råolja är bitumen det tyngsta ämne som kommer ur bearbetningen. Den bästa råoljan kommer från Venezuela.

Kolväten är svårlösliga i vatten men de löser sig i fetter.

När bitumen transporteras hålls det flytande vid en temperatur som ligger mellan 140 och 200 grader Celsius.

Att lägga asfalt.

I vanlig rumstemperatur kan bitumen vara fast eller mycket hård. Man använder hård bitumen för asfalt med hög tra fikbelastning. Man använder också hård bitumen i varma länder. Om man ska använda bitumen i kallare länder använder man mjukare bitumen. Annars finns det en risk för att beläggningen spricker och går sönder när underliggande lager rör sig på grund av tjäle. Man använder också mjukare bitumen på vägar med låg tra fikbelastning.

Egenskaper och tillverkning

Vid asfaltverk blandar man asfalt (bitumen) och krossad sten. Genom att variera stenmaterial, fraktion och bindemedel kan man få fram olika egenskaper för den färdiga beläggningen. Vilka krav som gäller för bitumenbundna material står i Tra fikverkets TRVKB Bitumenbundna lager, TRVK Väg och AMA Anläggning.

Man tillverkar bindemedel genom att destillera råolja. Man får bitumenlösning när man blandar bitumen med lösningsmedel. Olika lösningsmedel har olika flyktighet. Därför påverkar lösningsmedlet egenskaperna hos bitumenlösningen. När man ska tillverka oljegrus behöver man ett lösningsmedel som avdunstar långsamt. Man tillverkar bitumenemulsion genom att finfördela bitumen i vatten som innehåller emulgatorer och andra kemikalier.

emulsion : en blandning av två vätskor som inte brukar blanda sig lätt, ett exempel är vatten och olja

emulgator: en tillsats som man använder för att ge en jämn blandning

NYA ORD

Asfaltsverk i Västberga, Stockholm.

Viskositet

Man prövar viskositeten med en kapillärviskosimeter eller utloppsviskosimeter.

Man brukar avgöra och redovisa

egenskaperna hos bitumen när det gäller:

▶ viskositet

▶ penetration

▶ mjukpunkt

▶ brytpunkt

▶ duktilitet eller tänjbarhet

▶ beständighet.

100 g

Penetration

Man prövar penetrationen med ett penetrationsprov.

100 g

utloppsviskosimeter

kapillärviskosimeter

penetrationsprovning

Mjukhet

Man avgör mjukheten genom att pröva den med en så kallad kulmetod eller ringmetod.

Brytpunkt

Man avgör brytpunkten och temperaturen när bindemedel övergår från segt till sprött tillstånd. Det avgör man enligt den så kallade Fraas-metoden.

Duktilitet

När man prövar duktiliteten eller tänjbarheten gör man ett dragprov med en förutbestämd utdragshastighet.

Avgöra mjukheten.

Ett tunt skikt av bindemedel böjs allteftersom temperaturen sänks.

Pröva duktiliteten.

ANLÄGGNINGSARBETE

Den här faktaboken beskriver vad det innebär att arbeta som anläggare. Den är tänkt att ge en bred bild av vanliga anläggningsområden som ingår i yrket.

Boken går igenom arbetstekniker och material. Den beskriver stegvis de arbetsmoment som ingår i ett byggnadsprojekt, när man anlägger vatten- och avloppsanläggningar, vägar, gröna ytor, broar, järnvägar med mera. De maskiner som behövs för arbetet tas också upp.

Boken tar även fasta på att det finns risker i arbetsmiljön, och ger tips på hur du kan arbeta på ett säkert sätt.

Tillsammans med Libers digitala läromedel, Anläggningsarbete Digital, som bland annat innehåller övningsuppgifter och inlämningsuppgifter, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i kursen.

På liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet.