REVIDERAD KURSPLAN LGR22
Ä
B R O A K R E N
L
Boken om SO 1–3
Linda Engvall
isbn 9789147143795 © 2015 Linda Engvall och Liber AB Redaktör: Karin Örn Bildredaktör: Nadia Boutani Werner Formgivare: Sara Ånestrand, Marta Coronel Produktion: Eva RunebergPåhlman Omslag: Sara Ånestrand, Marta Coronel (form), Jonas Burman (illustration) Illustrationer: Jonas Burman, Matilda Salmén,
Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2021
bildförteckning Boutani Werner, Nadia 43 Engvall, Linda 21, 41, 54, 55, 64, 69, 71, 73, 77, 89 Good, Anders/IBL Bildbyrå 166 Övriga fotografier Shutterstock
Koperingsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen . Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden . BONUSavtal tecknas mellan upphovsrätts organisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t .ex . kommuner och universitet . Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material . Såväl analog som digital kopiering regleras i bonusavtalet . Läs mer på www .bonuscopyright .se . undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten . Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet .
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08690 90 00 www .liber .se Kundservice: tfn 08690 93 30, fax 08690 93 01 epost: kundservice .liber@liber .se
Innehåll
Välkommen till Boken om SO 1–3 . . . . . . . . 4 Bokens byggstenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Hur du använder Boken om SO 1–3 . . . . . . . . . . . . . 8 Boken om SO 1–3 och läroplanen . . . . . . . . . . . . . . 10 Kapitel för kapitel kopplat till det centrala innehållet i läroplanen . . . . . . . . . . 12 Kunskapskrav – för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Hur tar man sig an en faktatext?. . . . . . . . . . . . . . . 17 Arbetssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Elevdelaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Utvärdering och bedömning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Tankar om världen vi lever i . . . . . . . . . . . . . . . 24 Vad är SO? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
1.
2.
3.
Du och jag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
9.
Bilder av jorden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Hur funkar kartan? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92
10. Alla har rätt till ett bra liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Barnkonventionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Vem ska få bestämma? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Vart ska 3B åka på klassresa? . . . . . . . . . . . . . . . . . 100
11. Historiska källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Arkeologer lägger pussel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104
12. Istiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 13. Forntiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108
Förr i tiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Hur bodde man förr? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Hur lekte man förr?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Ester berättar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
114 116
Tillåtet och förbjudet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
4.
Jobba och tjäna pengar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Tänk om ingen gick till jobbet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Vad har vi pengar till? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
5.
Vi bor i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Människor vill bo där det är lätt att leva. . . . . . . 56 Hem kan se olika ut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Människor flyttar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
Människan och naturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Massor av sopor!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
7.
Hur kom vi hit?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Vår art: Homo sapiens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
Poppes kompisar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Rättvist och orättvist. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Regler i trafiken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
6.
8. Liv på planeten jorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84
Religioner och tro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Kristendomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Berättelserna om Jesus ur Bibeln . . . . . . . . . . . . . . . 70 Judendomen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Berättelser ur Tora . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Islam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Berättelser ur Koranen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Koranen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Den gyllene regeln. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Fira en högtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82
Jägarstenåldern – tiden då man flyttade . . . . . . En vårdag för 7000 år sedan . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bondestenåldern – tiden då man började odla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Människorna bodde i långhus . . . . . . . . . . . . . . . . Bronsåldern – tiden då man gjorde saker i brons. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det var skillnad mellan de rika och de fattiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Järnåldern – tiden då man började göra saker av järn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . På en järnåldersgård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gården var människornas centrum. . . . . . . . . . . . Vikingatiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skrifter om vikingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
110 112
118 120 122 124 126 128 130
15. Mytologi är som spännande sagor. . . . . 132 Nordisk mytologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Världen som ett träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur Tor fick tillbaka sin hammare . . . . . . . . . . . . Grekisk mytologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bråket om guldäpplet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
132 134 135 136 137
Kopieringsunderlag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Utvärderingsfrågor: Kan du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Elevens självbedömning: Kunskapsresan . . . . . 168
Välkommen till Boken om SO 1–3 Några ord från författarna till grundboken I skolan har vi länge arbetat med SO och NO i temablock, som återkommande traditioner i varje årskurs. Ämnen som t.ex. bild och musik passade bra att integrera. Men när Lgr 11 kom behövde vi tänka till och revidera de olika temaområdena. När man gör det ligger det nära till hands att man lägger till det nya, med följden att man inte hinner med allt. Eller att det blir stressigt. Vi insåg då att vi inte bara kunde lägga till, utan också behövde stryka det som inte om nämndes i nya läroplanen. I vissa fall behövde vi flytta vårt fokus, för att vara säkra på att vi lät eleverna träna och utveckla rätt förmågor. Vi började fundera på hur man garanterar att eleverna får allt som verkligen står i kursplanen för SO-ämnena som reviderats i Lgr 22. Att ha en samlad SO-bok för åk 1-3 kändes då som en garanti för att eleverna inte missar något i det centrala innehållet. En bok som ger eleverna förutsättningar att utveckla alla förmågor för att kunna nå kunskapskraven. Men det skulle också vara en bok som var rolig att läsa och titta i. Boken om SO 1–3 blev därför en bok med stor variation av spännande bilder och lättlästa texter, skriven för att passa de yngsta eleverna i början och sedan stegvis bli mer avancerad och ordrik. Det blev en bok där allt i det centrala innehållet finns med, på ett noga genomtänkt sätt. Vi valde att inte uttala att några vissa kapitel skulle höra till någon speciell årskurs, för att möjliggöra för dig som lärare att kunna bestämma det själv. Varje kapitel i boken kan också byggas ut, men det är ju just det som är en av tjusningarna med läraryrket – att det finns utrymme för egen kreativitet. Vi hoppas att Boken om SO 1–3 kan förena glädje med nytta och att den blir lika uppskattad av barnen som av dig som lärare! Annica Hedin och Elisabeth Ivansson
4
Några ord från författaren till Lärarboken Boken om SO 1–3 Lärarboken har en tydlig koppling till Lgr 22. I Lärarboken finner du tips på frågor och aktiviteter som utmanar elevernas sätt att tänka och förhålla sig till sig själva och till människorna i sin omvärld. Boken bygger på ett språkutvecklande arbetssätt och innehåller förslag på olika teman. Det tematiska arbetssättet synliggör hur olika ämnen integrerar och samspelar med varandra. Detta skapar en kreativ lärmiljö för eleverna och kunskaperna sätts i ett sammanhang. Genom de olika komponenterna i serien Boken om SO 1–3 utvecklar eleverna sina första ämneskunskaper inom de samhällsorienterade ämnena. Vem är jag? Vem är du? Vilka är vi alla tillsammans som en grupp? Med dessa frågor startar Boken om SO 1–3. Syftet med Lärarboken blir således att inledningsvis ge eleverna metoder och verktyg som utvecklar elevernas kunskaper och ger dem förståelse för sina egna och andras olika åsikter och intressen. Visionen är att Boken om SO 1–3 tillsammans med Lärarboken ska entusiasmera och engagera dig som lärare att ge eleverna förutsättningar att utveckla sina förmågor och kunskaper i de samhällsorienterande ämnena. Målet är att eleverna själva ska bli aktiva aktörer i samhällslivet och det livslånga lärandet. I Lärarboken får du stöttning i hur du kan bedriva undervisningen genom ett demokratiskt förhållningssätt. Eleverna ska inte bara lära sig vad demokrati är, utan undervisningen ska även bedrivas i demokratiska arbetsformer för att förbereda eleverna att aktivt delta i samhällslivet och utveckla deras förmåga att ta personligt ansvar. Min förhoppning är att Boken om SO 1–3 Lärarboken ska ge dig och dina elever de verktyg som krävs för att påbörja er kunskapsresa tillsammans. Linda Engvall
5
Bokens byggstenar Boken om SO 1–3 är en faktabok innehållande texter och inspirerande bilder som väcker nyfikenhet och förklarar olika begrepp, modeller och fenomen inom de samhällsorienterande ämnena . Bokens 14 kapitel anknyter helt och hållet till intentionerna med och innehållet i Lgr 22 med syfte, förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav .
Vad är SO?
Lodjuret Lovis, som redan på grundbokens omslag funderar över vad SO är, dyker upp här och var i boken för att kommentera innehållet . Lovis fungerar lite som en lekfull och nyfiken guide in i de samhällsorienterande ämnena .
Jobba och tjäna pengar
Jobba och tjäna pengar
Jobba och tjäna pengar Eller yrken Det finns många olika jobb. kan du hitta som det också kallas. Vilka på bilden?
Berätta! • Vad vill du arbeta med när du blir stor? • Vilka yrken tycker du är viktiga?
Kapitlet Jobba och tjäna pengar s. 28–29 29 28
Många kapitel i grundboken börjar med ett uppslag som ger en vardaglig ingång till det som avsnittet handlar om . Den elevnära tonen i texten och valet av bilder ska väcka intresse och få eleverna att vilja veta mer om sig själva och sin omvärld, men också att inventera sina förkunskaper . Glöm inte att det är viktiga saker det handlar om! Alltifrån livsfrågor och trafikregler till viktiga ord och begrepp som eleverna behöver känna till för att kunna hänga med i diskussioner om människans uppkomst och berättelser om gudar och hjältar .
6
Förr i tiden Förr i tiden
Ester berättar Viktor och Ida sitter i gammelmormor Esters kök och fikar. Ester berättar att hon hade en bra barndom. Det var ganska fattigt och svårt på många sätt, men det var lugnare och skönare än nu. Idag bor Ester i en modern lägenhet med riktig toalett och en dusch med varmt och kallt vatten. Det låter kanske konstigt, men det var inte självklart när Ester var liten. Då hade de inget vatten alls i sitt hus, utan hämtade det från en å. Så det gällde att inte slösa när man skulle koka potatis eller tvätta sig. Och tvätta sig, det gjorde man i köket för det fanns varken badrum eller toalett inne i huset. Men ute på gården hade familjen ett dass dit de gick för att gå på toa. I familjens hus fanns det förutom köket, ett rum där hela familjen sov och ett finrum som de bara använde när det var kalas. Det fanns ingen el i huset. Så när det blev mörkt tände man ljus och fotogenlampor.
Det här fotot är ungefär 90 år gammalt. Det visar familjen Kull: mamma Lisa, pappa Nils och barnen Ebba, Ester och Elis. De bodde i ett litet hus på en gård som hette Västra Lund i Skeda i Östergötland. Den minsta flickan på bilden heter Ester. Hon var bara 3 år när den här bilden togs. Nu är hon gammal och har barnbarnsbarn. De heter Viktor och Ida och tycker det är jättespännande när deras gammelmormor berättar om hur det var när hon var liten.
Ester berättar s. 20–21
Ester
Ester och hennes syskon hade flera jämnåriga kompisar att leka med på granngården. De hittade oftast på egna lekar. När det var sommar och varmt ute byggde de egna små bondgårdar. Stenhögar fick bli hus, grankottar var kor och tallkottar får. Runt gården fanns det gott om hagar, där hade barnen olika små ”lekstugor”. Det var inte riktiga små hus som lekstugor idag, utan fantasistugor. Ester minns en lekstuga hon hade i en hage. Hon hade gjort så fint med riktigt porslin och små låtsasmöbler av stubbar och lådor. Men en dag när hon kom dit hade det varit djur där och bökat runt, allt var förstört. När Ester skulle städa upp, la hon sig på knä. Aj, hon skar sig på det trasiga porslinet och det började blöda ordentligt. Några bandage hade de inte, så mamma Lisa lindade en trasa runt knät för att stoppa blodet. Det fick räcka. Att åka till doktorn och sy var inte att tänka på. Ester har fortfarande ett stort ärr på sitt knä. ”Men vad lekte ni med när ni var inne?” frågar Viktor och tänker på sina tv-spel. Ester berättar att de flesta leksakerna var hemmagjorda. Barnen ritade och klippte ut egna pappersdockor och mammorna sydde tygdockor. Lillebror Elis hade en älsklingsdocka som hans mamma sytt åt honom, den hette Pelle Knack. En gång fick Ebba och Ester en porslinsdocka av sin farmor. Den var så fin och dyr att de inte fick leka med den, utan bara titta på den, där den låg i byrålådan! När Ester var liten var det inte så vanligt med bilar, på landet fanns det inga alls. Ester och hennes syskon gick till skolan. På vintern fick de åka häst och släde med pappa Nils. Familjen Kulls grannar var så fattiga, att de bara hade råd med ett par skor till barnen. Därför fick syskonen turas om att använda dem. Så på vintern gick de bara i skolan varannan dag. ”Vad gjorde ni i skolan?” undrar Ida. ”Ja inte skrev vi på datorer eller iPad” säger Ester och skrattar. ”Vi skrev först med blyerts, sedan med bläckpennor som vi doppade i bläck. I skolbänkarna fanns det ett hål för bläckhornet. Skrev man fel fick man skriva om hela pappret.”
20 21
Högläsningssidor Några kapitel innehåller sidor som ser ut som om de vore tagna ur ett gammalt fotoalbum; de har en gulbrun bakgrund . De innehåller lite mer berättande text och är i första hand tänkta som högläsning av läraren . I SOämnena passar det utmärkt att låta fakta gestaltas i berättelser . Skildringar eller berättelser har också skrivits fram tydligt i Lgr 22 centralt innehåll i årskurs 1–3: ”Skildringar av livet förr och nu … Minnen berättade av människor som lever nu … Berättelser om gudar och hjältar … Några berättelser ur Bibeln …” . osv .
Arbetsböckerna I arbetsböckerna handlar många övningar om begreppsförståelse och förmågan att samman fatta och plocka ut det viktiga i en text . Förmågan att reflektera, ge exempel och argumentera betonas tydligt i läroplanen . Därför har vissa frågor Vadtyckerdukaraktär . Där är inte målet att eleven ska hitta ett specifikt rätt svar, utan just att han eller hon ska reflektera och öva på att resonera och argumentera .
7
Hur du använder Boken om SO 1–3 Lärarboken .
Lärarboken ger många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om SO 1–3. Här finns extra fakta och förslag på hur man kan ämnesintegrera, dokumentera och utvärdera
Syfte med uppslaget Hjälper dig att förstå syftet med det aktuella uppslaget, så du vet vad som är kärnan i varje uppslag.
S. 28–29
Jobba och tjäna pengar
Jobba och tjäna pengar
Jobba och tjäna pengar
Koppling till styrdokumenten Här får du information om vilket centralt innehåll i SO i åk 1–3 uppslaget behandlar.
Det finns många olika jobb. Eller yrken som det också kallas. Vilka kan du hitta på bilden?
Syfte med uppslaget • Att utveckla en helhetssyn över samhällsfunktioner. • Att ge förståelse för hur ett samhälle är uppbyggt och fungerar.
Centralt innehåll i åk 1–3 SO Att leva i närområdet
Ord och begrepp En lista med centrala ord och begrepp ur texten på varje uppslag som behöver synliggöras lite extra, förklaras och kanske belysas flera gånger. De kan också exponeras på en lista någonstans i klassrummet: ”Viktiga ord” eller klassens ”Ordbank”.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. • Yrken och verksamheter i närområdet. 28
Ord och begrepp jobba, jobb, tjäna, pengar, yrken, blir stor, bibliotek, sjukhus, tennishall, guldsmedsaffär, café, polis, taxi, helikopter, ambulans, buss, grävmaskin (m.fl.)
• Om man blir sjuk, finns det vårdcentral, sjukhus eller apotek?
Så här kan du arbeta med uppslaget
• Om man är hungrig, var kan man gå för att äta?
Använd lässtrategin Spågumman: Läs rubriken och titta på bilden. Vad kommer det här arbetsområdet att handla om? Vad betyder ordet yrke? Finns det andra ord som betyder samma sak (synonymer som t.ex. arbete och jobb)? Läs texten. Skriv upp alla yrken som eleverna hittar på tavlan. Förklara att ordet yrke är ett samlingsbegrepp – tänk om inte det ordet fanns, då skulle man vara tvungen att rabbla upp alla olika yrken.
• Finns det polisstation?
Arbetsboken Arbetsbok 1: Jobba och tjäna pengar s. 14–15
Arbeta vidare Tema Upptäcktsresan genom närområdet Undersök närområdet: arbetsplatser Gå ut och undersök vilka arbetsplatser som finns i ert närområde. Förslag på frågor: • Vad finns det för färdmedel?
• Om det skulle börja brinna, finns det en brandstation i närheten? • Kan man klippa sig någonstans? • Finns det bibliotek? Diskutera under promenaden eller när ni har kommit tillbaka i klassrummet. Fortsätt bygga närområdet Lägg nu till bostadshus, affärer, sjukhus, skolor osv. Använd t.ex. kartonger, toarullar och annat som byggmaterial. Drömyrket Vad vill du arbeta med när du blir stor? Vilket är det absolut bästa yrket? Beror det på vilken lön man får? Beror det på om man tycker att det är roligt att jobba med, något som man verkligen är intresserad av? Låt eleverna tänka enskilt först. Sedan sätter de sig två och två och diskuterar. Lyft i helklass. Samla allas drömyrken på tavlan. Är det några som har valt samma yrke eller hur ser fördelningen ut?
• Vilka matbutiker finns det?
46
4711924_BoSO_LH_1-3_INL.indd 46
Faktaboken (elevernas grundbok). Så här ser elevernas egen faktabok (grundbok) ut. Här får eleverna bl.a. möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och hantera begrepp och information.
Digitalt stöd Se liber.se, där digitalt material till lärare och elev finns att beställa.
8
19/02/21 10:36 AM
Så här kan du arbeta med uppslaget Här får du metodiska tips till din planering av arbetet med Boken om SO 1–3. Och du hittar olika exempel på hur undervisningen kan se ut: • • • • •
Hur kan man introducera uppslaget? Vad behöver man veta innan man sätter igång? Hur lyfter man lärandet med hjälp av olika lässtrategier? Hur kan man ämnesintegrera? Finns det mer fakta som kan komplettera innehållet?
Eftersom Lärarboken visar på flera olika ingångar och exempel på arbetssätt och arbetsformer, så hoppas vi att du ska hitta något som passar just dig och dina elever.
Jobba och tjäna pengar
viska yrket istället. En elev i taget visar ett yrke och de andra får gissa.
Kopieringsunderlag
Kopieringsunderlag Vilket yrke? s. 145
Till några av uppslagen finns kopierings underlag som kan användas för att arbeta vidare på olika sätt. Till varje kapitel finns också utvärderingsfrågor och elevens egen självbedömning (som vi här kallar för Kunskapsresan).
Boktips Upptäck Samhälle (2014), Göran Svanelid. Liber. (Kapitlet Ekonomi s. 48-63 innehåller mer fakta till läraren.)
Berätta! • Vad vill du arbeta med när du blir stor? • Vilka yrken tycker du är viktiga?
Länktips ungafakta.se (mer om ekonomi, tips på pyssel och uppgifter för åk F-3)
29
Boktips Vilka yrken är viktiga?
Hänvisning till bl.a. faktaböcker och skönlitteratur som ytterligare kan komplettera uppslagets innehåll.
Låt eleverna först fundera enskilt över vilka yrken som är viktiga. Använd gärna uppslaget s. 28–29 som inspiration. Sedan sätter de sig två och två och berättar för varandra. De ska motivera och tala om varför de anser att just de yrken de valt är viktiga. Låt eleverna välja ett av yrkena och berätta i helklass eller mindre grupp. Föräldrarnas yrken Låt eleverna få berätta vad deras mamma, pappa, faster, morbror eller någon annan vuxen i deras bekantskapskrets arbetar med och har för yrke. Kanske kan ni bjuda in någon vuxen som kommer till klassen och berättar om just sitt jobb.
Film- och länktips Under dessa rubriker ger vi i vissa fall rekommendationer och tips om var man kan hitta filmklipp och annat som ger stöd och variation till undervisningen.
Skolan – elevernas arbetsplats Låt eleverna beskriva sin arbetsplats. Vad gör de om dagarna? Vad arbetar de med? Hur långa arbetsdagar har de? Eleverna kan beskriva sin arbetsmiljö och vad som påverkar arbetsdagen. Skulle de vilja förändra något? Diskutera i mindre grupper. Eleverna ritar och skriver sedan om en vanlig arbetsdag för dem i skolan. Yrkes-charader Lek och övning som går ut på att en elev ljudlöst ska dramatisera ett yrke enbart med hjälp av gester och kroppsspråk. Skriv olika yrken (eller använd bilder) på lappar som delas ut. Kan eleven inte läsa, kan läraren
47
4711924_BoSO_LH_1-3_INL.indd 47
19/02/21 10:36 AM
Arbetsbok 1 och 2 Många uppgifter i arbetsböckerna kan eleverna arbeta med på egen hand utifrån innehållet i grundboken. Men alla frågor och uppgifter i arbets böckerna har inte givna svar; det är för att ni ska kunna ha diskussioner i klassrummet och träna eleverna
att se saker och ting ur flera olika perspektiv. Eleverna utvecklar då förmågorna att kommunicera, reflektera och analysera. Detta gäller i synnerhet diskussionsfrågorna, men i vissa fall även andra uppgifter.
9
Boken om SO 1–3 och läroplanen De fyra SO-ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap har var sin kursplan. I dessa fyra kursplaner finns ett gemensamt centralt innehåll för de samhällsori enterande ämnena i åk 1–3. Däremot är det centrala innehållet ämnesspecifikt för de högre årskurserna 4–9. I den inledande syftestexten i kursplanerna anges att genom undervisningen i SO-ämnena ska eleverna ges förutsättningar att utveckla olika kunskaper. I slutet av varje SO-ämnes syftestext anges ett flertal punkter, dessa anger ämnets långsiktiga mål och har en relation till kunskapskraven.
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen • kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling • förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer • förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa • förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa • förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla • kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter • kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället • förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
10
I planering av undervisningen kan du reflektera över vilka förmågor du vill att dina elever ska öva vid olika undervisningstillfällen. Göran Svanelid har kategoriserat olika kunnanden under fem olika övergripande förmågor som han benämner som ”The Big five”. Analysförmåga (beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra likheter och skillnader, jämföra för- och nackdelar) Kommunikativ förmåga (samtala, diskutera, motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa) Procedurförmåga (söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information, skilja mellan fakta och värderingar, avgöra källors användbarhet och trovärdighet) Begreppslig förmåga (förstå innebörden av begrepp, relatera begreppen till varandra och använda dem i olika/nya sammanhang) Metakognitiv förmåga (tolka, ha omdömen om, reflektera, avgöra rimligheten, välja mellan olika strategier, pröva och ompröva, lösa problem med viss anpassning till en viss situation, ett syfte eller sammanhang) Läs gärna mer om de olika förmågorna i boken De fem förmågorna i teori och praktik – Boken om The Big 5 av Göran Svanelid (Studentlitteratur, 2015).
11
Kapitel för kapitel kopplat till det centrala innehållet i läroplanen Boken om SO 1–3 är främst skriven ur ett SO-perspektiv, och inte uppdelad i ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap eftersom detta mer skulle svara mot det centrala innehållet i åk 4–6. Bokens innehåll kopplat till det centrala innehållet i SO i åk 1–3:
Omslagets första insida: Årshjulet Att leva i världen Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Att undersöka verkligheten Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Tankar om världen vi lever i Samtliga delar av centralt innehåll i SO i åk 1–3 utifrån elevernas egna tankar och frågor.
Vad är SO? Att undersöka verkligheten Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
1) Du och jag Du och jag
Att leva tillsammans Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
Vem är du? Vad tycker du om att göra? Vad tycker du inte om? Vad gör dig glad? Vad gör dig arg? När blir du ledsen? Allt det här gör att du är du.
Jag heter Moa och är 9 år. Jag gillar gympa och att vara med vår hund Millie. Men jag är rädd för att Millie ska dö. Då kommer jag att bli ledsen.
Moa
Jag är Amir. Jag är en smart och lång kille med ett stort ärr på magen. Mitt ärr påminner mig om att doktorn har räddat mitt liv. Amir
8
Att leva i världen Grundläggande mänskliga rättigheter och alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
2) Förr i tiden Förr i tiden När mammas mormor var liten
Så här kunde det se ut i skolan för hundra år sedan. Barnen satt med raka ryggar i hårda träbänkar. Längst fram satt fröken i en kateder. Hon var ofta sträng. Ingen fick busa eller prata. Då blev fröken arg. Hon kunde till och med slå olydiga barn! Varje morgon hade barnen i skolan morgonbön. Då sjöng de psalmer och bad en bön tillsammans.
14
Berätta! • På vilka sätt var skolan annorlunda förr om man jämför med idag? • Finns det något som är lika?
Att leva tillsammans Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barnlitteratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu. Att leva i närområdet Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider. Att undersöka verkligheten Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
12
3) Tillåtet och förbjudet
Tillåtet och förbjudet
Berätta! • Vilka regler finns i skolan? • Vilka regler har du hemma? • Varför behövs regler?
Att leva tillsammans Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer. – Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Att leva i världen Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.
4) Jobba och tjäna pengar
24
Jobba och tjäna pengar
Jobba och tjäna pengar
Att leva i närområdet Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet. Att leva i världen Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
Det finns många olika jobb. Eller yrken som det också kallas. Vilka kan du hitta på bilden?
28
5) Vi bor i Sverige Vi bor i Sverige I Sverige finns stora skogar och många sjöar. Långt upp i den norra delen av vårt land finns höga berg och fjäll. I andra änden av landet är det plattare. Längst ner i söder finns det mycket åkermark.
Att leva tillsammans Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
De flesta människor i Sverige bor i en stad. Men en del bor på landet. Var bor du?
Sverige-toppen! Vanligaste maträtt: falukorv Här bor flest människor: Stockholm Vanligaste pojknamn: Erik Vanligaste flicknamn: Maria Vanligaste efternamn: Andersson Populäraste godiset: ljus choklad
Åkermark Skog Fjäll Landsgräns 0
Att leva i närområdet Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
200 km
Sverige är ett långt och smalt land som ligger i världsdelen Europa. N
V
Ö
S
34
Att leva i världen Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Att undersöka verkligheten Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väderstreck. – Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
6) Människan och naturen Att leva i närområdet Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Att leva i världen Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.
Människan och naturen Tänk så många vi är som lever på samma jordklot! Vi är flera miljarder människor. Här finns apor och igelkottar och små myror. Här finns träd och blommor. Alla är en del av naturen.
– Om naturen mår bra så kan vi må bra!
Vi människor använder det som finns i naturen på många sätt. Vi får vår mat från djur och växter. Vi bygger hus och möbler av träd. Vi behöver rent vatten att dricka och ren luft att andas. Därför är det viktigt att vi tar hand om naturen. Vi får inte förstöra den. Vi ska dela rättvist på det som naturen ger. Det kallas för hållbar utveckling. 42
13
7) Religioner och tro
Religioner och tro
Religioner och tro Vad är religion? Jo, det är ett sätt att tänka och tro. En religion förklarar stora frågor som till exempel: Varför finns vi? och Vad händer när man dör? Många tror att det finns något inom oss som lever vidare fast vi dör. Det brukar kallas för en själ. Religionerna berättar också om en stor själ som har skapat allt liv på jorden. Den stora själen är Gud. Många ber till Gud. Religionerna har berättelser om Gud och människor. Vissa berättelser talar om hur man ska leva. Andra berättelser kan trösta om man är ledsen eller orolig. I det här kapitlet får du veta lite om tre stora religioner som kallas kristendom, judendom och islam.
Finns världen bara av en slump?
Fader vår som är i himlen. 46
Att leva tillsammans Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. Att leva i världen Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.
8) Liv på planeten jorden Att leva i världen Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt förändrade levnadsvillkor i samband med övergången till jordbruk.
9) Bilder av jorden Att leva i världen Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Att undersöka verkligheten Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väderstreck. – Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
10) Alla har rätt till ett bra liv Alla har rätt till ett bra liv Det finns mer än 7 miljarder människor på jorden. Ändå finns det inte två likadana! Ingen ser exakt ut eller tänker precis lika som någon annan. Men alla människor är lika mycket värda.
FN arbetar för en rättvis värld
FN’s symbol.
Nästan alla länder på jorden är med i FN. Det är en förkortning för Förenta Nationerna. FN har skrivit om vilka rättigheter alla människor på jorden har. Några saker har man bestämt särskilt för barn. De här reglerna står i barnkonventionen. Som att ingen får slå barn, och att både pojkar och flickor ska få gå i skolan. När du läser barnkonventionen kan det mesta låta självklart. Men tyvärr följs inte alltid det som står där. Därför är det viktigt att känna till de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Då kan man säga ifrån om reglerna inte följs.
– Den 24 oktober är FN-dagen. Då firas FN i hela världen.
74
Att leva tillsammans Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. Att leva i världen Grundläggande mänskliga rättigheter och alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.
11) Historiska källor Historiska källor – En historisk källa är något som ger information om hur det var förr.
Hur var det att leva förr i tiden? Hur tar man reda på det? Ja, man kan be gamla människor berätta vad de kommer ihåg. Man kan också fråga de som jobbar på museum eller en historiker. En historiker jobbar med historia, läser gamla brev och böcker och tittar på saker som användes förr. Det kan också vara gamla bilder och tavlor.
Gamla tavlor berättar om hur det såg ut Förr fanns det inga kameror. Därför har vi inte några foton som visar hur det såg ut på den tiden. Men det finns tavlor. En dag år 1535 såg människor märkliga ljusringar på himlen över Stockholm. Folk trodde att det var ett tecken från Gud att något hemskt skulle hända. En konstnär ställde sig därför på en kulle och målade av ringarna. De kallas vädersolar. När vi tittar på tavlan får vi inte bara veta hur vädersolarna såg ut. Vi kan också se hur Stockholm såg ut för 500 hundra år sedan. På den här äldsta bilden av Stockholm syns det som vi idag kallar Gamla Stan och Riddarholmen.
82
Att leva i närområdet Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider. Att undersöka verkligheten Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
12) Istiden Istid
Istiden Tänk om det var vår utan att snön tinade bort. Tänk om sjön där du brukar bada var frusen hela sommaren. Då kunde du åka skridskor på sommarlovet. Så var det här i Norden för 100 000 år sedan. Vi kallar tiden för Istiden. Då var det så kallt att snön inte smälte bort på sommaren. Snart kunde varken växter eller djur leva här. För varje vinter blev snötäcket tjockare och tyngre. Snölagret pressades ihop till is. Åren gick och isen blev allt tjockare. Till slut kunde isen vara så tjock som 3 000 meter!
Isen smälter Is som täcker stora delar av land kallas för inlandsis.
För 18 000 år sedan var det som kallast i Norden. Sedan började det sakta bli varmare igen. När sommarsolen värmde isen tinade den. För varje sommar som kom smälte isen ner och blev lite mindre. Isen började röra på sig. Den gled fram med sin enorma tyngd och slet loss klippblock ur bergen. Isen krossade det som fanns under.
Att leva i närområdet – Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden.
För varje år som gick smälte isen mer och mer. Delar av det som idag är Sverige låg också länge, länge under vatten. 86
14
13) Forntiden Istid
Jägarstenåldern
12 000 f.Kr.
Att leva i världen Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt förändrade levnadsvillkor i samband med övergången till jordbruk. – Norden befolkas. Människors levnadsvillkor under nordisk stenålder, bronsålder och järnålder
11 000 f.Kr.
10 000 f.Kr.
Bondestenåldern 4 000 f.Kr.
9 000 f.Kr.
8 000 f.Kr.
Bronsåldern
3 000 f.Kr.
2 000 f.Kr.
1 000 f.Kr.
500 f.Kr.
1 800 f.Kr.
Här lever vi idag!
Järnåldern 500 f.Kr.
År 0
100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 050 e.Kr.
2 000 e.Kr.
Vikingatiden (en del av Järnåldern)
Forntiden Människans första historia kallas för forntiden. Forntiden brukar delas upp i olika åldrar. Mellan två streck har det gått 1 000 år. Då förstår du kanske att forntiden var en väldigt lång tid.
88
Att leva i närområdet – Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden.
14) Mytologi är som spännande sagor Att leva i världen Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.
Omslagets sista insida Världskartan och Kolla källan! Att leva i världen Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Att undersöka verkligheten Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väderstreck. – Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven. Att undersöka verkligheten Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet. Det centrala innehållet i SO i åk 1-3 Att leva i världen ”Aktuella samhällsfrågor i olika medier.” kan bearbetas utifrån samtliga kapitel i Boken om SO 1–3.
15
Boken om SO 1–3
LÄRARBOKEN Lärarboken ger dig många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om SO 1–3. Här finns bland annat: ✱ kopplingar till den reviderade kursplanen Lgr 22 ✱ förslag på läs- och skrivstrategier ✱ tips till ämnesintegration och temaarbete ✱ extra fakta ✱ kopieringsunderlag med arbetsuppgifter, aktiviteter, utvärderingsfrågor och mallar för elevens självbedömning kopplade till Lgr 22
grundbok Innehåller allt det eleverna bör kunna i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap enligt kursplanerna i åk 3. Best.nr 978-91-47-10997-5.
arbetsbok 1 och 2 Innehåller uppgifter som ger eleverna möjlighet att repetera, befästa och fördjupa sina kunskaper samt utveckla sina förmågor i SO. Arbetsbok 1 • best.nr 978-91-47-11055-1 Arbetsbok 2 • best.nr 978-91-47-11056-8