Texter för VETGIRIGA
KOPIERINGSUNDERLAG
Biologi Fysik Kemi
Texter för VETGIRIGA
KOPIERINGSUNDERLAG
Innehåll
Vatten
Den unika vattenmolekylen 4–5
Koka vatten utan värme
6–7
Kan vattnet på jorden ta slut? 8–9
Mat, motion och människa
Maten laddar oss med energi 10–11
Virus tar över våra celler
12–13
Andrea Porserud forskar om träning för patienter med cancer 14–15
Dygn, årstider och år
Kan tiden gå baklänges?
16–17
Hur vet man jordens ålder? 18–19
Tiden – inte samma för alla
Kemins grunder
Kan man dela atomer?
20–21
22–23
Varför är vissa ämnen hårda och andra mjuka? 24–25
David Eriksson forskar om hållbar avfallshantering
Djur och natur
Är vi ensamma i universum?
26–27
28–29
Dela in organismer – svårare än man tror 30–31
Organismer på jorden försvinner
Väder
Väder på andra planeter
Kristina Seftigen forskar om jordens klimat
32–33
34–35
Extremväder eller extremt väder? 38–39
Växter, svampar och fotosyntes
Kan växter tänka? 40–41
Giftiga svampar
Kemiska reaktioner
Varför är vissa ämnen så farliga och andra inte?
42–43
.44–45
Dynamit och andra sprängämnen 46–47
Forskarporträtt kemi
Elektricitet
Vad är elektrisk laddning, egentligen?
Laddade partiklar i kroppen
52–53
Ström med ljusets hastighet! 54–55
Människokroppen
Jämvikt för att överleva 56–57
Människor – schimpanser utan päls
Sara Hoy forskar om fysisk aktivitet hos skolungdomar
Kemi, mat och miljö
Det livsviktiga kvävet
Mat, godis och färgämnen 64–65
Nyttig choklad
Ljud och ljus
Ljus – två saker samtidigt
Emelie Stroh forskar om störande ljud 70–71
Evolution och ekosystem
Vem minns Wallace? 72–73
Kan man se evolution?
Människans utveckling – ett ofullständigt pussel
Partikelmodellen och kemi i vardagen
Atomernas ursprung
76–77
Vad är egentligen parfym? 80–81
André Ohlin forskar om framtidens batterier
Energi, miljö och klimat
Till slut blir allt värme
82–83
.84–85
Mörk energi och universums beståndsdelar 86–87
Vad är klimatmodeller?
Sexualitet, samtycke, hälsa och relationer
Sex är naturligt
Sexuell förökning och livets kemi
88–89
90–91
92–93
Catrine Andersson forskar om relationer 94–95
Råmaterial och hållbar design
Varifrån kommer metaller? 96–97
Kan vi klara oss utan betong?
98–99
Miljövänliga kläder 100–101
Kraft och rörelse
Snabba bilar 102–103
Träning är kraft och rörelse
104–105
Erik Brynskog forskar om att minska skador vid krockar 106–107
Facit
108–111
Den unika vattenmolekylen
Utan tillgång till vatten kan vi inte överleva, en människokropp är beroende av vatten. Hos en vuxen människa utgör vatten ungefär 60 procent av kroppsvikten. Blod består till mer än hälften av vatten. Det behövs när blodet ska transportera näringsämnen ut i kroppen. Det är också med hjälp av vatten vi kan kissa ut ämnen som kroppen behöver göra sig av med. Vi behöver också vatten för att dricka, tvätta oss, laga mat och att simma i! Men vad är det som gör just ämnet vatten så viktigt och användbart?
Vattenmolekylen är speciell
Att vatten är så viktigt och användbart för allt liv på jorden beror på vattenmolekylens speciella egenskaper. Vatten är faktiskt det enda ämnet som naturligt kan finnas i fast form (is), flytande form (vatten) och gasform (vattenånga) på jorden samtidigt. Men vid normal temperatur är vatten i flytande form. Vattenmolekylen är en liten molekyl. Den består av tre atomer: en syreatom och två väteatomer som sitter ihop. Att molekylen är liten är kanske inget speciellt. Det finns många små molekyler runt omkring oss. Men de flesta små molekyler är gaser vid rumstemperatur, medan vatten är en vätska. Vatten är också ett superlösningsmedel. Det kan lösa upp fler ämnen än någon annan vätska. Det är en av anledningarna till att det är så viktigt i kroppen.
Is flyter!
De flesta ämnen blir tyngre och tar mindre plats när de fryser. Men vatten är annorlunda. När vatten fryser till is bildar vattenmolekylerna ett särskilt mönster som tar mer plats än när det är flytande. Det gör att is blir lättare än vatten. En liter is väger alltså mindre än en liter vatten, det är därför is flyter! Det är tur, för om is hade sjunkit skulle sjöar och hav frysa från botten och upp. Då skulle många djur och växter inte kunna överleva vintern.
Vatten är polärt
Vattenmolekylen är polär. Polär betyder att den har två poler, en pol är plusladdad och en är minusladdad. Eftersom plusladdningar dras till minusladdningar fastnar vattenmolekylerna hela tiden i varandra. Tänk dig ett rum med en massa människor som hela tiden rör sig runt i rummet. Människorna stöter till varandra då och då när de passerar varandra, men de fortsätter att röra sig. Ungefär så fungerar molekyler i gasform (förutom att vattenmolekylerna rör sig mycket fortare och byter håll varje gång de krockar i varandra). Tänk dig nu att du sätter kardborreband på människornas kläder. Då kommer de att fastna i varandra varje gång de stöter ihop. Men de sitter inte helt fast, utan kan rycka sig loss och röra sig vidare. Ungefär så fungerar vattenmolekylerna när de rinner omkring. Plusladdningarna och minusladdningarna fungerar som kardborrebanden. Vattenmolekylerna håller fast i varandra en liten stund innan de sliter sig loss och fortsätter röra sig. VATTEN
Vattenmolekylen har en ojämn laddningsfördelning. Det gör att vattenmolekyler ”dras” till varandra, ungefär som små magneter.
Hur kan vi veta?
Hur kan man veta att vattenmolekyler är polära? Det går ju inte att se om man luktar, smakar eller tittar på vatten. Precis som med mycket annat i naturen så behöver man lista ut det genom att göra undersökningar. Har du till exempel gnuggat en ballong mot ditt hår någon gång? Då vet du att håret kan stå rakt upp efteråt och att ballongen går att sätta fast i taket. Det beror på att håret och ballongen blivit elektriskt laddade. Om du i stället tar den laddade ballongen och för den försiktigt nära en tunn vattenstråle från en kran så kommer du att se hur vattenstrålen böjer sig mot ballongen. Det går lika bra att dra en kam mot håret och sedan föra mot vattenstrålen. Att strålen dras mot det laddade föremålet beror just på att vattenmolekylerna har en svagt positiv och en svagt negativ sida. Vad tror du skulle hända om du förde ballongen nära en tunn stråle av någon annan vätska, som matolja?
Test med saltlösning
En annan undersökning som visar att vattenmolekyler är polära är att lösa salt i vatten. Salt består av laddade partiklar. När man häller salt i vatten, omringas saltpartiklarna av vattenmolekyler, som sprider ut saltet i vätskan. Vad tror du skulle hända om du försökte lösa salt i en annan vätska, som matolja?
Frågor på texten
1 Vilka atomer består vattenmolekylen av?
2 Vad innebär det att vattenmolekylen är polär?
3 Vad är det som gör att just vatten är så viktigt och användbart för oss människor?
Gnugga en ballong mot håret. För ballongen först nära en tunn stråle vatten och sedan nära en tunn stråle av matolja. Vad händer? Kan du förklara skillnaden?
Häll vatten och matolja i två olika glas (eller andra behållare). Tillsätt en tesked salt och rör om. Vad händer? Kan du förklara skillnaden?
Texter för VETGIRIGA
Texter för vetgiriga är ett kopieringsmaterial som kompletterar NO-undervisningen med fördjupningstexter om natur vetenskapliga ämnen. Innehållet behandlar allt från atomernas ursprung och nyttig choklad till giftiga svampar och forskarintervjuer.
Materialet kan användas för självständigt arbete eller i par och passar både som extrauppgift och som fördjupning. Till varje text finns frågor som tränar eleverna i att söka information och reflektera över naturvetenskapliga fenomen.
Texterna följer innehållet i Helios NO årskurs 4, 5 och 6, men kan användas oberoende av vilket läromedel som används i undervisningen.
studentlitteratur.se