9789144160320 by Smakprov Media AB

KONCERNERIREDOVISNINGBOLAGOCH

Lönnqvist Daniel Brännström

Rune

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 6466 ISBN ©FörfattarnaUpplaga978-91-44-16032-07:1ochStudentlitteratur 1997, 2022 Studentlitteraturstudentlitteratur.seAB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Printed by GraphyCems, Spain 2022

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Innehåll Förord 15 Förkortningar 17 1 Inledning 19 1.1 Nyttan av extern redovisning 21 1.2 Bokens upplägg 22 1.3 Avgränsningar 26 Del 1 Redovisningens samband 2 Företagens ekonomiska modell – en introduktion 29 2.1 Privatlivets ekonomiska modell 29 2.2 Företagens ekonomiska modell 31 2.2.1 Modellens termer och begrepp 31 2.2.2 Investeringar 33 2.2.3 Lån, amortering och ränta 36 2.2.4 Försäljning 38 2.2.5 Inköp 40 2.2.6 Inköp som lagras 41 2.3 Sammanfattning om företagets ekonomiska modell 43 2.4 Resultaträkningen och årets resultat 44 2.4.1 Delresultat i resultaträkningen 47 3 Eget kapital och balansräkningen 49 3.1 Eget kapital 49 3.1.1 Eget kapital uppdelat efter insatt kapital och kvarhållna vinster 50 3.1.2 Eget kapital uppdelat efter olika ägare 51 3.1.3 Eget kapital uppdelat efter ägarnas rätt att besluta om utdelning 51

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA 6 Innehåll 3.1.4 Transaktioner mellan företag och ägare 52 3.1.5 Vad ändrar storleken på det egna kapitalet? 53 3.1.6 Vanliga missförstånd om eget kapital 54 3.2 Balansräkningen 55 3.2.1 Balansräkningen är alltid i balans 55 3.2.2 Hur detaljerad ska en balansräkning vara? 56 3.2.3 Kan man se årets resultat i balansräkningen? 57 4 Problem och svårigheter med företagets ekonomiska modell 59 4.1 Hur bestämmer man värdet på en tillgång? 60 4.2 Vad ska räknas som en tillgång? 61 4.3 Vad ska ingå i företagets skulder? 63 4.4 Skenaffärer 64 4.5 En stryktålig modell 65 4.6 Kompletteringar till den ekonomiska modellen 66 4.7 Andra definitioner och synsätt på den ekonomiska modellen 66 4.7.1 Kostnader och intäkter 66 4.7.2 Utgifter och inkomster 67 4.7.3 Kapitalanskaffning och kapitalanvändning 68 4.7.4 Andra språkbruk 69 5 Bokföring – att registrera ekonomiska händelser 71 5.1 Vi behöver slå ihop och gruppera händelser 71 5.2 Konton visar bokföringens kategorier 72 5.3 De ekonomiska grundbegreppen och konton 73 5.4 Bokföring och begreppen resultat och eget kapital 76 5.4.1 Ett undantag för transaktioner mellan företag och ägare 76 5.5 Debet och kredit 77 5.5.1 Bokföringens gyllene regeln 80 5.6 Exempel på bokföringen av vanliga affärshändelser 80 5.6.1 Två händelser på samma bokföringsrad 85 5.7 Bokslut 85 5.7.1 Kompletteringar 86 5.7.2 Avstämningar 87 5.7.3 Beräkning av saldo på konton 88 5.7.4 Avsluta vissa konton 89 5.7.5 Sammanställ en resultaträkning och en balansräkning 90 5.8 Inledningen av nästa år 91

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA Innehåll 7 6 Kassaflödesanalys – penningflödet i företaget 93 6.1 Kassaflödesanalysens struktur 93 6.2 Kassaflödesanalys för ett exempelföretag 94 6.2.1 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 95 6.2.2 Kassaflöde från investeringsverksamhet 96 6.2.3 Kassaflöde från löpande verksamhet med direkt metod 97 6.2.4 Kassaflöde från löpande verksamhet med indirekt metod 100 6.2.5 Begreppet rörelsekapital 101 7 Introduktion till Del 2 och Del 3 103 7.1 Varför ska redovisningen regleras? 103 7.2 Lagstiftningen inom redovisningsområdet 105 7.2.1 Löpande redovisning 105 7.2.2 Årsredovisning 106 7.2.3 Revision 108 7.3 Normgivande organ inom redovisningsområdet 109 7.3.1 International Accounting Standards Board, IASB 109 7.3.2 Bokföringsnämnden 110 7.3.3 Rådet för finansiell rapportering 111 7.3.4 NASDAQ OMX Stockholm 111 7.3.5 Större bolag 112 7.4 Bokens struktur och fortsatta innehåll 112 7.5 Seminarieuppgifter 113 Del 2 Bokföringens utformning 8 Den löpande redovisningens formkrav 117 8.1 Bokföringens logik 117 8.2 Formkrav 119 8.3 Kontoplan 121 8.3.1 BAS 122 8.4 Bilaga till kapitel 8 med bokens kontoplan 123 9 Löpande redovisning i tillämpning 127 9.1 Moms 128 9.1.1 Utgående och ingående moms 129 9.1.2 Momssatser 132 9.1.3 Redovisning av moms 133 9.1.4 Moms vid handel med utländska företag 136

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA 8 Innehåll 9.2 Kreditnotor 138 9.3 Kassarabatter 140 9.4 Dröjsmålsränta 142 9.5 Fakturor i utländsk valuta 143 9.5.1 Redovisning av inköp i utländsk valuta 144 9.5.2 Redovisning av försäljning i utländsk valuta 145 9.5.3 Sammanfattning 146 9.6 Periodiseringar 147 9.6.1 Förutbetalda kostnader 148 9.6.2 Förutbetalda intäkter 149 9.6.3 Upplupna kostnader 149 9.6.4 Upplupna intäkter 150 9.6.5 Periodiseringssystematik 150 9.7 Kostnad sålda varor 153 9.7.1 Redovisning av kostnad sålda varor vid försäljning 153 9.7.2 Redovisning av kostnad sålda varor vid periodbokslut 154 9.7.3 Redovisning av kostnad sålda varor utifrån budget 154 9.8 Löner, personalskatt och sociala avgifter 156 9.8.1 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 160 9.9 Beskattning av resultat i aktiebolag 161 9.9.1 Redovisning av företagets skatt på resultatet 164 9.10 Bokslut och kontosaldon 167 Del 3 Årsredovisningens utformning 10 Principer för årsredovisning 179 10.1 Grundläggande redovisningsprinciper 180 10.1.1 Bokföringsmässiga grunder 180 10.1.2 Antagande om fortlevnad 181 10.2 ÅRL 181 10.2.1 Rättvisande bild 182 10.2.2 Väsentlighet 182 10.2.3 Jämförbarhet 182 10.2.4 Försiktighet 183 10.2.5 Innebörd före form 184 10.3 IASB:s Föreställningsram 184 10.3.1 Relevans 185 10.3.2 Trovärdig representation 185 10.3.3 Jämförbarhet, verifierbarhet, tidsenlighet, och förståelighet 186 10.4 Seminarieuppgifter 186

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA Innehåll 9 11 Årsredovisningens formkrav 187 11.1 Balansräkningen 187 11.1.1 Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar 188 11.1.2 Eget kapital och obeskattade reserver 193 11.1.3 Ställda säkerheter och Eventualförpliktelser 196 11.1.4 Avsättningar och skulder 197 11.2 Kontoform eller rapportform 200 11.3 Resultaträkningen 201 11.3.1 Rörelsens poster med kostnadsslagsindelning 203 11.3.2 Rörelsens poster med funktionsindelning 205 11.3.3 Resultaträkningens finansiella poster 206 11.3.4 Skatt och resultatmått i resultaträkningen 207 11.3.5 Delsummeringar i resultaträkningen 210 11.4 Kassaflödesanalys 211 11.4.1 Balansräkningens rörelseposter 211 11.4.2 Direkt metod 213 11.4.3 Indirekt metod 215 11.4.4 Investerings- och finansieringsverksamhet 216 11.5 Seminarieuppgifter 217 12 Värderingsregler 219 12.1 Värdering till inköpspris (Anskaffningsvärde) 219 12.2 Värdering till försäljningspris (Verkligt värde) 220 12.3 Realisationsprincipen 221 12.4 Värderingsregler i svenska företag 221 12.4.1 Värdering enligt lägsta värdets princip 221 12.4.2 Värdering till verkligt värde 222 12.5 Värdering till det lägsta av anskaffningsvärde och återvinningsvärde 222 12.5.1 Var används denna värderingsregel? 223 12.5.2 Anskaffningsvärde 223 12.5.3 Återvinningsvärde 224 12.5.4 Avskrivningar 225 12.5.5 Nedskrivning 227 12.6 Värdering till det lägsta av anskaffnings värde och nettoförsäljningsvärde 230 12.6.1 Var används denna värderingsregel? 230 12.6.2 Anskaffningsvärde för lager 231 12.6.3 Nettoförsäljningsvärde för lager (Verkligt värde) 233 12.6.4 Anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde för kundfordringar 235

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA 10 Innehåll12.7 Värdering till verkligt värde 237 12.7.1 Var används denna värderingsregel? 238 12.7.2 Hur redovisas denna värderingsregel? 238 12.7.3 Redovisning av verkligt värde med värdeförändringarna i resultaträkningen 241 12.7.4 Redovisning av verkligt värde med värdeförändringa ringar i eget kapital och övrigt totalresultat 243 12.7.5 Redovisning av tillgångar och skulder i utländsk valuta 246 12.8 Redovisning av resultat under fleråriga projekt 247 12.9 Redovisning efter ekonomisk innebörd i stället för juridisk form 250 12.9.1 Exemplet Leasing 250 12.9.2 Exemplet Sale and lease back 252 12.9.3 Exemplet Lån till annan ränta än marknadsräntan 253 13 Eget kapital i aktiebolag 255 13.1 Grundregler för olika företagsformer 255 13.1.1 Ägarnas personliga ansvar 256 13.1.2 Krav på startkapital 257 13.1.3 Beskattning av företagets resultat 257 13.1.4 Relationen mellan olika ägare 258 13.1.5 Offentlighetsregler 259 13.2 Eget kapital i aktiebolag 260 13.2.1 Inledning 260 13.2.2 Aktiekapital 262 13.2.3 Årets resultat 264 13.2.4 Balanserad vinst 265 13.2.5 Reservfond 267 13.2.6 Nyemissioner och överkursfond 268 13.2.7 Fondemissioner 273 13.2.8 Uppskrivningsfond 276 13.3 Förändringar i eget kapital 277 13.4 Fondaktierätt 278 13.5 Teckningsrätt 279 13.6 Kombinerade fond- och nyemissioner 281 13.7 Seminarieuppgifter 282

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA Innehåll 11 14 Redovisning och beskattning 285 14.1 Sambandet mellan redovisning och beskattning 285 14.2 Skillnader mellan redovisning och beskattning 286 14.3 Temporär fördröjning av beskattningstidpunkt 287 14.4 Skatteregler för uppskjutna skattebetalningar 296 14.4.1 Periodiseringsfonder 296 14.4.2 Räkenskapsenlig avskrivning på maskiner och inventarier 299 14.5 Seminarieuppgifter 307 15 Uppskjutna skatter 309 15.1 Uppskjutna skatter och förlustavdrag 311 15.2 Olika värdering i redovisning och beskattning 314 15.2.1 Skilda värderingar och uppskjutna skatter 315 15.2.2 Nedskrivningar och uppskjutna skatter 318 15.3 Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner 319 15.4 Bilaga till kapitel 15 om diskontering av framtida skatteeffekter 320 16 Koncerner och koncernredovisning 321 16.1 Inledning 321 16.2 Definition, motiv och kontext 322 16.3 Redovisningsproblem i en koncern 327 16.3.1 Olika metoder för koncernredovisning 328 16.3.2 Skattefrågor inom en koncern 330 16.3.3 Intern handel mellan koncernbolag 332 16.3.4 Internt aktieinnehav – vid förvärvet 334 16.3.5 Internt aktieinnehav – under kommande år 338 16.3.6 Värdering av dotterbolagets tillgångar på basis av priset för aktierna 341 16.4 Goodwill 343 16.4.1 Goodwill under kommande år 344 16.4.2 Redovisning av goodwillnedskrivning 346 16.5 Ägare utan bestämmande inflytande 350 16.6 Seminarieuppgifter 354

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA 12 Innehåll 17 Kompletterande information 355 17.1 Noter 356 17.2 Förvaltningsberättelse 361 17.3 Delårsrapport och bokslutskommuniké 364 17.3.1 Delårsrapport 364 17.3.2 Bokslutskommuniké 365 17.4 Seminarieuppgifter 365 Del 4 Räkenskapsanalys 18 Nyckeltal 369 18.1 Normer för nyckeltalsdefinitioner 371 18.2 Nyckeltal och obeskattade reserver 371 18.3 Företagets förmåga att överleva lågkonjunkturer 373 18.3.1 En juridisk bakgrund 373 18.3.2 Soliditet 375 18.3.3 Skuldsättningsgrad 378 18.4 Företagets lönsamhet 379 18.4.1 Räntabilitet på eget kapital 380 18.4.2 Räntabilitet på totalt och sysselsatt kapital 383 18.4.3 Finansiell hävstång 387 18.4.4 Räntabilitet på operativt kapital 391 18.4.5 Vinstmarginaler kapitalomsättningshastigheteroch 393 18.4.6 DuPont-analys 395 18.4.7 Sammanfattning av lönsamhetsmått 400 18.4.8 Kredittid 401 18.5 Företagets förmåga att undvika konkurs 403 18.5.1 Kassalikviditet och balanslikviditet 404 18.5.2 Kassaflödesanalys 406 18.6 Företaget från långivarnas synpunkt 412 18.7 Företaget och börsen 413 18.7.1 Market-to-book 413 18.7.2 P/E-tal 416 18.7.3 Kombinationen av market-to-book och P/E-tal 417 18.8 Bilaga om beräkning av nyckeltal 418 18.8.1 Soliditet – värderingsregler 418 18.8.2 Soliditet – för koncernföretag 419 18.8.3 Räntabilitet på eget kapital – hur det egna kapitalet mäts 419

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA Innehåll 13 18.8.4 Räntabilitet på eget kapital – värderingsregler 421 18.8.5 Skattesats vid beräkning av räntabilitet på eget kapital 422 18.8.6 Finansiell hävstång och räntabilitet på totalt kapital 423 19 Analys 425 19.1 Nyckeltal i analysen 427 19.2 Bolagets förvaltning och kontroll av verksamheten 429 19.3 Intressentperspektiv och utökad rapportering 431 19.4 Bortom nuvarande gränser 433 19.5 Tolkning 435 Register 437

15 Förord

Redovisning i bolag och koncerner är en introduktion till externredovisning som omfattar redovisningens grunder, bokföring samt finansiell rapportering och analys. Boken går dels igenom den systematik som präglar redovisningen och dess utformning, dels den reglering som styr redovisningens utformning. Vår ambition är att ge dig som läsare en förståelse för produktionen av redovisning och de verktyg du behöver för att kunna läsa och tolka redovisningens slutprodukt, årsredovisningen.

Nyheter i denna upplaga är en ny del av boken som går igenom grun derna i redovisning och bokföring, och de samband som finns på och mellan dessa områden. Boken kan därför ses som en fullständig introduk tion till det större område som externredovisning får anses innefatta. Vi vill tacka Göran Molin för värdefulla synpunkter under arbetet med denna nytillkomna första del. Övriga förändringar jämfört med sjätte upplagan är ett nytt kapitel som utvecklar diskussionen om räkenskapsanalys samt en utveckling av delområdet bokföring.

I boken finns det för flertalet av de kapitel som berör finansiell rap portering och dess utformning ett antal seminarieuppgifter som kan utgöra underlag för lärarledda diskussioner. Till boken finns en separat övningsbok, också i ny upplaga, som innehåller drygt 130 övningar med fullständiga lösningar. Maj Rune2022Lönnqvist

Daniel Brännström

17 Förkortningar ABL Aktiebolagslag (2005:551) BFL Bokföringslag (1999:1078) BFN Bokföringsnämnden BV Bolagsverket EU:s bolagsdirektiv Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IFRS International Financial Reporting Standards IL Inkomstskattelag (1999:1229) K2 BFN:s vägledning Årsredovisning i mindre företag (K2) K3 BFN:s vägledning Årsredovisning och koncernredovisning (K3) RFR Rådet för finansiell rapportering ÅRL Årsredovisningslag (1995:1554)

Ur en sådan synvinkel kan vi förstå att affärshändelser sker löpande, obe

Inledning

Ofta grundar de sig på pressreleaser där dessa företag kommunicerar vad som händer i verksamheten och hur dessa händelser påverkar företaget.

Det kan vara att ett företag vunnit en upphandling av leverans av någon vara eller tjänst, ett besparingsprogram initieras för att minska företagets kostnader, eller vinstvarningar, dvs. företaget konstaterar att vinsten blir lägre i förhållande till vad den förväntas vara. När företaget sammanställer dessa effekter som ekonomiska data från det år som gått, kommuniceras dessa med en årsredovisning. Den här boken är en beskrivning av hur eko nomiska data blir en årsredovisning och hur denna årsredovisning kan förstås av dess läsare.

Dagligen nås man via media om ekonomiska effekter i och på företag.

Som indikeras av namnet årsredovisning innebär det en sammanfatt ning av de transaktioner, dvs. ekonomiska förehavanden, företaget haft med dess omgivning under det år som gått, och som skapat dessa effekter. Före tagets transaktioner med dess omgivning sammanställs i redovisningen som intäkter och kostnader i en resultaträkning, och tillgångar och skulder i en balansräkning. Denna kedja från en enskild transaktion till en årsredo visning kan sammanfattande kallas affärsredovisning, men då det handlar om transaktioner med omgivningen är en vanlig benämning också extern redovisning. Externredovisning blir den delen av företagets redovisning som har företagets externa intressenter i fokus, alltså de intressenter som är beroende av att företagets finansiella rapporter för insyn i verksamheten.

19 Kapitel 1

Med ett samband mellan transaktioner och affärsredovisning, kan vi också se företagets transaktioner som affärshändelser. Affärshändelser blir en följd av att företaget bedriver ekonomisk verksamhet, eller alternativt uttryckt, följden av att företaget gör affärer (i mer vardagligt språkbruk).

Alla affärshändelser i ett företag är samtidigt inte nödvändigtvis trans aktioner med företagets omgivning, utan kan också vara interna. Sådana transaktioner bokförs också, men hur detta sker är det företaget som sätter interna policyer för och regleras inte som sådana av lagkrav, då det är dess interna kontrollfunktion som det berör. Interna transaktioner tillsammans med önskat urval av externa transaktioner benämns internredovisning.

En annan benämning för löpande redovisning är det snarlika löpande bokföring, vilket då innebär att företaget i den bemärkelsen löpande för bok över affärshändelser. Den löpande bokföringen av affärshändelser ligger på det sättet till grund för den sammanfattning som årsredovisningen ger. Kopplingen mellan dem har dock vuxit fram successivt. Årsredovisningens historia sträcker sig inte mer än ca 300 år bakåt i tiden. Även om bokföring som sådan har mångtusenåriga anor, gjordes de ekonomiska sammanställningarna under lång tid när en affär, en säsong eller ett projekt var avslutat, vare sig projektet hade pågått i två månader eller flera år. Om affärsidén var att lasta varor på ett fartyg, segla till en asiatisk hamn och återvända med siden eller kryddor, låg det nära till hands att sammanställa projektets ekonomi när skeppet återvänt och varorna var sålda. Det fanns inget behov av att försöka beräkna lönsamhet en nyårsnatt då skeppet befann sig ute till havs.

Numera finns en rad lagar som reglerar företagens ekonomiska infor mation, och en rad svenska och internationella organ har gett ut rekom mendationer om hur företagen ska beskriva sin ekonomi.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA Kapitel 1 Inledning roende av en tidsindelning som årsredovisningen speglar. Redovisning av dessa affärshändelser är något som också kallas löpande redovisning. Med affärshändelser går det därför att se affärsredovisning som ett smalare begrepp, dvs. redovisning av verksamhetsrelaterade händelser som upp kommer med anledning av företagets interaktion med dess omgivning.

Fokus i boken är på den externa delen av redovisningen som kallas externredovisning och hur den resulterar i en årsredovisning. Men varför en hel bok om externredovisning? För att svara på den frågan behöver vi beskriva nyttan av denna redovisning.

Allteftersom företagens verksamhet växte och allt fler blev involverade som ägare eller långivare, ökade också behoven av att med jämna mellan rum få ekonomisk information från företaget. Den första lagstiftningen om årsredovisning kom i Frankrike på 1670 talet då företag av viss storlek ålades att sammanställa en redovisning åtminstone vartannat år. I Sverige kom de första lagarna om redovisning 1855, och i 1910 års aktiebolagslag fanns lagregler för balans och resultaträkningar.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA Kapitel 1 Inledning 21 1.1 Nyttan av extern redovisning Arbetet med redovisning i företag kräver mycket resurser och, som en konsekvens, något som kostar mycket pengar. Skulle kostnaderna som företag lägger ned på att producera ekonomisk information summeras, blir det stora belopp som totalt sett läggs ned på detta arbete. Vem har då glädje av alla dessa uppoffringar? Som vi beskrivit affärsredovisning kan vi se en kedja från transaktion fram till årsredovisningen. Vi tar därför avstamp i årsredovisningen som redovisningens slutprodukt, för att besvara denna fråga. Vi ska successivt i boken gå igenom olika delar som inryms inom redo visningen. För en inledande diskussion om den nytta som en årsredovisning har räcker det nu med avgränsning till att det måste finnas en resultaträk ning och en balansräkning. Resultaträkningen visar i siffor vad företaget har presterat under det år som gått uttryckt som resultat, och innehåller i den bemärkelsen historiska belopp. Balansräkningen innehåller i princip aktuella data om tillgångar och skulder vid årets utgång, om än med reser vation för att värderingen kan ske på olika sätt. Eftersom det ofta tar flera månader innan årsredovisningen är färdigställd kan tillgångar och skulder emellertid ha förändrats när årsredovisningen når läsaren. På vilket sätt kan då dessa data om vad som redan har hänt och hur det var vid årsskiftet vara användbara för företagets olika intressenter? För att svara på den frågan behöver vi precisera vad man kan mena med att ha ”nytta” av ekonomisk information. Om vi utgår ifrån företagets olika intressenter, behöver de fatta beslut om hur de ska agera gentemot företaget. Befintliga ägare ska ta ställning till en eventuell försäljning av aktier; potentiella ägare ska besluta om vilket pris de är beredda att betala för företagets aktier; banker ska bedöma risken att företaget inte kan betala räntor och amorteringar på nya och gamla lån; leverantörer ska bedöma om de vågar leverera på kredit; lokala fackföreningar ska fastställa lönekrav som företaget kan bära osv. Ett sätt att formulera nyttan av en årsredovis ning är att informationen ska bidra till att intressenterna kan fatta bättre beslut i frågor som rör företaget. Å ena sidan är vad som har hänt och hur det varit väsentligt för de befintliga ägarna då de måste ta ställning till huruvida företaget presterat som önskats och drivits tillfredsställande av dess ledning. Reglerna för utdelning i aktiebolag är på samma sätt beroende av den situation som företaget befinner sig i vid årsskiftet, och dessutom kan denna styra olika bonussystem där ersättningarnas storlek uteslutande kopplas till vad som hänt. Också Skatteverket (SkV) är intresserat av den historiska situationen, då företagets skatt fastställs på basis av resultatet för det år som gått.

Om man hade tillgång till sagans kristallkula, skulle årsredovisningen inte ha någon betydelse för de beslut som intressenterna fattar, och använd ningen av bokslutet skulle då vara försumbar. Nu tvingas i stället intressen terna att själva göra sina egna prognoser om företagets utveckling, och för dessa prognoser behöver de tillförlitlig information om både nuläget och vad som har hänt i företaget. Om du exempelvis ska göra en bedömning av Ericssons vinster under kommande år, vore det nästan omöjligt utan information om hur vinstutvecklingen har varit och vilka tillgångar och skulder Ericsson hade vid det senaste årsskiftet. Årsredovisningens viktigaste roll är alltså att bidra till att intressenter kan göra rimliga prognoser om verksamheten i företaget. Att veta vad vinsten var i fjol är primärt intressant för att skatta vad vinsterna blir under kommande år. 1.2 Bokens upplägg Med utgångspunkt ifrån nyttan av externredovisning är denna bok en introduktion till hur redovisning produceras och hur den kan förstås. Pro duktionen sker löpande i nuet men den sammanställning som visar vad som hänt upp till en viss tidpunkt visar vad som har hänt. Bokens genomgång tar dig som läsare upp till den punkt att en analys av vad som har hänt är genomförd. Den syftar således till att ge läsaren förutsättningar för att använda redovisningen som instrument för tolkning av vad som hänt i ett företag och hur det presterat. Det är vid denna punkt som prognoser om bolagets framtida utveckling och prestation sedan kan ske.

Boken börjar med en genomgång av de grundläggande förhållanden som gäller för redovisning i allmänhet för att sedan mer specifikt ta upp regler som påverkar dess utformning, något som leder fram till en årsredovisning som slutprodukt. De redovisningsmått som förekommer i en årsredovisning kan sedan vara föremål för en analys, vilket är ett område som avslutar genomgången.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA 22 Kapitel 1 Inledning Å andra sidan kan det verka tveksamt att information om vad som redan har hänt och hur det var vid en tidpunkt längre bak i tiden kan förbättra intressenters beslut. Banken vet ju redan vad som har hänt med räntor och amorteringar under det gångna året, vad den behöver är underlag för att bedöma vad som kommer att hända i framtiden. Priset på företagets aktier påverkas primärt av uppfattningar om kommande års vinster, inte vad som redan hänt. Huvuddelen av de beslut som fattas kring företaget har att göra med företagets framtida utveckling och inte vad som redan skett.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA Kapitel 1 Inledning 23

Utifrån denna övergripande bild är boken indelad i fyra delar: Del 1 Redovisningens samband i modellform Del 2 Bokföringens utformning Del 3 Årsredovisningens utformning Del 4 Räkenskapsanalys

I denna första del introduceras en modell som utgångspunkt för defi nition av ett flertal begrepp och beskrivning av en mängd samband inom redovisningen. Modellen är ett uttryck för redovisningsteoretiska resone mang om värdering och hur det påverkar redovisningen. En informerad läsare kan efter läsning anföra att framställningen är en beskrivning utifrån vad som benämns som historisk kostnad utan att detta omnämns i någon större utsträckning. Vi har medvetet valt att inte centrera framställningen utifrån historisk kostnad utan utgår i stället ifrån principen om anskaff ningsvärde och det sker av två anledningar. En första är att en kostnad uppkommer under en period, som visserligen är historisk om t.ex. redovisningen omfattar året som gått, men den kostnad som uppkommer följer av ett värde vid anskaffningstillfället, dvs. anskaff ningsvärde. Vårt val ska således ses som ett sätt att tydliggöra innebörden av en kostnad. En andra är att modellen åtminstone implicit finns med genom boken och den gäller även om anskaffningsvärde byts ut mot någon annan form av värdering såsom fallet är i Del 3 där värdering till verkligt värde introduceras. Denna aspekt av modellen är något som också ligger i linje med den utgångspunkt för redovisningen som är under utveckling för de börsnoterade bolagen. Om du som läsare redan nu mött en terminologi som är svår att förstå, är det något som denna Del 1 går igenom. Eftersom det som tas upp här är

Del 1 Redovisningens samband är en introduktion till redovisningen. Vi har positionerat boken som fokuserad mot externredovisning men för att förstå externredovisningen behövs grundläggande förståelse för de begrepp och samband som är allmängiltiga inom redovisningsområdet. Det som tas upp i denna del gäller alltså på ett allmänt plan oavsett om redovisningen är orienterad mot företagets externa omgivning eller om den används som del av företagets ekonomistyrning där en tydlig koppling finns mot budgetering.

Denna uppdelning används för att kunna fokusera på specifika delar men då gränserna av denna indelning inte alltid blir skarpa förekommer viss överlappning i framställningen. Det centrala i de olika delarna ska därför lyftas fram för att tydliggöra bokens upplägg.

Del 2 Bokföringens utformning och Del 3 Årsredovisningens utform ning har det gemensamt att de introducerar reglering inom respektive område, varför det finns en gemensam introduktion till dessa i separat kapitel som en bakgrund om reglering med fokus mot Bokföringslagen och Årsredovisningslagen

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA Kapitel 1 Inledning en introduktion, blir det ny materia om du tidigare inte satt dig in i området.

. Regleringens påverkan är något som varierar beroende på om det är ett enskilt bolag i fokus eller om det är en kon cern, och också bolagets storlek påverkar vilka regler som är aktuella. Den genomgång av bokföring som sker är utifrån de huvuddrag som gäller för alla företag och företagsformer. Genomgången av årsredovisningen utgår ifrån den reglering som gäller för bolagsformen aktiebolag, men många av dessa regler gäller inte enbart för aktiebolag, utan berör också ekonomiska föreningar, stiftelser och olika samarbetsformer mellan företag. Denna genomgång kan därför ses som en gemensam bas som gäller oavsett före tags eller organisationsform. Del 2 Bokföringens utformning bygger vidare på de grunder om bokföring som beskrivs i Del 1. De grunderna är allmängiltiga oavsett om bokföring sker för internredovisning eller externredovisning. Del 2 utvecklar i viss mån vidare på dessa allmänna principer men en större skillnad är nu att hänsyn tas till att bokföringen måste förhålla sig till lagstiftningens krav och åtföljande normer när den ligger till grund för extern rapportering. En genomgång av hur lagstiftning påverkar bokföringen inleder därför denna del innan specifika bokföringsaspekter tas upp. I det senare fallet löper parallellt med framställningen en illustration av ett flertal aspekter för ett företag som avslutas med ett bokslut. Eftersom bokföringen sker i företaget får den ses som en del av redovisningens produktion.

Har du sedan tidigare förkunskaper inom redovisningsområdet såsom gymnasiestudier eller praktisk erfarenhet av redovisning kan denna del läsas kursivt, dels för att förstå modellen och bokens utgångspunkt, dels som repetition inför bokens fortsatta delar.

Del 3 Årsredovisningens utformning bygger vidare på både Del 1 och Del 2. Bokslutet som avslutar Del 2 ligger till grund för årsredovisningen men något som styr överväganden vid ett bokslut som inte berörs i Del 2 är den reglering som finns för årsredovisningen. Här återfinns t.ex. regler om värdering, om eget kapital, om specifika skattemässiga överväganden vilka gäller för ett enskilt bolag, och om koncerner, och fokus är på resultat och balansräkning. Denna del inleds med en övergripande genomgång av

Del 4 avslutas med genomgång av hur nyckeltal och finansiella rapporter tillsammans med kompletterande information kan användas i en analys av bolaget. Framställning är medvetet punktorienterad då vi vill lyfta fram några aspekter att ha med sig i analysen snarare än att utveckla en fullstän dig analysmodell. Ett område som berörs är hållbarhetsredovisning men det är inte avsett att vara en genomgång av dess utformning(ar) utan sker för att lyfta fram effekter från hållbarhet och vad det innebär för analysen.

Del 4 Räkenskapsanalys tar vid där Del 3 slutar och lägger betoning på att tolka och analysera redovisningen. I fokus är hur nyckeltal utifrån årsredovis ningen kan användas för att analysera denna. Här tas ett flertal aspekter upp som inryms inom begreppet nyckeltal och de gäller även om inte årsredovis ningen som sådan är föremål för analys utan gäller för redovisningsinformation som har någon form av periodindelning, t.ex. kvartalsrapporter även om dessa är mer begränsade till innehållet jämfört med en årsredovisning och därmed sätter gränser för vilka nyckeltal som är möjliga att tillämpa. Räkenskapsanalysen tar också delvis vid efter Del 1 med en form av överbryggning via Del 3. Kassaflödesanalysen som beskrivs i Del 1 får en regelmässig genomgång i Del 3 och i samband med den senare en fortsatt beskrivning av dess funktion. Den är däremot inte föremål i Del 3 för någon tillämpning. Kassaflödesanalysens funktion är att visa hur ett företags likvida situation påverkats av vad som hänt under den period som gått, och då Del 4 fokuserar på räkenskapsanalys återkommer därför kassaflödesanalysen här men nu mer tillämpningsmässigt med hänsyn till aspekter som beskrivits i Del 3.

Kapitel 1 Inledning 25 lagstiftningens regler innan mer specifika regler tas upp. Här förekommer framför allt inledningsvis viss överlappning med Del 1 då lagstiftningen preciserar krav om hur redovisningens principiella delar ska tillämpas. Denna del av boken har en tudelad funktion. Den genomgång av olika områden av redovisningen som ges innebär en insyn i de val som påverkar redovisningens produktion. Samtidigt ger denna aspekt en förståelse för hur poster man möter i en årsredovisning ska förstås och vad de innebär, och därmed hur de kan tolkas.

Kapitelindelningen i nyckeltal och analys är delvis chimär. Nyckel tal förklaras många gånger ingående varför förklaringarna tydliggör att användning av dem innebär en räkenskapsanalys. Den separata analys som gås igenom blir mer en kompletterande beskrivning av nyckeltalens användning. De två kapitel som ingår ska förstås som olika delar av vad som omfattas inom räkenskapsanalys.

1.3 Avgränsningar Eftersom boken är en introduktion men samtidigt tar upp ett flertal aspekter av externredovisningen behöver vi göra vissa förenklingar. Dessa förenk lingar påverkar framställningen av hur regleringen påverkar redovisningen. Vi lägger fokus på huvuddragen av vad som följer av redovisningsreglerna och gör inte framställningen mer detaljerad än vad vi anser nödvändigt för att förstå grunderna av regleringens tillämpning. Vissa delar tas inte upp i någon större utsträckning såsom immateriella tillgångar. Dessa före kommer löpande i framställningen men de regler som gäller för dessa är så pass restriktiva att nyttan av dessa regler för att förstå redovisningen blir begränsad på denna mer introducerande nivå.

Hållbarhetsredovisning är något som följer av samma reglering, årsre dovisningslagen, som vi tar upp i boken. Denna aspekt är något som inte får något större utrymme. Området är i skrivande stund under omarbetning i EU och en mer detaljerad framställning blir sannolikt inaktuell inom en närmare framtid och är därför utelämnad. Det ska inte ses som något ställningstagande om dess betydelse.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTARNA Kapitel 1 Inledning Avslutningsvis kommer här en kommentar om redovisningsprinciper. Inom redovisningsområdet har det utvecklats en mängd olika principer. Exem pel på dessa principer är matchningsprincipen, kongruensprincipen och realisationsprincipen. Principer introduceras löpande genom boken när de tillför något till framställningen. Den modell som Del 1 beskriver lyfter frågan om matchning av intäkter och kostnader. Den modellen kan samti digt ses spegla kongruensprincipen men för att förstå principens betydelse introduceras den i Del 3 när redovisning av resultateffekter är något som får större fokus. Detsamma gäller för realisationsprincipen. Den principen tar sin utgångspunkt från principen om anskaffningsvärde som introduceras i Del 1 men det är först i Del 3 dess innebörd blir tydligt utifrån vad som tas upp om värdering, varför den också beskrivs i den kontexten. Bolagsskatten är 20,6 % i Sverige. I bokens exempel används genomgående 20 % som skattesats för att minimera antalet decimaler.

Daniel Brännström är ekonomie doktor och universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Redovisning är något som förekommer i varje bolag, vare sig litet eller stort. Detsamma gäller såväl ett enskilt bolag som en koncern. De grundläggande begrepp och samband som förekommer inom redovisningen är emellertid oberoende av bolagets storlek och om objektet är ett enskilt bolag eller en koncern. De är snarast ett uttryck för en systematik som utvecklats inom området. Den teknik och praxis för redovisningens utformning som gäller idag har utvecklats under lång tid, men är också ett område som i stor utsträckning är lagreglerat. Samtidigt är det kanske smalsynt att se redovisning som ett område, då det omfattar både löpande bokföring av affärshändelser och periodisk avstämning i form av bokslut och årsredovisning. Författarnas ambition är att ge läsaren kunskaper och verktyg för att dels förstå och kunna tillämpa löpande bokföring av händelser i bolag som utgör grunden i bolagens produktion av redovisning, dels kunna tolka och analysera ett bolags årsredovisning som i grunden bygger på bokföring. I syfte att tydliggöra vad som styr dessa områden av redovisningen utgör bokföringslagen och årsredovisningslagen det skelett som bokens struktur bygger på, vilka sedan kompletteras med den styrande reglering och norm givning som är dominerande i Sverige. Dessa två delar föregås av en grundläggande genomgång av redovisningens och bokföringens grunder och åtföljs av en genomgång av räkenskapsanalys.

Boken är avsedd för introduktionskurser inom redovisning på universitetsnivå. Den är indelad i fyra delar där den första delen kan läsas översiktligt om läsaren har grundläggande kunskap om ekonomiska begrepp och samband för att fokusera på fördjupningen i de tre följande delarna. Sjunde studentlitteratur.seupplagan

REDOVISNING

Rune Lönnqvist har varit verksam som lärare vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Art.nr 6466

I BOLAG OCH KONCERNER