Förhållningssätt och möten
Strandberg
Thomas
(red.)
Arbetsmetoder i social omsorg
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 33397 ISBN 978-91-44-15979-9
Upplaga 2:1
©Författaren och Studentlitteratur 2011, 2022 studentlitteratur.se
Studentlitteratur AB, Lund
Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia Formgivning omslag: Francisco Ortega
Figurritning: Jonny Hallberg
Omslagsbild: Ingela Agger
Printed by Eurographic Group, 2022
2B
Innehåll
Förord 13 Författarpresentationer 15
1 Att arbeta inom social omsorg samt äldre- och funktionshinderomsorg 21 Thomas Strandberg Inledning 21
Omsorg och social omsorg 24 Omsorg 24 Social omsorg 27 Målgrupperna inom social omsorg 28 Äldre personer 28
Personer med funktionsnedsättning 30 Omsorgstagare, klient eller brukare 33 Lagstiftning, regelverk och planer 33
Hälso- och sjukvårdslagen 34 Socialtjänstlagen 34
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 35 Arbetsmetoder 36
Evidens 39 Bokens områden 40
Litteraturförteckning 44
©Författaren och Studentlitteratur
Del I Äldreomsorg
2 Att bedöma behov och fatta beslut om bistånd 49 Eva Rönnbäck
Inledning 49
Biståndshandläggarens roll och uppdrag 50
Den styrande lagstiftningen 52
Rollen som offentlig tjänsteman 61
Att konstruera en hanterbar klient/brukare 63
Omgivningens förväntningar och krav 64
Med fokus på utredningen 66
Kartläggning av behoven 66
Bedömning av behoven 68
Sammanfattning 73
Litteraturförteckning 74
3 Social dokumentation inom äldreomsorgen 77 Lena Talman Inledning 77
Social dokumentation som arbetsverktyg 79
Bakgrund till social dokumentation 79
Aktuella lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr dokumentationen 80
Vad är social dokumentation? 81
Hur ska dokumentationen utformas 82
De sociala hjälp- och stödinsatsernas mål, förhållningssätt och metoder tydliggörs genom social dokumentation 83
Social dokumentation eller vårddokumentation 83
Den sociala dokumentationens betydelse för självbestämmande, integritet och rättssäkerhet 84
Självbestämmande 85 Integritet 86
Rättssäkerhet 87
©Författaren och Studentlitteratur
Biståndshandläggares och verksamhetschefers roll för den sociala dokumentationen 88
Biståndshandläggarens roll 89
Verksamhetschefens roll 90
Liktydig syn på äldreomsorgen 91
Social dokumentation eller hälso-/ sjukvårdsdokumentation 91
Etiska aspekter vid social dokumentation 92
Sammanfattning 93
Litteraturförteckning 94
4 Meningsfull vardag på äldreboendet 97
Marie Lidskog Inledning 97
Att bo på särskilt boende 99
Från fattigstuga till vård- och omsorgsboende för äldre 99
Vad innebär det att bo på äldreboende? 101
Mitt emellan hem och institution 102
Att vara aktör i sitt eget liv 103
Aktivitet och delaktighet ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv 104
Ett socialgerontologiskt perspektiv 106
Meningsfull vardag som medel och mål 107
Det dagliga livets trivialiteter 107
Tid för fest 109
Meningsfullhet för individen 109
Social samvaro 110
Fysisk aktivitet 112
Sammanfattning 113
Litteraturförteckning 114
5 Anhörigomsorg och anhörigstöd 115
Ann-Britt Sand Inledning 115
Avgränsning 116
©Författaren och Studentlitteratur
Kapitlets uppläggning 117
Begreppsdefinitioner 117
Anhörig och anhörigomsorg 117
Stöd till anhöriga 119
Anhörigas respektive samhällets ansvar 120
Bakgrund 120
Historik kring anhörigstöd 121
Anhörigstöd 123
Vad finns det för stöd till anhöriga? 124
Anhörigas önskemål om stöd enligt tidigare studier 125
Hur fungerar anhörigstödet? 125
Metoder för anhörigstöd 126
Förvärvsarbetande anhöriga 129
Hur kan stöd till förvärvsarbetande anhöriga utformas? 132
Anhörigstöd 135
Se den anhörige som en expert att lära av 135
En frivillig uppgift? 136
Sammanfattning 137
Litteraturförteckning 138
6 Välfärdsteknik för personer i behov av vård- och omsorgsinsatser 141 Johan Borg
Välfärdsteknik 141
Välfärdsteknikens nyttor 143
Lagar och regler kring välfärdsteknik 144
Välfärdsteknik och samtycke 146
Införande av välfärdsteknik 148
Välfärdsteknik och vård- och omsorgspersonal 150
Välfärdsteknik och etik 151
Välfärdsteknik och hållbarhet 153
Sammanfattning 155
Litteraturförteckning 156
©Författaren och Studentlitteratur
7 Existentiella samtal – om människosyn i äldreomsorgen 159
Dieter Hoffmann
Teoretiska reflektioner 159
Människosynen 162
Människans värdighet och den existentiella dimensionen 164
Existentiella teman 170
Det professionella existentiella samtalet 172
Finns det några regler? 174
Sammanfattning 178
Litteraturförteckning 178
Del II Funktionshinderomsorg
8 ICF – ett verktyg i social omsorg 183 Kerstin Möller
Inledning 183
ICF:s uppbyggnad 187
Fysisk, social och samhällelig omgivning 188
Kroppens strukturer och kroppens funktioner 188
Aktivitet och delaktighet 189
Personliga faktorer 190
Tid och plats har betydelse 191
Enhetlig skala 191
Funktionstillstånd eller funktionshinder? 192
Många olika syften och perspektiv 193
ICF i vardagliga omsorgssituationer 194
Samla in information – beskriva (1) 194
Analysera (2) och bedöma informationen (3) 197
Besluta och åtgärda (4) 199
Reflektera och utvärdera (5) 199
Sammanfattning 199
Litteraturförteckning 200
©Författaren och Studentlitteratur
9 Samverkansformer i arbete med barn och ungas psykiska hälsa 203
Maria Fjellfeldt Inledning 204
Forskning om samverkan 206
Tre exempel på samverkansformer 207
Att skapa en helhetsbild 209
Mål som går i linje med varandra 210
Mål som står i konflikt med varandra 211
Medlemskap i olika samverkansformer 213
En del av ordinarie strukturer eller ett parallellt projekt 215
Samordnarens roll 217
Samverkansformernas karaktärsdrag 219 Sammanfattning 222
Litteraturförteckning 223
10 Vardag på egna villkor med personlig assistans 227
Lottie Giertz Inledning 227
Bakgrunden till personlig assistans 228 Nationell bakgrund 228
Internationellt inflytande 230 Forskning kring personlig assistans 232
Att arbeta som assistent hos brukare med intellektuella funktionsnedsättningar 235
Underlag för fallbeskrivningar 236 Sammanfattning 245
Litteraturförteckning 246
11 Case management – ett arbetssätt inom socialpsykiatrin 249 Helene Hillborg Inledning 249
©Författaren och Studentlitteratur
Empowerment och case management 256
Empowerment-processen – exempel från verkligheten 258
Sammanfattning 266
En case managers arbetssätt och roller 267
Litteraturförteckning 268
12 Nycklar till kommunikation 273
Pia Käcker
Inledning 274
Kommunikation 275
Några olika kommunikationsmodeller 275
Kognitiva förmågor som minne och språk 276
Minne 278
Språk 278
Hur underlättas respektive hindras kommunikationen 279
Fallbeskrivningar 281
Sammanfattning 292
Rehabilitering och stöd 294
Litteraturförteckning 295
13 Supported employment – en väg till arbete 297
Johanna Gustafsson
Inledning 297
Teoretisk utgångspunkt 299
En evidensbaserad metod 301
En svensk modell för stöd 303 Planering 305
Jobbmatchning 308
Arbetsträning 312
Anställning på den reguljära arbetsmarknaden 318
Sammanfattning 320
Litteraturförteckning 320
©Författaren och Studentlitteratur
14 Begrepp, teorier och perspektiv inom social omsorg 323 Thomas Strandberg Social omsorg 323 Helhetssyn 325
Minskad fragmentisering 326
Tvärvetenskaplig förståelse 326 Interprofessionell kommunikation 327 Teorier inom social omsorg 328 Socialt erkännande 328
Tre former av erkännande 330 Sammanfattning 332
Fallbeskrivningar 333
Yrkesetik 333 Omslagsbilden 334
Litteraturförteckning 335
Bilaga 1 – Dokumentationsmall för SoL-utredningar 337 Ansökan 337 Inledning 337 Kartläggning av aktuell situation 338 Bedömning 343 Beslut 344
Överlämnandet till verkställigheten 344
Register 345
©Författaren och Studentlitteratur
Thomas sT ran D berg
1 Att arbeta inom social omsorg samt äldre- och funktionshinderomsorg
Att arbeta med äldre personer och personer med funktionsned sättning innebär en stor variation av arbetsuppgifter inom olika verksamhetsområden. Arbetssätt och metoder har utvecklats ur olika teoretiska modeller och praktiker, arbetsterapeutiska, medicinska, pedagogiska, psykologiska och sociala samt ur de modeller och praktiker som rör omvårdnaden. I föreliggande bok kommer fokus att fästas på arbetsmetoder som faller inom ramen för social omsorgs verksamhet gällande vuxna personer med omsorgsbehov.
Inledning
Äldre- och funktionshinderomsorg är verksamhetsfält som under lång tid varit en angelägenhet för regioner och kommuner. Under senare år, från 1990-talet och framåt, har kommunerna huvud ansvaret för större delen av den omsorg som regleras i social tjänst lagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktions hindrade (LSS). Kommunerna övertog ansvaret när Ädelreformen, Psykiatrireformen och Handikappreformen trädde i kraft. Sverige har en lång tradition av offentligt driven omsorgsverksamhet för äldre personer, personer med intellektuell funktionsnedsättning
©Författaren och Studentlitteratur 21
Thomas sT ran D berg
och personer med psykisk ohälsa, även om det i vissa fall, som till exempel för gruppen personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, började som välgörenhetsinsatser på 1870-talet. Detta arbete tog sin utgångspunkt från pedagogiska metoder, då arbetet med denna grupp på den tiden, till stora delar, handlade om upp fostran och undervisning med målet att personer med intellektuell funktionsnedsättning skulle bli självförsörjande i samhället. Det samma gällde andra funktionshindergrupper, såsom personer med hörselnedsättning, döva, synskadade och blinda. För personer med grav intellektuell funktionsnedsättning, i den mån de över levde till vuxen ålder, gällde en mer medikaliserad syn i linje med den för personer med psykiska funktionsnedsättningar. I den grad man kunde diagnostisera och särskilja psykisk sjukdom såg sam hällets omhändertagande helt annorlunda ut. Stora institutioner, så kallade sinnessjukhus, där man prövade olika behandlings former fanns redan i början av 1800-talet. Men det var inte förrän under 1800-talets andra hälft som psykiatrin utvecklades från praktisk vård till en medicinsk vetenskap (Qvarsell, 1991).
För äldre personer som behövde stöd och hjälp för sin livsföring fanns, innan ålderdomshemmens tillkomst, endast fattigvården. Den bestod främst av fattigstugor som mot slutet av 1860-talet kom att ersättas av fattiggårdar, som inte bara var en byggnad utan också ett kommunalt jordbruk där arbetsföra, så kallade fattighjon, sysselsattes. Dessa personer kunde även vara barn, funktionshindrade eller människor som av olika skäl saknade egen försörjning. Fattig vården handlade i mångt och mycket om tak över huvudet och viss försörjning. Omsorgen om de äldre hade länge varit såväl ett eko nomiskt ansvar som ett vårdansvar för familjen. Dåtidens äldreom sorg och fattigvård var vid sidan av förvaring och försörjning också förenat med arbete. Äldreomsorgens rötter kan sökas i fattigvården, socialvården och delvis i sjukvården. När pensionsreformen kom (folkpensionen) utgjorde den en del av den allmänna grundtrygg heten (socialförsäkringen) men inte förrän 1948 blev folkpensionen så stor att den räckte till en knapp försörjning (Holgersson, 2000).
I ovanstående översiktliga genomgång som är långtifrån hel
©Författaren och Studentlitteratur
22
1 aTT arbe
äl D re-
täckande, ges en bild av de idéhistoriska, teoretiska och veten skapliga inriktningarna av vård och omsorg som vid sidan av olika arbetsmetoder kommer att belysas i denna bok, såsom
• äldreomsorgen med rötter i fattigvård och socialgerontologi
• omsorgsverksamheten rörande personer med intellektuell funktionsnedsättning med rötter i vård och pedagogik men även i psykologi och medicin
• socialpsykiatrin med rötter i mentalvård och medicin. Organisatoriskt finns verksamheterna för dessa grupper i dag samlade i kommunerna, men det saknas en enhetlig organisation för hela landet. Enligt kommunallagen är kommunerna relativt fria att självständigt organisera verksamheterna efter lokala för hållanden. Därför kan organisationen av den sociala äldre- och funktionshinderomsorgen variera över landet. Privata aktörer, kooperativ och stiftelser är några alternativa driftsformer som bedriver offentligt finansierad vård och omsorg parallellt med kommuner (och regioner). Vi kan även se exempel på hur vissa kommuner infört ”eget val av servicetjänster” i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV, SFS 2008:962). I vissa kommuner har de politiska nämnderna också beslutat att kommuninvånare över en viss ålder kan få rätt att nyttja några timmars fria servicetjänster i månaden, utan krav på biståndsprövning.
En av många frågor som väcks är vad som förenar insatserna och innehållet i de olika verksamheterna? Är det bara en organisa torisk lösning eller finns det andra beröringspunkter? För mig står det allt mer klart att typen av omsorgsbehov förenar mål grupperna. Det vill säga ett långsiktigt behov av omsorg som beto nar det friska hos personerna (trots ett livslångt behov av stöd), människors utvecklingspotential (trots hög ålder och avtagande förmågor), individuella behov och delaktighet i beslutsprocesser (trots sviktande omdömesförmåga) och möjligheten att leva ett liv i samhällsgemenskap (trots attityder av utanförskap).
Jag vill kalla det för att anta ett socialt omsorgsperspektiv där ambitionen är att se till människors kapacitet snarare än oförmåga.
och Studentlitteratur
©Författaren
23
Ta I nom soc I al omsorg sam T
…
Thomas
ran
berg
Omsorg och social omsorg
OMSORG
Omsorgsbegreppet är betydelseladdat och mångfasetterat och har genom åren givits olika innebörder. Praktiskt har det fått sin betyd else genom emotionellt arbete, osynligt (kvinno-)arbete och oavlönat arbete. Teoretiskt har det studerats inom moralfilosofin, pedagogiken och omsorgsetiken. Omsorg som praktik, det vill säga omsorg om andra människor i handling, har nog funnits så länge människan existerat. Ett tidigt exempel på en omsorgshandling som länge fått spegla omsorgsbegreppets innebörd kan hämtas från Bibeln och liknelsen om ”den barmhärtige samariern” (Luk. 10:25–37). Den barmhärtiga samariern har i Jesu berättelse fått symbolisera att hjälpa sin nästa. En medmänniska fick hjälp och vård av samariern i denna liknelse och gav upphov till begreppet samarit som betecknat en barmhärtig person. Ordet har historiskt använts som yrkes benämning för hemsamarit som hjälpte äldre behövande i deras hem.
Omsorg som begrepp och innehåll började egentligen inte stu deras vetenskapligt förrän på 1970-talet, inom samhällsforskning, kvinnovetenskap och feministisk omsorgsforskning samt inom skandinavisk omsorgsforskning. I Skandinavien har vi mest intres serat oss för den formella, avlönade omsorgen medan den brittiska forskningen mera har handlat om informell (anhörig-)omsorg.
Omsorgsforskningen finns inte som egen akademisk disci plin, som till exempel pedagogik, psykologi, socialt arbete och vårdvetenskap, men många forskar om omsorgens innehåll i ett gränsland mellan de innebörder som tecknats ovan och ytterligare aspekter av omsorg, nämligen:
©Författaren och Studentlitteratur
24
sT
D
• maktaspekter • relationsaspekter • könsaspekter • klassaspekter • organisationsaspekter • tidsaspekter.
Listan kan göras längre och diskursen om omsorgsbegreppet fortgår alltjämt helt i linje med Eliasson (1996) som betonar att vi inte kan eller bör fastslå en enda definition av omsorg. Själv skulle jag önska att begreppet hade fått en något klarare distinktion eftersom det ibland kan uppfattas otydligt och svävande. Där emot håller jag med Eliasson när hon skriver: ”låt oss ha en idé om vad omsorg är” (s. 238). Det är alltså nödvändigt att människor som arbetar inom social omsorg har kunskap om begreppet och kan förklara dess innehåll och vad som skiljer det från andra närliggande begrepp, till exempel vård, omvårdnad och ser vice. Detta kapitel och denna bok kan vara till hjälp för att öka förståelsen av omsorgens innehåll, men för en djupare kunskap om omsorgsbegreppet rekommenderas ytterligare fördjupning (se till exempel Eliasson, 1996; Johansson, 2007; Gunnarsson & Szebehely, 2009).
En person som vid sidan av Rosmari Eliasson-Lappalainen haft betydelse för den skandinaviska omsorgsforskningens utveckling är sociologen Kari Wærness som på 1980-talet myn tade begreppet omsorgsrationalitet. Hon skiljer på omsorg – som en känsla och privat sak för någon man tycker om, till exempel en närstående – och omsorgsarbete som avser stöd och hjälp till samhällsmedborgare som inte klarar sig själva, till exempel i ett avlönat arbete. Genom begreppet omsorgsrationalitet utvecklades om sorgens innehåll till att omfatta förnuft, arbete och känsla (Wærness, 1996). Några kännetecken för ett omsorgsrationellt handlande har sammanfattats av Sand (2007):
• Att leva sig in i, ha medkänsla och identifiera sig med omsorgstagaren.
• Att skapa närhet och personliga relationer till omsorgstagaren.
• Att bemöta människor i svåra situationer.
• Att anlägga ett helhetsperspektiv på omsorgstagarens livssituation.
• Att förstärka omsorgstagarens egen förmåga.
©Författaren och Studentlitteratur 25 1 aTT arbe Ta I nom soc I al omsorg sam T äl D re- …
Thomas
ran
• Att bortse från egna intressen och inte förvänta sig gentjänster.
Begreppet har även vidareutvecklats i termer av etik, moral och kvalitet (Eliasson, 1996). Etymologiskt härstammar ordet från yngre fornsvenska, umsorgh, besläktat med tyskans sorgen med dess betydelser att sörja för, bekymra sig för, dra försorg om. Det engelska ordet care kommer från latinets caritas som betyder kärlek, tillgivenhet. Begreppsligt är omsorg något specifikt och allmängiltigt. Vad som uppfattas vara omsorg mer specifikt kan variera över tid och mellan kulturer och grupper i samhället. Trots det är omsorg en allmängiltig aspekt i tillvaron (Wærness, 2007). Ett spädbarn behöver omsorg för sin överlevnad. En åldrande person, en person med funktionsnedsättning eller en person med psykisk ohälsa behöver omsorg för sin livsföring oavsett kultur, klasstillhörighet eller historisk tidpunkt.
Under 2000-talet, har omsorg fått ytterligare en dimension och den rör frågan om framtidens omsorg i ett rörligt och världs omspännande samhälle. Inte minst har frågan om omsorg och omsorgsarbetare blivit en global och politisk fråga när demo grafi, familjemönster och en omfattande migration ändrat för utsättningarna för omsorgsarbetet. Det pågår vad som kallas en omsorgsdränering (care drain) från de fattigare delarna av världen till de rikare delarna då kvinnor från utvecklingsländer reser till rika länder och utför ”dygnet-runt-omsorg” för en liten ersättning och med helt oreglerade arbetsförhållanden (Wærness, 2007).
Den konkreta omsorgen om barn, familj, äldre och funktions nedsatta personer har historiskt utförts av kvinnor i såväl avlönat som oavlönat arbete. Alltjämt utförs den övervägande delen av omsorgsuppgifter av kvinnor (se vidare kapitel 5). Även om den västerländska jämställdhetssträvan har jämnat marken för ett likställt familje- och yrkesliv fortlever sådana mönster såväl natio nellt som internationellt.
©Författaren och Studentlitteratur
26
sT
D berg
SOCIAL OMSORG
I internationella sammanhang benämns all omsorgspraktik från barnomsorg till äldreomsorg social omsorg, men enligt svensk tradition kallas endast omsorg om äldre och personer med funktions nedsättning för social omsorg (Sand, 2007). I Sverige placeras social omsorg teoretiskt in i en skärningspunkt mellan socialt arbete, omvårdnad, pedagogik och social administration samt mellan moralfilosofi, det vill säga omsorgsetik, och socialpolitik, det vill säga nationell välfärdspolitik (Johansson, 2007). Omsorg har blivit ett viktigt teoretiskt inslag i olika utbildningar och i Sverige har social omsorg som ämne och utbildningsinriktning (från och med 2007) integrerats i socionomutbildningen. Vilka effekter detta kommer att få teoretiskt och för en autonom yrkespraktik (enhetschefer, biståndsbedömare och handläggare/utredare inom omsorg) vet vi i dagsläget lite om, men risken finns att en generalistutbildning inom socialt arbete kan bli för översiktlig och allmän. Specifika kunskaper om äldre (socialgerontologi) och om personer med funktionsnedsättning (handikappvetenskap) kommer alltjämt att behövas. Den sociala omsorgen som yrkes praktik har alltid varit, och bör fortsättningsvis vara, inspirerad av olika yrkesprofessioner, till exempel arbetsterapi, omvårdnad, (special-)pedagogik och socialt arbete, för att nämna några.
Ytterligare en gren av den sociala omsorgens verksamhetsfält och kunskapsområde är socialpedagogiken. Utbildningen inom det tidigare sociala omsorgsprogrammet omfattade äldre- och funktionshinderomsorg samt socialpedagogiska yrkesområden: socialt och pedagogiskt behandlingsarbete med ungdomar; motivationsarbete inom missbruks- och kriminalvården och förebyggande arbete med grupper och individer i samhällets integrationsprocess. Denna inriktning har också integrerats i det sociala arbetet men kommer inte att behandlas i denna bok. Social pedagogiken ligger dock mycket nära, framför allt funktions hinder omsorgens områden men även delar av äldreomsorgens verksamhetsfält, jämför till exempel äldrepedagogernas arbets fält. Om socialpedagogikens teoretiska rötter och dess praktik
©Författaren och Studentlitteratur 27 1 aTT arbe Ta I nom soc I al omsorg sam T äl D re- …
Thomas sT ran D berg
kan man läsa mer i flera böcker, se exempelvis Socialpedagogik och samhällsförståelse (Eriksson, Hermansson & Munger, 2004).
Social omsorg kan mer specifikt beskrivas och förstås som olika verksamhetsområden för de målgrupper som nämnts ovan och presenteras mer ingående i det följande.
Målgrupperna inom social omsorg
Något översiktligt har jag redan angivit vilka grupper som kan tänkas höra till de olika sociala omsorgsverksamheterna. Gene rellt skulle man kunna säga att de egentligen utgörs av samhällets alla medborgare som någon gång är eller har varit i behov av stöd från andra för sin livsföring. Här har jag dock valt att avgränsa till tre målgrupper som översiktligt beskrivs i det följande: äldre personer, personer med funktionshinder och personer med psykisk ohälsa.
ÄLDRE PERSONER
Äldre personer har något onyanserat sammanförts till en homo gen grupp där några allmänna kriterier har tecknats som ofta har beskrivit gruppen i negativa termer: ensamma, sårbara och skröpliga samt i behov av stöd och hjälp. Det är tid att omvärdera sådana förutfattade meningar, som i sin negativa form kan betraktas som ålderism (Jönson, 2002), eftersom långt ifrån alla äldre kan befästas med sådana etiketter. Åldrandet har studerats inom gerontologins två huvudgrenar. Geriatriken har intresserat sig för de biologiska och medicinska aspekterna och socialgerontologin har intresserat sig för de psykologiska och sociala aspekterna (Tornstam, 1994).
Åldrandet är en biologisk process som börjar redan i unga år men som senare i livet intensifieras. Men åldrandet är också en psykologisk och en social process, kopplad till olika utvecklings faser och roller under livet. En fas i livet som tydligt påverkar människan såväl psykiskt som socialt är pensioneringen, att gå från yrkesverksam till pensionär är en social rollförändring
©Författaren och Studentlitteratur
28
sam
äl D re-
(Tornstam, 1994). Betänk att tiden som äldre kan börja vid 65 år då pensionsåldern vanligtvis inträder och vara i 20–30 år, kanske längre, tills den äldre avlider någon gång i åttio–nittioårsåldern. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var antalet personer 65 år och äldre 2 118 766 den 31 december 2021. En betydande andel äldre är vid god hälsa även högt upp i åldrarna och dessa har således behållit förmågan att på egen hand, utan särskilt samhällsstöd, ta vara på sig själv (SOU 2003:91). Det har blivit vanligt att tala om yngre äldre och äldre äldre för att på så sätt finna en skiljelinje mellan dem som är i åldrarna mellan 65 och 85 år samt 85 år och äldre. Behov av hjälp- och stödinsatser från hemtjänst och lik nande har förskjutits och i dag kan man se att åldrandet blir allt mer påtagligt vid 90-årsåldern, inte minst ur medicinsk synvinkel. Det är den sista delen av livet – den fjärde åldern – som karaktärise ras av sjuklighet och nedsatt funktionsförmåga (Sand, 2007). Även begreppet den tredje åldern har introducerats för att identifiera den period i livet då övergången från medelålder till åldrandet börjar. För en kunskapsöversikt, se vidare Thelin (2009). Alla typer av indelningar i tidsperioder blir trubbiga och kan endast ange grova drag. Variationer förekommer alltid. Ett exempel på det är pensions åldern som under en längre tid varit 65 år och socialt manifesterat inträdet i ålderdomen, men som nu i Sverige kan förskjutas till 68 år och den tid man kan vara yrkesverksam. En person som forskat och skriver om åldrandebegreppet och främst dess socialpsykologiska inriktning är sociologen Lars Tornstam. Han menar att åldrandet är en process och definierar begreppet på följande sätt:
Begreppet åldrande refererar till en händelsekedja av förändringar eller transitioner, där varje sådan förändring eller transition innebär en kumulativ förändring av tidigare förhållanden. … En kedja av förändringar handlar om vad som sker med oss i biologiskt och medicinskt avseende. En annan kedja av förändring handlar om vad som sker i psykologisk bemärkelse, och en tredje om vad som sker med oss socialt (s. 25).
©Författaren och Studentlitteratur 29 1 aTT arbe Ta I nom soc I al omsorg
T
…
Thomas Strandberg är professor i socialt arbete vid Örebro universitet och forskar inom äldre- och funktionshinderomsorg. Övriga medverkande är: Johan Borg, Maria Fjellfeldt, Lottie Giertz, Johanna Gustafsson, Helene Hillborg, Dieter Hoffmann, Pia Käcker, Marie Lidskog, Kerstin Möller, Eva Rönnbäck, Ann-Britt Sand och Lena Talman.
