9789144155739

PLANERA OCH UTFORMA

FLERBOSTADSHUS OCH GÅRDAR

PETRA PERTOFT SOFIA SANDQVIST

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44827

ISBN 978-91-44-15573-9

Upplaga 1:1

©Författarna och Studentlitteratur 2023

studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group

Formgivning omslag: Francisco Ortega

Omslagsbild: Petra Pertoft

Printed by Latgales Druka, Latvia 2023

Författare 7

Förord 9

Del I Stad, planering och hållbarhet

1 Stadsbyggandets historia 13

Den medeltida staden (1100–1600) 13

Byggnaderna 14

Gatorna 15

Gårdarna 15

Rutnätsstaden (1600–1850) 17

Byggnader 18

Gatorna 19

Gårdarna 20

Industristaden (1850–1920) 21

Byggnaderna 23

Gatorna 26

Gårdarna 27

Historiserande stadsplaner och storgårdskvarter (1920–1930) 28

Byggnaderna 30

Gatorna 31

Gårdarna 31

Modernismens stad (1930–1970) 31

Funktionalism 1930-tal 33

Folkhemmet, 1940- och 1950-talen 36

Rekordåren 1960- och 1970-tal 39

Staden från 1980-talet och framåt 42

2 Den svenska planerings- och byggmodellen 45

Samhällsplanering 45

Översiktsplan 46

Detaljplan 46

Bygglov och anmälan 47

Lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som styr byggandet 47

Lagar som styr byggandet 48

Förordningar som styr byggandet 49

Föreskrifter och allmänna råd från Boverket 49

Branschregler, standarder och andra anvisningar från branschen 50

Branschregler och standarder 51

Program 52

Ett nytt hus i staden – ärendegång 53

Idé, bedömning, förstudier och detaljplan 53

Gestaltning och projektering 53

3 Hållbarhet med krav på byggandet 55

Ekologisk hållbarhet 55

Ekonomisk hållbarhet 55

Social hållbarhet 56

Styrmedel för hållbart byggande 56

Lagkrav 56

Kommunala krav 57

Byggherrekrav 57

Hållbar stadsplanering 60

Grön- och blåstrukturer 60

Vatten och planering 61

Ekosystemtjänster 63

Biologisk mångfald 64

Del II Regler, mått och krav

4 Stadskvarteret 67

Byggnaden i staden 67

Förstudien – en sammanställning av platsens förutsättningar 69

Natur- och kulturvärden 70

Miljö- och klimataspekter 70

Ändamålsenlig struktur och analyser 72

Estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och

kommunikationsleder 76

Utformning av ett kvarter 79

Utredningsskissen 79

5 Flerbostadshuset 91

Byggnadens delar 92

Stomsystem 94

Utformning av flerbostadshus 96

Utformningskrav för bostäder 103

Bostadskomplement 110

6 Bostadsgården 115

Bostadsgården och fastigheten – lagkrav och rekommendationer 115

Bostadsgårdens utformning 116

Tillgänglighet, avvattning och dagvattenhantering 122

Bostadsgården och utevistelse 127

Bostadsgårdens oreglerade funktioner för utevistelse 128

Material och överbyggnader 130

Del III Kvalitet, skisser och förslag

7 Arkitektur, rum och kvalitet 135

Rum och rumslighet 135

Arkitektoniska kvaliteter 140

Byggnadens kvaliteter 144

Utemiljöns kvaliteter 151

8 Skisser, idéer och förslag 157

Skissarbete 157

Lager på lager 158

Skisstekniker och diagram 158

Färgkodning 159

Bubbeldiagram 159

Vägval, utformning och strategier 160

Att utveckla ett förslag 165

Del IV Uppgifter och arbetsblad

9 Att lösa en utformningsuppgift 169

Uppgift 1: Utforma ett kvarter 169

Ritningar och handlingar i utredningsskedet 176

Uppgift 2: Utforma ett flerbostadshus 176

Ritningar av bostadshus inför bygglov 180

Uppgift 3: Utforma en lägenhet 181

Måttsatt och möblerad plan 181

Uppgift 4: Utforma en bostadsgård 186

Markplaneringsritning 186

Uppritande av planer (generellt) 194

10 Arbetsblad 195

Litteratur 197

Bildkällor 203

Register 205

Författare

Petra Pertoft är arkitekt SAR/MSA med stadsbyggnadsfokus och lärare vid Uppsala universitet. Petra har undervisat i såväl bostadsplanering och bostadsutformning som hållbart byggande. Hon har även arbetat med planläggning och bygglovhantering i kommunal regi, och med stadsbyggnadsfrågor och byggnadsprojektering i privat regi.

Sofia Sandqvist är landskapsarkitekt LAR/MSA, lektor i landskapsarkitektur vid SLU och praktiserande landskapsarkitekt på Landskapslaget. Sofia har undervisat i gestaltning och projektering av utemiljöer, bland annat av bostadsgårdar. Hon har även varit delaktig i att utforma nya bostadsområden och ritat ett flertal bostadsgårdar.

Att försöka beskriva den process och de arbetssätt som används för att lösa stadsbyggnadsfrågor är inte lätt. Det finns många parallella processer och många nivåer, utöver en stor mängd olika angreppsätt.

I den här boken fokuserar vi på en del av detta – ett kvarter i en stad som ska bebyggas med flerbostadshus, tänkt som en fastighet, och de frågor som relaterar till detta i förslagsskedet. Vår tanke är att dela med oss av arbetssätt och förslag till förhållningssätt som kan nyttjas i såväl mindre som större projekt och i projekt av annan art. Detta då de frågor som uppstår när ett flerbostadshus med gård i urban miljö ska planeras och projekteras har en stor komplexitet samtidigt som markområdet är begränsat. I boken visar vi hur dessa frågor kan bli hanterbara – även för noviser inom planering och utformning av mark, byggnad och kringliggande miljö.

I boken presenterar vi ett arbetssätt som är utformat för att lättare kunna angripa den komplexa uppgift som utformandet av ett kvarter med flerbostadshus och gårdar utgör. Det inte bara bebyggelsen som ska gestaltas och utformas med volym, kulörer, materialval och andra arkitektoniska uttryck; även infartsvägar, sophantering, tillgänglighet och lekytor måste beaktas.

Allt som byggs, byggs i relation till det befintliga. För att kunna skapa något nytt behövs grundläggande förståelse och kunskap om stad och hus, liksom de lagar och regelverk som styr byggandet.

Boken inleds därför med ett nedslag i stadsbyggnadshistorien. Städer och dess relaterade begrepp är nationellt knutna, varför boken fokuserar på den svenska staden, dess bostäder och gårdar. Därefter ges en översikt över den svenska planeringsmodellen, samt centrala hållbarhetsaspekter och styrmedel, varefter de krav och mått som påverkar arbetet med att skapa nya bostadsmiljöer, kopplat till regelverk, standarder och vedertagen erfarenhet redovisas. Avslutningsvis följer några uppgifter med förslag till arbetsgång vid utformning av byggnader och gårdar som kan användas för att skapa förslag i tidiga skeden.

Stad, planering och hållbarhet

Stadsbyggandets historia

Sveriges första stad, Sigtuna, grundades omkring år 980, och dess stadsplan har i stort sett bevarats sedan dess. Stad utgör ett av våra viktigaste begrepp när vi talar om civilisation och har alltid fungerat som ett maktcentrum – politiskt, kyrkligt och ekonomiskt. På centrala platser i de gamla städerna ser vi byggnader som representerar den kyrkliga och den politiska makten, och marknadsplatser för handel. Under lång tid var dessa tre de viktigaste inslagen i staden. Med kommunreformen 1971 infördes ett enhetligt kommunbegrepp där staden upphörde att finnas som en administrativ och juridisk enhet i Sverige. Staden som stadsbyggnadsenhet och maktcentrum finns däremot kvar.

Den medeltida staden (1100–1600)

Medeltida städer anlades på platser där förutsättningarna för handel var goda, ofta vid kusten, gärna där vatten- och landsvägar möttes. Planmönstret i svenska medeltida städer har ofta en struktur, med långsmala tomter på rad med kortsida mot huvudgatan, som ofta gick parallellt med vattenlinjen, se figur 1.1.

Stadsmurar, staket eller vallar begränsade åtkomsten till städerna via stadsportar där stadstullar reglerade transporter till städernas marknadsplatser med en avgift.

Byggnaderna

Bebyggelsen i den svenska medeltida staden utgjordes i huvudsak av låga träbyggnader i en våning, uppförda i stomme av endera timmer eller av skiftesverk, med tak av torv eller träbrädor, se figur 1.2. Betydelsefulla byggnader kunde uppföras i sten. På en tomt uppfördes alla de byggnader som ett hushåll behövde, till exempel fähus, bodar, verkstäder, lagerhus och bostadshus. Ofta hade byggnaderna bara ett rum och en funktion, så det innebar att det blev flera byggnader på rad på de smala tomterna. Bodarna, verkstäderna och förråden placerades oftast utmed huvudgatan, medan bostadshusen låg längre in på tomten. Runt Östersjön fanns på medeltiden ett tyskt handelsmonopol, kallat Hansan, där Stockholm, Kalmar och Visby ingick. Här kunde bebyggelsen bestå av hus i upp till sex eller sju våningar, byggda i sten. Gavlarna mot huvudgatan dekorerades och gjordes representativa efter sydtyska förebilder, gärna med så kallade trappgavlar, se figur 1.3.

Figur 1.1 Sigtunas medeltida stadsplan, uppbyggd med så kallad kamstruktur.

Gatorna

Städerna under medeltiden var inte, som man kanske kan tro, oreglerade. I Sverige fanns vid denna tid en byggnadsbalk som var en del av Magnus Erikssons stadslag från mitten av 1300-talet vilken reglerade stadens och gatornas utseende. Huvudgatorna i staden gick från stadsportarna till marknadsplatsen och kyrkan. De var bredare, rakare och mer representativt utformade än stadens övriga gator. Tillgången till huvudgatan var viktig, vilket gjorde att många tomter samsades kring utrymmet. Resultatet blev avlånga tomter, som i Sigtuna, med bredder på 7–8 meter mot huvudgatan och längder på cirka 30–40 meter. I takt med att befolkningen i den medeltida staden ökade, byggdes nya bostäder inom den yta som stadens begränsningar medgav, vilket kunde leda till ”schaktlika” gator där husen var högre än gatan var bred.

Gårdarna

Den medeltida tomten i staden har inte mycket gemensamt med det som vi idag betraktar som bostadsgård. Gården var för de flesta en funktionell yta och användes för sådant som hantverk, tvätt, djurhållning och odling.

Figur 1.2 Knuttimrat hus med torvtak.

Figur 1.3 Medeltida byggnad i Visby med karaktäristisk trappgavel.

Hållbarhet med krav på byggandet

Hållbarhet och klimatpåverkan är i dag viktiga aspekter vid nybyggnation. Man brukar tala om tre dimensioner av hållbarhet – ekologisk, ekonomisk och social – vilka måste beaktas samtidigt för att möjliggöra utvecklingen av ett hållbart samhälle. Olika styrmedel används för att styra byggandet i en mer hållbar riktning. Några av dessa redovisas i kapitlet.

Ekologisk hållbarhet

Byggandet av nya bostäder innebär stor miljöpåverkan. En bostadsfastig hets utformning, uppvärmningssystem och materialval kan göra stor skillnad för dess ekologiska påverkan. Byggnaders miljöpåverkan kan exempelvis beräknas med hjälp av livscykelanalyser (LCA), där hänsyn tas till de ingående produkternas klimatpåverkan under hela livstiden. Metoden kan användas vid en klimatdeklaration eller en miljöcertifiering. LCA kan i tidiga skeden användas för att vägleda utformningen och projekteringen mot val som ger så liten miljöpåverkan som möjligt. Det finns flera LCA-verktyg inom bygg- och fastighetssektorn, exempelvis Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM-verktyget) och One click LCA.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet är väsentlig i alla byggprojekt. Utan en hållbar ekonomi kan projektet inte genomföras. De flesta ekonomiska analyser som utförs för ett byggprojekt begränsas till investerings- och byggkostnader, utan hänsyn till vare sig drift- eller underhållskostnader. Men för att bygga hållbart måste alla aspekter beaktas i produktionen

av nya bostäder. Ekonomisk hållbarhet kan exempelvis beräknas med hjälp av en livscykelkostnadsanalys (LCC) som tar hänsyn till projektets hela livslängd.

Social hållbarhet

Ett bostadsprojekt behöver även planeras så att det bidrar till social hållbarhet. Gemensamma miljöer bör utformas så att alla känner sig inkluderade, där särskild hänsyn behöver tas till personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, samt till barn. En bostadsfastighet som är väl utformad gynnar social hållbarhet. Exempel på sådant som ökar den sociala aspekten i en bostadsfastighet är hur bostadsentréer är utformade avseende ljussättning och på vilket sätt gården medger sociala mötesplatser så som gemensamma odlingsytor, lekytor och gemensamma uteplatser.

Social hållbarhet kan mätas genom till exempel enkäter, och redovisas ofta i form av rapporter om hälsa och trygghet i ett område.

Styrmedel för hållbart byggande

Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.1

För att påverka samhällsutvecklingen och byggandet i en mer hållbar riktning finns lagstadgade krav i plan- och bygglagen, PBL (SFS 2010:900) och i miljöbalken, MB (SFS 1998:808). Dessutom förekommer även lokala kommunala krav och/eller projektspecifika privaträttsliga krav.

Lagkrav

Klimatdeklaration

Alla nya byggnader som uppförs ska klimatdeklareras för att kommunen ska kunna ge ett slutbesked 2 . Det betyder att byggherren måste redovisa den klimatpåverkan som uppstår under byggskedet, exempelvis utifrån val av konstruktionslösningar och material.

1 World Commission on Environment and Development (1988). Vår gemensamma framtid: [rapport från] Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. Stockholm: Prisma

2 Ett slutbesked krävs för att få ta en byggnad i bruk. Det ges av myndigheterna då byggherren har visat att alla krav är uppfyllda.

Energideklaration

Energideklarationen innehåller uppgifter om en byggnads energiförbrukning, inbegripet uppgifter om ventilationssystem och radonvärden. Energideklarationer ska upprättas inför uppförande av nya byggnader och i samband med fastighetsöverlåtelser.

Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning

Om genomförande enligt detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska kommunen göra en så kallad strategisk miljöbedömning, där miljöeffekter identifieras, beskrivs och bedöms. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas av kommunen, som redovisar sin bedömning av planens betydande miljöpåverkan. För mer information, se 6 kap. MB.

Kommunala krav

En kommun kan välja att skärpa miljökraven utöver de krav som lagen anger. Vid försäljning av mark kan krav till exempel ställas på uppfyllande av en viss grönytefaktor.

Grönytefaktor n, GYF, är ett mått på de ekosystemtjänster som tillskapas inom byggprojektet. GYF indikerar således ekologiska samband och funktioner och beräknas som kvoten mellan den s.k. ”ekoeffektiv ytan” och den totala markytan, se figur 3.1. Vad som betraktas som ekoeffektiv yta kan variera beroende på projekt och kommun. Kommunen kan i samband med en markanvisning ställa krav på byggherren genom att definiera vilken minsta grönytefaktorn som ska gälla för byggprojektet. Kravet kontrolleras sedan i samband med bygglovsansökan.

Byggherrekrav

Vissa miljökrav som ställs på ett byggprojekt är inte myndighetskrav, utan är civilrättsliga krav vilka ställs av byggherren. Det finns olika verktyg och system att tillgå för miljöbedömningar, som utvärderar såväl byggnadsmaterial som hela byggnader och stadsdelar.

Exempeltomt

Gräs och buskyta

Träd (7st faktor 0,3 x 25 kvm/träd)

Takyta, tät

Totalt

Grönytefaktorn (GYF) = Ekoe ektiva ytan delat med hela tomtytan vilket ger en GYF på: 156/160= 0,975

Miljövarudeklaration

En miljövarudeklaration (EPD, eng. environmental product declaration) är ett verktyg som beskriver byggprodukters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Syftet är att ge jämförbar information om miljöprestanda. En EPD används i sin tur vid en livscykelanalys (LCA) för byggnader. IVL Svenska Miljöinstitutet ansvarar för det svenska EPD-systemet.

BASTA

BASTA är ett miljöbedömningssystem med en öppen databas, vars syfte är att fasa ut farliga ämnen från byggprodukter. BASTA ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.

Byggvarudeklaration

Byggvarudeklarationer (eBVD) finns samlade i en digital databas med miljöinformation om olika byggprodukter. Där beskrivs vad en produkt innehåller, hur den ska hanteras i bygg-, brukande- och rivningsfasen, samt hur stor dess miljöpåverkan är. Systemet ägs av branschföreningen Byggmaterialindustrierna.

Figur 3.1 Exempel på hur grönytefaktor, GYF, kan beräknas.

Miljömärkning

Syftet med en miljömärkning är att vägleda konsumenterna att göra mer miljöanpassade val. Svanen, EU Ecolabel är två exempel på miljömärkningar för byggprodukter.

Miljöcertifieringssystem

Miljöcertifieringssystem för byggnader och stadsdelar (kallas även miljöklassning) är kommersiella system för utvärdering av miljöprestanda. De flesta system innehåller något krav på LCA-beräkningar, men de har olika poängsystem där bestämda parametrar eller indikatorer viktas. Det kan handla om energianvändning, inomhusmiljö eller ett byggnadsmaterials kemikalieinnehåll, men även byggnadens närhet till transporter, handel och rekreation kan ingå i bedömningen. Exempel på system är Miljöbyggnad, Green Building, LEED, BREEAM.

EU-taxonomin

EU-taxonomin är ett frivilligt klassificeringssystem från 2022, med syfte att förenkla för investerare att avgöra om verksamheter kan anses vara miljömässigt hållbara. Branscher som omfattas är bland annat energisektorn och bygg- och fastighetsbranschen. Taxonomin har nära koppling till Agenda 2030 och består av sex miljömål:

• begränsning av klimatförändringar

• anpassning till klimatförändringar

• hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

• omställning till en cirkulär ekonomi

• förebyggande och begränsning av miljöföroreningar

• skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

Cirkulärt byggande

Med cirkulärt byggande avses att byggnadsmaterial återvinns och återbrukas, så att byggnadsavfall minimeras. Syftet är att uppnå en mer hållbar och resurseffektiv byggbransch. Alla steg i byggprocessen

innefattas från design till driftsfas, inklusive materialval, konstruktion, energi- och vattenanvändning samt avfallshantering.

Hållbar stadsplanering

Vissa övergripande begrepp har stor betydelse för hållbar stadsplanering och berör byggande i stadskvarter. Dessa redovisas i det följande.

Grön- och blåstrukturer

I planeringssammanhang används ofta begreppen grön- respektive blåstruktur. Dessa strukturer kan beskrivas som ett nätverk av vegetation och vattenmiljöer, där obebyggda ytor med vegetation hör till de gröna ytorna medan dammar, vattendrag och sjöar hör till de blå, se figur 3.2.

Strukturens innehåll, storlek och kopplingar avgör dess kvalitet och möjlighet för växter och djur att sprida sig i staden. Den har även stor betydelse för människors möjlighet till rekreation och utevistelse, och därigenom för såväl hälsa som välbefinnande. Både den gröna och den blå strukturen är starkt kopplade till klimatfrågan och stadens möjlighet att uppnå avsedda miljömål.

Figur 3.2 Exempel som påvisar gröna spridningssamband planområdet Sigtuna stadsängar, Sigtuna.

I stadsmiljöer som förtätas riskerar grönstrukturen att fragmenteras, vilket kan begränsa olika arters konnektivitet, det vill säga möjlighet att förflytta sig mellan områden med lämpliga habitat. En hög konnektivitet för en art indikerar att det finns goda möjligheter till förflyttning mellan habitaten, vilket är gynnsamt för artens överlevnad.

Vatten och planering

Vårt livsviktiga dricksvatten faller från himlen och behöver omhändertas. Hänsyn måste tas till vattnets kretslopp, det vill säga hur vattnet rör sig från regn till hav, eftersom det påverkar var och hur det är möjligt att bygga, se figur 3.3. Vatten har således en central roll vid planeringen av en hållbar stadsutveckling.

Grundvatten

Grundvattnet är det vatten som finns lagrat i marken. Grundvattnet har ett varierande djup beroende på omgivande topografi och de jordarter som finns i marken. En hög grundvattennivå kan påverka markens bärighet och följaktligen även valet av grundläggningsmetod för byggnaderna. För att få mer specifik och aktuell information om grundvattnet och en tomts byggbarhet, kan en geoteknisk undersökning med aktuella grundvattennivåer krävas. Förekomsten av grundvattenmagasin och uppmätta grundvattennivåer i ett område kan utläsas med hjälp av Sveriges geologiska undersökningars (SGU) kartvisare.

Figur 3.3 Vattnets kretslopp, från regn till hav.

Petra Pertoft är arkitekt SAR/MSA med stadsbyggnadsfokus

och lärare vid Uppsala universitet. Petra har undervisat i bland annat stadsbyggnad, bostadsplanering, bostadsutformning och hållbart byggande.

Sofia Sandqvist är landskapsarkitekt LAR/MSA, lektor i landskapsarkitektur vid SLU och praktiserande landskapsarkitekt på Landskapslaget. Sofia har undervisat i gestaltning och projektering av utemiljöer, bland annat av bostadsgårdar.

ATT BYGGA STADEN

PLANERA OCH UTFORMA FLERBOSTADSHUS OCH GÅRDAR

Allt som byggs i staden, byggs i relation till befintliga byggnader med dess kringliggande miljöer, lagar och regelverk. För en novis kan allt detta framstå som en nästan oöverstigligt komplex process. Den här boken visar hur både små som stora projekt kan ta sin början och hur komplexiteten kan hanteras. Bokens utgångspunkt är planerandet av ett kvarter och flerbostadshus med bostadsgårdar.

Boken vänder sig framför allt till blivande byggnads- och landskapsingenjörer, arkitekter och landskapsarkitekter. Inledningsvis ges en introduktion till stadsbyggnadshistorik och den svenska planerings- och byggmodellen. Därefter följer lagar, regler, mått och krav för planering i tidiga skeden. Begrepp som exploateringstal, bebyggelsestruktur, fastighetsutredning, rumsfunktioner och stomval förklaras. Boken redogör sedan för kvalitet, skisser och förslag på utformning. Den avslutande delen av boken innehåller en utformningsuppgift med arbetsblad för att ge läsaren vägledning i hur arbetet går till i praktiken när ett förslag på ett nytt kvarter i staden med bostadshus och gård ska tas fram.