9789144137124

SOCIALPOLITIK – en historisk bakgrund, internationella jämförelser och aktuella politiska utmaningar

JONAS OLOFSSON

Denna titel har tidigare givits ut av SNS Förlag och utges från och med den fjärde upplagan av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37612 ISBN 978-91-44-13712-4 Upplaga 5:1 © Författaren och Studentlitteratur 2007, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbilder: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2020

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

INNEHÅLL

Inledning 11 Begreppet socialpolitik 12 Avgränsningar och utgångspunkter 13 Stigberoende och komplementaritet 15 Bokens uppläggning 16 Referenser 17

Del I Socialpolitikens utgångspunkter

1

SOCIALPOLITIK OCH VÄLFÄRD 21 Från ekonomisk-liberal välfärdsteori till statsinterventionism 22 Subjektiva och objektiva behov 25 Andra perspektiv inom socialpolitisk forskning 26 Sammanfattning 28 Referenser och litteraturtips 29

2

VÄLFÄRDSBEGREPPET OCH FÖRDELNINGS­R ÄTTVISAN 31 Välfärdens materiella och immateriella aspekter 33 Absolut och relativ fattigdom 34 Omfördelning och ekonomisk effektivitet 35 Sammanfattning 37 Referenser och litteraturtips 38

3

VÄLFÄRDENS HÖRNPELARE 39 Sysselsättning – den förmedlande länken 41 Ett generationskontrakt 42 Hotet mot generationskontraktet 43 Sammanfattning 45 Referenser och litteraturtips 46

Del II Socialpolitikens drivkrafter, inriktning

och organisation

DIREKTA OCH INDIREKTA MOTIV FÖR SOCIALPOLITIK 49 Ideologiska motiv 49 Marknadsmisslyckanden 51 Förändrade perspektiv och förutsättningar 52 Samhällsekonomiska motiv 54 Sammanfattning 56 Referenser och litteraturtips 57

5

FÖRÄNDRADE RISKBILDER OCH SOCIALPOLITISKA REFORMER 59 Riskhantering 59 Fattigvårdstraditionen 61 Det moderna samhället och välfärdsstaten 63 Det senmoderna samhället och välfärdsstaten 65 Aktiveringspolitik 68 Förändrade arbetsmarknadsvillkor och kritik av aktiveringspolitiken 71 Nya riskbilder och ökade effektivitetskrav 73 Sammanfattning 77 Referenser och litteraturtips 79

6

SOCIALPOLITIKEN OCH VÄLFÄRDSSTATEN 81 Konvergens eller divergens? 81 En skandinavisk välfärdsstatsregim 83 En kontinental välfärdsstatsregim 84 En anglosaxisk välfärdsstatsregim 84

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

4

Några anmärkningar om välfärdsstats- och arbetsmarknadsregimer 85 Kritiken av regimperspektivet 88 Sammanfattning 90 Referenser och litteraturtips 91

7

SOCIALPOLITIK PÅ ÖVERSTATLIG NIVÅ 93 FN och Human Development Index 93 EU och socialpolitiken 95 EU-politikens mål och medel 96 Sammanfattning 98 Referenser och litteraturtips 99

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Del III Socialpolitikens förutsättningar och effekter

8

ARBETSMARKNADS­RELATIONER 103 Uppkomsten av industrial relations som akademiskt ämne 103 Den svenska arbetslivsforskningen 104 Dagens arbetsmarknads­relationer 106 Ett institutionellt perspektiv 106 Minskade transaktionskostnader 107 Förhandlingssystemets effekter 108 Ett historiskt perspektiv 109 Produktionskonceptet efter andra världskriget 112 Sammanfattning 114 Referenser och litteraturtips 115

9

EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 117 Produktionsfunktionen 117 Inkomst per capita i nitton OECD-länder 119 Produktivitetsutveckling och antal arbetade timmar 121 Sysselsättningsgrad 123 Löneutveckling 125 Hur kan sambanden tolkas? 127 Sammanfattning 128 Referenser och litteraturtips 129

10

INKOMSTFÖRDELNING OCH FATTIGDOM 131 Inkomstspridning mellan individer och hushåll 131 Fördelningen mellan arbetskraft och kapital 133 Hur mäts fattigdom? 135 Socialpolitikens inkomsteffekter – en översikt 137 Sammanfattning 141 Referenser och litteraturtips 142

Del IV Den svenska socialpolitiken i ett jämförande

perspektiv 11

SVENSKA SOCIAL­POLITISKA VÄGVAL 145 En liberal fattigvårdspolitik 146 Fattigvårdspolitikens bakom­liggande idéer 147 Reformskedet vid sekelskiftet 1900 150 Nya socialpolitiska reformer 151 Ett socialpolitiskt genombrott? 153 Den svenska modellen 157 Sammanfattning 158 Referenser och litteraturtips 159

12

REHN–MEIDNER-MODELLEN 161 Phillipskurvan 161 Arbetsmarknads- och socialpolitikens betydelse 163 Tillämpades modellen? 164 Rehn–Meidner-modellen i ljuset av nya förutsättningar 165 Tilltagande segmentering 167 Sammanfattning 169 Referenser och litteraturtips 169

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

– en fördjupning

13

HUR UNIK ÄR DEN SVENSKA MODELLEN? 171 Arbetsmarknadsrelationer i internationell belysning 171 Offentliga utgifter i internationell belysning 172 Offentliga verksamheter och transfereringar 174 De sociala transfereringarna i Sverige 178 En skandinavisk modell 180 Sammanfattning 180 Referenser och litteraturtips 181

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

14

VÄLFÄRDSSTATEN OCH DEN NYLIBERALA UTMANINGEN 183 Den nyliberala eran – inspirationskällor och idémässiga utgångspunkter 184 Nyliberalismens begreppsvärld 188 Den ekonomiska politikens inriktning 190 Den nyliberala eran, den ekonomiska inbromsningen och den utbudsekonomiska politiken 192 Låg produktivitet 195 Sammanfattning 196 Referenser och litteraturtips 197

15

DEN ÖKADE OJÄMLIKHETEN OCH DESS KONSEKVENSER 199 Samband mellan ojämlikhet och låg produktivitet 202 Konsekvenserna av ojämlikheten 203 En bakomliggande förklaring: rent-seeking 206 Laffer och nyliberalismen 209 Exemplet Laffer och värnskatten i Sverige 214 Avrundande kommentarer 216 Sammanfattning 218 Referenser och litteraturtips 219

Del V De långa utvecklings­linjerna i social­politikens

utveckling – en avrundande framåtblick 16

HAR DEN MODERNA SOCIALPOLITIKEN BLIVIT OMODERN? 225 Socialpolitikens utveckling – en sammanfattande översikt 225 Förändrade förutsättningar efter 1970-talet 226 Inslag i en senmodern socialpolitik 228 Försvagad komplementaritet 228 Ökad försörjningsbörda och Baumols dilemma 231 Avrundning 232 Referenser och litteraturtips 233

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Sak- och personregister 235

INLEDNING

Socialpolitiken är ett av de politikområden som omsätter mest offentliga resurser och väcker störst medborgerligt intresse. Cirka 30 procent av brutto­ national­produkten1 (BNP) i Sverige omfördelas i socialpolitiska syften, bland annat för att bekosta sjukvård och äldreomsorg och för att täcka inkomstöverföringar till pensionärer, sjuka och arbetslösa. I det första fallet handlar det om offentlig konsumtion och i det andra fallet om transfereringar, det vill säga inkomstöverföringar i anslutning till bidrag och socialförsäkringar. Ungefär en fjärdedel av hushållens inkomster härstammar från olika sociala ersättningar och bidrag.

Socialpolitiken är den viktigaste beståndsdelen i den moderna välfärdsstaten. Det engelska begreppet välfärdsstat (Welfare State) började användas efter andra världskriget för att karakterisera länder som kännetecknades av ett demokratiskt politiskt system, omfattande socialpolitiska insatser och en kapitalistisk ekonomi. I Tyskland användes redan från slutet av 1800-talet begreppet socialstat (Sozialstaat) som benämning på nationer där staten tog ett ansvar för medborgarnas sociala förhållanden.

Syftet med den här boken är att ge historiska och internationella perspektiv på frågor om socialpolitiken och välfärdsstaten som ständigt återkommer i den politiska debatten. Det är till exempel en vanlig uppfattning att kommunernas verksamheter har en större omfattning och socialförsäkringarna en vidare täckning i Sverige än i många andra länder. Stämmer det? Det är också en vanlig föreställning att välfärdsstaten, som den nu är organiserad, inte är 1 Bruttonationalprodukten är det gängse måttet på det samlade värdet av ett lands produktion av varor och tjänster under ett år. Andelen av BNP som omfördelas via socialpolitiska insatser har minskat över tid, från 36 procent i början av 1990-talet till knappt 30 procent enligt den senast redovisade uppgiften från SCB (avseende 2017) (SCB 2019).

11

Begreppet socialpolitik Socialpolitik är ett vitt begrepp som spänner över breda verksamhetsfält. Hur begreppet avgränsas och definieras beror i hög grad på valet av perspektiv. Ska vi utgå från ett individperspektiv eller ett övergripande samhällsperspektiv?

En annan fråga är om vi ska utgå från ett idépolitiskt perspektiv eller ett förvaltningsperspektiv. Är det insatsernas karaktär och innehåll som ska stå i fokus eller utförarna och deras hemvist, det vill säga aktörerna? Ska vi utgå från verksamheter knutna till offentlig sektor eller ska vi räkna med andra institutioner, till exempel enskilda företag som är aktiva på försäkrings­marknaden, hjälporganisationernas verksamhet och arbetsmarknads­organisationernas överenskommelser?

Det är inga lätta eller självklara avgränsningar. Bara för att ta några 12 | Inl e d nin g

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

långsiktigt hållbar. Åldersförändringar i kombination med tuffare villkor i en alltmer globaliserad ekonomi gör att vi inte längre kan bekosta de trygghetssystem som byggdes ut från 1950-talet och framåt. Är det en rimlig prognos?

Hur kan man, vidare, uppfatta senare decenniers trend mot växande inkomstskillnader och ökad ojämlikhet i ljuset av den välfärdsstat som växte fram i flera länder efter andra världskriget? Avsikten här är inte att ge ett fullständigt svar på dessa frågor, det vore förmätet, utan snarare att påvisa svårigheten att ge några enkla och/eller entydiga svar. De historiska och internationella erfarenheterna ställer många etablerade föreställningar på huvudet.

För att kunna närma oss huvudfrågorna måste vi ta några steg tillbaka.

Hur har välfärdsbegreppet uppfattats av socialt engagerade samhällsforskare?

Frågan är varför socialpolitiken har den utformning den har. Hur skiljer sig socialpolitiken mellan olika länder och hur kan man förklara dessa skillnader?

Vilka är socialpolitikens mest grundläggande förutsättningar? Det är några frågor som kommer att diskuteras i följande kapitel.

Förhållanden på arbetsmarknaden har en avgörande betydelse för hur socialpolitiken utformas och för vilka resurser som står till socialpolitikens förfogande. Socialpolitiken kan därför inte behandlas fristående från arbetsmarknadsrelationerna, varken i Sverige eller i något annat land. Arbetsmarknadsrelationer och socialpolitik är två sidor av samma mynt. Frågan är då hur de senaste årens förändringar på svensk arbetsmarknad har påverkat förutsättningarna för socialpolitiken och den svenska välfärdsmodellen.

exempel: Privata sjukförsäkringar har socialpolitisk betydelse, precis som frivilligorganisationers arbete för att stödja handikappade och missbrukare.

Parts­organisationernas överenskommelser om kompletterande avtalsförsäkringar är en ingrediens i det socialpolitiska landskapet som påverkar förutsättningarna för den offentliga politiken. Det är dessutom uppenbart att sättet att organisera socialpolitiken påverkar försörjningsförhållanden och försörjningssystem långt utanför offentlig sektor: inte bara inom familjens ram utan även på arbetsmarknaden, vidare förutsättningarna för frivilligorganisationernas insatser och på försäkringsmarknaden.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Avgränsningar och utgångspunkter En allmängiltig definition av ämnet socialpolitik hittar man i boken Social Policy. Theory and Practice (2014) av Paul Spicker, en av Storbritanniens mest namnkunniga och aktiva socialpolitiska forskare. Han skriver att socialpolitik är ett tvärvetenskapligt och tillämpningsinriktat ämne som går ut på att analysera hur samhället förhåller sig till medborgares sociala behov. Det signalerar att vi talar om en mycket bred ansats. Ämnets bredd gör i sin tur att vi måste välja och välja bort, det vill säga vi måste avgränsa de delar och ingångar till ämnet socialpolitik som känns mest intressanta och hanterbara. För det första kommer vi att utgå från erfarenheterna i Västeuropa och USA, alltså i länder med någorlunda likartade ekonomiska förutsättningar som Sverige.

Vi kommer, för det andra, att främst intressera oss för socialpolitik på den offentliga arenan. För det tredje kommer vi att undersöka hur socialpolitiken påverkas av relationerna mellan partsorganisationerna på arbetsmarknaden och, för det fjärde, hur förändringar i offentlig socialpolitik påverkar arbetsmarknadsrelationerna.

En första utgångspunkt är, som tidigare framhållits, att arbetsmarknads­ relationerna kan ses som navet i utvecklingen av de sociala trygghets­systemen.

En andra central utgångspunkt är att socialpolitiken måste behandlas ur ett makt- och fördelningsperspektiv. All socialpolitik handlar ytterst om att påverka resursfördelningen, vilken har betydelse för individens möjligheter att påverka sin livssituation liksom för relationerna mellan kvinnor och män, olika samhällsklasser och intresseorganisationer. Forskare brukar använda begreppet maktresurser för att identifiera individers och gruppers möjligheter att påverka sina levnadsvillkor. Socialpolitiken kan vara ett viktigt instruInl e d nin g | 13

ment för att omfördela maktresurser och i praktiken ge enskilda individer och mindre privilegierade grupper större makt och inflytande. Sociologen Walter Korpi, som förknippas starkt med detta synsätt, uttryckte sig på följande vis:

En tredje utgångspunkt är att socialpolitiken historiskt sett är kopplad till en strävan efter att minska risker. De sociala riskbilderna har förändrats över tid, men framför allt har tilltron till möjligheterna att förebygga sociala risker ökat. Utbyggnaden av välfärdsstaten har uppfattats som ett uttryck för en ingenjörsmässig syn på sociala förhållanden – en tro på vår förmåga att ­kontrollera och lösa samhällsproblem på politisk och administrativ väg.

Denna uppfattning om socialpolitikens underliggande effektivitet och rationalitet ifrågasätts alltmer (för en översikt, se Lister 2016). Vi ska diskutera i vilken utsträckning denna förändrade syn kan kopplas samman med framväxten av ett postindustriellt samhälle och förändrade sociala strukturer. Kan de förändrade förutsättningarna på arbetsmarknaden under de senaste två till tre årtiondena bidra till att förklara den allt starkare kritiken av välfärdsstaten?

När vi resonerar om förändringar av sociala risker över längre tidsperioder finns det anledning att anknyta till den historiska periodisering som används av sociologerna Ulrich Beck och Anthony Giddens. Beck och Giddens talar om ett förmodernt skede, ett modernt skede och slutligen en senmodern period.

Det moderna skedet präglades av en tro på att vetenskapens landvinningar i kombination med det politiska systemets rationalitet skulle möjliggöra etable­ ringen av ett fulländat samhälle, en effektiv ekonomi och social harmoni. Den senmoderna period vi befinner oss i har, enligt Beck och Giddens, i många avseenden vänt upp och ner på modernismens framtidstro. Den tekniska utvecklingen ses mer och mer som ett hot, den ekonomiska tillväxten har inte motsvarat förväntningarna om universell välfärd och framställs ofta som ett 14 | Inl e d nin g

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Den politiska demokratin begränsade den legitima användningen av ­våldsmedel i samhälleliga konflikter och baserade kontrollen över ­regeringen på folkflertalet och inte på ekonomiska resurser eller våldsresurser. På samma gång utgjorde den grunden för de gradvis ökade spänningarna mellan marknad och politik, som härleds ur det faktum att de ojämnt fördelade resurserna på marknaderna konfronteras med de – åtminstone i princip – jämnt fördelade resurserna inom politiken.

Dessa spänningar tar sig uttryck i bland annat socialpolitikens utveckling.

(Korpi 1985 s. 75)

hot mot vår livsmiljö och som oförenlig med en uthållig samhällsutveckling.

Till detta kommer att förändringar i ekonomin har bidragit till ökad ojämlikhet, växande klasskillnader och sociogeografiska klyftor.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Stigberoende och komplementaritet I forskningen om långsiktiga förändringar i socialpolitik och i arbetslivet är det två analytiska begrepp som ständigt återkommer: stigberoende (path-­ dependency) och komplementaritet. Begreppet stigberoende antyder att grundläggande institutioner, till exempel på arbetsmarknaden, skapar bestämda förutsättningar som styr politisk och ekonomisk utveckling för lång tid framåt.

Vi kan konstatera att Saltsjöbadstraditionen, det vill säga inriktningen på samverkan mellan partsorganisationerna i arbetslivet, har fyllt denna funktion i svensk politik sedan slutet av 1930-talet (se vidare i kapitel 11 Svenska socialpolitiska vägval – en fördjupning).

Det är också denna spårbundenhet i utvecklingen som kan bidra till att förklara skillnader mellan länder, till exempel inom välfärdspolitiken. Vi kan ta Tyskland och Sverige som exempel. I Tyskland innebar tillkomsten av så kallade arbetarförsäkringar under 1800-talets två sista decennier att branschorganisationer och företag fick ta ett betydande ansvar för de sociala trygghetssystemen. I Sverige var socialförsäkringarna redan från början huvudsakligen en statlig angelägenhet. Detta har påverkat den socialpolitiska utvecklingen på så sätt att betydligt större delar av välfärdssystemen i Tyskland än i Sverige fortfarande administreras av arbetsmarknadens parter.

Begreppet stigberoende är alltså centralt för att vi ska förstå varför olika länder har olika socialpolitiska system. Men vill vi ta ytterligare ett steg i analysen och fråga oss hur de socialpolitiska trygghetssystemen samverkar med andra viktiga institutioner måste vi föra till begreppet komplementaritet. Forskarna använder begreppet komplementaritet för att belysa hur institutioner på olika områden, i vårt fall inom socialpolitiken och på arbetsmarknaden, kan samverka och förstärka varandra. En viss uppsättning regler och institutioner på arbetsmarknaden befordrar och effektiviserar en viss uppsättning institutioner inom socialpolitiken – och tvärtom. Den välfärdspolitiska modell som har präglat Sverige var beroende av bestämda förhållanden på arbetsmarknaden. Vi får anledning att återkomma till begreppen stigberoende och komplementaritet i flera kapitel framöver.

Inl e d nin g | 15

Boken omfattar totalt sexton kapitel som i sin tur delas in i fem huvuddelar. De första tre kapitlen syftar till att definiera centrala utgångspunkter och begrepp med anknytning till välfärd och socialpolitik. Därefter följer en andra del som omfattar fyra kapitel. Syftet med dessa kapitel är att förklara social­politikens bakomliggande motiv, inriktning och organisation i ett historiskt och internationellt jämförande perspektiv. Bokens tredje del har tre kapitel. Här behandlas både socialpolitikens förutsättningar och effekter. Hur påverkas socialpolitiken av olika sätt att organisera förhållandena på arbetsmarknaden? Och kan man säga något om socialpolitikens och välfärdsstatens effekter på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen? Hur påverkas inkomstfördelningen av olika socialpolitiska modeller?

Den fjärde delen i boken omfattar fem kapitel och behandlar den svenska utvecklingen i ett jämförande perspektiv. I den här delen av boken behandlas även de utmaningar som socialpolitiken och välfärdsstaten ställts inför under senare decennier. Hur har socialpolitiken i Sverige förändrats från 1800talet fram till i dag? Vilka har varit de grundläggande drivkrafterna bakom utvecklingen? Vilken betydelse har relationerna på arbetsmarknaden haft för den svenska välfärdsmodellen? Hur ska man förstå de senaste decenniernas ­ny­liberalt inspirerade kritik mot välfärdsstaten och vilka effekter förändringarna av välfärdspolitiken fått i termer av inkomstfördelning och hälsoutveckling?

Jag kommer också att lyfta fram några bärande element i den svenska social­politiken och ställa frågan i vilken utsträckning det över huvud taget är relevant att tala om en specifik svensk välfärdsmodell. Här diskuteras dessutom den svenska socialpolitikens sårbarhet och den generella välfärdspolitikens beroende av en hög sysselsättningsgrad och ett högt antal arbetade timmar.

Boken avrundas med en sammanfattande och framåtblickande del. Är den moderna socialpolitiken omodern i en senmodern tid? Här återkopplas till frågor om ökade inkomstskillnader och växande ojämlikhet.

För att underlätta läsningen – särskilt för den som väljer att enbart läsa delar av boken och snabbt vill skaffa sig en översikt av innehållet – kommer varje kapitel att avrundas med en sammanfattning av innehåll och slutsatser. Dessutom redovisas referenser och ett antal litteraturtips i slutet av varje kapitel.

16 | Inl e d nin g

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Bokens uppläggning

Jag riktar ett varmt tack till Per Gunnar Edebalk, Urban Herlitz, Martin Kvist, Johan Lindgren, Johan Lönnroth, Henrik Malm Lindberg och Eskil Wadensjö som haft vänligheten att läsa och kommentera tidigare versioner av denna bok. Ansvaret för eventuella missbedömningar och felaktigheter faller naturligtvis uteslutande på författaren.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Referenser Korpi, Walter, ”Handling, resurser och makt – om kausala och finala förklaringsmodeller i maktanalys”, i Sociologisk Forskning, Vol. 22(1), 1985.

Lister, Ruth, Understanding Theories and Concepts in Social Policy, Bristol: Policy Press, 2016.

SCB, Socialt skydd i Sverige 1993–2017. Utgifter för socialt skydd minskade som andel av BNP. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/ nationalrakenskaper/utgifter-for-det-sociala-skyddet-i-sverige-och-europa-samt-utgifternas-finansiering-esspros/pong/statistiknyhet/socialt-skydd-i-sverige-1993-2017/, 2019.

Spicker, Paul, Social Policy. Theory and Practice, Bristol: Policy Press (3:e utgåvan), 2014.

Inl e d nin g | 17

Jonas Olofsson är ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning vid institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Han har också varit verksam som utredare i fackliga organisationer och på regeringskansliet, framför allt gällande välfärdspolitiska frågor med anknytning till arbetsmarknads- och utbildningsområdet.

SOCIALPOLITIK – en historisk bakgrund, internationella jämförelser och aktuella politiska utmaningar I Socialpolitik – en historisk bakgrund, internationella jämförelser och aktuella politiska utmaningar ges ett historiskt och internationellt perspektiv på den svenska socialpolitikens utveckling, allt från tidigt 1800-tal fram till i dag.

Tre socialpolitiska skeden behandlas. Det första skedet karakteriseras som det förmoderna skedet. Fattigvården dominerade, men framstod som allt mer otillräcklig i ljuset av de sociala och samhällsekonomiska utmaningar som följde på industrialiseringen.

Det andra skedet, det moderna, handlar om den statliga socialpolitikens genombrott under 1930-talet och dess expansion under decennierna efter andra världskriget. Keynesianskt inspirerad ekonomisk politik och social ingenjörskonst gav förutsättningar för ekonomisk och social stabilitet.

Flertalet länder byggde ut välfärdsstaten med allt från allmänna socialförsäkringar, bredare utbildningsinsatser till offentlig vård och omsorg.

Under det som därefter kallas socialpolitikens senmoderna skede, från 1980-talet och framåt, förändrades förutsättningarna. Produktivitetsökningen har varit svagare och arbetslösheten högre. Från 1980-talet ifrågasattes välfärdsstaten av allt starkare nyliberala politiska strömningar.

Efterkrigsdecenniernas utveckling mot minskade inkomstskillnader bröts samtidigt som tillväxtkraften i ekonomierna försvagades. Socialpolitiken har förändrats i riktning mot ökade krav på ”försäkringsmässighet” och aktivering, privatisering och konkurrensutsättning av offentliga verksamheter.

Femte upplagan Art.nr 37612

studentlitteratur.se