9789144136288 by Smakprov Media AB

ATT ANALYSERA INTERAKTION

STINA ERICSSON INGA-LILL GRAHN SUSANNA KARLSSON (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40743 ISBN 978-91-44-13628-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Eurographic Group, 2023

Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com

Innehåll

Förord 13 Inledning 15 Författarpresentationer 23 Transkriptionsnyckel 27 Transkriptionskarta 31

Del I 1. Från iakttagelse till forskningsfråga 35 Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson Observationer av samtal 35 Deltagarperspektiv 37 Att formulera frågan 39 Lästips 43

2. Materialinsamling 45 Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson Interaktionellt material 45 Val av material 48 Spela in material 51 Använda material som redan finns 54 Dokumentation av metadata 55 Lästips 56 Referenser 57

3. Transkription 59 Hanna Svensson Tid och rum 59 Transkription av hörbara fenomen 61 Att annotera orden 62 Att attribuera yttranden till talare 63 Pauser och överlappande tal 65 Handlingarnas format 67 Fonetiska aspekter 70 Transkription av synliga fenomen 72 Metakommentarer 72 Multimodala resurser 74 Att välja ut detaljer 76 Om tekniska hjälpmedel 81 Avslutning 84 Lästips 85 Referenser 86

4. Interaktionen växer fram 89 Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson Turer i interaktion 89 Turtagning 90 Turens uppbyggnad 93 Överlapp 96 Sekvenser i interaktion 97 Närhetspar 98 Komplexa sekvenser 100 Reparation 103 Preferens 106 Lästips 110 Referenser 110

5. Praktiskt analysarbete 111 Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson Analys 111 Att hitta ingångar i materialet 112 En fråga om handling eller form 114 Varför gör de just det just nu? 115 Bygga en samling 117 Systematisera en samling 120 Avvikande fall 121 Datasessioner 124 Förberedelser 125 Att genomföra en datasession 127 Lästips 129 Referenser 130

6. Presentera forskningsresultat 131 Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson Källmaterialet och transkriptionen 131 Presentationens delar 132 Att välja samtalsutdrag 134 Att beskriva ett samtalsutdrag 135 Att knyta ihop helheten 140 Lästips 141 Referenser 141

7. Etik 143 Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson Motivering och historik 143 Etik och materialinsamling 146 Etik och transkription 150

Etik, datasessioner och analys 151 Etik och presentation av resultat 152 Lästips 154 Referenser 155

Del II 8. Dialektal variation 159 Jenny Nilsson Att ställa frågor 159 Att samla in och bearbeta forskningsmaterial 161 Att svara på frågor 163 Dialektskifte 163 Dialektal anpassning och språkförändring 167 Slutsatser 170 Lästips 172 Referenser 172

9. Språk och kropp i samspel 175 Mathias Broth & Leelo Keevallik Att ställa frågor 176 Att samla in och bearbeta forskningsmaterial 178 Att svara på frågor 179 Hur ett objekt blir relevant i förkroppsligad interaktion 180 Ordsökning – en multimodal och interaktiv aktivitet 184 Hur en samtalssekvens kan avslutas multimodalt 187 Slutsatser 190 Lästips 191 Referenser 191

10. Samtalsgrammatik 193 Jan Lindström & Camilla Wide Att ställa frågor 194 Att samla och bearbeta forskningsmaterial 196 Att svara på frågor 197 Sekventiell position och handling: värderingar i sekvensslut 197 Grammatisk konstruktion och handling: utbrytningar i vändpunkter 201 Slutsatser 205 Lästips 206 Referenser 207

11. Medierad interaktion 209 Jenny Myrendal Att ställa frågor 209 Att samla in och bearbeta forskningsmaterial 212 Att svara på frågor 214 Att indikera ett ord som svårt att förstå 214 Att lösa ordförståelseproblem 218 Slutsatser 221 Lästips 223 Referenser 224

12. Kontrastiva studier 227 Catrin Norrby Att ställa frågor 227 Att samla in och bearbeta forskningsmaterial 230 Att svara på frågor 231 Tilltalspraktiker i sverigesvenskan och finlandssvenskan 233 Slutsatser 240 Lästips 242 Referenser 243

13. Kommunikativa funktions nedsättningar 245 Camilla Lindholm Att ställa frågor 246 Att samla in och bearbeta forskningsmaterial 249 Att svara på frågor 250 Att hantera egna kommunikativa tillkortakommanden 250 Att signalera något problematiskt i responser 254 Slutsatser 258 Lästips 259 Referenser 260

14. Polysproget interaktion 263 Janus Spindler Møller At stille spørgsmål 263 At indsamle og bearbejde empiriske data 268 At svare på spørgsmål 269 Konklusion 278 Læsetips 280 Referenser 280

15. Miljöer för lärande 283 Karolina Wirdenäs Att ställa frågor 283 Att samla in och bearbeta forskningsmaterial 285 Att svara på frågor 287 Frågor som resurs i klassrummet 287 Berättande som resurs på en pensionärskurs 294 Självpresentation som resurs för utbildare inom vården 296 Slutsatser 299 Lästips 301 Referenser 301

16. Interaksjonsanalyse som grunnlag for kommunikasjonsopplæring 303 Rein Ove Sikveland Interaksjon i profesjonsutøvning 303 CARM-metoden 305 Sette igang et samarbeid 305 Å identifisere trainables 307 Retoriske og tekniske grep i utformingen av trainables 309 Trainablen ”talk og speak” 313 Avslutning 318 Lesetips 319 Referenser 320 Register 321

Inledning

Snart sagt alla situationer en människa kan befinna sig i präglas av interaktion. Människor pratar med varandra, rör sig genom ett rum, utbyter blickar, lär sig saker, arbetar, skämtar, håller i föremål. Utmärkande för oss människor är nämligen att vi får saker och ting gjorda med vårt språk och med våra kroppsliga resurser. Man kan till och med säga att vi interagerar fram vår värld, att ramarna för vår samvaro framträder när vi interagerar med andra och med vår omgivning. Genom att exempelvis fråga, uppmana, berätta, bestämma och be om saker påverkar vi vår omvärld och våra medmänniskor – och vi gör det tillsammans med dem. Det är studiet av denna mänskliga interaktion som den här boken handlar om.

Varför interaktion? Om vi nu hela dagarna är så marinerade i interaktion som det verkar – varför behöver man då särskilda analytiska redskap för att förstå vad som händer när människor möts? Det verkar ju som om vi framgångsrikt hanterar dessa möten utan analytiska kunskaper. Och det stämmer förstås. Precis som att vi kan baka bröd utan att förstå kemin bakom varför det jäser. Men för att verkligen förstå och kunna prata om vad det är som händer i brödet behövs en viss förståelse för kemiska processer, arbetssätt och terminologi. På samma sätt behövs en fördjupad förståelse 15

Tre personer, Vera, Mira och Helga, befinner sig i ett litet rum. Vera och Helga sitter vid ett runt bord, och Mira ställer in en kamera så att de ska kunna filma sig själva när de spelar ett brädspel. Mira markerar att hon är färdig med kameran, och sätter sig vid bordet hon med. – – – – –

Så, säger Vera. Så, säger Mira. Så, säger Helga. Ja, säger Mira. Så, säger Vera.

Sedan öppnar hon spelkartongen och spelet tar sin början.

Trots den minimala ordväxlingen förstår Vera att alla tre är överens om att det är dags att öppna kartongen och börja spela. För att kunna förklara hur det går till behövs kunskap om hur människor bär sig åt när de interagerar med varandra. Det behövs insikter i de regler som finns för vem som kan ta och ge ordet. Dessutom behövs en metod för att visa hur de tre del tagarnas olika så låter, och en metod för att visa vad som händer mellan så:en. Genom att notera till exempel betoningar, pauslängder och blickar framträder nämligen en bild av tre personer som med mycket små medel kommer överens om att de är klara med sina förberedelser och att det är dags att ta sig an nästa del som de har planerat, nämligen själva spelandet. Men hur är det

16 � Inledning

för hur mänsklig interaktion går till för att vi ska kunna förklara och begripliggöra vad det är som pågår när människor möts. För att kunna förklara vad som händer i ett sådant möte behövs en beskrivning av vad som händer mellan deltagarna. De flesta av oss är vana vid att om vi ser interaktion mellan två eller fler personer återgiven i skrift så görs det dels med en berättarröst, dels som dialog. Det kan se ut ungefär så här:

möjligt att de får allt detta sagt med så få ord? Denna typ av frågor kan besvaras med hjälp av interaktionell analys. Att analysera interaktion vänder sig i första hand till den som möter interaktionsanalys för första gången, men kan även fungera som fördjupning och breddning. Här introduceras centrala metoder och förhållningssätt inom det interaktionellt orienterade forskningsfältet, och läsaren guidas genom hela forskningsprocessen: från det att man lägger märke till något som verkar spännande att undersöka vidare, via materialinsamling, bearbetning, och analys till presentation av resultatet. Med den här boken vill vi också bidra till ett nordiskt perspektiv på interaktionsforskningen. Stora delar av den forskning som ligger till grund för vad vi vet om hur mänsklig interaktion fungerar är utförd av forskare som arbetat med engelskspråkigt material, inspelat i delar av världen där engelska är det dominerande språket. Det medför en viss risk att kultur- och språkspecifika strukturer som i själva verket utmärker delar av den engelskspråkiga världen kan komma att behandlas som nära nog universella. I den här boken använder alla författare material med deltagare som kommer från de nordiska länderna. På det här sättet bidrar vi till att synliggöra interaktionella mönster som är bekanta för läsaren. Sedan 1980-talet har interaktionsforskningen tagit en naturlig plats i Norden, med starka forskningsmiljöer i alla de nordiska länderna, och inom många olika discipliner. Därför har vi bjudit in nordiska forskare för att medverka och för att ge en bild av några av interaktionsforskningens olika användningsområden ur ett nordiskt perspektiv. I bokens del 2 finns forskare från Sverige, Norge, Danmark och Finland representerade. Ett av kapitlen är skrivet på norska och ett på danska.

Inledning � 17

Boken består av två delar. I den första delen introduceras forskningsfältet interaktionsanalys och de arbetssätt, termer, redskap och etiska ställningstaganden som hör till fältet. I den andra delen presenterar elva nordiska interaktionsforskare hur en forskningsstudie kan gå till, vilka frågor som kan besvaras och hur materialinsamlingen påverkas av den fråga man intresserar sig för. Varje kapitel i både del 1 och del 2 är försett med tips för vidare läsning för den som vill fördjupa sig. Kapitel 1 beskriver kort hur forskningsfältet etablerats och hur man som student kan tänka för att gå från en iakttagelse av mänsklig interaktion till att formulera en forskningsfråga att gå vidare med empiriskt. I kapitel 2 introduceras läsaren i vilken sorts material som är vanligt i interaktionella studier och vad man behöver tänka på när man samlar in det. En del av arbetssättet som utmärker den interaktionella analysen är att de ljud- och filminspelningar man gör transkriberas noga. Kapitel 3 ger en introduktion till varför man transkriberar, och på vilket sätt kombinationen ljud, bild och transkription hjälper forskaren att komma nära vad som händer i materialet. Kapitel 4 behandlar den mänskliga interaktionens struktur och tar upp centrala verktyg och termer. Det handlar om fenomen som är utmärkande för mänsklig interaktion och som forskningen hittills kartlagt. Kapitel 5 handlar om det praktiska analysarbetet. Här beskrivs hur en analys kan växa fram, från det att man tar sig an ett material till dess att man dokumenterar sina utvalda utdrag. I kapitlet beskrivs också hur man kan gå tillväga för att organisera en datasession. När man väl känner sig på det klara med vad man hittar i sitt material, och hur man vill beskriva det, är det dags att skriva ner sin analys. Hur analysen presenteras beskrivs i kapitel 6, som visar hur man retoriskt bygger upp en berättelse kring vad man ser i sitt material genom att välja ut exempel som visar nyanserna 18 � Inledning

Läsanvisningar och disposition

i det fenomen man har undersökt. I kapitel 7, som handlar om etik, introduceras etiska aspekter av interaktionell analys och vad Vetenskapsrådets etiska regler säger om hantering av forskningsmaterial. Bokens andra del visar hur interaktionell analys kan til�lämpas. Delen börjar med interaktionell dialektologi i kapitel 8. Jenny Nilsson beskriver här hur interaktionella metoder kan bidra till förståelse av hur dialekt kan användas av deltagare i samtal, exempelvis för att visa att man delar en gemensam bakgrund. Kapitel 9 illustrerar multimodal interaktionsanalys genom Mathias Broths och Leelo Keevalliks studier av hur kroppars rörelse, hörbara fenomen och hantering av föremål samspelar i sociala handlingar. Jan Lindström och Camilla Wide visar i kapitel 10 hur interaktionell lingvistik bidrar till vår förståelse av språkliga fenomen som traditionellt analyserats med hjälp av enbart grammatiska verktyg. I kapitel 11 tar Jenny Myrendal sig an interaktion som sker online, så kallad medierad interaktion. Detta görs genom en undersökning av hur deltagare i diskussionsforum förhandlar om vad specifika ord betyder. Kapitel 12 är skrivet av Catrin Norrby och handlar om kontrastiva studier med en jämförelse av hur människor tilltalar varandra i svenskspråkiga samtal i Sverige och Finland. Camilla Lindholm visar i kapitel 13 hur kommunikativa funktionsnedsättningar kan påverka interaktionen mellan personer med demens och vårdgivare. I kapitel 14 om flerspråkighet hanterar Janus Spindler Møller frågan om huruvida olika språk kan ses som åtskiljbara från varandra eller inte i flerspråkig interaktion och vilka konsekvenser som följer för analysen. Karolina Wirdenäs behandlar interaktion i klassrum och andra lärandemiljöer i kapitel 15 och ger en bild av resurser som används för att skapa förutsättningar för lärande. Slutligen beskriver Rein Ove Sikveland i kapitel 16 en metod för hur interaktionsanalys kan användas för utbildning i verksamheter där samtal har en central plats. Boken kan förstås läsas från början till slut, men det går också Inledning � 19

att välja avsnitt med särskild relevans för den egna forskningseller undervisningsuppgiften. Kapitlen är i möjligaste mån fristående från varandra, vilket gör att lärare kan rekommendera läsning utifrån det egna kursupplägget och inte nödvändigtvis efter bokens disposition. Det gäller i synnerhet kapitlen i del 2 som utgör specialiseringar av de arbetssätt som introduceras i del 1.

Till boken hör ett timslångt videomaterial, som också används som referens i flera av bokens kapitel. Avsikten är att den som använder boken ska kunna se och lyssna på de utdrag vi använder för att illustrera olika interaktionella fenomen. I början kan det vara ovant och svårt att läsa en transkription och uppfatta just vad transkriptören har avsett att förmedla. När man också kan lyssna på ljudet och se vad som pågår i inspelningen, blir det lättare att förstå vad som avses och att förstå vilket interaktionellt fenomen det är som behandlas. Vi vill också på det här viset understryka att inspelningar utgör den samtalsanalytiska empirin, medan transkriptioner ses som ett verktyg i analys- och presentationsarbetet. Tanken är alltså att undervisande lärare ska kunna spela upp avsnitt i klassrummet både vid föreläsningar och datasessioner, och att studenter ska kunna ha ett material att arbeta med som redan är tillgängligt. Man kan diskutera om materialet lever upp till den inter aktionella analysens högt ställda krav på autenticitet. Å ena sidan skulle den här spelträffen inte ägt rum, åtminstone inte vid den tidpunkten och i den formen, om inte deltagarna hade bestämt sig för att spela in en film till den bok de skriver tillsammans vid inspelningstillfället. Å andra sidan kan man säga att den autentiska situation som dokumenteras är tre kolleger som skapar ett material som kan följa med deras bok. Men om man bortser från just det så är inget i interaktionen kring inspelningen och spelandet arrangerat. De tre deltagarna spelar sitt spel framför 20 � Inledning

Medföljande material

kameran utan manus och utan någon agenda om att vissa saker ska hända eller utspela sig i interaktionen. På så vis är inspelningen autentisk. En sak som inte följer med det inspelade materialet är en fullständig transkription. Detta beror på att studenter som arbetar med boken också ska kunna träna på att transkribera med materialet och boken som stöd, utan att ledas för mycket av en existerande transkription. I videoupptagningen spelar tre deltagare, närmare bestämt bokens tre redaktörer, brädspelet Carcassonne (spelarna använder basmodulen och expansionen ”biskop”). Spelet är ett turbaserat brädspel, vilket betyder att när det är en deltagares tur att agera kan den utföra vissa spelhandlingar: 1. 2. 3. 4.

Ta upp en bricka Placera brickan på bordet Placera ut en spelfigur (en meeple) på brickan Under vissa omständigheter plocka bort en spelfigur från spelplanen 5. Registrera eventuella poäng på poängbrädet När spelaren fått möjlighet att genomföra alla delar av en speltur går turen över till nästa spelare, medurs. Målet med spelet är att varje deltagare med hjälp av brickorna ska bygga städer, vägar och kloster vilket på olika sätt ger poäng. Den som behöver fördjupa sig i reglerna för att förstå vad som händer i spelet hittar dem lätt på internet.

Användarinstruktioner Videoinspelningen kommer man åt på Studentlitteraturs webbplats. Sök efter bokens titel på studentlitteratur.se. Den som använder de medföljande inspelningarna gör det med vissa restriktioner. Ljud och bild får lov att spelas upp i Inledning � 21

Ericsson, Stina, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson (red.) 2023. Att analysera interaktion. Lund: Studentlitteratur.

22 � Inledning

undervisningssyfte, och materialet behöver inte anonymiseras. Dessutom kan studenter använda inspelningarna för att lösa uppgifter i anslutning till en kurs där boken är kurslitteratur, eller i uppsatsarbete. Materialet får inte manipuleras eller spridas i andra kanaler, och inte heller användas i andra syften än undervisning och studier. Den som använder materialet i undervisning, uppgifter, uppsatser och så vidare ska hänvisa till den här boken och dess redaktörer. Den bibliografiska referensen ser ut så här:

Del I

Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson

Från iakttagelse till forskningsfråga

En iakttagelse av någonting mellanmänskligt, en så kallad observation, är ofta starten i interaktionsforskning. Alla intressanta observationer blir dock inte forskning, eftersom man också måste formulera en fråga som gör det möjligt att undersöka dem systematiskt. Att ställa frågor är därför en stor del av forskningen, inte bara att söka svar. I det här kapitlet beskrivs hur interaktionsforskningens pionjärer började arbeta utifrån sina observationer och hur man som student och forskare idag kan ställa frågor till sitt material.

Observationer av samtal När man lyssnar på samtal kan man ganska snabbt observera att en person i taget pratar. Folk kan visserligen avbryta varandra och prata i munnen på varandra helt kort, men vanligast är att man pratar en i taget. Man kan också observera att det i allmänhet inte uppstår långa pauser mellan yttrandena i ett samtal, i stället ger och tar man ordet växelvis utan att i förväg ha bestämt vem som går först. Det verkar som att man i allmänhet inte väntar med att säga något tills den andra tystnat utan i stället övertar turen nästan innan den andra tystnat. Den här typen av observationer gjordes i början av 1960talet, vilket med tiden kom att öppna det forskningsfält som kallas Conversation Analysis (förkortas vanligen CA), och idag på 35

36 � Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson

svenska allt oftare interaktionsforskning. De amerikanska socio logerna Harvey Sacks, Gail Jefferson och Emanuel Schegloff intresserade sig i sin forskning för interaktion mellan människor, närmare bestämt hur folk gör för att vara sociala med varandra (Sacks, Schegloff & Jefferson 1974). Interaktion omfattar mer än bara samtal, men vid denna tid hade de tillgång till ett inspelat ljudmaterial bestående av telefonsamtal. De tekniker för ljudinspelning som blev alltmer tillgängliga gjorde det möjligt att lyssna om och om igen, vilket bidrog till att det blev just samtal de kom att arbeta med. Observationer om hur smidigt samtalare växlar yttranden kan verka triviala men pekar mot att det finns regler för hur man interagerar med varandra. Sacks och hans kollegor drog också slutsatsen att det måste finns ett system för hur vi växlar yttranden i samtal och att detta system i så fall verkar gälla oberoende av situation och oberoende av vem som samtalar. Alltså ett system som framkommer både i till exempel småprat mellan kompisar, i politiska debatter och i samtal mellan läkare och patient. För att undersöka detta system riktades fokus mot mycket små detaljer i vardaglig interaktion, som senare kunde användas för att beskriva större mönster. Flera forskare hade tidigare gjort observationer om interaktion men den detaljskärpa som Sacks och hans kollegor hade gjorde det möjligt att göra mer systematiska undersökningar om hur samtal är organiserade. Dessutom bidrog teknikutvecklingen till att det blev möjligt att samla in autentiska samtal, det vill säga samtal som inte var arrangerade i forskningssyfte. Sacks och hans kollegor lyssnade om och om igen på inspelade telefonsamtal och gjorde alltfler observationer i mycket små sekvenser, som kunde omfatta bara två-tre korta yttranden. Det var den här typen av observationer som man tänkte sig skulle kunna säga något om hur människor organiserar sina liv i relation till varandra. Eftersom Sacks, Jefferson och Schegloff

intresserade sig för hur människor tillsammans skapar sin tillvaro var det just interaktion de ville fokusera på. De ville utforska hur varje yttrande hänger ihop med både det föregående och det efterföljande, och hur de som producerar yttrandena samspelar. En utgångspunkt i dessa undersökningar var, och är fortfarande, att varje bidrag i samtal är sociala handlingar. Alltså handlingar som på olika vis styr och styrs av de sociala relationerna i interaktionen.

Deltagarperspektiv Genom att studera detaljer i stora mängder av samtal framträdde mönster för hur deltagarna etablerade en gemensam förståelse för varandras handlingar. Därmed började det utkristallisera sig hur människor anpassar sina samtalsbidrag till varandra, både när det gäller tidsliga aspekter (när) och formmässiga (med vilka språkliga eller kroppsliga resurser). Det man ville förstå och beskriva var det så kallade deltagarperspektivet, det vill säga hur samtalsdeltagarna själva tolkade varandras handlingar och därmed inte hur en utomstående betraktare (t.ex. en forskare) tolkade vad som pågick. För att förstå hur deltagarna själva uppfattar varje bidrag i samtalen, ställde Sacks och de andra frågan Why that now? (Sacks & Schegloff 1973). Alltså, varför görs en specifik handling på ett visst sätt och just vid en viss tidpunkt? Om A säger hallå där! till B och B svarar hej! kan vi sluta oss till att B uppfattat A:s yttrande som en hälsning. Men om B i stället svarar ursäkta, jag såg dig inte! förstår vi att A:s hallå där! tolkats som en tillrättavisning av något slag. Och beroende på vilket svar B gett kommer ju också A:s nästa yttrande att påverkas. Att på detta sätt låta ett efterföljande yttrande påvisa hur deltagaren uppfattar det föregående är en metod för att få fram just deltagarnas perspektiv och belysa den samtalskompetens som deltagarna har men som ingen hade beskrivit i detalj tidigare. 1. Från iakttagelse till forskningsfråga � 37

38 � Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson

Varje handling i interaktion är alltså beroende av den föregående och påverkar den efterföljande, och en mängd detaljer avgör hur ett samtal ska utvecklas. Genom att 1960-talets tre pionjärer ställde sig frågan hur deltagarna själva förstod sina egna och varandras handlingar i interaktion kunde de belysa en vardaglig social organisation. För att formulera en forskningsfråga till ett befintligt material, eller till ett material man står i begrepp att samla in, är det viktigt att ha klart för sig vad forskning är och vilken roll och uppgift forskaren har. En forskare arbetar alltid i ett kollektiv som har ett gemensamt mål i att samla kunskap. Även om arbetsdagen för en forskare till stora delar kan bestå i enskilt sökande inom egna projekt, är själva kunskapen kumulativ. Det betyder att kunskapssamlandet pågår ständigt inom kollektivet, att nytt läggs till gammalt och bildar en helhet. Därmed bidrar forskaren inte bara till den kunskap som utvecklas just nu, utan också till den som samlats (ackumulerats) genom historien. I detta kunskapssamlande kollektiv ingår både den väletablerade forskaren och studenten som tar sig an sin kanske första vetenskapliga undersökning i en uppsats. Att analysera interaktion är en empirisk vetenskap, vilket betyder att den är grundad på erfarenhet av världen och verkligheten. Denna erfarenhet skaffar sig forskaren genom att systematiskt undersöka en företeelse i världen och sedan beskriva både hur undersökningen gått till och vad den lett till för ny kunskap. Några av de första undersökningarna av samtal fokuserade till exempel på hur människor gör när de inleder eller avslutar ett samtal. Det kan tyckas vara en banal forskningsuppgift eftersom alla människor hela tiden inleder och avslutar samtal och lyckas bra med det, alltså finns redan den här kunskapen. Men den nya kunskap som detaljstudierna ledde till var att peka på övergripande och återkommande mönster i samtal, vilka tidigare inte var beskrivna. Det nya här handlade alltså inte om att lära ut hur man samtalar – för det kan de flesta, utan om att beskriva den

kunskap som människor gör bruk av i all interaktion men som de till största del är omedvetna om att de har. En kunskap som människor inte vet om att de har (t.ex. att de följer vissa mönster och regler när de samtalar), är ju från början omedveten även hos forskaren som själv är en samtalande människa. Det innebär att man inte kan komma fram till den bara genom att tänka. I stället krävs undersökningar av verkligheten för att beskriva, men också förklara, människans beteende i världen, och det är detta som utgör en empirisk vetenskap.

Att formulera frågan När man formulerar en forskningsfråga snävar man in ett brett intresse till att bli ett sökande inom ett specifikt område eller fenomen. Med andra ord, spridda observationer av verkligheten ska kokas ner till ett genomförbart forskningsprojekt. Frågan ska därmed göra det möjligt att undersöka något med systematik, vilket kallas för operationalisering. En utmaning i all forskning är att begränsa sig så att man kommer fram till rimliga svar med hänsyn till den tid och de resurser man har för projektet. Varje fråga kan i sig omfatta mycket, och varje fråga leder dessutom till nya frågor som i sin tur leder till nya. Om man under arbetet med ett projekt följer alla möjliga spår som uppstår finns en risk att man förirrar sig och till slut inte vet vad man skulle svara på. Det betyder också att det blir svårt att formulera vilken ny kunskap man faktiskt har bidragit med. Man brukar sträva efter att formulera öppna frågor som inleds med till exempel hur, vad, vilka o.s.v. Dessa, till skillnad från slutna frågor som besvaras med ja eller nej, är användbara inom kvalitativ forskning. I det följande illustreras hur man kan tänka när man formulerar sin fråga, med utgångspunkt i det material som följer med boken där tre personer spelar brädspel tillsammans. 1. Från iakttagelse till forskningsfråga � 39

40 � Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson

När man lyssnar och tittar på den timslånga videoinspelningen noterar man ganska snabbt att deltagaren Vera verkar kunna spelet bättre än de två andra, Mira och Helga. Det framgår till exempel genom att Vera ofta förklarar spelregler för de två andra, och då och då också hjälper dem att förstå vilka speldrag som är mest strategiska. Dessutom är det tydligt att både Mira och Helga ställer frågor till Vera om just spelreglerna. Dessa observationer handlar alltså om att de tre deltagarna verkar ha lite olika roller, vilket man kan konstatera helt utan vetenskapliga verktyg. Vera framstår som experten och Mira och Helga som nybörjare. Vad är det i deltagarnas agerande som gör att en betraktare kan göra dessa observationer? Och hur kan man formulera frågor som gör att man kommer åt deltagarnas förståelse av situationen? En sluten fråga som till exempel ”Har samtalare olika roller i samtal?” kan ju strikt sett bara besvaras med antingen ”ja” eller ”nej”, och är därmed inte till stor hjälp. I stället ska frågan bidra till att beskriva och förklara vad i deltagarnas agerande som pekar mot en viss rollfördelning, till exempel så här: ”Med vilka handlingar visar Vera att hon är expert och Mira och Helga att de är nybörjare?” Med utgångspunkt i observationerna och forskningsfrågan går det att plocka ut flera mindre sekvenser i samtalet där rollerna verkar bli synliga, som i exempel 1.1 nedan, och grundfrågan Why that now? följer hela tiden med i analysen. Nedan är det Helga som är i färd med att göra ett speldrag, i det här fallet ”ta en stad” (rad 01), genom att lägga ut en spelbricka. Sedan försöker hon också sätta ut en spelpjäs på brickan hon lagt ut (vilket skulle ge extrapoäng) (rad 03), men Vera hejdar henne med hänvisning till spelreglerna. Transkriptionen nedan är förenklad och visar dels verbala bidrag (svart text), dels de synliga rörelser som är relevanta för analysen (grå text inom dubbla parenteser). Deltagarnas namn är förkortade till de tre första bokstäverna och skrivs med versaler för hörbara handlingar, och med gemener för synliga.

Infoga exempel 1.1 Exempel 1.1 Brädspel 4_00.05.31 Exempel 1.1 Brädspel 4_00.05.31 01

HEL:

så ja kan ta den lilla staden så

VER:

HEL:

fyra poäng å så kan ja ta den

VER:

nej (.) [du får bara göra en sak

hel:

hel: MIR:

((lägger ut spelbricka))

((för en spelpjäs mot spelbrickan)) [nej

HEL:

äsch okej

hel:

((drar tillbaka spelpjäsen))

VER:

men fyra e bra

HEL:

fyra

ver:

VER:

((flyttar poängräkningspjäsen fyra steg))

så

I de kommande kapitlen beskrivs närmare hur man plockar

I de kommande kapitlen beskrivsi närmare hurvilken man plockar ut och beskriver ut och beskriver handlingar samtal och terminologi man använder, redan nu kan någraman sakeranvänder, konstateras omredan nu kan handlingar i samtal men och vilken terminologi men utdraget ovan:

några saker konstateras om utdraget ovan: Rad 01 Helga tänker högt medan hon gör ett drag. Rad 02 Vera bekräftar Helgas tankar. Rad 03 Helga konstaterar att hon fått fyra poäng och fortsätter tänka högt om hur hon kan göra för att få ännu fler. Rad 04 Vera hejdar Helga och ger en motivering till varför. Rad 05 Även Mira (som här, mot slutet av spelomgången, lärt sig vissa regler) hejdar Helga. Rad 06 Helga accepterar och tar bort spelpjäsen igen. Rad 07 Vera gör en positiv värdering av Helgas poäng och flyttar poängräkningspjäsen. Rad 08 Helga upprepar den slutgiltiga poängen. Rad 09 Vera avslutar sekvensen.

Rad 01 Helga tänker högt medan hon gör ett drag.

1. Från iakttagelse till forskningsfråga � 41

Stina Ericsson (mitten), Inga-Lill Grahn (t.v.) och Susanna Karlsson (t.h.) är verksamma på Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi vid Göteborgs universitet. De har lång erfarenhet av forskning och undervisning om interaktion ur ett språkvetenskapligt perspektiv. I boken medverkar även tolv nordiska forskare med olika inriktningar inom interaktionsanalys.

ATT ANALYSERA INTERAKTION Snart sagt alla situationer en människa befinner sig i präglas av interaktion. Människor pratar med varandra, rör sig genom ett rum, utbyter blickar, lär sig saker, arbetar, skämtar, håller i föremål … Utmärkande för oss människor är nämligen att vi får saker och ting gjorda med vårt språk och våra kroppsliga resurser. Genom sådana handlingar påverkar vi vår omvärld och våra medmänniskor – och vi gör det tillsammans med dem. Det är studiet av denna mänskliga interaktion som boken handlar om. I första delen introduceras forskningsfältet interaktionsanalys och de arbetssätt, redskap och etiska ställningstaganden som hör till fältet. Den andra delen innehåller forskningsstudier som visar på bredden inom fältet och som pedagogiskt leder läsaren genom hela analysarbetet. Till boken hör även ett videomaterial som illustrerar några av bokens exempel, och som är tillgängligt för läsarens egna studier. Att analysera interaktion är avsedd för utbildningar inom språk vetenskap och angränsande ämnen som sociologi, utbildnings vetenskap och kommunikation.

Art.nr 40743

studentlitteratur.se