9789144134543

PLATS IDENTITET LÄRANDE Närområden och känsla av sammanhang Ingrid Sanderoth Sten Båth Margit Werner

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33461 ISBN 978-91-44-13454-3 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2009, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Karin Lycke Printed by Eurographic Group 2020

Innehåll

Förord 13 Författarpresentation 19 Inledning 21 Övergripande perspektiv 24 Att växa genom att lära 25 Närområdet i gårdagens och dagens skola 27 1800-talets slut och 1900-talets början 28 1930- och 1940-talen 29 Efter andra världskriget 30 Den senare delen av 1900-talet 31 Början av 2000-talet 33 Från 2017 37 Sammanfattning närområdet 39 Till sist 40 Om boken 41

Del I Inblick i en verklighet 1 Elever i samma klass men i olika världar 45 Axel 46 Nadia och Victor 49 Jasmine 51 Fanny 54 Kommentar till de fyra skisserna 56

© Författarna och Studentlitteratur

2 Skeenden och tillstånd i vardagen 59 Aktuella tendenser i samhället 60 Klimatförändringar 60 Hotet om utrotning 63 Globalisering 64 Migration 65 Boende- och skolsegregation 67 Här och vidare 68 En skenande värld 68 Digitalisering – modern teknologi 70 Avtraditionalisering 72 Konfiskering av erfarenhet 73 Kulturell friställning 74 Här och vidare 75 Tillit och känsla av sammanhang 75 Till sist 78 3 Barn och unga i familj, skola och på fritid 81 Hur mår barn och unga? 82 Nätverk och relationer 83 Livsvillkor och levnadsvanor 84 Stress och psykisk ohälsa 87 Medieanvändning 89 Här och vidare 90 Hur har barn och unga det i skolan? 90 Trivsel och studiero 92 Här och vidare 93 De ungas skola 93 Hur går det med barns och ungas drömmar och visioner? 96 Till sist 98

© Författarna och Studentlitteratur

Del II Idé 4 Plats 101 Plats som begrepp 101 Upplevelser och betydelse av plats 103 Plats–miljö, möjligheter och faror 105 Tillhörighet till en plats 108 Uppfattning av och känsla för en plats 111 Rotlöshet 112 Till sist 113 5 Identitet 115 Symboler 119 Tillhörighet 121 Till sist 123 6 Lärande 125 Lärande – teoretiska utgångspunkter 125 Lärande som resultat 126 Lärande som process 126 Lärande som möjlighet 127 Här och vidare 129 Lärande i närområdesstudier 129 Nära relaterat studieobjekt 130 Legitimt, viktigt, meningsfullt och utmanande innehåll 132 Eleven – en involverad resurs 134 Samspel 136 Till sist 141 7 Plats – Identitet – Lärande 143 Samspel identitet – plats 144 Samspel identitet–lärande 147 Samspel plats–lärande 149 Känsla av sammanhang 150 Till sist 151

© Författarna och Studentlitteratur

Del III Studie­uppgifter Disposition av del 3 158

8 Tankeredskap 161 Rummet eller platsen 161 Nu–då–sedan 164 Vem är jag? 167 Aylamodellen – ett helhetsgrepp 169 Aylamodellen med annan infallsvinkel 171 Läsa vidare 173 9 Perspektiv 175 Att inta någon annans perspektiv 175 Ämnesperspektiv 181 Läsa vidare 183 10 I det lilla och nära 185 Det allra närmaste närområdet 188 Kartor och rumslig kompetens 188 Skolsalen, skolgården, naturstudier och skolträdgården 189 Skolvägen 194 Området runt skolan 198 Kvarteret 199 Bygden 202 Minnen från äldre tid 203 Sniffövning med hjälp av sinnen 205 En webbpromenad i text och bild 210 Till sist 210 Läsa vidare 211

© Författarna och Studentlitteratur

11 I det större och vidare 213 Runt omkring 214 Guide 214 Turistbroschyr 214 Rundtur till fots 216 Rundvandringar 218 Geocaching 218 Studier av del av bygd eller ort 223 Nutid, dåtid och framtid 223 Folktro 225 Kyrkan mitt i byn 228 Samhälleligt perspektiv 229 Helhetsperspektiv på stadsdelen eller bygden 233 Vidgade studier 236 Att upptäcka sin plats genom att resa 237 Exkursion 239 Egna orten 241 Syfte och mål – Egna orten 243 Hur kan lärare och elever gå tillväga i arbetet med Egna orten? 244 Redovisning och utvärdering 245 Olika sätt att arbeta med Egna orten 246 Till sist 247 Läsa vidare 247 12 Från ovan 249 Om utsikter 250 Vid Masthuggskyrkan en morgon i september 252 Utsikt från Luossavaara 254 Utsikt över ett naturområde i Norrbotten – Luppioberget 260

© Författarna och Studentlitteratur

Att jämföra utsikter 262 Utsikter från Masthuggskyrkan och Kvarnbyvallen 263 Utsikter från Fjärås Bräcka – utsikter från en och samma plats 263 Till sist 267 Läsa vidare 268 13 Livsmiljöer och hållbar utveckling 269 Intressekonflikter och deras konsekvenser i närområdet 269 Studier av livsmiljöer och förändring 272 Livsmiljö 272 Förändring 275 Miljöfrågor – konsekvenser 277 Att hantera klimatoro – ett exempel 281 Hållbar utveckling 284 Till sist 289 Läsa vidare 290 14 Samhällsfrågor 291 Dagsaktuellt 291 Problem att syna 292 I media idag 292 Bilden av platsen 293 Delaktighet 295 Barns och ungdomars parlament 296 Det lilla i det stora och det stora i det lilla 298 Jämförelser 299 Sammanhang och samband 300 Till sist 303 Läsa vidare 304

© Författarna och Studentlitteratur

15 Planering och arbete med närområdesstudier 305 Planering – några tankar 306 Att skriva för att lära 307 Något mer om planering 309 Studiebesök och intervjuer 310 Studiebesök 310 Intervjuer 311 Att använda kartor 312 Kartor, flygbilder, satellitbilder 313 Några frågor att samtala om i arbetslaget 316 Geografiska informationssystem (GIS) 316 Statistik – några tankar 318 Bilder 319 Texter – några möjligheter 321 Digitala verktyg 323 Läsa vidare 323 16 Avrundning 327 Referenser 333

Del IV Bilagor Bilaga 1 Frågeschema vid studier i närområde 355 Bilaga 2 Exempel på frågor att ställa till bilder 357 Bilaga 3 Att tänka på och reflektera över vid planering – några tips! 359 Bilderna i boken 363 Bildlista 363 Person- och sakregister 365

© Författarna och Studentlitteratur

Inledning

I tider då det omgivande samhället av många upplevs som främmande, mer som ett hot eller en ständig utmaning än en trygg hemvist, blir förmågan att förstå sig själv och sin omvärld av avgörande betydelse och därmed angelägen att fokusera. Vi kan konstatera att segregation, brist på tillit liksom svårigheter för allt fler att integreras och känna att samhället är till för dem har ökat – i vissa områden dramatiskt 1.

Ett centralt syfte med vår bok är att skapa möjligheter för alla elever att genom möten med platsen (som närområdet–lokalsamhället) få uppleva delaktighet, tillhörighet och en känsla av sam­ manhang, samtidigt som vi önskar ge dem möjligheter att utveckla sin identitet, öka sin förståelse och stärka sin självkänsla. För de elever som upplever bristande känsla av tillhörighet och del­ aktighet och där det inte endast handlar om en känsla – utan är en realitet, blir det extra viktigt att hitta en balansgång mellan att hjälpa eleverna att inse orsakerna till konflikterna och att visa på möjligheter att påverka i en inkluderande riktning. Det blir av stor

1 Vi har i denna bok medvetet valt att inte gå in i debatten om hur orsakerna till denna samhällsförändring ska hanteras, utan ger exempel på hur resultatet i skolans värld kan hanteras. Samtidigt öppnar de arbetssätt vi förespråkar i boken upp för en större medvetenhet hos eleverna och därmed skapas förhoppningsvis också en starkare drivkraft till en demokratiskt grundad förändring.

© Författarna och Studentlitteratur

21

Inledning vikt att detta möte sker på ett sätt som gagnar deras förståelse av sig själva i relation till det de möter. Här har skolan sin chans att bidra med genomtänkta och ändamålsenliga arbetssätt och arbetsformer. Sker detta, ges eleven möjlighet att förhålla sig till möten med såväl gamla som nya, nära som avlägsna miljöer och väva in dessa i sitt eget identitetsskapande och härvid i växel­verkan lära om såväl samhället som sig själva. Genom att utgå från det nära, kan eleven också översätta och förstå mycket av det som sker globalt. Ett genomgående tema i denna bok är därför att presentera och exemplifiera lärandeformer som ger möjligheter att uppfatta sammanhang och samband.

Med denna bok delar vi med oss av våra erfarenheter från grundskola, gymnasium och universitet av att arbeta med närområdesstudier. Vår ambition är att inspirera lärare att genom närområdesstudier tillsammans med eleverna skapa ett intresse för lärande och en förståelse för sammanhang utöver det som elevernas vardag ger dem. Vi vet att det finns en stor potential i användningen av närområdet med avseende på barns och ungas utveckling och formande av kunskaper. Närområdet är en kunskapskälla inom många skilda ämnesområden. Här ges rika tillfällen att utveckla förmågan att använda olika strategier och medier för att förstå och handla i en komplex vardagsvärld och för att förbereda eleven för den framtid som vi vet så lite om.

Eleven kan på ett naturligt sätt utveckla förmågan att sätta in information i meningsfulla sammanhang och att lösa praktiska autentiska problem.

Med närområde avser vi det fysiska området i en skolas närhet, som sträcker sig från skolgården ända ut till kommungränsen.

Men närområdet stannar inte där. Eleverna kan även uppleva att de i sina tankar har ett mycket levande närområde, ett närområde där i kontrast till närområdet här som utgörs av området kring hemmet eller skolan. Därtill kan de uppleva en virtuell plats i mötet med kamrater och kontakter på till exempel Facebook, Twitter och Instagram där gränsen är mer diffus, men där mötet är högst påtagligt (se kapitel 4 Plats, s. 104 och 6 Identitet, s. 122).

22

© Författarna och Studentlitteratur

Inledning Med närområdesstudier avser vi inte bara studier av det geografiska området utan också av vad som händer och har hänt i området, även för mycket länge sedan, och av vad som eventuellt kommer att hända i framtiden. Närområdet utgör basen för mångas levda värld. Där sker möten mellan människor kring gemensamma angelägenheter. De samlas kring frågor av etisk och religiös art, de möter ifrågasättande samt kamp mellan olika idéer och grundläggande värden. En stor del av händelserna och aktiviteterna i barns och ungas liv äger rum i närområdet. Där möter och upplever de också skillnader och likheter mellan olika grupper i samhället.

De didaktiska perspektiv och de studieuppgifter som vi presenterar i denna bok bygger på tankar om lärande i sammanhang något som också präglar senare läro-, ämnes- och kursplane­texter. Innehållet, studieobjektet, är nära relaterat till elevens värld. Världen utanför skolan förs in i skolans sammanhang. Innehåll från många av skolans ämnen integreras för att skapa förståelse för studerade problem. Undervisningen ges möjlighet att bli meningsfull, stimulerande och utmanande. Eleven och hennes förståelse av skilda företeelser blir en viktig resurs. Arbetet bygger på ett samspel mellan elever, mellan elever och innehåll och med läraren som kunnig ledare som inspirerar, stöttar och delar med sig av sin kunskap. Den kunskap som elever tillägnar sig genom aktivt sökande i sina egna konkreta miljöer får en djupare förankring. Samarbete skapar tillfällen till dialog, där eleverna får utforska, testa, pröva och kritiskt granska sina och andras idéer och därigenom under rätt förutsättningar närma sig ökad klokskap, vilket innebär allt mindre och mindre av ett ”svart-vitt” förenklat tänkande. Tillfällen till eget skapande och gestaltning erbjuds. En förhoppning är att arbetssättet ska väcka elevernas nyfikenhet och att deras intresse av att få veta mera ska spridas till andra undervisningstillfällen i skolan.

Flertalet barn och unga mår utmärkt, medan andra saknar en känsla av sammanhang där de befinner sig. De kan känna sig utanför, övergivna, ensamma, uppgivna eller vilsna, vilket också

© Författarna och Studentlitteratur

23

Inledning kan gälla grupper av individer i områden där segregationen är stor. Genom att utveckla elevernas förståelse av sammanhangen runt dem kan de uppfatta sin värld som mer hanterbar, begriplig och eventuellt också mer meningsfull, då undervisning som relaterar till elevernas levda värld ger större förutsättningar för deras förståelse, lärande och utveckling (Oscarsson & Svingby, 2003).

Bokens bidrag blir att visa hur man i skolan kan uppmärksamma elever på företeelser och fenomen i det nära som de kanske inte upptäcker själva. Skolans och undervisningens roll är, enligt den tyske ungdomskulturforskaren Thomas Ziehe (2004), att öppna de dörrar som eleverna själva inte öppnar. Närområdet kommer att bli allt viktigare för oss människor, speciellt som motvikt till effekterna av globaliseringen och de allt snabbare skeendena i världen, eller som den brittiske sociologen Anthony Giddens (1999) uttrycker det: den skenande världen. Då elever granskar och ifrågasätter det nära, ges närområdet en ny och delvis annan betydelse.

Barnen som hoppat från stenbumlingen på skolgården undrar plötsligt en dag över den. När de inser dess historia, förvandlas stenbumlingen från lekredskap till ett föremål som kan berätta om äldre tider. De blir delaktiga i en plats som har en historia. Det nära görs främmande för att kunna betraktas och förstås. Eller som Ziehe (1993) säger att det förment kända måste göras okänt för att det skall bli synligt (se även s. 137).

Övergripande perspektiv Det finns ett existentiellt behov av att förstå var man befinner sig.

Vi människor är beroende av att tillhöra en plats, dvs. ett rum eller ett ställe, som vi fyllt med meningar och betydelser. En männi­ skas identitet utvecklas i samklang med omgivningen. Vi lär då vi urskiljer mönster och strukturer i vår tolkning av världen.

Vår syn på lärande och kunskap innebär att vi uppfattar lärande som en kvalitativ förändring av tidigare erfarenheter (Marton & Booth, 2000; Marton m.fl., 2016); att det i undervis-

24

© Författarna och Studentlitteratur

Inledning ningssituationen finns förutsättningar som utgör villkor för lärandet, dvs. ”situationens konstituerande betingelser”; att vi uppmärksammar elevens förförståelse och möjliga utvecklingszon (Bråten, 1998; Vygotsky, 2012; Säljö, 2014). Vi menar att det i lärandet ges möjligheter att överskrida sin tidigare förståelse med lärares hjälp och stöd och genom arbete tillsammans med andra i skolan; lärprocessen är ett samspel mellan individ och omgivning; resultatet av att lära sig något innebär att man förstår detta på ett sätt som har utvecklats kvalitativt. Vi utvecklar vårt övergripande perspektiv i del 2 Idé.

Att växa genom att lära Ett centralt uppdrag för den svenska skolan är att säkerställa att eleverna utvecklar kunskaper som står sig över tid. Grundläggande utbildning inom OECD-länderna inriktas mot utvecklandet av sådana generella kompetenser2 och förmågor. Kunskap ses inte uteslutande som ett mål, utan snarare som ett redskap för att nå mål i form av generella kompetenser som gör eleven bättre skickad att möta och hantera en snabbt föränderlig omvärld.

OECD-dokumenten ger exempel på viktiga kompetenser. Flera är vanligt förekommande, såsom problemlösningsförmåga, förmåga att söka och bearbeta information, förmåga att lära, lära om och lära nytt. Andra är generella kompetenser, såsom kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, initiativförmåga, självständighet, förändringsbenägenhet, flexibilitet, kreativitet och ansvarstagande. Vanliga kompetenser och kanske än mer intressanta vid studier av närområdet är förmågan att se samband och mönster, kritiskt tänkande samt reflekterande attityd (Bernstein, 2000; NCVER, 2003; Båth, 2006). Den sistnämnda, dvs.

2 Kompetens kan ses som summan av en individs förmågor, där kunskap utgör kärnan relaterade till hennes möjlighet att lösa en specifik uppgift (Båth, 2006, s. 84).

© Författarna och Studentlitteratur

25

Inledning reflekterande attityd, beskrivs som själva hjärtat bland de nyckelkompetenser som invånare i ett OECD-land bör ha.

Vi menar att eleven med hjälp av medvetet upplagda studier av närområdet får möjlighet att utveckla många av dessa förmågor.

Inte minst gäller det just ”reflekterande attityd” samt ”förmågan att se samband och mönster”, båda väsentliga för elevens identitetsskapande. Så låt oss se lite närmare på dessa. Vad menas med reflekterande attityd? Begreppet attityd associeras ofta till inställning och förhållningssätt, men betraktas också som ett övergripande sätt att se på omvärlden och de egna reaktionerna på densamma. Sättet på vilket OECD-forskarna använder begreppet attityd ligger alltså ganska långt från betydelsen i nutida svenskt vardagsspråk, där attityd snarare handlar om kaxighet, att vara öppen, självsäker och tydlig.

Reflekterande i sin tur förknippas med att vara eftertänksam, att göra överväganden och utföra tankeoperationer, men också att finna generella samband. En person med en reflekterande attityd skulle alltså kunna utmärkas av ett förhållningssätt gentemot sig själv och omgivningen som präglas av eftertänksamhet och sökande efter generella mönster, vilket för oss över till den andra nyckelkompetensen, ”förmåga att se samband och mönster”.

Ett grundläggande drag hos människan är behovet, men också förmågan, att lära för att försöka förstå sin omvärld. En av nycklarna till detta är förmågan att sätta in företeelser och ny information i ett vidare och mer generellt sammanhang, något vi kan kalla för sambandskunskap. I en förenklad form kan man likna detta vid att lägga pussel och ju fler pussel du lägger, desto mer ökar din förmåga att just lägga pussel – att se hur saker och ting hänger ihop. Men du ökar framför allt förmågan att se de mönster som är generella i de olika pusslen. Du utvecklar alltså en förmåga att upptäcka samband, men också en förmåga att se mönster med hjälp av dessa (Donaldsson, 1978; Marton m.fl. 2016). Lgr 11/19 lyfter fram utvecklingen av denna förmåga som ett av skolans övergripande uppdrag, nämligen ”en viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang” (Skolverket, 2019a, s. 8). För att

26

© Författarna och Studentlitteratur

Inledning utveckla förmågan är lärande i och om närområdet särskilt väl lämpat, inte minst då det kopplas till den egna identiteten och hur den formats och formas.

I Lgr 11/19 konkretiserar kursplanen för geografi behovet av sammanhang på följande vis: ”Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara” (Skolverket, 2019a, s. 196). Exempel finns också på betygskriterium med samband i fokus: ”I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur­och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad” (s. 201) och i historia: ”beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder” (s. 212). I betygskriterierna för religion i årskurs 7-9 finner vi att undervisning i religionskunskap ska behandla ”sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser” (s. 218). För samhällskunskap gäller att ”sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd” (s. 231) ska beaktas.

Genom närområdesstudier utvecklar vi alla en förståelse för och en känsla av sammanhang vilket väcker engagemang, men framför allt skapar trygghet och tillhörighet och bidrar till att vi gör oss själva mer begripliga i förhållande till vår omvärld i tid och rum. Så läggs våra ”pussel”, vilket bidrar till att mönster och strukturer framträder.

Närområdet i gårdagens och dagens skola Studier i och av närområdet är inte ett nytt inslag i skolan. Begreppen lokalsamhälle, närmiljö, hembygd och närområde finns i de flesta läro- och kursplaner samt i förarbeten till dessa – alltsedan Under­ visningsplanen för rikets folkskolor 1919 till dagens aktuella planer.

Begreppen förekommer på alla nivåer från förskolan till gymnasiet, även om de är oftast förekommande i dokument rörande grundskolans lägre årskurser. I gymnasiets planer berörs framför allt lokalsamhället och då i relation till det nationella och globala samhället, till exempel att ”ha kunskaper om det politiska syste-

© Författarna och Studentlitteratur

27

Inledning mets funktion på lokal, regional, nationell och EU-nivå” (ett av de mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs i samhällskunskap A; SKOLFS 2008:10, s. 2).

Vad avses då med begreppen ovan? De förutsätts vara begripliga för var och en som läser skolans olika styrdokument, och de varken definieras eller avgränsas – trots att eleven förväntas tillägna sig vissa kunskaper inom ett visst område. Och vilket är skälet till att de förekommer i planerna över huvudtaget?

En orsak är att närområdet ska vara ett komplement till läroböckerna. Skolöverstyrelsen (1980) menar i Läroplan för grund­ skolan, 1980 att samhället och naturen runt skolan bör utnyttjas för iakttagelser och undersökningar. I Läroplan för förskolan kan man läsa att andra skäl är att barn tidigt ska erbjudas möjligheter att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet (Utbildningsdepartementet, 1998, s. 10) och sist, men inte minst, ska eleven få kunskap om hembygden. ”Eleven skall känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen” (ett av målen som eleven i historia skall ha uppnått i slutet av årskurs 5; Skolverket, 2000, s. 78).

En annan anledning till att studera närområdet, det lokala samhället, är att därifrån vidga kunskapsområdet till att så småningom omfatta världen, dvs. från det lokala till det globala (Skolöverstyrelsen, 1980; Skolverket, 2000).

En genomgång av olika styrdokument från 1900-talets början till idag visar att synen på hur närområdet kan och ska användas visserligen växlar men inte i någon större omfattning. Hembygden intar dock en särställning och det är påtagligt att samhällsförändringar förändrar synen på kunskap om hembygden och därmed på inriktningen av undervisningen om densamma.

1800-TA L ETS SLU T OC H 1900-TA L ETS BÖRJA N

Under denna period sker en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle i Sverige. Urbaniseringen är påtaglig. Landet får en växande arbetarklass och näringslivet ställer krav på arbetskraftens kvalifikationer. Andra förändringar i samhället

28

© Författarna och Studentlitteratur

Inledning är införandet av den allmänna värnplikten och allmän rösträtt för män. Från politiskt håll anser man att medborgarna behöver social fostran och bildning. Kyrkans roll i samhället minskar. Samtidigt ska en sund fosterlandskänsla skapas (Englund, 1986; Lindensjö & Lundgren, 2000; Richardson, 2004). År 1919 införs en undervisningsplan för rikets folkskolor. Här är ämnet ”Hembygdskunskap med arbetsövningar” för årskurserna 1–3 i folkskolan en viktig del, liksom ämnet historia i årskurserna 4–6.

1930- OC H 1940-TA L EN

Europa präglas av ekonomisk depression, diktaturers framväxt och världskrig. I 1940 års skolutredningsbetänkande gällande kursplaner för folkskolan står: Folkskolan har till ändamål att meddela en allmän medborgerlig bildning och att i samverkan med hemmen fostra de unga till självständiga och ansvarskännande människor, skickade att väl fylla sina uppgifter som samhällsmedlemmar.

SOU 19 4 6:15, s. 5

Bland de ämnen som ska tillgodose denna bildning finns ”Hembygdskunskap med arbetsövningar” för årskurs 1–3.

Hembygdskunskap med arbetsövningar har till syfte att genom iakttagelser i omgivningen och genom till dessa knutna enkla beskrivningar och berättelser samt arbetsövningar utveckla barnens iakttagelseförmåga, ordna och vidga deras föreställningskrets och öva dem i att giva uttryck åt sina föreställningar samt främja deras kännedom om hembygden, dess natur och arbetsliv.

SOU 19 4 6:15, s. 103

© Författarna och Studentlitteratur

29

Inledning Ämnet är omfattande. Här ges några exempel på innehåll.

I första klass behandlas ämnen som flaggan, vägen till skolan, hälsoregler, trädgården, parken eller skogen under höst och vår, samt högtider och fester såsom Lucia, advent, jul och nyår.

I andra klass utökas undervisningen med ämnen som människor i arbete, djur och växter i omgivningen, samt fortlöpande iakttagelser om väderleken.

I tredje klass finns ämnen som för hembygden kännetecknande yt- och vattenförhållanden, arbetsliv, historiska minnen, övningar i syfte att bibringa barnen förmåga att förstå och använda karta, besök på en arbetsplats samt sagor och berättelser ur Sveriges äldsta historia (SOU 1946:15).

Från och med fjärde klass finns ämnet historia.

Historieundervisningen har till uppgift att orientera lärjungarna i vårt folks historia och lära dem känna viktigare gestalter och tidsföreteelser med särskilt beaktande av vad som är av större betydelse för förståendet av vår tids kultur och samhällsliv, även som att fostra lärjungarna till frihets- och fosterlandsälskande medborgare.

SOU 19 4 6:15, s. 1 1 2–1 1 3

”Drag ur hembygdens historia” ingår för fjärde, femte och sjätte klassen.

EF T ER A N DR A VÄ R L DSK R IGET

Nu framträder allt tydligare behovet av att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle (Englund, 1986; Lindensjö & Lundgren, 2000). Behovet av kunskap om samhället ökar. Tidigare har ämnet medborgarkunskap funnits i fortsättningsskolan. Nu, i Lgr 62 (Kungliga Skolöverstyrelsen, 1962), införs ämnet samhällskunskap. På lågstadiet finns hembygdskunskapen kvar. Innehållet är nästan detsamma som tidigare. Kunskap om hemtrakten är viktig, framför allt i årskurs 3 då exkursioner med iakttagelser av bl.a. hembygdens terrängförhållanden genomförs. Det står att

30

© Författarna och Studentlitteratur

Inledning vi läser och mäter avstånd på hembygdens karta, arbetsliv och samfärdsel i hembygden som ett av många moment som ingår i hembygdskunskapen.

Den elementära geografiska orienteringen inom hembygds­ kunskapen bör helst ske med utgångspunkt i vad eleverna iakttar och lär känna i sin egen hemtrakt. Alla möjligheter till exkursioner bör därför utnyttjas.

L gr 62 , s. 235

På mellan- och högstadiet utgör hembygdens historia en viktig del av historieämnet, liksom orientering om folkrörelser, organisationer och partier i hemkommunen är en del av ämnet samhällskunskap.

Efter kriget är Sverige på väg att bli ett avancerat industrisamhälle och kravet på att utbilda kunniga personer ökar. Det vetenskapliga inslaget, speciellt inom naturvetenskapliga ämnen, i utbildningen ökar, vilket framgår av Lgr 62. Ett annat viktigt fokus i Lgr 62 är att skolan ska ge individuell fostran samtidigt som individens självförverkligande är väsentligt och den enskilde eleven sätts i centrum.

DEN SENA R E DEL EN AV 1900-TA L ET

Människors liv präglas i allt högre grad av fri marknad och avregleringar; miljöförstöring; ny teknik som IT, internet, satellitbilder etc. och inte minst av kulturell och ekonomisk globalisering. Därtill kommer att Sverige alltmer blir ett kunskapssamhälle (Lindensjö & Lundgren, 2000; Egidius, 2001). Dessutom får Sverige alltfler invånare från andra kulturer. Sammantaget ställer detta krav på att eleverna i skolan stimuleras till en allsidig personlig utveckling. De ska samtidigt få träning i att fungera tillsammans enligt de demokratiska principer som är livsviktiga för individens frihet. Bildning, jämställdhet, att värna miljön och att visa respekt för medmänniskor från olika kulturer är honnörsord i olika sam-

© Författarna och Studentlitteratur

31

Inledning manhang. Närområdet och hembygden är betydelsefulla i undervisningen: Studier av naturområden och terrängförhållanden i skolans närhet (lågstadiet, NO); jordytans byggnad i närområdet och hembygden, landskapet förr och nu på den egna orten, hembygdens historia, den egna ortens historia och den kommunala demokratin (SO) är några inslag i Lgr 80 som visar på användningen av närområdet och det direkta kravet på kunskaper om just närområdet och hembygden (Skolöverstyrelsen, 1980). År 1992 framlägger Läroplanskommittén sitt betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94). Utgångspunkten är den ökade globaliseringen, de allt viktigare miljöfrågorna samt att det svenska samhället blir alltmer mångkulturellt. En central fråga är behovet av en tydlig värdegrund, framför allt vad gäller oförytterliga värden, som bl.a. bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och FN:s konvention om barnets rättigheter. Värdegrund och mångkultur leder i sin tur till att företeelser som kulturarv och ungas kulturella identitetsutveckling lyfts fram (Ibid.).

1994 trädde läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 1994) i kraft. Lpo 94 är resultatet av Skola för bildning och avspeglar dess idéer. Lpo 94 är gemensam för grundskolan, sameskolan, obligatoriska särskolan och specialskolan. Den anpassades 1998 till att omfatta även förskoleklassen och fritidshemmet (Utbildningsdepartementet, 1998). Närområdet nämns under ett flertal punkter. En gäller skolan och omvärlden.

Enligt denna ska eleverna få underlag för att välja fortsatt utbildning, vilket förutsätter samverkan med arbetslivet och närsamhället. Ämnet hembygdskunskap finns inte längre. I stället är det de samhälls- och naturorienterande ämnena som ger den kunskapen. Där stipuleras att eleverna skall känna till hembygdens historia och kultur som ett mål i ämnet historia för årskurs 5 och det får här tjäna som exempel på närområdeskunskap.

32

© Författarna och Studentlitteratur

Inledning BÖRJA N AV 2000-TA L ET

Nya (reviderade) kursplaner och betygskriterier för grundskolan utkommer år 2000. I Kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) återfinns såväl samhällsorienterande som natur­orienterande ämnen. Att skolans omgivningar används i de senare för studier av olika slag torde vara självklart, men här finns inga krav på speciella kunskaper om hembygden eller liknande.

Sådana finns däremot vad gäller de olika samhällsorienterande ämnena. Till exempel ska eleverna känna till några krafter som format jordytan och förändrat landskapet samt med utgångspunkt från detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar (geografi, mål för årskurs 5, s. 73). Eleven ska känna till hembygdens historia och hur denna format kulturen (historia, mål för årskurs 5, s. 78). Eleven ska även känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället samt de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna som gäller varje enskild individ (samhällskunskap, mål för årskurs 5, s. 88).

Genom att vidga förståelsen för det som sker i både det lokala och det globala samhället bidrar ämnet med kunskaper som varje individ behöver för att bedöma och påverka såväl den egna som samhällets framtid.

S kolv e r k e t, 2000, s. 88

År 2007 presenteras en utredning enligt vilken skolans måloch uppföljningssystem behöver stärkas för att kvaliteten på utbildningen ska förbättras (SOU 2007:28). Utredningen följs av propositionen Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan (Utbildningsdepartementet, 2008) och den följs i sin tur 2011 av nya läroplaner med åtföljande kursplaner för alla svenska skolformer och nivåer, Lgr 11, från förskoleklassen till och med grundskolans årskurs 9 (Skolverket, 2011a). Även gymnasiet får ny läroplan (se vidare nedan).

© Författarna och Studentlitteratur

33

Författarna är lärare med erfarenheter från utbildning på olika stadier.

Ingrid Sanderoth är fil.dr och f.d. lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Sten Båth är fil.dr och f.d. lektor vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid samma universitet.

Margit Werner är fil.dr och f.d. lektor i naturgeografi och har varit verksam vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

PLATS – IDENTITET – LÄRANDE Närområden och känsla av sammanhang

Med utgångspunkt i närområdet som en ”minivärld” utvecklar eleven, med sig själv som ett av många redskap, den centrala förmågan att lägga de pussel som skapar mening i hens liv och bidrar till att forma identiteten.

Eleverna upplever en känsla av sammanhang, ser samband och hittar mönster, som genom sin generaliserbarhet gör dem bättre rustade att hantera såväl vardagen i nutid och dåtid, som kommande utmaningar.

I likhet med de tidigare upplagorna behandlar bokens teoretiska del de grundläggande begreppen plats, identitet och lärande. I den omarbetade upplagan har än större fokus lagts på hur barn och ungdomar kan utveckla en känsla av tillhörighet och delaktighet i en vilsen och otrygg värld.

I bokens praktiska del får läsaren ta del av en mängd exempel på integrerande arbetssätt. Studierna kan genomföras av lärare och elever i såväl det nära liggande som i det större vidare, med historiska eller nutida perspektiv och behandla områden som exempelvis livsmiljöer och hållbar utveckling.

Boken vänder sig till verksamma och blivande lärare i grund- och gymnasieskolan. För yrkesverksamma kan den som lärarfortbildning utgöra en teoretisk och praktisk resurs för att utveckla såväl lärande som identitetsskapande genom närområdesstudier. För blivande lärare är den dessutom ett exempel på hur teori och praktik kan gå hand i hand.

Boken har en huvudsaklig knytning till so-ämnena men även no-ämnen, matematik, svenska och bild har naturliga kopplingar till de uppgifter som presenteras.

Tredje upplagan Art.nr 33461

studentlitteratur.se