9789144134253 by Smakprov Media AB

Framtidens arbetsmarknad – framtidens skola Skolan som samhällsfenomen befinner sig i korsvägen mellan dåtid och framtid. Den ska å ena sidan förmedla ett kunskapsoch kulturarv till eleverna, den ska å andra sidan förbereda dem för ett liv i ett framtida samhälle och arbetsliv. Denna bok är ett försök att skapa förståelse och intresse för framtidsfrågor bland beslutsfattare och personal inom skolsektorn. Exempel på frågor som tas upp är: • Den framtida arbetsmarknaden med utgångspunkt i automatisering, robotisering och globalisering; • Det framtida yrkeslivet där delvis nya kompetenser efterfrågas; • Betydelsen av den tryckta boken och bildning i en digital tid; • Framtidskompetenser och hur sådana kan mätas eller utvärderas i ett skolsammanhang, till exempel med hjälp av digitala verktyg; • M öjliga framtidsscenarier för svensk skola där författaren resonerar kring användningen av data och artificiell intelligens samt vilka kunskaper och kompetenser som prioriteras i skolan. Framtidens arbetsmarknad – framtidens skola riktar sig till lärare och rektorer men även till beslutsfattare, skolchefer och förvaltningspersonal.

Art.nr 40503

studentlitteratur.se

Jan Hylén | Framtidens arbetsmarknad – framtidens skola

Jan Hylén är fil.dr i statsvetenskap. Han har en bakgrund från Skolverket bland annat som forskningschef, sakkunnig och utredare på Utbildningsdepartementet och analytiker på OECD. Numera är han verksam som fristående utbildningsanalytiker med uppdrag åt bland annat UNESCO, EU och OECD. Han samverkar även med RISE.

Framtidens arbetsmarknad – framtidens skola JAN HYLÉN

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40503 ISBN 978-91-44-13425-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Lotta Bruhn Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Författarfoto på omslagets baksida: Håkan Målbäck Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll

1 Inledning 9 Att förutspå framtiden 10 Innehåll och disposition 12 2 Fr a mtidens ar betsmar k nad 15 Automatiseringen och dess konsekvenser 15 Vad avgör om ett jobb försvinner? 16 Utvecklingen hittills och problemet med jobbpolarisering 17 Vilka krav ställs på utbildningssystemet när arbetsmarknaden förändras? 19 Framtidsprognoser och aktörerna bakom 20 OECD-studien: unga löper störst risk 21 Nesta: arbetsmarknaden sedd i ett större sammanhang 25 Future of Jobs 2018: teknisk utveckling i det kortare perspektivet 28 De globala konsultföretagen spår stora förändringar 31 Hur ser arbetslivet ut 2030? 32 Maskinerna tar över mer av arbetet 33 Människan blir dirigent över tekniken 34

Innehåll

Vilka jobb finns i framtiden? 37 Vilka jobb försvinner? 42 Vilka jobb finns kvar eller tillkommer? 44 Teknikrelaterade arbeten 44 Socialt orienterade jobb 46 Yrken med en kombination av tekniska och sociala kompetenser 47 Kan man lita på framtidsprognoserna? 51 3 Plattfor m, koor diner ing eller gig – vad sk a den n ya ekonomin k allas? 57 Baksidan av gig-ekonomin – ett framväxande prekariat 61 Digitaliseringen bryter upp förpackningen 62 Om företag i koordineringsekonomins tidevarv 64 De nya plattformarna 66 Avslutningsvis 68 4 Om kompetenser och kompetensbegr eppet 71 Kompetensbegreppet 71 Utbildning och kompetens 77 Kompetensens mjuka värden 79 Kort historik om kompetenser på arbetsmarknaden 82 Från 21st Century Skills till SEL 84 Socialt och emotionellt lärande 86 Svenska läroplaner och undervisning 92 Andra kompetenser – yrkesutbildningarnas framtid 96 Up-skilling eller re-skilling? 97 Yrkeshögskolan 99 Vuxenutbildningen 100 Framtiden för yrkesgymnasierna 102

Innehåll

5 Gutenbergpar entesen 107 Före och efter tryckpressen 108 En skola utan böcker 114 Påverkas elevresultaten av digitala läromedel? 116 Ett mediakritiskt perspektiv 119 Bildning i en digital tid 121 6 Att tr äna och mäta kompetenser 125 Att träna kompetens 125 Går det att mäta samarbetsförmåga? 127 Datainsamling i storformat – big data 129 Artificiell intelligens inom utbildningssektorn 132 Tredimensionellt lärande: AR och VR 141 7 Fr a mtidens skola – fyr a scenar ier 145 8 Epilog 153 Ordlista 157 Förkortningar 161 Källor och litteratur 163 Sakregister 173

1 Inledning

Skolan som samhällsfenomen befinner sig i korsvägen mellan dåtid och framtid. Den ska förmedla ett kunskapsoch kulturarv till eleverna, men även förbereda dem för ett liv i ett framtida samhälle och arbetsliv – och ge dem en orientering om samtiden. Beroende på historiskt skede och på den gällande samhällsdebatten fästs det vid olika tidpunkter olika vikt vid dessa tre uppgifter. Det har funnits perioder då förmedlingen av ett ärorikt och levande förflutet varit huvudsaken och andra tider då skolan uppfattats som ”en spjutspets mot framtiden”, som Olof Palme kallade den. För närvarande tycks samtiden uppta det mesta av diskussionen runt skolan och möjligen också i självförståelsen bland skolans personal. Denna bok är ett försök att föra in en större förståelse och ett större intresse för framtidsfrågor bland beslutsfattare och personal inom skolsektorn. Den vänder sig främst till personer som arbetar i eller på annat sätt intresserar sig för den svenska skolan. Att förankra dessa frågor i ett historiskt perspektiv hade varit önskvärt men vore en övermäktig uppgift och skulle ha resulterat i en helt annan bok. I den svenska skollagen står bland annat att skolan, i samarbete med hemmen, ”ska främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare” (Lgr 11 2018, s. 7). Det kan också uttryckas som att skolan har en förväntan på sig från övriga samhället att förbe-

1 Inledning

reda eleverna för det samhälle och arbetsliv som väntar. Det är ett uppdrag gentemot både elever och samhälle. För att kunna fullgöra detta uppdrag måste skolan ha en förståelse för hur dagens och inte minst framtidens samhälle och arbetsliv kommer att gestalta sig. De elever som påbörjade gymnasiet hösten 2019 kommer sannolikt att behöva yrkesarbeta fram till omkring 2065–2070 och de elever som påbörjade förskoleklass vid samma tid kommer förmodligen finnas på arbetsmarknaden fram till omkring 2080. Det är hisnande perspektiv som påminner oss om vikten av att, som det står i läroplanen, ”främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället” (a.a., s. 7).

Att förutspå framtiden En central del av samhällsutvecklingen är digitaliseringen. Därför reviderades också läroplanerna under 2017/2018 för att framhålla att eleverna ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens, bland annat för att de ska ”kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt” (Lgr 11 2018, s. 7). Föreliggande bok är ett försök att lyfta frågor om hur vår framtida arbetsmarknad kan komma att se ut och vad de förändringar som sannolikt förestår kan ha för betydelse för både individer och skola. Perspektivet är inte 40 eller 50 år fram i tiden, det sträcker sig snarare tio–femton år framåt. Som kommer att framgå av texten är det mycket nog – det är svårt att med någon rimlig grad av sannolikhet kunna uttala sig om längre tidsperspektiv än så. Den som förutspår framtiden kommer att ha fel. Så enkelt är det. Det är en truism att påstå att det är omöjligt att beskriva hur teknikutveckling, ekonomi och arbetsliv kommer att gestalta sig 2060 eller 2080. Det innebär inte att övningen att försöka se in i framtiden är

1 Inledning

meningslös. Genom att försöka fånga och formulera trender, utvecklingstendenser och drivkrafter i tiden kan man dels lära sig en hel del om dagens samhälle, dels förbereda sig för kommande förändringar. För även om framtidsprognoser sällan slår in i detalj, kan de ofta ha rätt i fråga om inriktning. Det kan vara svårt att veta med vilken styrka en viss drivkraft påverkar en annan, magnituden kan vara svår att avgöra liksom den mer exakta tidslinjen – huruvida det är om sju år eller tio år som en trend avmattas och en ny tar vid. Men huvuddragen eller riktningen blir sällan fel. Syftet med framtidsprognosen spelar givetvis också in. Föreliggande framställning utgår inte från föreställningen att det går att med precision peka ut en framtida händelseutveckling. I stället är ambitionen att pröva om det går att säga något om riktningen i händelseutvecklingen och därmed om vi som enskilda individer och som samhälle kan förbereda oss för och eventuellt försöka påverka denna riktning. Figur 1.1 illustrerar resonemanget.

Väntade

Oväntade

Önskvärda

Oönskade

Figur 1.1 Att förbereda sig för oväntade händelser.

1 Inledning

Händelser kan vara väntade eller oväntade. De kan vara önskvärda eller oönskade. De framtida händelser som de flesta helst vill undvika är de som är både oväntade och oönskade – det är de dåliga överraskningarna (stjärna). Genom att förbereda sig på möjliga framtida scenarier kan en organisation, eller individ, möjligen skapa en situation där händelsen fortfarande är oönskad men kanske mer väntad, så att man har hunnit förbereda sig på att den sannolikt kommer (heldragen pil). Allra helst vill man se ett scenario där man kan påverka utvecklingen. Händelsen blir därmed både mer väntad och mer önskvärd (streckad pil). Det framgår inte alltid explicit av de framtidsspaningar, prognoser och beräkningar som presenteras i denna bok i vilket syfte de är framtagna. Oavsett upphovspersonernas syfte kan de användas för att diskutera möjliga utvecklingsscenarier och därmed mobilisera förändringsvilja, motstånd, anpassning eller hur organisationen eller individen förmår eller väljer att agera. Oberoende av vilken strategi som väljs, sker det sannolikt med en större medvetenhet, vilket i sig är bra. Om så blir fallet har denna bok uppnått sitt syfte.

Innehåll och disposition Som framhölls inledningsvis är det en av skolans uppgifter att förbereda elever för att leva och verka i det nuvarande och framtida samhället. Därmed behövs det en bild av hur det framtida arbetslivet kan komma att se ut. De två faktorer som främst påverkar den framtida arbetsmarknaden är teknikutvecklingen och globaliseringen. Båda berörs i kapitel 2 även om fokus i första hand ligger på teknikutvecklingen. Globaliseringen och teknikutvecklingen är tätt sammantvinnade och driver delvis på varandra – teknikutvecklingen, främst i form av digitalisering, underlättar för företag att verka globalt och den globala konkurrensen driver samtidigt på takten i teknikutveck-

1 Inledning

lingen. I kapitel 2, ”Framtidens arbetsmarknad” refereras ett antal rapporter som beskriver hur man tror att den globala, och i viss mån den svenska, arbetsmarknaden kommer att utvecklas, ungefär hur många jobb som försvinner till följd av automatisering, vilka jobb som är mest utsatta och vilka nya jobb som kan tänkas tillkomma. Tidsperspektivet i de flesta tillgängliga prognoser är omkring tio– femton år, förutsägelserna sträcker sig fram till omkring år 2030. Kapitel 3, ”Plattform, koordinering eller gig – vad ska den nya ekonomin kallas?” är en genomgång av skillnaden mellan begreppen gig-ekonomi, koordineringsekonomi och plattformsekonomi samt en kort genomgång av de ekonomisk-teoretiska fundamenten för dessa begrepp. I kapitel 4, ”Om kompetenser och kompetensbegreppet” förflyttas fokus från arbetstillfällen och arbetsmarknaden till arbetets innehåll. Med en förändring av arbetsmarknaden följer också en förändring i efterfrågan på kompetens. Vilka förmågor och kompetenser kommer att efterfrågas i framtiden, enligt de prognoser som finns tillgängliga i dag? I kapitlet diskuteras även begreppet kompetens och skillnaden mellan det och begreppet kunskap. I föreliggande skrift förs ingen argumentation för att den kommande efterfrågan på arbetskraft behöver vara en drivkraft i hur skolan utformas eller vad skolan ska lära eleverna. Denna slutsats tas för given även om det inte är den enda utgångspunkten för skolans utformning. Skolan ska inte bara förbereda eleverna för ett framtida arbetsliv, den ska också förmedla kunskap och bildning, skapa kritiska och självständiga samhällsmedborgare. Därmed behöver även frågan om bildning och bildningens roll beröras, vilket sker i kapitel 5, kallat ”Gutenbergparentesen”. Bildning, liksom skola, är för många intimt förknippad med böcker. Men boken är satt på undantag i både skolan och det övriga samhället. I digitaliseringens och internets tidevarv håller andra medier på att ta över mycket av det som tidigare

1 Inledning

var bokens roll och uppgift. Konsekvenserna av denna utveckling berörs i kapitel 5. I kapitel 6, ”Att träna och mäta kompetenser”, återgår fokus till kompetenserna. Skolan som institution har över tid byggt upp en god förmåga att lära ut kunskaper och färdigheter samt att på olika sätt testa i vilken grad eleverna tillägnat sig dessa kunskaper. Om fokus nu åtminstone delvis flyttas till kompetenser måste det säkerställas dels att dessa kan tränas eller läras ut, dels att man i något avseende kan ”mäta” eller bedöma om eleverna tillägnat sig kompetenserna. Detta kan bland annat ske med hjälp av digitala verktyg. Lärare och elever kommer att i ökande utsträckning behöva använda sig av digitala verktyg, dels på grund av att det är genom dem som man kan träna och mäta de aktuella kompetenserna, dels på grund av att arbets- och samhällsliv i ökande utsträckning kommer att präglas av dessa verktyg, vilket gör att detta blir en del av skolans uppgift i att förbereda eleverna för samtid och framtid. I kapitel 7, ”Framtidens skola – fyra scenarier”, används scenario metodik för att ge underlag till en diskussion om mer eller mindre önskvärda utvecklingsvägar. Avsikten är inte att måla upp någon idealbild utan att visa på möjliga framtidscenarier, som kan vara både positiva och negativa. Avslutningsvis följer en kort ”Epilog” som sammanfattar några av de mest centrala frågeställningarna från de övriga kapitlen. Med diskussionen om digitalisering och digitala verktyg följer också en rad tekniska termer. De flesta tekniska termer förklaras i Ordlistan.

2 Fr amtidens ar betsmarknad

Innan vi går in på hur framtidens arbetsmarknad kan komma att se ut, ska vi ta en titt på vad den ekonomiska forskningen säger om vad som har hänt de senaste åren och vad som sannolikt kommer att hända framöver. Här drivs inte tesen att vi kommer att gå mot massarbetslöshet. Men vi kommer sannolikt att se stora förändringar på arbetsmarknaden och därför finns det skäl att undersöka vilka jobb som finns kvar och vilka som kommer att försvinna. Jobb som är tydligt strukturerade och där arbetsuppgifterna kan beskrivas på ett detaljerat sätt löper störst risk att ersättas, medan varierade och socialt orienterade jobb sannolikt finns kvar. I ett avslutande avsnitt kommer vi att diskutera om man kan och bör lita på framtidsprognoser.

Automatiseringen och dess konsekvenser Diskussionen om att robotar och artificiell intelligens (AI) kommer att göra stora grupper arbetslösa tog rejäl fart efter att två Oxfordforskare (Frey & Osborne, 2013) i en mycket uppmärksammad studie förutspådde att omkring 50 procent av de nuvarande jobben på den amerikanska arbetsmarknaden skulle vara borta om 20 år. Analysen sände chockvågor genom det politiska landskapet, både för den snabba omställning av arbetsmarknaden som förutspåddes och givetvis för ett scenario med massarbetslöshet och social oro.

2 Fr a mtidens ar betsmar k nad

Motsvarande analyser genomfördes därefter med samma metod i flera andra länder, däribland Sverige (Fölster, 2014), och man kom fram till liknande slutsatser. Men snart kom modererande inlägg som något dämpade oron. Det var framför allt två faktorer som lyftes fram som dämpande krafter. För det första är det vanligen så att samtidigt som det försvinner jobb i teknikskiften, skapas det som regel också nya arbeten, vilket ett antal internationella studier visat. För det andra kunde Fölster (2015) visa att svensk arbetsmarknad sedan åtminstone fem år redan hade denna omvandlingstakt utan att det skapat social oro och att arbetsmarknaden klarat att skapa nya jobb där de gamla försvunnit.

Vad avgör om ett jobb försvinner? Det brukar ofta hävdas att det är de ”enkla” jobben som automatiseras och försvinner. Men frågan är vad som är ett ”enkelt jobb” i det här sammanhanget. För datorer handlar det i hög grad om att uppgifterna ska vara rutinmässiga i meningen regelmässiga och förutsägbara. Om de situationer som ska hanteras tydligt kan beskrivas i förväg eller om situationerna kan hanteras enligt vissa regler är det betydligt enklare att programmera en dator eller robot att utföra uppgiften. Städjobb brukar ju betraktas som ett enkelt jobb men det är bara delar av städjobbet som kan automatiseras, som dammsugningen med hjälp av robotdammsugare. Att putsa fönster eller damma klarar inte maskinerna av. Däremot klarar de att snabbt gå igenom 200 affärskontrakt och lyfta fram skillnader mellan kontrakten, något som en människa knappast skulle kalla ett ”enkelt jobb”. Den kanske viktigaste insikten som framkommit av de senaste 15 årens ekonomiska forskning är att den tekniska utvecklingen sedan 1980-talet inte främst tycks ha ersatt de enklaste arbetsuppgifterna utan snarare arbetsuppgifter i mellanskiktet av lönefördelningen.

2 Fr a mtidens ar betsmar k nad

Tidigare trodde man att det var de jobb som krävde minst utbildning eller kunskap som skulle försvinna. Man talade om att den tekniska utvecklingen var kunskapsorienterad (på engelska ”skill biased”). Men det har visat sig att de tekniska framstegen i stället är uppgiftsorienterade (”task biased”). Det är alltså inte i första hand utbildningsnivån det kommer an på om ett jobb blir utbytt eller inte, utan hur arbetsuppgifterna i jobbet ser ut. Det handlar om arbetsuppgifternas abstraktionsnivå, deras rutinmässighet och serviceinnehåll. Många av de jobb som har hög abstraktionsnivå och är mindre rutinmässiga, kräver ofta högre utbildning än andra jobb men det är arbetsuppgifternas karaktär som är avgörande, inte utbildningsnivån. Bokföringsarbete är abstrakt och kräver en hel del utbildning men eftersom bokföring i hög grad följer ett regelverk kan bokföringsprogram till stor del ersätta uppgifter som tidigare utfördes av ekonomiassistenter. Frisörer kan däremot inte ersättas av robotar.

Utvecklingen hittills och problemet med jobbpolar iser ing Medan arbeten i mitten av löneskalan har minskat, som en följd av den tekniska utvecklingen, ökar andelen arbeten i det högavlönade skiktet. Arbetsgivarverket (2018) visar i en rapport hur den svenska arbetsmarknaden har förändrats mellan 1993 och 2010: andelen låglöneyrken har ökat med omkring 1,5 procent, andelen mellanlöneyrken har minskat med 9,5 procent och andelen höglöneyrken har ökat med 8 procent. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har nyligen publicerat en rapport som visar att medelklassen minskar i de flesta av dess drygt 30 medlemsländer (OECD, 2019). Att liknande förändringar sker i många länder samtidigt talar för att det inte är inhemska politiska beslut som ligger bakom förändringen utan att det är en strukturomvandling som pågår.

2 Fr a mtidens ar betsmar k nad

Det är ju på många sätt en positiv utveckling att de mer avancerade jobben ökar. Allt fler får chansen till ett intressant och avancerat arbete. Men samtidigt kan eller vill inte alla som varit i det utbildningsmässiga och lönemässiga mellanskiktet vidareutbilda sig för att ta ett mer krävande och bättre betalt arbete. De nya arbetstillfällen som skapas kräver vanligen andra, ofta mer avancerade, kompetenser än de jobb som försvunnit. Det är med andra ord inte alltid möjligt för en individ som blir arbetslös när en robot gör jobbet snabbare och billigare, att snabbt ta ett nytt jobb inom samma sektor. Det kan krävas utbildning och omställning för att hitta ett nytt arbete. Vissa har möjlighet och är villiga att satsa på mer utbildning, andra inte. Därmed har konkurrensen om de arbeten som kräver låg utbildning ökat. Många av dem som tidigare ansåg sig vara överkvalificerade för låglönejobb har inget annat val än att konkurrera om sådana jobb. Man talar om ”överutbildade baristor”. Vi får en jobbpolarisering, en isärdragning av arbetsmarknaden där yrken i mellaninkomstskiktet blir färre medan jobben för högt kvalificerade och högt betalda personer ökar. De jobb som kräver lägst kvalifikationer och som ger lägst lön verkar finnas kvar i ungefär lika stor andel som tidigare. I linje med det som beskrivs ovan påpekar en artikel i New York Times att automatiseringen splittrar den amerikanska arbetskraften i två världar (Porter, 2019). Det finns en liten ö högutbildade proffs som får bra lön hos företag som Intel eller Boeing, som i sin tur gör hundratusentals dollar i vinst per anställd. Den ön ligger mitt i ett hav av mindre utbildade arbetstagare som fastnar på företag som hotell, restauranger och vårdhem som genererar mycket mindre vinst per anställd och blir livskraftiga främst genom att hålla lönerna låga (översättning av författaren).

2 Fr a mtidens ar betsmar k nad

Så drastisk är inte situationen i Sverige men artikeln ger en tydlig illustration av utvecklingstendenserna. Tendensen till jobbpolarisering förstärks av möjligheten att utlokalisera, det vill säga att förlägga vissa jobb till länder med lägre löner. Det gäller framför allt arbeten inom tillverkningsindustrin men också telefonsupport, telefonväxeluppdrag och liknande som enkelt kan utföras på distans. Även vissa mer avancerade jobb flyttas utomlands. Det kan till exempel gälla programmeringstjänster som kan utföras i Baltikum eller i Indien i stället för i Sverige. En lyckad utlokalisering av programmeringstjänster kräver dock att uppdraget kan avgränsas och tydligt definieras samt att det finns en god kommunikation mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. Många låglönejobb kan inte flyttas till andra länder. Det gäller främst jobb inom servicesektorn som behöver utföras på plats i Sverige, som städjobb, kafé- och restaurangjobb, enklare vårdtjänster och så vidare. Risken för dessa grupper är i stället att konkurrensen om jobben ökar från grupper som tidigare skulle tagit jobb som låg i mellanskikten av utbildningsskalan och löneskalan, jobb som nu successivt försvinner. Dessutom ställs ofta högre krav även inom dessa arbeten. Så förväntas till exempel hemtjänstpersonal allt oftare dels kunna kommunicera digitalt med arbetsgivaren, dels hjälpa vårdtagarna att köpa mat över nätet, sköta banktjänster via internet och kommunicera med anhöriga till exempel över Skype.

Vilk a kr av ställs på utbildningssystemet när ar betsmar knaden för ändr as? För länder som de nordiska med små och öppna ekonomier och höga ambitioner vad gäller jämlikhet, kommer jobbpolariseringen att sätta stor press på utbildningssektorn. För att så många som möjligt ska kunna söka de nya arbeten som växer fram behövs möjligheter till god grundutbildning för alla men inte minst fort- och vidareutbildning.

2 Fr a mtidens ar betsmar k nad

Det som under många år talats om som livslångt lärande kommer att behöva bli en realitet. Vuxenutbildningssystemen, yrkeshögskole utbildningar och högskolan kommer sannolikt att hamna i det samhälleliga och politiska rampljuset på ett sätt som tidigare inte varit fallet. Men även grundskola och gymnasium kommer sannolikt att påverkas. Det gäller sålunda att på bästa sätt lägga en grund för de ungdomar som ska ut på den snabbt föränderliga arbetsmarknad som här beskrivs. Men en medvetenhet om att utbildning gör skillnad kommer inte att räcka, det handlar också om hur utbildning bedrivs. Exempelvis varnar OECD:s utbildningsansvarige, Andreas Schleicher, för att det finns en risk i att skolan fokuserar på alltför enkla kunskaper och färdigheter, eftersom dessa är lättare att lära ut och framför allt att testa.1 Och det är just sådana färdigheter som är enkla att digitalisera, automatisera och utlokalisera. Således, om det stämmer att dagens skola i alltför stor utsträckning fokuserar på enkla kunskaper och färdigheter, innebär det att skolan kan komma att behöva förändras fundamentalt. Vi återkommer till denna fråga i senare kapitel.

Framtidsprognoser och aktörerna bakom Det finns många som försöker uttala sig om framtiden och i det följande ska vi ta del av olika prognoser gällande arbetsmarknadens utveckling. Ett viktigt syfte är naturligtvis att ge läsaren en bild av hur framtiden kan tänkas te sig. Men kanske är metodfrågan lika viktig, det vill säga, på vilka premisser sådana förutsägelser sker. Som läsaren kommer att bli varse är det en mängd olika typer av aktörer och organisationer som uttalar sig i frågan om arbetsmarknadens 1 www.oecd.org/general/thecasefor21st-centurylearning.htm

2 Fr a mtidens ar betsmar k nad

utveckling och de gör så i olika syfte, med olika tidsperspektiv och med olika grad av transparens i fråga om tillvägagångssätt. Sådana omständigheter är viktiga att beakta vid bedömningen av prognosens giltighet. Inte sällan görs uttalanden om framtiden med en dold agenda – man vill påverka utvecklingen i en viss riktning lika mycket som att förutspå framtiden. Under 2017 och 2018 kom det emellertid flera välunderbyggda rapporter som seriöst och med full transparens i fråga om underlag och metoder spanar in i framtiden och nedan ska vi diskutera tre av dem.

OECD-studien: unga löper störst r isk En studie kallad Automation, skills use and training (Nedelkoska & Quintini, 2018) kommer från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, vars studier genomgående anses hålla hög kvalitet. Den omfattar 32 länder och tonar ner oron för massarbetslöshet på grund av automatiseringen. Forskarna försöker beräkna sannolik heten för att olika typer av jobb kommer att automatiseras och menar att i genomsnitt i dessa länder är det omkring 14 procent av jobben som har över 70 procents sannolikhet att försvinna. Ytterligare 32 procent av dagens jobb har en sannolikhet mellan 50 och 70 procent att försvinna. OECD-forskarnas metod är något annorlunda än den som användes av de tidigare nämnda Oxfordforskarna, vars prognos var långt mycket mörkare. Där Frey och Osborne (2013) menade att hela yrkesgrupper kommer att försvinna, gör OECD en mer nyanserad bedömning och försöker bedöma hur många jobb inom respektive yrkeskategori som försvinner till 2030. Exempelvis pekar OECD-rapporten på att även om många logistikarbeten hotar att försvinna på grund av självkörande fordon, försvinner inte alla chaufförer och lagerarbetare. Däremot kommer många av dem behöva byta jobb.

Art.nr 40503

studentlitteratur.se

Jan Hylén | Framtidens arbetsmarknad – framtidens skola

Framtidens arbetsmarknad – framtidens skola JAN HYLÉN