9789144132891

Alla kan skapa Levande Verkstad – en inkluderande bildpedagogik

Marie Bendroth Karlsson Ulrika Majs

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40352 ISBN 978-91-44-13289-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Akvarellcollage av Marita Clason Sigurdsson Printed by GPS Group, Austria 2019

Innehåll

Författarpresentation 7 Inledning 9

1. Adelyne Cross Eriksson – konstnär, pedagog och inspiratör 11 Vem var Adelyne? 11 Bauhausskolan 12

2. Teoretiska trådar och traditioner 15 Den konstnärliga tråden vävs samman med den pedagogiska 15 Konstnärligt skapande som en grundläggande mänsklig kommunikationsform 15 Den kollektiva tanken och inspiration från konstnärers arbetsprocesser 18 En inkluderande ideologi och demokratisk pedagogisk filosofi 21

3. Pedagogiskt förhållningssätt 25 Lekfull och inbjudande inledning 27 Alla har något att säga 28 Gruppens betydelse och kollektiva uppgifter 29 Genomgång av arbetsprocessen 30

4. Gemensamt experimenterande: kollektivt lärande 33 Färg 36 Svart och vitt 44 Lera 52 Textila material 60

Textilfärgsexperiment 68 Tryckexperiment 70 Pastareservage 74 Gestalta ett begrepp med pastareservage 75 Trä 77

5. Gestaltningar: fakta och fantasi 87 Att skapa sammanhang och röd tråd 87 En glimt av en trädgård 93 Från ord till bild 95 Från bild till ord 97 Fornnordisk mytologi som tema 100 Människor i rörelse – från kroki till skulptur 104 Återbruk – hittat – glömt 109 Från analogt till digitalt 114

6. Sammanfattning – tankar inför framtiden 117 Eftertext 121 Kursverksamhet och utbildning i Levande Verkstad 121 Referenser 123

Inledning

Denna bok har länge velat bli skriven! Det är en berättelse om den bildpedagogiska tradition som kallas Levande Verkstad. I en tid när det estetiska innehållet på lärarutbildningarna reduceras vill vi uppmärksamma Levande Verkstads idé och arbetssätt. Vår önskan är att ge exempel på praktiska aktiviteter och synliggöra förutsättningar för estetiska, existentiella och pedagogiska upplevelser och lärande på ett övertygande sätt. Arbetssättet passar både barn och vuxna och är därför lämpligt att använda i utbildningar av förskollärare, fritidspedagoger och lärare för yngre barn. Arbetssättet kan med fördel också användas på föräldramöten, arbetsplatsträffar (APT) och andra gruppträffar i samband med diskussioner där en lekfull och kanske lite annorlunda inramning önskas. Vår ambition är att dels ge en kort historisk bakgrund till denna bildpedagogiska tradition, dels ge praktiska exempel från olika skolformer med både barn och vuxna. Vi relaterar praktiken till olika teoretiska tankegångar, såväl vetenskapliga som konstnärliga.

Levande Verkstad tillhör en bildpedagogisk tradition i vilken den sinnliga erfarenheten, experimenterandet med material, den sociala dimensionen, gruppen, kommunikationen, fantasin, lusten och lekfullheten är central. Det har länge funnits en övertygelse om att man bäst lär sig Levande Verkstads arbetssätt genom eget deltagande och egna erfarenheter. Inom denna tradition har också samtalet och den gemensamma reflektionen stor betydelse, en tankegång vi känner igen från John Dewey (2004) och andra reformpedagoger.

Beroende på att betydelsen av praktisk erfarenhet betonats har teoribildningen kring Levande Verkstad varit svag. Historiskt sett har den teoretiska aspekten av lärande och gestaltande haft en underordnad roll, medan den reflekterande dialogen i samband med praktiskt arbete 9

Marie Bendroth Karlsson och Ulrika Majs Halmstad och Stockholm, maj 2019

10 � Inledning

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

alltid har ansetts vara viktig. Arbetssättet har förvaltats muntligt och med ”enklare” skriftliga arbetsbeskrivningar. Vi anser dock att det skrivna ordet och olika teorier är nödvändiga för att synliggöra Levande Verkstads estetiska och pedagogiska praktik. Teorier är tankeverktyg för att förstå och utveckla praktiken. Behovet av att teoretisera över en praktik har också ökat i en tid då ämnesområden som saknar teorier eller som det inte skrivs om, har en benägenhet att osynliggöras. En annan aspekt handlar om kunskapshierarki, där teoretiska ämnen anses vara viktigare än praktiska. Vi tror att praktisk erfarenhet befruktas av relevant teoretisk kunskap och vice versa, teorier och abstrakta begrepp kan göras begripliga genom praktiskt estetiskt arbete. Benämningen Levande Verkstad har många gånger misstolkats eller använts felaktigt, som ett allmänt ”gör vad du vill” och ett ”fritt skapande”, istället för att beteckna en i bästa mening inkluderande bildpedagogisk inriktning.

En inriktning som inte enbart handlar om att lära sig om och i bild, utan också att med och genom bildskapande lära om annat.

Denna bok redovisar Levande Verkstads arbetssätt, tankar och idéer samt ger exempel på praktiska arbetsuppgifter från förskola, grundskola, folkhögskola och högskola, vilka diskuteras med hjälp av konstnärliga och didaktiska teorier. Levande Verkstad skrivs fortsättningsvis som LV i boken.

Adelyne Cross Eriksson – konstnär, pedagog och inspiratör

1.

Anyone can paint!

Everyone has something to say!

Everyone has a different way of expressing himself. As he works creatively, he develops, becomes skillful, confident and more ­expressive.1

Vem som helst kan måla! Alla har något att säga! Det är inte ett privilegium för de få – utan en nödvändighet för oss alla. Det demokratiska anspråket i Levande Verkstads pedagogiska filosofi är starkt. Ett viktigt credo har varit att ”alla kan skapa” och man har betonat betydelsen av att skapa förutsättningar för alla att uttrycka sig utifrån sina respektive förutsättningar och personligheter. Det är ett konstnärligt pedagogiskt arbetssätt som med sin antielitistiska ideologi vill ge många människor möjlighet att ta del av estetiska uttrycksformer.

Vem var Adelyne?

Adelyne Cross Ericsson (1905–1979), kallas fortsättningsvis Adelyne i boken, föddes i USA och orden i ingressen är hennes. Hon var konstnär och konstpedagog med ett starkt socialt patos som i sin konst pläderade för fred. Hon initierade ett arbetssätt i Sverige som kom att kallas Levande Verkstad. Namnet sägs vara resultatet av ett möte mellan personer som arbetade i Adelyns anda och en gästande amerikansk 1 Ur Adelyns programförklaring i ett reklamblad från 1947, citerad i Hallström, 1996, s. 53.

11

teatergrupp. De kallade sig Living workshop. En annan förklaring till benämningen kan man läsa i en utställnings­katalog från Kulturhuset i Stockholm; Levande Verkstad. Skapa för fred. Adelyne Cross Ericsson.

I den finns ett citat av Bengt Dahlbäck, f.d. chef för Nationalmuseum i Stockholm:

Adelyne studerade och var senare också lärare vid New Bauhaus konstskola i Chicago (Hallström, 1996). Ledare för New Bauhaus var Lazlo Moholy-Nagy och såväl han som en del andra lärare förde med sig traditioner från Bauhausskolan i Tyskland, varifrån de emigrerat efter att nazisterna stängt skolan där.

Bauhausskolan Bauhausskolan utbildade arkitekter, designers och konsthantverkare.

Oavsett slutmål för utbildningen inledde samtliga studenter sina studier med en gemensam termin. Denna omfattade experiment med olika material och hade tidvis personlig utveckling genom konstnärligt arbete som uttalat mål.

Bauhausskolan hade två övergripande mål: ▶ estetisk syntes (integration av olika konstarter och uttrycks­ former) ▶ social syntes (estetisk produktion för alla, inte bara för privat bruk).

Centralt för Bauhausskolans pedagogiska filosofi var att konstnärskap inte kan läras ut, till skillnad från hantverk och tekniker. Satsningen på verkstadsarbete och lärlingskap blev därför oerhört viktigt. Bauhaus12 � 1. Adelyne Cross Eriksson – konstnär, pedagog …

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Tänk att det snart har gått 15 år sedan Levande Verkstad ”­huserade” i Nationalmuseum. Många såg det hela så, både inom och utom museet. Att det var jag som råkade komma på namnet ”Levande Verkstad” betraktar jag mer som en tillfällighet, även om jag blev tagen av den levande anda som fyllde dem som stod bakom företaget. (Bendroth Karlsson, 1998, s. 25)

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

skolan i Weimar grundades 1919 av Walter Gropius och stängdes 1933 av den nazistiska regeringen. I dess tidiga fas kombineras den konstnärliga inriktningen expressionism med medeltida hantverksideal (Wick, 2000). Kända konstnärer som arbetat som lärare på Bauhausskolan är bland andra Johannes Itten, Lyonel Feininger, Josef Albers, Wassily Kandinsky och Paul Klee, samt tidigare nämnda Lazlo MaholyNagy. Både Itten och Albers har skrivit läroböcker om att undervisa i bild, framför allt om färg. Också Klee har publicerat pedagogiska tankar om bildgestaltning och i hans konstnärskap kan man se hur han prövar sig fram och experimenterar. Klee och Itten intresserade sig också tidigt för barns bildskapande. I USA utvecklades idéerna från Bauhaus­skolan tillsammans med John Deweys demokratiska ideal och hans syn på konstens centrala betydelse i all utbildning. Denna kombination av konstnärliga och progressiva idéer användes vid bland annat New ­Bauhaus konstskola i Chicago och Black Mountain Art College i North Carolina. I sin bok Organizing Genius: The secrets of creative collaboration beskriver Warren Bennis (1997) Bauhausskolan och Black Mountain Art College som exempel på utbildningar där kollektivet varit betydelse­fullt för kreativa framgångar. Är Bauhaus historia? Inte om man får tro Lotta Jonson (2012) som i Dagens Nyheter recenserar en stor utställning om Bauhaus i London.

Hon skriver att ”den diskussion om funktion, form och estetik, som initierades av Bauhaus på 1920-talet är aktuell än i dag”. Fokus i artikeln är design av vardagsföremål, men den innehåller också ett avsnitt som direkt knyter an till LV:s pedagogiska idé, nämligen leken och fantasin som var viktiga inslag i utbildningen vid Bauhausskolan.

Jonson skriver att Johannes Itten uttrycker saken som att ”leken blir fest, festen blir arbete, arbete lek”. 2019 är det 100 år sedan Bauhausskolan startade, något som uppmärksammas internationellt med flera stora utställningar.

När Adelyne kom till Sverige på 1950-talet hade hon erfarenheter av både eget konstnärligt arbete och pedagogisk verksamhet. I USA arbetade hon på olika konstskolor, till exempel New Bauhaus i Chicago.

Hon genomförde också konstpedagogiska projekt med bland andra arbetslösa vid California Labour School, där hon också var rektor, ett arbete med starkt socialt och kommunikativt innehåll. I Sverige 1. Adelyne Cross Eriksson – konstnär, pedagog … � 13

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

fick hon bland annat i uppdrag att förnya och väcka kreativiteten hos hantverkarna inom Svenska Slöjdföreningen. Under sent 1960-tal och på 1970-talet var hon gästlärare på lärarutbildningar och arbetade med fortbildning av olika slag för både konstnärer och pedagoger.

I Lärartidningen (1968) kan man läsa om hur Bauhausmetodiken presenterades för och väckte intresse hos lärarstudenterna.

14 � 1. Adelyne Cross Eriksson – konstnär, pedagog …

Marie Bendroth Karlsson är förskollärare, fil.kand. i konstvetenskap och fil.dr i tema Barn (Child Studies). Ulrika Majs är inredningsarkitekt, Levande Verkstadspedagog och folkhögskollärare.

Alla kan skapa Levande Verkstad – en inkluderande bildpedagogik Med denna bok vill författarna inspirera till och ge kunskap om ett arbetssätt som grundar sig i Levande Verkstads pedagogiska idé. Det är ett kreativt och inkluderande arbetssätt, med gruppen och det reflekterande samtalet som en tillgång i arbetet med att synliggöra mångfald och ge inspiration. Ett arbete som ger kunskap både om och i bild. Det är också användbart för att genom bildarbete ge förståelse och lärdom om annat. I boken ger de en rad praktiska exempel på aktiviteter med lera, färg, textil, trä och återbruksmaterial. Här finns också exempel på hur man kan arbeta med ord och bild. Författarna knyter denna pedagogiska idé till konstnärliga och teoretiska tankegångar.

Det är ett kreativt arbetssätt som är fruktbart att använda tillsammans med såväl verksamma som blivande pedagoger som med barn. Författarna hoppas att detta kan bli en del av alla lärarutbildningar. Det ger en fördjupad dimension av lärande, som handlar om kreativitet och sinnlighet, om betydelsen av händernas arbete och om att mötas på ett annorlunda sätt.

Det lekfulla och empatiska arbetssättet har stor betydelse för att skapa ett kreativt och tillitsfullt klimat, som ger alla mod att uttrycka sig.

Författarna har många års erfarenhet av att leda pedagogiskt skapande arbete med olika åldrar från olika typer av pedagogisk verksamhet. De har arbetat inom förskola och grundskola, på barnkulturcentrum och på museer, inom folkbildning, folkhögskola och högskola.

Art.nr 40352

studentlitteratur.se