9789144132242

Förskolan som

lärandemiljö För barn i behov av särskilt stöd

redaktörer

Madeleine Sjöman Eva Björck

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40344 ISBN 978-91-44-13224-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Författarfoto: Fotograf Patrik Svedberg Printed by GraphyCems, Spain 2023

Innehåll

Förord 11 Författarpresentation 13 Inledning 17 Madeleine Sjöman & Eva Björck Kapitelpresentation 21 Litteraturförteckning 27

DEL I Förutsättningar för barns delaktighet och engagemang i förskolan 1 Barns delaktighet i förskolans aktiviteter 31 Mats Granlund & Eva Björck Delaktighet 31 Barn i behov av särskilt stöd 32 Att vara närvarande 33 Att vara engagerad 35 Förskolans miljö och barns delaktighet 36 Risk-, skyddande och främjande faktorer 46 Sammanfattning 48 Litteraturförteckning 50 2 Det ömsesidiga samspelet i mötet med barn i behov av särskilt stöd 53 Madeleine Sjöman Samspelets roll för barns utveckling och lärande 53 Barn i behov av särskilt stöd – socialt samspel 57 Sammanfattning 69 Litteraturförteckning 70

© Författarna och Studentlitteratur

3 Att anpassa förskolan till barns sätt att lära från ett neurovetenskapligt perspektiv 75 Dale C. Farran, Eric Dearing & Eva Björck Introduktion 76 Hjärnans utveckling under de tidiga barndomsåren 79 Kognitiv neurovetenskap och praktiken i förskolans vardag 81 Sammanfattning 90 Litteraturförteckning 92 4 En inkluderande förskola i ett internationellt perspektiv 99 Eva Björck Introduktion 99 Internationella konventioner och barns rättigheter 101 Förskolan som en inkluderande lärmiljö 102 En inkluderande förskola i Europa 104 En ekosystemmodell för inkluderande lärmiljöer i förskolan 104 Att reflektera över inkludering 109 Sammanfattning 114 Litteraturförteckning 115

DEL II Att skapa en inkluderande lärmiljö i förskolan 5 Att skapa en inkluderande lekmiljö i förskolan 121 Donna S. Wittmer & Eva Björck Lek – en viktig del av barns vardagsliv 122 Lek – att må bra och ha roligt 123 Lek och lärande 124 Lek, motivation och engagemang 124 Lek – ömsesidighet i samspel 125

© Författarna och Studentlitteratur

Att uppmuntra till utforskande i ”fri” lek 127 Nio strategier för att skapa inkluderande lekmiljöer 127 Sammanfattning 146 Litteraturförteckning 147 6 Leken som arena för inkludering 153 Robert Lecusay Översättning: Emelie Stendahl Låtsasleken och dess betydelse i tidig barndom 154 Lek i en svensk förskolekontext 154 Små barns lek: sociokognitiva konsekvenser 155 När ska vuxna delta i barns lek och inte? 158 Två sätt att ta sig an låtsasleken 160 Leken som väg till inkludering – två fallstudier 164 Sammanfattning 168 Litteraturförteckning 169

DEL III Tidig intervention och samverkan runt barn i behov av särskilt stöd 7 Stödinsatser i förskolan: byggstenar, torn och pyramider 175 Johanna Lundqvist Inledning 175 Barn i behov av extra stöd 177 Olika typer av stödinsatser 179 Stödinsatsernas sammanhang 184 Byggstenar, torn och pyramider 186 Sammanfattning 189 Litteraturförteckning 191

© Författarna och Studentlitteratur

8 Förskolans samarbete med vårdnadshavare 195 Git Blomberg Samarbeta respektive samverka 195 Kommunikation vid samarbete och samverkan 198 Vårdnadshavarna och deras kontaktnät 200 Barns sociala samspel 201 Introduktion och övergångar 202 Några etiska aspekter 204 Sammanfattning 207 Litteraturförteckning 208 9 Kartläggning, analys och dokumentation i förskolan 211 Git Blomberg Barns rätt till stöd i förskolan 211 Helhet – ett välkänt begrepp i förskolan 213 Kartläggning 214 Dokumentation 219 Sammanfattning 222 Litteraturförteckning 224 10 Förskolans samverkan med hälso- och sjukvård samt socialtjänsten 227 Berit M. Gustafsson Samverkan 228 Barnhälsovårdens (BHV) basprogram 233 Specialistnivån (BUP, barnhabiliteringen) inom hälso- och sjukvården 235 Sammanfattning 243 Litteraturförteckning 244

© Författarna och Studentlitteratur

11 Gemensam problemlösning i förskolan 249 Eva Björck & Mats Granlund Barn behöver stöd och stimulans utifrån egna behov och förutsättningar 250 Gemensam problemlösning 251 En transaktionell modell – ömsesidigt samspel 252 Problem, svårigheter och stöd 253 Ett interaktivt synsätt och ett gemensamt språk 255 Olika kunskaper och roller i gemensam problemlösning 257 Problemlösningsprocessen 259 Gemensam problemlösning i praktiken 264 Sammanfattning 270 Litteraturförteckning 271

© Författarna och Studentlitteratur

E va Björc k

4 En inkluderande förskola i ett internationellt perspektiv Detta kapitel handlar om hur förskolan under senare år uppmärksammats internationellt. Under senare år har Förenta Nationerna (FN), United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (Unesco) och Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) lyft fram vikten av att alla barn får möjlighet att gå i förskolan, framför allt för att de ska få en god start på det livslånga lärandet, men också för att samhällsutvecklingen gynnas på olika sätt. En inkluderande förskola som är öppen för alla barn med fokus på delaktighet och lärande lyfts fram som ett övergripande mål. European Agency for Special Needs and Inclusive Education, är en samarbetsorganisation för utbildningsministerierna i mer är 30 europeiska länder. Organisationen har en central roll i utveckling av kvalitet i inkluderande utbildning för alla barn och elever. I kapitlet beskrivs en ekosystemmodell avseende faktorer från samhälls- till förskolenivå som påverkar barns delaktighet och lärande, samt ett material som kan användas för att reflektera över inkludering i förskolan som har utvecklats inom European Agency.

Introduktion I dag är förskolan, eller som det internationellt ofta kallas Early Childhood Education and Care (ECEC) eller Early Childhood Education (ECE), prioriterad i många länder. Under de senaste 30

© Författarna och Studentlitteratur

99

Eva Björck åren har forskningen inom området ökat, och i dag finns det både svensk och internationell forskning som visar att förskolan spelar en nyckelroll när det gäller barns välmående samt deras kognitiva och sociala utveckling inte enbart under förskoletiden utan även i ett längre perspektiv (Europeiska kommissionen, 2019).

Bakgrunden till att förskolan i dag byggs ut i stora delar av världen handlar delvis om att båda föräldrarna i många länder i allt högre grad arbetar utanför hemmet, och framför allt kvinnorna, vilket leder till ett behov av förskola där lärande och omsorg integreras. Detta var också till viss del bakgrunden till att den svenska förskolan utvecklades och byggdes ut i mitten på 1900talet (Lundgren, 2020; Åström m.fl., 2022). Ytterligare en anledning till utvecklingen av förskolan är att politiker på senare tid uppmärksammat forskningsresultat som visar att barn som går i förskolan utvecklas och lär sig bättre senare i skolan (Heckman, 2011; OECD, 2017; Pianta m.fl., 2009), vilket ger hög ”valuta” för de medel som satsas på förskolan. Aktuell amerikansk forskning visar dock att det inte alltid är så att barn utvecklas och lär bättre senare för att de gått i förskolan (Durkin m.fl., 2022). Hur barnen klarar sig längre fram beror på många olika faktorer, bland annat fokus och kvalitet i verksamheten. Det är också svårt att jämföra förskoleverksamhet i olika länder då den skiljer sig åt i organisation och hur man arbetar i vardagen i förskolan. Nästan 90 procent av 3–5-åringar går i förskola i de 37 OECD-länderna och inom Europeiska unionen i dag (OECD, 2019a). I Sverige går 95 procent av alla 3–5-åringar i förskolan, och av landets alla barn i åldern 1–5 år är drygt 85 procent inskrivna i förskolan (Skolverket, 2020). Även i länder utanför OECD utvecklas förskolan i dag i hög takt, vilket delvis beror på att föräldrarna i fler och fler familjer arbetar utanför hemmet och är beroende av tidig barnomsorg.

100

© Författarna och Studentlitteratur

4 En inkluderande förskola …

Internationella konventioner och barns rättigheter Den internationella konventionen om barnets rättigheter (FN, 1989), som sedan 2020 ingår i svensk lagstiftning, utgör en grund för förskolans verksamhet och den svenska läroplanen för förskolan Lpfö 18 (Skolverket, 2018). Förskolan ska erbjuda plats till alla barn, och av förskolans läroplan framgår att den svenska förskolan ska ”spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter” (s. 5) och utgå från det som är barnets bästa. Barns lika värde och barnets rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det samt barns rätt till lek, vila och fritid lyfts fram. Förskolan ska ta hänsyn till alla barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan.

Förskolan har en särskild ställning när det gäller att utjämna so­­ ciala ojämlikheter och ge alla barn lika möjligheter till en god start i livet. Förskolan ska också bygga upp solidaritet genom att barn med olika bakgrund och olika förutsättningar möts tidigt i livet.

I FN:s globala hållbarhetsmål SDG2030 (Förenta Nationerna, 2015) handlar det fjärde målet om utbildning, att ”säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla”. För första gången nämns förskolan explicit i detta sammanhang. Delmål 4.2 handlar om att ”säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan”. Man talar här om preprimary education, det vill säga åren strax innan barnet börjar skolan, vilket i de flesta länder innebär åldrarna 3–5 år. Delmål 4.5 lyfter vikten av att ”avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden”. Sammantaget pekar hållbarhetsmålen på vikten av förskola för det livslånga lärandet och att alla barn ska ha tillgång till förskola.

© Författarna och Studentlitteratur

101

Eva Björck De stora internationella mellanstatliga organisationerna såsom Unesco och OECD har speciella avdelningar som arbetar med utvecklingen av förskolan och förskolerelaterade frågor och forskning. FN-organet Unesco, som har ansvar för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, uppmärksammade redan 1994 behovet av internationella normer för inkluderande undervisning. Då antogs Salamancadeklarationen (Svenska Unesco­ rådet, 2006), som har påverkat utvecklingen i många länder genom att fästa uppmärksamhet på barn och elever som antingen förnekats utbildning eller getts en utbildning som inte passar dem.

Den inleds med ett konstaterande om ”Education for all”, vilket innebär att alla barn ska få utbildning inom ramen för den ordinarie skolverksamheten.

Bilden som växer fram i de utredningar och studier som görs är att det ser mycket olika ut när det gäller inkluderande lärmiljöer i förskolan i olika delar av världen och i olika länder. I den nordiska förskolemodellen ses förskolan som en arena för en socialiseringsoch lärandeprocess för alla barn där lek och lärande integreras.

Förskolans roll för att främja ökad inkludering har även blivit allt viktigare i Norden, inte minst beroende på migrationen under det senaste decenniet. När det gäller hur mycket medel som allokeras till förskoleverksamhet ligger Norge och Sverige i topp med nästan 2 procent av bruttonationalprodukten jämfört med OECD-snittet som är 0,8 procent (OECD, 2019b).

Förskolan som en inkluderande lärmiljö Inkluderande utbildning, såsom den framställs i barnkonventionen och andra internationella konventioner, av EU-kommissionen och i den svenska skollagen (SFS 2010:800), innebär en utbildning med hög kvalitet där alla barn har tillgång till förskola och är delaktiga i verksamheten. Denna syn utgår från en värdegrund enligt vilken alla barn är likvärdiga och ska få stöd och möjligheter att utvecklas och lära i takt med sina jämnåriga kamrater. Det är förskolans ansvar att förmedla de normer och värden som ligger till

102

© Författarna och Studentlitteratur

4 En inkluderande förskola … grund för begreppet inkludering. En grundläggande förutsättning för delaktighet är att vara fysiskt närvarande i det sammanhang där undervisningen sker. I den svenska läroplanen för förskolan nämns inte begreppet inkludering eftersom förskolan vänder sig till alla barn, och de flesta barn i behov av stöd går i förskolan tillsammans med andra barn i närmiljön.

Unesco har tagit fram skriften Riktlinjer för inkludering: att garantera tillgång till utbildning för alla, som översatts av Svenska Unescorådet och Specialpedagogiska skolmyndigheten (Unesco, 2008). Av skriften framgår att skolväsendet har ansvar för att förmedla de normer och värden som ligger till grund för begreppet inkludering. Det handlar inte enbart om elever med funktionsnedsättning eller om specialundervisning, utan det är en fråga som gäller alla barn och hela skolväsendet. Det handlar om att befrämja mångfald och förståelse för andra människor och om likvärdighet, vilket kan nås på många olika sätt. Både verksamheten och aktiviteter, sociala och undervisningsinriktade, måste utformas på många olika sätt för att tillgodose alla barns behov. Samtidigt är det hela förskolans ansvar att uppmärksamma alla barn och ge stöd till barn som behöver extra stöd.

I riktlinjerna lyfts fyra centrala inslag fram avseende inkludering. När det gäller förskolan kan de beskrivas enligt följande. För det första ska inkludering ses som en process. Detta innebär att ständigt lära sig att arbeta med olikheter och ta tillvara olikheter.

För det andra behöver kreativitet och problemlösning stimuleras när det gäller att kartlägga och avlägsna hinder och utveckla policy och praktik. För det tredje handlar inkludering om alla barns deltagande, delaktighet, utveckling och lärande. ”Deltagande” har här att göra med att barnen är närvarande i en förskola i tillräcklig utsträckning och på liknande sätt som andra barn i närmiljön. ”Delaktighet” handlar om barnens upplevelser och engagemang när de är i förskolan, och omfattar deras upplevelse av sig själva, medan utveckling och lärande är ”resultatet” av förskolevistelsen och handlar om utfallet i relation till lärmiljön i förskolan.

© Författarna och Studentlitteratur

103

Eva Björck

En inkluderande förskola i Europa För beslutsfattare och de som arbetar i förskolans praktik är kvalitet i verksamheten för små barn en viktig fråga. När det gäller inkludering visar forskningen att hög kvalitet i förskolan är en förutsättning för att barnen ska må bra och utvecklas positivt (Castro, Granlund & Almqvist, 2017; Ginner Hau, Selenius & Björck Åkesson, 2020; Lundqvist, 2021; Soukakou, 2016; Taguma, Litjens & Makowiecki, 2013). En inkluderande förskola tenderar också att ha högre kvalitet än icke-inkluderande förskolor (Lee & Janta, 2020). Detta pekar på att det finns en relation mellan inkludering och kvalitetsaspekter som bidrar till positivt utfall för alla barn.

Europeiska kommissionen (2014) lyfter fram fem policyfaktorer som är centrala för kvaliteten på utbildningen i tidiga år: 1) att alla barn får tillgång till utbildning av bra kvalitet i tidiga år, 2) personalens kompetens, 3) en läroplan med god kvalitet, 4) utvärdering och uppföljning samt 5) styrning och finansiering.

European Agency for Special Needs and Inclusive Education (European Agency) har en betydande roll när det gäller inkludering genom att ge stöd för att förbättra policy och praktik och skapa inkluderande lärmiljöer för alla barn och elever. European Agency som grundades 1996 samfinansieras av utbildnings­ministe­rierna i 31 medlemsländer och EU-kommissionen med stöd från Europaparlamentet. Europeiska kommissionen har nyligen publicerat rekommendationer avseende inkluderande förskoleverksamhet (2019) samt en rapport om inkluderande lärmiljöer och undervisning i förskolan (Lee & Janta, 2020), som delvis bygger på arbete inom European Agency.

En ekosystemmodell för inkluderande lärmiljöer i förskolan För att planera, förbättra, följa upp och utvärdera kvaliteten på inkluderande förskoleverksamhet utvecklades en ekosystem­ modell för inkluderande utbildning inom projektet Inclusive Early

104

© Författarna och Studentlitteratur

4 En inkluderande förskola …

Childhood Education (IECE) (European Agency, 2017a). Modellen är inspirerad av en kombination av olika sätt att beskriva verksamhet, aktivitet och kvalitet och ligger till grund för ett verktyg för självreflektion som beskrivs senare i detta kapitel.

IECE-projektet inleddes med en översikt av forskning inom om­­ rådet (European Agency, 2017b) och därefter en kartläggning av de europeiska ländernas förskoleverksamhet med beskrivningar av lagar, finansiering, organisation, läroplaner och kvantitativa data om antal barn och personal samt andra aspekter som påverkar hur vardagen ser ut i förskolan. Kartläggningen utgick från de kvalitetsprinciper som fastställts av Europeiska kommissionen (2014) och liknar OECD:s (2015) kvalitetsindikatorer för förskolan, Starting Strong. Principerna innehåller de fem strukturella policyfaktorerna som tidigare beskrivits och som ger förutsättningar för en inkluderande förskola: tillgång till utbildning av bra kvalitet, välutbildad personal, tydlig läroplan, utvärdering och uppföljning samt styrning och finansiering. Utöver kartläggningen bidrog 28 länder i Europa med egna utvalda exempel på förskolor som arbetade på ett inkluderande sätt. Dessa analyserades med kvalitativa forskningsmetoder, och studien ledde fram till utveckling av ekosystemmodellen för en inkluderande förskola (Bartolo m.fl., 2021; European Agency, 2017a).

Ekosystemmodellen bygger på ett systemteoretiskt perspektiv (Bronfenbrenner & Morris, 2006; Odom m.fl., 2004). Den utgår från att barnet ingår i en serie av system på olika nivåer som är relaterade till varandra, med det lilla barnet i fokus, ungefär som ryska dockor, och som tillsammans och på olika sätt bidrar till och skapar barnets vardagsliv. Närmast barnet som är i centrum finns processer i mikrosystemet som direkt påverkar barnet i vardagen. Barnets första mikrosystem är familjen och därefter tillkommer ofta förskolemiljön. På nästa nivå, i mesosystemet, finns interaktionerna mellan de olika mikrosystemen som barnet tillhör, till exempel förskolan och familjen. På nästa nivå, exonivån, finns faktorer som indirekt berör barnet genom att de påverkar förskolan och/eller hemmet, till exempel organisation av

© Författarna och Studentlitteratur

105

Eva Björck förskoleverksamheten och föräldrars arbetstider. I makro­syste­ met, på den yttersta nivån, finns faktorer på samhällsnivå såsom utbildningspolitik, lagar och ekonomi som ger förutsättningar för förskolans verksamhet.

Ekosystemmodellen kan användas på många olika sätt, till exempel som en tankemodell för politiker och andra beslutsfattare eller för förskollärare och annan personal i förskolan. I förskolan kan den användas för att resonera om vad som kan göras för att underlätta för alla barn att vara aktiva och delaktiga i aktiviteterna i förskolan. Ett material för att reflektera om inkludering i förskolan har utarbetats med stöd av modellen, vilket presenteras senare i detta kapitel (European Agency, 2017c).

Ekosystemmodellen är inspirerad av Bronfenbrenners system­ teoretiska ramverk (Bronfenbrenner & Morris, 2006). Den utgår från barnets delaktighet, engagemang och lärande (se figur 4.1) och lyfter fram faktorer på fyra olika nivåer som ger förutsättningar för att skapa en inkluderande förskolemiljö. Alltifrån det övergripande ansvaret där nationella och lokala beslutsfattare och aktörer sätter ramarna för hur barn har det i förskolan, till faktorer som finns i den dagliga verksamheten som har direkt inflytande på barnens vardag och lärmiljö.

Modellens innersta kärna, omfattar barnets delaktighet, engagemang och lärande och utgör resultatet av samspelet mellan faktorer på de fyra nivåer som omger kärnan. Delaktighet och engagemang avser känslor av tillhörighet, intresse och glädje samt att identifiera sig med lärare och andra barn. Kognitivt engagemang handlar om självreglering, problemlösning och lärande.

Den första nivån är direkt kopplad till barnets delaktighet, engagemang och lärande, och omfattar processer som sker i vardagslivet i förskolan och som personalen i förskolan ansvarar för och är engagerade i. Dessa består av positivt socialt samspel, delaktighet i den dagliga verksamheten, ett förhållningssätt med barnperspektiv, individuell anpassning och utvärdering av lärande, samt fysiska anpassningar, hjälpmedel och stöd.

106

© Författarna och Studentlitteratur

Bokens redaktörer är Madeleine Sjöman, biträdande lektor i specialpedagogik vid Malmö universitet och Eva Björck, professor i specialpedagogik vid Jönköping University. Deras forskningsintressen är tidig intervention, barns delaktighet och engagemang i förskolan. Övriga författare är Git Blomberg, Eric Dearing, Dale C. Farran, Mats Granlund, Berit M. Gustafsson, Robert Lecusay, Johanna Lundqvist och Donna S. Wittmer.

Förskolan som lärandemiljö För barn i behov av särskilt stöd

Den här boken handlar om förskolan som lärmiljö för alla barn och i synnerhet för barn i behov av särskilt stöd. Syftet är att belysa vikten av att upptäcka barn som behöver stöd tidigt, och hur olika insatser kan planeras och organiseras för att gynna delaktighet, engagemang och lärande för alla barn i förskolan. Den bygger på svensk och internationell forskning och fyller ett tomrum avseende kunskap kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan och deras aktiva engagemang i förskolans vardag. Boken är indelad i tre delar: • Förutsättningar för barns delaktighet och engagemang i förskolan.

• Att skapa en inkluderande lärmiljö i förskolan.

• Tidig intervention och samverkan runt barn i behov av särskilt stöd.

Förskollärare och annan personal i förskolan, specialpedagoger och andra som arbetar med tidigt stöd till barn i förskolan har nytta av boken i sitt arbete liksom lärare och studenter i förskollärarutbildningen. Den är också av intresse för skoladministratörer, politiker och andra som är intresserade av förskolan som lärmiljö för alla barn.

Art.nr 40344

studentlitteratur.se