9789144130729 by Smakprov Media AB

HÅLLBARA LOGISTIKSYSTEM

MARIA BJÖRKLUND

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 34290 ISBN 978-91-44-13072-9 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2012, 2018 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Lotta Bruhn Omslagsbild: chochi_cz/Shutterstock Printed by Interak, Poland 2018

INNEHÅLL

Förord 9

D el I IDENTIFIERA K A P I T E L 1 Logistik 15

1.1 Vad är logistik? 15 1.2 Logistikens aktiviteter 16 1.2.1 Materialförsörjning 16 1.2.2 Produktion 17 1.2.3 Transport 17 1.2.4 Lagring 19 1.2.5 Distribution 20 1.3 Kostnadseffektiv leveransservice 22 1.3.1 Logistikens kostnader 23 1.3.2 Leveransservice 24 1.3.3 Kostnadseffektiv leveransservice i praktiken 26 1.4 Den logistiska affärsmodellen 26 1.5 Från logistik till supply chain management 28 K A P I T E L 2 Hållbart 29

2.1 Ekologisk hållbarhet 31 2.1.1 Klimatpåverkan 33 2.1.2 Försurning och övergödning 34 2.1.3 Tätortsspecifika problem 35 2.1.4 Exploatering av mark 35 2.1.5 Brutna kretslopp och miljöfarliga restprodukter 36 2.1.6 Andra miljöproblem 37

Innehåll

2.1.7 Miljöproblemens spridningsgrad 38 2.1.8 Miljöarbetets historiska utveckling 39 2.2 Social hållbarhet 39 2.2.1 Arbetsregler och arbetsförhållanden 40 2.2.2 Mänskliga rättigheter 41 2.2.3 Samhällens utveckling 42 2.2.4 Produktansvar 42 2.3 Ekonomisk hållbarhet 43 2.4 Vad är en hållbar utveckling? 44 2.5 Viktiga verktyg i hållbarhetsarbetet 45 2.5.1 Standarder 45 2.5.2 Produktmärkning 46 K A P I T E L 3 System och systemsyn 49

3.1 Systembeskrivningar 50 3.2 Helhetssyn och avgränsningar 50 3.3 Situationssynsättet 51

D el I I FÖRSTÅ K A P I T E L 4 Logistikens (o)hållbara utveckling? 55

4.1 Fokus på kärnkompetensen 57 4.2 Centralisering och stordrift 58 4.3 Globalisering vs närproducerat 60 4.4 Urbaniseringen 62 4.5 Kundorienterade produkter och kundorderstyrda flöden 63 4.6 Förändrad värdedensitet 65 4.7 E-handel och omnikanaler 65 4.8 Resurssnål produktion och ”just-i-tid” 67 4.9 Senareläggning, postponement 68 4.10 Framtida teknikutveckling 70 4.11 Uppsummering 72 K A P I T E L 5 Vem ansvarar för den hållbara logistiken? 73

5.1 Konsumentens ansvar 74 5.2 Kunskaps- och utbildningsskaparnas ansvar 74 5.3 Myndigheters och beslutfattares ansvar 74 5.4 Näringslivets och företagens ansvar 76 5.5 Vad krävs för att åstadkomma en förändring? 78 © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

Innehåll

K A P I T E L 6 Drivkrafter i företagets hållbarhetsarbete 79

6.1 Ökade kundkrav 79 6.2 Hårdare styrmedel 80 6.3 Media, informationsspridning och rykte 81 6.4 Tillgång till kapital 81 6.5 Riskreduktion 81 6.6 Anställdas förhållningssätt 82 6.7 Bättre interna processer och produkter 82 6.8 Bättre leverantörsrelationer och leverantörsprestationer 83 6.9 Minskad resursförbrukning 83 6.10 Bättre relationer till närsamhället 83

D el I I I VÄRDERA K A P I T E L 7 Viktiga ställningstaganden 87

7.1 Vilket är studiens syfte? 87 7.2 Vem involveras i mätningen? 89 7.3 Hur ska miljöproblemen fördelas? 89 7.4 Hur ska mätningen avgränsas? 91 7.4.1 Gränsdragning vid en logistikaktivitet 92 7.4.2 Gränsdragning mellan aktiviteter 92 7.4.3 Avgränsning till ett företag 92 7.4.4 Avgränsningar av större system 94 K A P I T E L 8 Beräkningsmetoder 97

8.1 Tre centrala mått 97 8.1.1 Transportarbete (ton-km) 98 8.1.2 Trafikarbete (FKM) 98 8.1.3 Fyllnadsgrad (%) 99 8.2 Metoder för transportinriktad miljöberäkning 99 8.2.1 Beräkning av företagets miljöpåverkan 99 8.2.2 Övergripande modeller 101 8.3 Metoder för lagerinriktad miljöberäkning 102 8.4 Metoder för miljöberäkning 103 8.4.1 Livscykelanalys 103 8.4.2 Kostnads-nytto-analyser 104

Innehåll

K A P I T E L 9 Att skapa trovärdiga mätresultat 105

9.1 Tydlighet och transparens 105 9.2 Känslighetsanalys: ett sätt att öka trovärdigheten 106

D el I V ÅTGÄRDA K A P I T E L 10 Åtgärder i transportresurserna 111

10.1 Minska transportslagets miljöpåverkan 112 10.1.1 Byte av drivmedel 112 10.1.2 Avgasrening och motorteknik 113 10.1.3 Fordonets design 113 10.1.4 Sparsam körning och sänkt hastighet 114 10.2 Effektivare transportutnyttjande 114 10.2.1 Samlastning 115 10.2.2 Ruttplanering 115 10.2.3 Informations- och kommunikationsteknik (ICT) 116 10.3 Att byta transportslag 116 10.4 Åtgärder i transportlänken, en uppsummering 118 10.4.1 Att koppla åtgärder till mått 118 10.4.2 Stora potentialer, men inte nog! 118 K A P I T E L 11 Tidsstyrning av flödena 121

11.1 Information 122 11.2 Lagertillgänglighet 124 11.3 Ledtid 125 11.4 Leveranspålitlighet 126 11.5 Leveranssäkerhet 127 11.6 Leveransflexibilitet 128 K A P I T E L 12 Flödets fysiska struktur 131

12.1 Lokalisering 132 12.2 Antal och kapacitet 133 12.3 Val av leverantörer 134 12.4 Ändrade flödesstrukturer i staden 137 K A P I T E L 13 Övergripande förutsättningar 141

13.1 Produkt och förpackningsdesign 142 13.2 Nya flödesvägar, returlogistiken 143

Innehåll

K A P I T E L 14 Mot hållbara logistiksystem 145

14.1 Miljöarbetets fokus och avgränsningar 145 14.2 Företagets grundläggande förhållningssätt 146 14.3 Hållbarhet som innovationsdrivare och värdeadderare 146 14.4 Mot hållbar logistik, ett arbete i utveckling 148

Referenser 153 Sakregister 163

I detta kapitel ges en grundförståelse för vad logistik innebär, som en grund för den diskussion som sedan följer kring hur våra logistiksystem kan bli mer hållbara. Kapitlet inleds med en översiktlig definition kring av vad logistik är, följt av en mer konkret beskrivning av de aktiviteter eller delfunktioner som bygger upp logistiken. Logistikens övergripande mål är att uppnå en kostnadseffektiv leveransservice och vad detta innebär. Den avvägning som i praktiken måste göras mellan logistikkostnader och leveransservice behandlas. Kapitlet avslutas med att vi vidgar vårt perspektiv från ett enskilt företag till en försörjningskedja och därmed stiftar bekantskap med begreppet supply chain management, SCM.

1.1 Vad är logistik? Även om begreppet logistik vunnit stor mark under senaste decennierna och blir allt vanligare i vår kommunikation råder fortfarande olika uppfattningar kring vad begreppet egentligen innebär. Logistik handlar om att leda och kontrollera materialflöden och de resurs-, informations- och monetära flöden som är kopplade till det fysiska flödet. Genom logistiken strävar man efter att uppnå hög effektivitet genom bra service och låga kostnader. Det finns flera olika definitioner på logistik. En av de mest använda är den som den internationellt ledande branschorganisationen inom logistik, Council of Supply Chain Management Professionals gett: Omfattar att på ett effektivt sätt planera, genomföra och kontrollera förflyttning och lagring av material och produkter från råvara till slutlig konsumtion och returflöden av framställd produkt, och som syftar till att tillfredsställa kundens och övriga intressenters behov och önskemål.

KAPITEL 1

Logistik

DEL I Identifiera

Logistik handlar om en effektiv planering, implementering och kontroll av godsflöden, tjänster och information. Enkelt uttryckt att kunden får önskad produkt på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. Logistik har utvecklats till en nyckelfaktor för företags konkurrenskraft och en möjliggörare för ökad lönsamhet. Kunden och marknaden har fått en allt centralare position inom logistiken: det gäller att inte bara möta kundens behov, utan att helst överträffa dessa. I mötet mellan logistik och marknadsföring kan logistiken ses som en plattform, en resursbas, som möjliggör strategiska handlingar på marknaden och som ger företaget konkurrensfördelar. Även om logistik har funnits sedan de tidigaste formerna av organiserad handel, är det dock först på senare tid som logistiken har blivit ett viktigt verktyg för att stödja företagets övergripande strategier.

1.2 Logistikens aktiviteter Flödena genom ett företag, ibland kallat logistikprocessen, kan indelas i olika funktionella delar. Dessa delar kallas materialförsörjning, produktion och distribution. Distributionen består vanligtvis av de logistiska aktiviteterna transport, hantering och lagring, se figur 1.1. Lagring kan även finnas inom och mellan materialförsörjning och produktion. Nedan beskrivs de funktionella delarna i logistiken närmare. Figur 1.1 Bild av en försörjningskedja. Pilarna mellan de olika aktiviteterna symboliserar fysiska transporter.

Leverantör

Materialförsörjning

Produktion

Lager

Distribution

Slutkund

Lager

1.2.1 MATERIALFÖRSÖR JNING

Materialförsörjning, även kallat inköp, har av van Weele (2005) beskrivits såsom: Styrning och ledning av företagets externa resurser på ett sätt som gör att den försörjning av gods, tjänster, kapacitet och kunskap som behövs för att driva, upprätthålla och styra företaget säkerställs.

Några av de främsta anledningarna till att företag väljer att köpa in en tjänst eller produkt i stället för att utföra den i egen regi är att de inte © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1. Logistik

har nödvändig kompetens, att företaget vill fokusera på sin kärnverksamhet eller att de vill öka sin effektivitet och sänka kostnader genom att frigöra resurser. För att ett köpande företag ska uppnå en så effektiv logistik som möjligt arbetar företag kontinuerligt med att standardisera det som köps in samt att söka lämpliga leverantörer och bedöma deras kompetens, erbjudanden och produkter. Vid inköp av mer avancerade tjänster utökas dock ofta antalet kriterier med bland annat finansiell styrka, operativ flexibilitet och informationssystemets kapacitet. Standardkriterier såsom kvalitet, pris och leveranstid lämpar sig mer för kortsiktiga leverantörsrelationer. I dag går trenderna mer och mer mot att bygga långsiktiga relationer med strategiskt viktiga leverantörer och att samarbeta med dessa i stället för att spela ut leverantörer mot var andra i syfte att pressa priser. Valet av leverantör är viktigt för ett företags framgång. En leverantör som inte valts noggrant kan medföra nackdelar såsom ökade administrativa kostnader, osäkerhet på arbetsplatsen och skilda mål hos leverantör respektive köpande företag. 1.2.2 PRODUK TION

I produktionen bearbetas produkten och får därmed en ökad formnytta. Produktion kan innebära allt från råvaruframställning till bearbetning och montering. Det finns flera olika sätt att effektivisera flödet i produktionen genom att exempelvis minska ledtiderna och att identifiera rätt partistorlekar. Flödet genom produktionen kan antingen styras utifrån kundefterfrågan såsom ett ”sug” (pull-metoden) eller genom att optimera utifrån bäst utnyttjande av råmaterial och produktionsresurser som ett ”tryck” (push-metoden). En stor utmaning inom produktionslogistiken är att planera in order från kunder och samtidigt hålla en hög utnyttjandegrad av utrustning och personal. Vid långa tillverkningsprocesser, långa ledtider och stora order har ofta prognossättning och tidigare erfarenhet en viktigare roll. 1.2.3 TRANSPORT

En produkt som blivit producerad på en specifik geografisk plats har inget egentligt värde, om det inte når kundens lokalisering. Transporter skapar platsnytta, men även tidsnytta då transportsättet kan avgöra hur snabbt en produkt förflyttar sig mellan två punkter. Vidare avgör transporten med vilken precision ankomsttiden kan hållas (leverans precision). De fyra vanligaste transportsätten är lastbil, järnväg, båt och © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

DEL I Identifiera

flyg. Ett femte och ibland bortglömt transportsätt är transport i rörledningar (pipeline). Flertalet aspekter avgör vilket eller vilka transportslag som är lämpligast att använda för en specifik transport. Resonemanget nedan kring dessa aspekter är av en generell karaktär, och det finns specifika situationer som avviker från detta resonemang. Infrastrukturen sätter begränsningar och skapar möjlighet för vilka transportslag som är möjliga. Exempel på detta är närheten till hamnar, tågterminaler och omlastningsterminaler. Vägnätet är betydligt finmaskigare än exempelvis järnvägsnätet, vilket gör att de flesta företag är beroende av lastbilstransporter. Det finns dock större företag med egna industrispår och hamnar. Hur infrastrukturen ser ut kan även vara avgörande för företagets lokalisering samt val av kunder och leverantörer. • Vikt och volym på godsets avgör vilka transportslag som är lämpliga. Vanligtvis brukar större sändningar transporteras med båt eller järnväg, medan mindre sändningar oftare transporteras med lastbil eller flyg. • Frekvensen för hur ofta produkter skickas kan också avgöra valet av transportslag. Lastbilstransporter har vanligtvis tätare mellan avgångarna i jämförelse med exempelvis järnvägstransporter och båt. • Tidpunkten för när transporten ska ske kan vara avgörande för vilka transportslag som kan användas. Tidtabeller finns för alla transportslag, men dessa är betydligt mer flexibla för vägtrans porter i jämförelse med exempelvis flyg eller järnväg. Vidare kan det finnas restriktioner för när transporter kan ske, såsom tidszoner i städer eller förbud mot lastbilstransporter på vissa länders motor vägar under vissa dagar. • Transporttider och kraven på korta ledtider kan också begränsa möjligheterna för transportmedelsval. Exempelvis transporteras ofta färska produkter såsom livsmedel och den senaste informationselektroniken med snabbare transportslag såsom flyg (längre avstånd) och lastbil (kortare avstånd). • Leveransprecisionen, det tidsfönster inom vilket leveransen ankommer, skiljer sig vanligtvis mellan transportslagen. Till följd av olika transportslags flexibilitet är de exempelvis mer eller mindre känsliga för störningar. • Transportavståndet är i sig också en avgörande faktor för valet av transportslag. Lastbil används vanligtvis då transportsträckorna är •

1. Logistik

korta (t.ex. nationella eller inom Europa), medan flyg och sjöfart är vanligare för interkontinentala transporter. • Produktvärdet kan ställa krav på transportmedelsvalet. Högvärdiga produkter kan bära högre transportkostnader än lågvärdiga. Risken för stölder och sabotage skiljer sig mellan de olika transportslagen, även om detta också är beroende av exempelvis var transporten äger rum. Vidare binder en mer högvärdig produkt mer kapital då transporten kan liknas med ett lager i förflyttning, vilket kan ställa krav på kortare transporttider och snabbare transporter. • Produktens känslighet kan sätta begränsningar för vilka transportslag som är lämpliga, men även för vilka möjligheter det finns att omlasta godset för att möjliggöra exempelvis ett byte mellan olika transportslag. • Flödesbalansen mellan de platser transporten äger rum kan spela stor roll för valet av transportslag. Här gäller det för företaget att anpassa sig till sin omgivning och rådande trafiksituation. Exempel på obalanserade flöden är att många produkter ska in till storstäder, där konsumtionen ofta finns, medan förhållandevis få produkter ska ut ur städerna. I Sverige finns ett stort norrgående flöde. Ett annat exempel är flödet till och från Asien, där Sverige importerar 2–3 gånger mer produkter (räknat i antalet containrar) än vad som exporteras. En följd av detta är att flertalet tomma lastbärare såsom containrar och transportmedel måste positioneras (köras fram och flyttas) för att möjliggöra dessa transporter. Hur balansen ser ut kan i stor utsträckning påverka transportpriset. Ett resultat av detta är att transporten från A till B i praktiken sällan kostar detsamma som transporten från B till A. Andra aspekter som kan spela in på valet av transportslag kan vara företagets utrustning och därmed möjlighet för effektiv lastning och lossning från olika transportslag. Vidare kan skillnader i transportkostnader och vilka beställningsrutiner företaget har påverka transportmedelsvalet. Personliga och väl etablerade kontakter, företagets riktlinjer och traditioner, kan också få stor inverkan på valet. 1.2.4 LAGRING

Lager kan finnas på olika ställen i distributionssystemet, men även i produktionen och i varuförsörjningen. Om inte lager hade funnits, skulle allting produceras först då kundefterfrågan uppstår, vilket skulle © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

DEL I Identifiera

medföra oacceptabelt långa ledtider. Lagring gör också att man kan frikoppla olika funktioner i försörjningskedjan från varandra. Företag kan lättare hantera oförutsebara händelser, och blir på så vis mindre störningskänsliga. Vidare kan lagren undvika att störningar i processerna fortplantar sig. Det finns olika situationer som kan uppstå på ett företag där behovet av ett lager blir ofrånkomligt. Exempelvis kan servicekrav och önskemål från företagets kunder göra att man måste hålla ett högre lager än vad företaget rent ekonomiskt skulle vilja. Alternativt kan en långdragen maskinell omställning mellan olika produkter få ett företag att av skalekonomiska skäl producera fler enheter än vad det finns behov av (jämför med en push-orienterad produktion). Det kan också uppstå situationer där efterfrågan plötsligt ökar eller att leveranser blir försenade, eller kanske att leveransen innehåller färre produkter än vad som beställts. För att kunna parera sådana störningar använder sig många företag av ett säkerhetslager. Vid planering och styrning av lager är det viktigt att ta i beaktande att det är kostsamt att driva lager. Produkterna i lagret binder kapital, vilket måste tas med i beräkningen när lagernivåer planeras. Vidare är risken större för inkurans, det vill säga att produkterna inte längre efterfrågas (de kan exempelvis ha blivit omoderna eller oätliga). Lager och höga lagernivåer ska därför inte användas, om det inte är motiverat. 1.2.5 DISTRIBUTION

Distributionens uppgift är att förse kunder med produkter och på så vis överbrygga fyra gap: 1. Tidsgapet: Producenterna producerar kontinuerligt, medan konsumenter köper i intervall. 2. Geografiskt gap: Producenterna finns på ett fåtal ställen långt borta från sina kunder. 3. Kvantitetsgap: Företagen producerar vanligtvis stora kvantiteter, medan konsumenterna efterfrågar små kvantiteter. 4. Variantgap: Producenterna erbjuder ett begränsat antal produktvarianter, medan konsumenterna efterfrågar många varianter. Det är vanligt att man illustrerar distributionssystemet med noder och länkar. Noderna symboliserar någon form av förädling eller så kallad

1. Logistik

”vertikal” hantering, t.ex. vid lagring och terminalhantering. Länkarna symboliserar den horisontella förflyttningen, dvs. transporten, se figur 1.2.

Figur 1.2 Distributionssystemet åskådliggörs ofta i form av ett komplext nätverk av länkar och noder.

Om en sändning från ett företag inte på ett effektivt sätt fyller transportslaget kan det vara ekonomiskt lönsamt att samlasta (konsolidera) godset med sändningar från andra varuägare. Under de senaste decennierna har det blivit allt sällsyntare att företag själva ombesörjer sina transporter. I stället köps dessa tjänster in från olika former av logistik företag, som finner lönsamhet i att bland annat samlasta godset och planera lämpliga rutter. Fördelarna med samlastning är bland annat kostnadsvinster, då fyllnadsgraden ökar och transportslaget utnyttjas mer effektivt. Till nackdelarna kan räknas en risk för längre transporttider, ökad hantering av godset och därmed ökad risk för godsskador, samt längre transportavstånd. Terminalen fyller en viktig funktion i att kunna möjliggöra omlastning mellan olika transporter och transportslag, men även för att omfördela godsströmmar. Vanligtvis bygger man upp distributionssystem som består av transportlänkar och terminaler eller lager. Strukturen för distributionssystemet kan variera stort; vanligtvis talar man om tre olika distributionsstrukturer: korridor, nav samt mjölkrunda, se figur 1.3. I transportkorridoren samlas gods som ska åt samma håll i ett stort gemensamt flöde. Inom miljöforskningen arbetar man starkt med att skapa ”gröna korridorer”: stora transportvägar där exempelvis samlastning, gränsöverskridande transporter, modern teknik och samverkan mellan transportslagen kan användas för att nå en hög effektivitet. Navsystem återfinns exempelvis inom flygtransporter där de stora flygplatserna utgör navet där gods omfördelas. Små godsmängder kan samlas upp (eller lämnas av) från ett flertal olika adresser genom att lastbilen kör

DEL I Identifiera

Korridorsystem

Navsystem Avsändare

Avsändare

Avsändare Avsändare

Terminal

Avsändare

Mottagare

Avsändare Avsändare

Mottagare

Terminal

Mjölkrunda

Avsändare

Terminal

Avsändare

Mottagare

Figur 1.3 Tre olika former av distributionsstrukturer.

Mottagare Terminal

Avsändare

i en så kallad ”mjölkrunda”. Att använda slingor kan vara ett effektivt sätt att motverka det så kallade last mile problem (sista-milen-problemet), ett problem med små ineffektiva godsflöden som ofta uppstår i den sista (och första) transportlänken där mindre godsmängder hanteras. Vid mjölkrundor använder man fordonet för samlastning, så kallad fordonskonsolidering, medan man vid nav- samt korridorupplägg använder terminaler för att möjliggöra samlastning, så kallad terminal konsolidering. Ofta är systemen komplexa. Exempelvis kan man i en mjölkrunda kombinera insamling och avlastning av gods. Vidare kan en produkt färdas genom flera olika former av distributionsstrukturer innan det når sin mottagare.

1.3 Kostnadseffektiv leveransservice Logistikens mål är att skapa värde för kunder och intressenter. Värde skapas inte alltid utifrån en enskild aktörs perspektiv, utan många gånger för en kedja där slutkundens krav fokuseras. Logistiksystemets alla funk© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1. Logistik

tioner måste koordineras för att kunna tillfredsställa kunders och övriga intressenters behov och önskemål. Logistikens uppgift kan därför beskrivas som att möta kundens servicekrav till en så låg kostnad som möjligt, se figur 1.4. Att skapa värde innebär därmed att göra avvägningar mellan kostnader och service. Förändring i logistiksystemet leder ofta till att vissa kostnader ökar medan andra minskar. Därför är det viktigt att bedöma den totala kostnaden vid förändring och styrning av logistiksystemet för att inte suboptimera verksamheten. En totalkostnadsansats är därför nödvändigt för att kunna fatta välgrundade beslut. Förutom att ta ställning till hur kostnaderna påverkas av ett beslut är det som tidigare nämnt viktigt att undersöka hur servicenivån påverkas. En minskad leveransservice till kund kan ge upphov till minskade intäkter. Risken är då att en kostnads reduktion blir verkningslös och leder till ett sämre resultat. Nedan beskrivs logistikkostnader, leveransservice samt kopplingen mellan dessa i detalj. Logistikkostnader Lagerhållning Lagerföring Transport

Övrigt

Administration

Leveransservice Information

Ledtid Leveranspålitlighet

Flexibilitet Leveranssäkerhet Lagertillgänglighet

Det finns olika modeller för att kunna fånga upp logistikrelaterade kostnader och den service som logistiken skapar. Olika författare har sin syn på vilken uppdelning, avseende kostnadslag och servicemått, som är lämplig för en sådan modell. Den faktiska grupperingen av kostnader är inte det mest centrala, utan det viktigaste är att samtliga kostnader som är relevanta i en specifik situation inkluderas. Strukturen över kostnader och service som beskrivs nedan följer den indelning som ges av Oskarsson et al. (2006). 1.3.1 LOGISTIKENS KOSTNADER

De kostnadsposter som är viktiga att inkludera för att få en helhetsbild av den logistiska totalkostnaden är lagerföringskostnader, lagerhållningskostnader, transportkostnader och administrativa kostnader. © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

Figur 1.4 Balansakten mellan rätt leveransservice och rätt logistikkostnader.

DEL I Identifiera

Lagerföringskostnader består av de kostnader en produkt i lager för med sig till följd av kapitalbindning, men även av riskkostnaden att ha en produkt i lager. Kapitalbindningskostnaden uppstår eftersom ett företag har låst en viss del av sina tillgångar, och därigenom inte kan förränta dem genom investeringar. Till riskkostnaderna hör kostnader för inkurans (produkter utgår och blir omoderna; dagliga färskvaror har ett bäst-före-datum och blir osäljbara) svinn (skador, stölder eller varor som försvinner i den egna hanteringen) och försäkringspremier. Lagerhållningskostnader består av de kostnader som uppkommer vid driften av ett lager. För att enklare hålla reda på och få med alla dessa kostnader kan man dela upp arbetet efter de aktiviteter som produkten/-erna går igenom. Till lagerhållningskostnader räknas bland annat godsmottagning (kontroll och inlagring av produkter), personal (löner, utbildning etc.), utrustning (automatiseringsanläggningar, truckar, kranar, ställage, lastbärare, programvaror etc.) samt ägandet och drivandet av själva lagerbyggnaden. Transportkostnaderna inkluderar transporter mellan företagets anläggningar (interna transporter) och de transporter som utförs till och från företaget, från t.ex. leverantörer och ut till kund (externa transporter). Vanligtvis tas inte transporter vid en och samma anläggning upp i transportkostnadsposten. Kostnaderna rör både administrationen kring transporten och själva utförandet av denna. Administrativa kostnader uppkommer för administration av logistiken. Detta kan vara kostnader såsom administration av orderläggande och ordermottagande, ekonomisk uppföljning och löneutbetalningar till personal eller kostnader för arbetsplanering. Det händer att företag ackumulerar dessa kostnader och fördelar ut dem på ett standardmässigt antal order som företaget hanterar under ett år, och kallar denna kostnad ordersärkostnad. Övriga kostnader som inte ryms inom de andra posterna kan p laceras i en speciell post. Exempel på övriga kostnader kan vara emballagekostnader. 1.3.2 LEVERANSSERVICE

Leveransservice är en gemensam beteckning för kundens uppfattning av kvaliteten på leverantörens logistikprocesser. Leveransservice kan beskrivas utifrån sex olika serviceelement: ledtid, leveranspålitlighet, leveranssäkerhet, lagertillgänglighet, information och flexibilitet/kund anpassning. © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1. Logistik

Ledtid är den tid det tar från det att kunden har lagt sin beställning (order) till dess att ordern har levererats. Ledtiden kan därför beskrivas som tidsförloppet mellan olika behovssituationer och behovstillfredsställelser. Ledtiden kan bestå av tiden det tar att skicka en order, tid som behövs för uttag från lager, tid för packning och tid för mottagning. I många fall består ledtiden av improduktiv tid där produkten bara väntar på nästa aktivitet. Dessa tider leder till onödigt lång kapitalbindning, vilket ger en merkostnad. Beroende på situation kan ledtiden vara mer eller mindre viktig. Exempelvis kan den vara kritisk i en producerande anläggning där produktionen måste stoppas på grund av brist på ingående komponenter. En för kort ledtid kan å andra sidan medföra en onödig lagring. Leveranspålitlighet definieras som tillförlitligheten i ledtiden, det vill säga hur väl den avtalade ledtiden hålls eller hur stort tidsfönstret för leveranstidpunkten är. För tidig leverans kan orsaka problem med begränsade ytor, då lagret är anpassat för mindre volymer. En för sen leverans kan å andra sidan medföra onödiga driftstopp. Till följd av industrins ökade anpassning till resurseffektiv produktion och justin-time (se beskrivning i kapitel 4.8) kan det därför vara av större vikt att varan kommer vid utlovad tid, varken förr eller senare, och inte huruvida ledtiden i sig är lång eller kort. Leveranssäkerhet kan beskrivas som ”rätt vara, i rätt mängd och i rätt kvalitet”. Exempel på element som påverkar leveranssäkerheten är administrativa fel, skador vid transport eller lagring och plockningsfel. Lagertillgänglighet är andelen order och kvantitet som kan levereras direkt när kunden lägger sin beställning. Här beräknas storleken på säkerhetslagret. Lagertillgängligheten uttrycks ofta i en procentsats, 97 procent innebär t.ex. att produkten är tillgänglig för leverans i 97 fall av 100. Information kan exempelvis innehålla en kunds önskemål att kunna följa en order under transporten, eller få insikt i sin leverantörs lager nivåer. Information är lika viktig även åt andra hållet i försörjningskedjan, från kund till leverantör, för att man exempelvis ska kunna planera produktionen efter kundefterfrågan. Flexibilitet/kundanpassning innebär att företaget ska kunna anpassa ordern eller varan efter kundens önskemål. Hög grad av flexibilitet kan vara av stor vikt för att kunden ska kunna tackla osäkerheter såsom variation i efterfrågan. Kundanpassningen kan exempelvis gälla kortare ledtider eller snabbare transporter. I dag erbjuder logistikföretag allt © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

DEL I Identifiera

bredare tjänsteutbud och tar därigenom på sig alltmer av ansvaret för kundanpassning och flexibilitet. 1.3.3 KOSTNADSEFFEK TIV LEVERANSSERVICE I PRAK TIKEN

Den ovan beskrivna totalkostnadsmodellen är just en modell att utgå ifrån: i praktiken måste den anpassas efter situationen. Det kan finnas fler poster att ta med, eller så behöver inte alla kostnader inkluderas. Det är inte heller nödvändigt att sortera in kostnaderna i de poster som de beskrivits ovan, utan det viktiga är att alla påverkade kostnader inkluderas. Det är lika viktigt för ett företag att minska sina logistikrelaterade kostnader som att hålla god service mot kund. Därför är avvägningen viktig mellan att t.ex. sänka lagernivåerna och att uppfylla kundens önskemål om t.ex. korta ledtider eller hög lagertillgänglighet. Risken kan annars vara att ett företag lyckas sänka sina lager och därigenom sänka sin totala kostnad, men att företagets kunder kan börja tröttna på långa leveranstider och välja en annan leverantör. Vidare skulle en ”100-procentig” servicenivå ge oändligt höga kostnader och förlust för företaget. Logistikens kostnader och vissa serviceelement såsom lagertillgänglighet och ledtid är mätbara prestationsmått. Andra element, såsom flexibilitet och information, är svåra att kvantifiera då det ofta rör sig om mjuka och kvalitativa aspekter. Vidare är vissa kostnader lätta att härleda, medan andra kostnader såsom utebliven försäljning är betydligt svårare att kvantifiera och allokera. Det viktigaste av alla måtten kommer dock alltid att vara kundens upplevelse av leveransservicen. Kundens synpunkter och åsikter sätts alltid i första hand, oavsett om leverantören anser sig ha en bra leveransservice. Leveransservice är inte bara tillämpbar mot företagets kunder: den kan även användas för att beskriva servicen inom och mellan företagets olika avdelningar.

1.4 Den logistiska affärsmodellen Ett företags affärsmodell kan beskrivas som en komplex sammansättning av olika delar. Ett företags affärsmodell består av ett flertal olika delar, såsom kunderbjudandet, prissättningsmekanismer, marknadssegmentering/fokuserade marknader, interna resurser, externa resurser och företagets strategi, se figur 1.5. © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1. Logistik

Erbjudandet – Kunderbjudande – Prissättningsmekanismer

Marknadsposition – Företagets strategi – Externa resurser – Fokuserade marknader

Operativ plattform – Interna resurser

Den operativa plattformen med sina interna resurser kan vidare indelas i undergrupper såsom: Fysiskt kapital (teknik, utrustning, lokalisering, tillgång till råmaterial etc.) • Finansiella resurser (intäkter, avkastning, skulder etc.) • Mänskligt kapital (utbildning, erfarenheter, intelligens, relationer, insikt etc.) • Organisatoriska resurser (företagskultur, rapporterings- och informationsstrukturer, formell och informell planering, kontroll, koordinering, image och rykte på marknaden, informella relationer internt och externt etc.) •

Logistikföretagens affärsmodeller skiljer sig starkt åt. Det går en trend bland de stora internationella aktörerna att kunna erbjuda lösningar med så kallad ”one-stop-shopping”. Detta innebär att dessa logistik företag ska kunna erbjuda allt vad kunderna kan tänkas efterfråga, såsom transport och lagring, men även en lång rad tilläggstjänster såsom paketering, montering och etikettering. Strategin hos dessa företag tar sin utgångspunkt i de yttre omständigheterna såsom kundkrav och konkurrenssituation vid designen av affärsmodellen, och fokus ligger ofta starkt på volym och tillväxt. En annan form av logistikföretag är de som specialiserar sig. Dessa utgår i stället från den interna resursbasen i uppbyggandet av ett erbjudande. Det företaget är bäst på, dess fysiska och mänskliga kapital, är aspekter som får styra erbjudandets utformning. Affärsmodellen för dessa företag stödjer främst lönsamhet. Traditionellt © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

Figur 1.5 Exempel på en affärsmodells olika delar. Källa: Kindström (2005).

DEL I Identifiera

har logistikföretagens prissättningsmodeller baserats på faktorer såsom vikt och volym för olika sträckningar. Dessa prissättningsmodeller blir alltmer komplexa, i och med att logistikuppdraget också blir det. I dag talas det mycket om ett företags dynamiska kapabilitet, dess förmåga att både kunna anpassa sig till de yttre omständigheterna (såsom kundernas önskemål) och den inre resursbasen. Detta medför nya utmaningar i företagets strategiutveckling och utvecklandet av nya affärsmodeller.

1.5 Från logistik till supply chain management Historiskt har företag sett sig som isolerade enheter som verkat självständigt. Fokus har legat på att optimera den egna vinsten utan att ta hänsyn till leverantörer och kunder. I dag har konkurrensen ökat kraftigt, bland annat i och med globalisering och internet. Det finns fler aktörer på marknaden, kunder kan lättare jämföra priser och utbudet ökar. Nu är det kunderna som styr marknaden. Utvecklingen har lett till att företag fokuserar verksamheten alltmer på kärnkompetensen och lägger ut övrig verksamhet på underleverantörer. Samarbetet mellan företagen blir på så sätt mycket viktigt, och företag kan inte längre konkurrera som enskilda enheter. Konkurrensen handlar numera inte längre om företag mot företag, utan mera om försörjningskedja mot försörjningskedja. För att företag ska få en väl fungerande och kostnadseffektiv logistik krävs ofta att styrning sker över företagsgränser, att företagen samarbetar med varandra för att gemensamt förbättra försörjningskedjans prestation. Detta har resulterat i framväxten av ett nytt managementkoncept: Supply Chain Management (SCM, styrning av försörjningskedjor). SCM fokuserar på ett gränsöverskridande samarbete mellan olika enheter och bygger på den grundläggande logistiska flödesplaneringen. Här skapas mervärden för alla involverade aktörer och inte endast för det egna företaget. I dag används därför ofta SCM som en synonym till logistik. Den som arbetar med logistik och SCM kallar sig ofta logistiker.

Maria Björklund är biträdande professor vid Linköpings universitet, avdelningen för Logistikoch kvalitetsutveckling. Hon har sedan slutet av 1990-talet forskat inom hållbar logistik, men med ett fokus på miljömässiga och socialt hållbara logistiksystem och försörjningskedjor, miljöhänsyn vid logistikupphandling, logistikbaserade hållbara affärsmodeller, mätning av grön logistik samt hållbar citylogistik. Parallellt utvecklar hon och föreläser inom området, samt håller seminarier vid olika universitet, högskolor, för olika näringslivsrepresentanter etc.

HÅLLBARA LOGISTIKSYSTEM En stor logistisk miljöutmaning har sin kärna i transporterna. Det är dock hela logistiksystemets utformning som avgör hur transportbehovet ser ut. Genom utformandet av logistiksystem och de krav som ställs på exempelvis underleverantörer kan vi påverka förhållanden långt utanför den egna organisationen. I Hållbara logistiksystem ges en övergripande bild av de komplexa samband som finns mellan logistik och hållbarhet. Boken behandlar miljö, samhälle och ekonomi med fokus på den miljömässiga dimensionen. Ett viktigt ledord är situationsanpassning. Det gäller att förstå den unika situation, kontexten, som en organisation befinner sig i och hur logistiksystemet ser ut för att kunna identifiera bra lösningar. Denna andra upplaga av boken inkluderar nya trender med potentiellt stor betydelse för hur framtida logistiksystem utformas. Exempel på sådana trender är utvecklingen mot omnikanaler och digitaliseringen samt de möjligheter dessa skapar för framtidens logistik. Boken riktar sig mot kurser inom hållbar logistik vid högskolor, universitet eller annan eftergymnasial utbildning. Den kan även användas som ett komplement i logistikutbildningar för att ge hållbarhetsaspekten ett ökat fokus.

Andra upplagan Art.nr 34290

studentlitteratur.se