STRINGENT 1a1
SAMHÄLLSKUNSKAP FÖR GYMNASIESKOLAN Lärarpaket – Digitalt + Tryckt
STRINGENT 1a1 Samhällskunskap för gymnasieskolan
LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS SAMTLIGA DELAR
Lärarmaterial
Måns Holmstedt Jakob Hydén
978-91-44-13033-0_01_label_fram.indd 1
2020-06-23 13:00
ännu
B ä tmt raens
tillsam
STRINGENT 1a1 SAMHÄLLSKUNSKAP FÖR GYMNASIESKOLAN
Lärarpaket – Digitalt + Tryckt Stringent 1a1:s fokus på modeller och begrepp gör att eleverna enklare kan förstå hur olika fenomen i samhället hänger samman och hur olika samhällsfrågor påverkar dem hemma, i affären, i skolan, på praktikplatsen och i andra sammanhang. De ger också eleverna verktyg att analysera och förstå nyhetshändelser och samhällsfrågor.
LÄRARMATERIAL
DIGITALA RESURSER
I det tryckta lärarmaterialet ingår en genomgång av läromedlets upplägg, planeringstips, kommentarer till elevbokens uppgifter, förslag på instuderingsfrågor med facit och provuppgifter.
Här får du tillgång till elevbokens modeller, instuderingsfrågor i Word, självvärderingsrutor, underlag till prov, kapitelspresentationer i PowerPoint och elevens digitala läromedel.
Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka
klicka på bilden och prova
Instuderingsfrågor, självvärderingsrutor, provförslag, kapitelpresentationer m.m.
STRINGENT 1a1 Samhällskunskap för gymnasieskolan Lärarmaterial
Måns Holmstedt Jakob Hydén
978-91-44-13033-0_01_label_fram.indd 1
2020-06-23 13:00
Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund
Till lärarmaterialet hör även en digital del!
Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Där finns bland annat en interaktiv version av lärarmaterialets innehåll, kapitelsammanfattningar i PowerPoint, förslag på instuderingsfrågor och underlag för prov.
Du hittar på separata blad koder och instruktioner för hur du når den digitala delen till lärarmaterialet.
betyder det att det När du ser en liten symbol finns något i den digitala delen som du kan ha nytta av. Klicka på symbolen för att gå dit. På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur dina elever aktiverar de digitala läromedlen: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt I lärarmaterialet ingår också elevboken Du får här även tillgång till elevbokens digitala läromedel.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Måns Holmstedt, Jakob Hydén Layout: Daniel Sjöfors, Blå Huset Art.nr 40259 ISBN 978-91-44-13034-7 © Författarna och Studentlitteratur AB 2020 Upplaga 1:1 Printed by Studentlitteratur, Sweden 2020
Innehåll Läromedlets idé och struktur 5
2
Mänskliga rättigheter 34 Ingressbildenen 34 Mål med kapitlet 35 Förslag på instuderingsfrågor med facit 36 Kommentarer till elevbokens uppgifter 41 Kapitlets interaktiva uppgifter 44 Kapitelsammanfattning 44 Förslag på underlag till prov 45 Självvärdering 45
3
Politik och makt 47 Ingressbilden 47 Mål med kapitlet 48 Förslag på instuderingsfrågor med facit 49 Kommentarer till elevbokens uppgifter 58 Kapitlets interaktiva uppgifter 62 Kapitelsammanfattning 62 Förslag på underlag till prov 63 Självvärdering 63
4
Medier och källkritik 65 Ingressbilden 65 Mål med kapitlet 67 Förslag på instuderingsfrågor med facit 67 Kommentarer till elevbokens uppgifter 72 Kapitlets interaktiva uppgifter 74 Kapitelsammanfattning 75 Förslag på underlag till prov 75 Självvärdering 75
5
Arbetsmarknad och yrkesliv 77 Ingressbilden 77 Mål med kapitlet 79 Förslag på instuderingsfrågor med facit 79 Kommentarer till elevbokens uppgifter 84 Kapitlets interaktiva uppgifter 86 Kapitelsammanfattning 87 Förslag på underlag till prov 87 Självvärdering 87
Ett stringent läromedel 5 Centrala begrepp och modeller 7 Kommer ihåg bättre … 7 Läromedlets modeller 8 Självvärderingsrutor – bedömning för lärande och bedömning av lärande 10 Olika kunskapsformer och olika typer av undervisning 12 Tre nyckelstrategier för undervisningen 14 1. Den inledande bilden till varje kapitel 14 2. Interaktiva övningar, distansundervisning och diskussionsuppgifter 14 3. Självvärderingsrutorna 15 Läromedlets struktur 16 Kapitlens koppling till ämnesplanen 16 Elevboken 17 Det digitala läromedlet 18 Detta lärarmaterial 20 Planeringstips 20
Kapitel för kapitel 22 1
Demokrati och diktatur 22 Ingressbilden 22 Mål med kapitlet 24 Förslag på instuderingsfrågor med facit 24 Kommentarer till elevbokens uppgifter 28 Kapitlets interaktiva uppgifter 31 Kapitelsammanfattning 32 Förslag på underlag till prov 32 Självvärdering 32
© Författarna och Studentlitteratur
Innehåll
3
6
Privatekonomi och hållbarhet 89 Ingressbilden 89 Mål med kapitlet 91 Förslag på instuderingsfrågor med facit 91 Kommentarer till elevbokens uppgifter 97 Kapitlets interaktiva uppgifter 100 Kapitelsammanfattning 100 Förslag på underlag till prov 101 Självvärdering 101
7
Identiteter och normer 103 Ingressbilden 103 Mål med kapitlet 105 Förslag på instuderingsfrågor med facit 105 Kommentarer till elevbokens uppgifter 108 Kapitlets interaktiva uppgifter 111 Kapitelsammanfattning 112 Förslag på underlag till prov 112 Självvärdering 112
I lärarmaterialets digitala del Interaktiv version av lärarmaterialet Förslag på instuderingsfrågor, i Word Kapitelsammanfattningar i PowerPoint Kapitelsammanfattningarnas inläsning, i Word Förslag på underlag till prov, i Word Elevbokens modeller
Elevbokens modeller 114
4
Innehåll
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
Läromedlets idé och struktur Titeln på detta läromedel är Stringent 1a1. Ordet stringent betyder att något är logiskt och följer en tydlig linje. Att försöka tänka logiskt och urskilja linjer och mönster är ett sätt att skapa ordning och reda när man möter mycket information och mycket fakta. Detta ansluter till hur Peter Gärdenfors, som forskar om hjärnans kognitiva förmågor, beskriver förståelse, som ”förmågan att se mönster i kunskapen, fakta utan mönster blir mest information”. Därför ligger fokus i detta läromedel på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp – som hjälp för att skapa en utmanande undervisning för eleverna och för att de ska förstå hur olika fenomen i samhället hänger samman. Det finns flera faktorer som påverkar undervisningens kvalitet. Forskningen visar att läraren är den enskilt viktigaste aktören för en lyckad undervisning. Stor betydelse har naturligtvis också elevernas hemförhållande, förkunskaper och ett fungerande kollegialt lärande. En annan viktig förutsättning för undervisningen är att man har ett bra material att utgå ifrån. Läraren bör ha redskap som ger eleverna möjlighet att utveckla sina förmågor i ämnet samhällskunskap. Målet med Stringent 1a1 är att ge eleverna verktyg för samhällsanalys i form av ett urval av teorier, modeller och begrepp från de olika ämnesdisciplinerna statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi samt medievetenskap och historia. Med hjälp av dessa modeller och begrepp kan eleverna utveckla sin analytiska förmåga och lättare se mönster och samband i olika samhällsfrågor. Därmed skapas förutsättningar för eleverna att uppnå kunskapskraven i kursen samhällskunskap 1a1.
ETT STRINGENT LÄROMEDEL Idén med Stringent 1a1 (som är den tredje delen i läromedelsserien Stringent) har varit att skapa ett läromedel som är enkelt att använda i undervisningen av komplexa samhällsfrågor. Vi vill presentera ett läromedel med interaktiva uppgifter, bildspel och filmer, som utgör en solid grund för undervisningen, samtidigt som du som lärare själv får stort utrymme att tillsammans med eleverna hitta egna samhällsfrågor att analysera.
© Författarna och Studentlitteratur
Läromedlets idé och struktur
5
Kunskapsutveckling för eleverna inom ämnet samhällskunskap sker på olika sätt. Vad gäller faktadelen av ämnet finns väldigt mycket information och bra material ute på internet. Samhällskunskap är det skolämne där fakta förändras allra mest i skenet av globalisering och digitalisering. Alla viktiga institutioner, företag och organisationer i samhället har eget pedagogiskt material på sina webbsidor som är mycket användbara i undervisningen. Dessutom uppdateras de kontinuerligt och i det sammanhanget är det svårt för ett läromedel att bibehålla samma aktualitet. Men tanken med Stringent är inte att ersätta detta, utan att läromedlet används tillsammans med och kompletteras av aktuella artiklar, filmer och material från internet. Här är några exempel på bra länkar i undervisningen tillsammans med Stringent: Amnesty International: amnesty.se/elevportalen/manskliga-rattigheter Brottsförebyggande rådet: bra.se Corruption Preceptions Index: transparency.org/en/cpi/2019/results Diskrimineringsombudsmannen: do.se FN:s utvecklingsprogram, UNDP: globalamalen.se Globalis: globalis.se Hallå Konsument: hallakonsument.se/ Konsumentverket: konsumentverket.se/om-konsumentverket/vart-arbete/ privatekonomi Nyhetssajten Europaportalen: europaportalen.se Reportrar utan gränser: reportrarutangranser.se/pressfrihetsindex/ Statistikmyndigheten, SCB: scb.se Sveriges Kommuner och Regioner: skr.se Sveriges riksdag: riksdagen.se Sveriges Television: svt.se The Economist: eiu.com/topic/democracy-index Utrikespolitiska institutet: landguiden.se Även om det finns många bra källor på olika webbsidor behövs det ett läromedel när det gäller förståelse, tillämpning, analys, värdering och att skapa nytt material. Här finns det inte lika mycket att tillgå på olika institutioners, företags och organisationers webbplatser och det medför mycket arbete för lärare att plocka ihop användbara delar och skapa en bra helhet för undervisningen. Det är här läromedlet Stringent 1a1 kommer in och kan stödja de andra delarna av kunskapsutvecklingen i ämnet samhällskunskap. Det är därför vi har skapat läromedelsserien Stringent, som även omfattar läromedel för samhällskunskap 1b och 2–3. Vi är i dessa läromedel noga med att lägga mer fokus på teorier, modeller och begrepp än på information och fakta som finns på internet. Samhället och samhällsfrågor förändras över tid, men många teorier, modeller och begrepp består.
6
Läromedlets idé och struktur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
I Stringent 1a1 finns också kopplingar till elevernas yrkesprogram med olika exempel från yrkeslivet, för att på så sätt öka elevernas medvetenhet om att samhällsanalys med teorier och begrepp även finns i de vardagliga diskussionerna på arbetsplatsen.
CENTRALA BEGREPP OCH MODELLER En återkommande fråga för många lärare vid undervisning av samhällskunskap är vad som egentligen fastnar i minnet hos eleverna efter avklarad kurs. Hur kan vi fånga en djupinlärning mitt i all den ytinlärning som sker under läsåret? Vi lärare går igenom en stor mängd viktig information och fakta i ämnet samhällskunskap – men många kanske känner igen den gnagande känslan av tvivel - vad eleverna egentligen har lärt sig … Konkurrensen med fakta och all information i ett tiotal andra gymnasiekurser är också stark samtidigt som eleverna är ute på praktik och skaffar erfarenhet från nya situationer i yrkeslivet. I det läget är det är svårt för eleverna att behärska stora informationsmängder och samtidigt göra den till sin egen kunskap. Dessutom är kursen Samhällskunskap 1a1 en kort 50-poängskurs som i de flesta timplaner innebär 40–50 undervisningstimmar. Därför är idén med Stringent 1a1 att främja elevernas djupinlärning genom att välja ut ett antal begrepp och skapa visuella modeller som har ett förklaringsvärde att hänga upp undervisningen på. Läromedlet består av ett urval av centrala begrepp i varje kapitel samt olika teoretiska modeller (som även finns med i interaktiva uppgifter). De flesta modellerna är etablerade inom samhällsvetenskapen sedan länge. Målsättningen är naturligtvis att eleverna genom att arbeta aktivt med dessa modeller och begrepp ska utveckla sitt lärande i samhällskunskap och nå kunskapskraven i kursen. Stringent 1a1 är tänkt att vara ett underlag för en utmanande undervisning – eleverna ska utmanas i sitt lärande och få de verktyg som behövs.
Kommer ihåg bättre … Parallellt med utvecklingen av detta läromedel testade vi olika kapitel i olika elevgrupper. När kursen repeterades i slutet av läsåret möttes vi flera gånger av trevande elevsvar som ”de där fyra pilarna” på frågor om ledarskap eller ”den där triangeln” på frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Sedan utvecklade eleverna sina svar och blev allt mer utförliga och nyanserade efter hand som de kom ihåg diskussionerna och uppgifterna som vi hade jobbat med under läsårets lektioner.
© Författarna och Studentlitteratur
Läromedlets idé och struktur
7
Det visade sig alltså att elevernas svar på frågor efter avslutad kurs var tydligt förknippade med specifika begrepp eller modeller kopplade till respektive ämnesområde – ofta i en visuell form. De visuella modellerna i elevboken tillsammans med utförliga bildtexter stödjer elevernas förståelse för ämnet (samtliga modeller återfinns för kopiering i slutet av lärarmaterialet). Till dessa modeller finns dessutom interaktiva övningar där eleverna behöver göra aktiva val för att använda modellen mot olika påstående. Det är när eleven aktiveras att tillämpa modeller och begrepp på olika val, som förståelsen för ämnet ökar.
Ledarskapsmodellen Demokratisk ledare
BESLUT
PÅVERKAN
Deltagare
Auktoritär ledare
BESLUT
Deltagare
Låt gåledare
BESLUT
Deltagare
Ledarskapsmodellen tar fasta på de tre olika typerna av ledarskap: det demokratiska, det auktoritära och låt gå-ledarskapet. Vad som kännetecknar den demokratiska ledaren är att den personen vet vad han eller hon vill uppnå, men vet också att det finns olika vägar till målet och lyssnar gärna på de andras åsikter och tar hjälp av deras engagemang. Den auktoritära ledaren fattar besluten själv, vet vad som ska göras och lyssnar inte på andra. Låt gå-ledaren engagerar sig inte så mycket, utan låter gruppen själv komma på lösningar på sina problem och överlåter åt dem att se till att allt går rätt till.
Läromedlets modeller De teoretiska modellerna som presenteras i Stringent 1a1 består ofta av tre eller fler dimensioner eller perspektiv, vilket skapar en grund för analys av en samhällsfråga. När exempelvis mänskliga rättigheter diskuteras kan en specifik artikel i FN:s allmänna förklaring representera ett politiskt, ekonomiskt eller kulturellt perspektiv. Här behöver eleverna göra ett val. Vilket perspektiv representerar de olika artiklarna? ”Artikel 21 handlar om rösträtt och är en politisk rättighet!” säger en elev. När detta val görs måste han eller hon utesluta de andra alternativen. Då räcker det inte med utantillkunskap och ytinlärning, dvs. de 30 artiklarna kan inte bara räknas upp utan måste problematiseras och sättas i ett sammanhang.
8
Läromedlets idé och struktur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
MR-modellen
I NOM EKO
MR
KU L TUR
POLITIK
MR-modellen visar att mänskliga rättigheter kan delas in i tre olika kategorier: politiska, ekonomiska och kulturella. De politiska rättigheterna innebär att medborgare ska kunna yttra sig, rösta och bilda organisationer De kallas även för negativa rättigheter eftersom staten ska förhålla sig passiv och inte ingripa exempelvis med censur eller godtyckligt fängslande. De ekonomiska rättigheterna handlar om rätten till utbildning, bostad, sjukvård och arbete. Dessa kallas även positiva rättigheter, i det att staten ska vara aktiv och hjälpa medborgare. De kulturella rättigheterna lyfter fram att grupper i samhället som kvinnor, män, barn, äldre, utlandsfödda, funktionsvariationer, personer med olika sexuell läggning inte ska diskrimineras i samhället. De visuella modellerna i elevboken tillsammans med utförliga bildtexter och interaktiva övningar stödjer som sagt elevernas förståelse för ämnet.
På samma vis kan följande modeller i elevboken användas. De finns också kopieringsbara sist i det här lärarmaterialet och även nedladdningsbara:
• • • • •
Analysmodellen – orsak, händelse eller konsekvens? (s. 4 i elevboken)
•
MR-modellen – tre kategorier mänskliga rättigheter: politik, ekonomi eller kultur? (s. 40)
•
Modellen av ett politiskt system – aktörer, organ, beslut och samhällets medborgare (s. 57)
•
Det politiska systemet – olika nivåer (s. 60)
Direkt demokrati (s. 14) Indirekt demokrati (s.16) Ledarskapsmodellen – auktoritär, demokratisk eller låt gå? (s. 17) RFR-modellen – demokratins kännetecken: rösträtt, friheter och rättigheter (s. 19)
© Författarna och Studentlitteratur
Läromedlets idé och struktur
9
• • • • • • • •
Ideologier – vänster/höger-skalan (s. 64)
• • • • •
Hushållens roll i kretsloppet (s. 125)
Ideologi-modellen – två skalor: vänster, höger, GAL och TAN (s. 65) EU:s beslutsfattande (s. 82) Trestegsmodellen – vem, vad, varför? (s. 91) Mediedemokratimodellen – medier, demokrati och medborgare (s. 97) Avståndsmodellen – rumsligt, tidsmässigt eller kulturellt avstånd? (s. 102) Strukturomvandlingsmodellen – jordbruk, industri och tjänster (s. 107) Arbetslöshetsmodellen – strukturell, konjunkturell, säsong eller friktion? (s. 115)
Budgetmodellen för hushåll (s. 127) Ditt ekologiska fotavtryck (s 142) Gruppens tre faser – tillhörandefas, kontrollfas eller öppenhetsfas? (s. 156) Kategoriseringsmodellen – genus, klass eller etnicitet? (s. 163)
Självvärderingsrutor – bedömning för lärande och bedömning av lärande Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet visar hur viktigt det är att eleverna får en snabb återkoppling för att undervisningen ska bli effektiv och de ska utvecklas i ämnet. Eleverna ska utifrån tydliga mål kunna självvärdera sin kunskapsutveckling – och därmed nå en ökad förståelse av ämnet. För bästa resultat måste alltså både lärare och elever förstå vad som förväntas av dem och vad som är målet med undervisningen. För att hjälpa eleverna med denna självvärdering finns i slutet av varje kapitel i denna lärarhandledning så kallade självvärderingsrutor – tänkta att fungera för både formativ och summativ bedömning. Med hjälp av dessa kan du som lärare ha handledande formativa diskussioner med eleverna under arbetet med kapitlet (bedömning för lärande) och även ha stöd av dem i en summativ bedömning av elevernas kunskapsnivå (bedömning av lärande). Vi tänker att dessa självvärderingsrutor också gör kopplingen mellan kunskap och betyg tydligare för eleverna.
10
Läromedlets idé och struktur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
Självvärdering F
E
C
A
Du kan inte översiktligt redogöra för och ana lysera olika samhällens organisation och samhälls förhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.
Du kan översiktligt redo göra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.
Du kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.
I din analys förklarar du enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och beslutsfattande. I ana lysen använder du med viss säkerhet ledarskaps modellen samt demo kratimodellerna direkt och indirekt demokrati.
I din analys förklarar du samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skill nader mellan olika sam hällens organisation och beslutsfattande. I analysen använder du med viss säkerhet ledarskapsmodellen samt demokratimodellerna direkt och indirekt demokrati.
Du kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.
I din analys förklarar du inga enkla samband och drar inga enkla slut satser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och beslutsfattande. I analysen använder du inte med viss säkerhet ledarskapsmodellen samt demokratimodellerna direkt och indirekt demokrati. Du kan inte översiktligt redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du inte med viss säkerhet RFRmodellen eller begreppen makt och påverkan. Du kan inte ge enkla argument för dina ståndpunkter och värderar inte med enkla omdömen andras ståndpunkter. Du kan inte med viss säkerhet och på ett struk turerat sätt uttrycka dina kunskaper om demokrati i olika presentationsformer.
Du kan översiktligt redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du med viss säkerhet RFRmodellen samt begreppen makt och påverkan. Du kan ge enkla argument för dina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Du kan med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt uttrycka dina kunskaper om demokrati i olika presentationsformer.
Du kan utförligt redogöra för och analysera livs villkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du med viss säkerhet RFRmodellens samt begreppen makt och påverkan. Du kan ge välgrundade argument för dina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Du kan med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt uttrycka dina kunskaper om demokrati i olika presentationsformer samt formulera dig självständigt i förhållande till källorna.
I din analys förklarar du komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och besluts fattande. I analysen använ der du med säkerhet ledarskapsmodellen samt demokratimodellerna direkt och indirekt demo krati. Du kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du med säkerhet RFR modellen samt begreppen makt och påverkan. Du kan ge nyanserade argument för dina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Du kan med säkerhet och på ett strukturerat sätt uttrycka dina kunskaper om demokrati i olika presentationsformer samt formulera dig självständigt i förhållande till källorna.
Självvärderingsrutorna kan vara utgångspunkt för återkommande samtal under arbetet med kapitlet där du som lärare tillsammans med eleven resonerar kring de olika formuleringarna och vad eleven hittills har gjort. De är formulerade utifrån ämnesplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav i förhållande till innehållet i Stringent 1a1.
© Författarna och Studentlitteratur
Läromedlets idé och struktur
11
Innehållet i varje kapitel utgår ifrån ämnesplanens centrala innehåll och i självvärderingsrutorna kopplas detta vidare till syftet och kunskapskraven. Glöm inte att det ofta är samma kunskapskrav som testas i de olika kapitlen, även om det är olika ämnesområden som behandlas. Det innebär att eleverna har flera tillfällen på sig under kursens gång att testa sina förmågor mot samma kunskapskrav. Det gäller dock inte de mer specifika områdena ”mänskliga rättigheter” och ”konsumenträtt och privatekonomi” som har skrivits in direkt i kunskapskravet. Om eleverna inte når det högre kunskapskravet att kunna ”redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna” i kapitel 1, så kan de kanske nå det i kapitel 2, 3, 5 eller 7? På samma vis återkommer analysmodellen som visar en samhällsfrågas orsaker och konsekvenser och källkritisk metod och reflektion flera gånger under kursen. Om tid finns är det också bra att planera in en avslutning av hela kursen och då ha en översiktlig diskussion med elever om olika ämnesområden och modeller som ni har gått igenom under kursen. Då finns det möjlighet för eleverna att visa sina kunskaper ytterligare en gång och även visa de samband som finns mellan olika kapitel. Detta kan med fördel göras muntligt som komplement till tidigare material. När självvärderingsrutorna används för summativ bedömning bör A-nivån för ”utförligt och nyanserat” anses vara att eleverna på ett konstruktivt sätt använder kapitlets innehåll med modeller, begrepp och exempel i sina svar. Sedan är det såklart du som lärare som gör bedömningen av vad eleverna har visat upp under kursens gång, såväl muntligt som skriftligt.
Olika kunskapsformer och olika typer av undervisning Man kan ställa sig frågan varför det är viktigt att fördjupa sig i begreppet kunskap och olika perspektiv på inlärning. Det enkla svaret är att det genererar olika typer av undervisning och i förlängningen gynnar det olika typer av lärande för eleverna. Självvärderingsrutorna liksom ämnesplanens kunskapskrav bygger på didaktisk forskning utifrån bland annat Benjamin Blooms kunskapstaxonomi, som visar utvecklingen av lärandet och förståelse för ämnet samt hur progression kan synliggöras i olika kvaliteter. Analysen och forskningen kring kunskapsutveckling har sedan utvecklats till olika varianter och vi väljer att presentera vår modell som ett tårtdiagram, se nästa sida. De olika delarna påverkar varandra och måste inte nödvändigtvis rangordnas hierarkiskt. Kanske kan det liknas vid ett kalejdoskop där de olika delarna lyfts fram när vi skakar på det? Att olika delar av kunskapsutveckling i form av analys, förståelse, tillämpning, och värdering ska finnas med i undervisningen visar sig också i kunskapskraven, där eleverna redan på
12
Läromedlets idé och struktur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
E-nivå förväntas kunna analysera samhällsfrågor, identifiera orsaker och konsekvenser, använda begrepp, diskutera lösningar på samhällsfrågor, redogöra för samband, göra enkla reflektioner, ge enkla argument för sina ståndpunkter samt värdera andras ståndpunkter.
I tårtdiagrammet kan vi se olika kvaliteter av kunskapsutveckling som påverkar och samverkar i lärandet. Redogöra för fakta innebär att memorera, återge och kunna redogöra för ämnet. Analys innebär till exempel att kunna plocka ut viktiga delar ur ämnets helhet, att se delar av en struktur. En förståelse för ämnet bildas genom att eleverna ser olika samband, gör jämförelser och skapar sammanhang. Tillämpning innebär att eleverna kan använda teorier, modeller och begrepp inom ämnet och kan dra egna slutsatser. Att kunna värdera är att göra bedömningar av påståenden och fatta beslut utifrån ämnet. Att skapa ny kunskap utifrån gammal kunskap inom ämnet är ytterligare en dimension där kunskapsutvecklingen når en högre nivå.
Skapa
Värdera
Tillämpning
Fakta
Analys
Förståelse
Vi tror att kunskapsutvecklingen skapas i en dialektisk process mellan delarna och ofta behövs flera delar samtidigt. Även om det är komplexa samband mellan delarna, så finns det en fördel med att dela upp de olika perspektiven – just eftersom de ger olika typer av undervisning. När det gäller fakta och analys är det viktigt att vara noggrann med detaljer och exempelvis arbeta med instuderingsfrågorna som presenteras kapitelvis här i lärarmaterialet (finns även i digital form). Detta ger eleverna de byggstenar och ämneskunskap som behövs för att kunna analysera ämnet. När det gäller förståelse och tillämpning kan det vara lämpligt med en annan form av utmanande undervisning med exempelvis rollspel, studiebesök och debatter. Låt eleverna också arbeta med de interaktiva övningarna, där de ska använda modeller och begrepp och dessutom kunna värdera information och dra egna slutsatser. Båda dessa perspektiv på undervisning behövs för elevernas utveckling. Det är exempelvis svårt för eleverna att vara källkritiska utan att vara insatta i ämnet. Och det är svårt att argumentera i ett ämne utan att ha förstått sammanhanget. Enligt Piagets terminologi kan detta liknas vid assimilativt och ackomodativt lärande. Det assimilativa lärandet kräver detaljerade byggstenar, medan det ackomodativa lärandet innebär att eleverna utsätts för nya situationer där de ska använda modeller och begrepp från andra sammanhang.
© Författarna och Studentlitteratur
Läromedlets idé och struktur
13
TRE NYCKELSTRATEGIER FÖR UNDERVISNINGEN Innehållet och uppgifterna i Stringent 1a1 är utvecklat för att användas tillsammans med exempelvis följande tre nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisningen.
1. Den inledande bilden till varje kapitel Börja lektionerna med att utgå från den inledande bilden i varje kapitel och diskutera med eleverna om vilka förkunskaper de har med sig sedan tidigare i ämnet eller från förra lektionen. Vad kan de sedan innan? Vad ska de göra nu och varför? Vad är syftet med kursen, kapitlet och framför allt målet med just denna lektion? Det är bra med en liknande repetition som introduktion till varje lektion så att eleverna känner igen och kommer ihåg vad de har gjort tidigare. På så vis skapas ett sammanhang. En digitaliserad variant för att få en bild av elevernas kunskapsnivå är att göra återkommande quiz, till exempel med hjälp av Socrative och Kahoot. Det finns även en digital övning kopplad till bilden, där eleverna kan skriva sina egna tankar om varför just den bilden finns i början av kapitlet. Vad symboliserar bilden? Du kan också låta eleverna återkomma till tolkningen av bilden under och i slutet av arbetet med kapitlet för att se om de kan koppla fler begrepp och modeller till sin tolkning av bilden. Denna uppgift är tänkt att kunna fungera som återkommande inslag i början av lektionerna.
2. Interaktiva övningar, distansundervisning och diskussionsuppgifter Det finns ett stort antal interaktiva övningar i det digitala läromedlet, ofta i anslutning till modellerna och centrala begreppen. Och där finns även interaktiva instuderingsuppgifter till texten, vilket lämpar sig väl för distansundervisning. I de interaktiva uppgifterna behöver eleverna göra val vilket aktiverar lärandet och övar förmågan att tillämpa begrepp. Eleverna måste förstå modellen för att göra rätt val. Samtidigt är diskussionsuppgifterna i den tryckta läroboken gjorda för att skapa effektiva lärmiljöer i klassrummet, där eleverna blir delaktiga i undervisningen. I planeringen av lektionerna är det därför viktigt att skapa utrymme för återkoppling till eleverna – både från dig som lärare och från klasskamraterna. Exempelvis kan eleverna arbeta med instuderingsfrågor gruppvis, eller i form av frågesport. I samband med debatter kan de också utvärdera varandras insatser. Eleverna kan själva göra quiz till klassen utifrån instuderingsfrågorna och de kan förbereda egna provfrågor. Använd gärna namnstickor eller namnsnurra i klassrummet – när ordet fördelas slumpvis skapas dynamik och delaktighet i klassrummet. Efter ett
14
Läromedlets idé och struktur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
tag märker du vilka elever som behöver mer tid för att svara på frågan eller om du bör gå vidare till nästa. Klassrumsklimatet måste vara tillåtande för att denna nyckelstrategi ska lyckas. Om en elev verkar känna sig illa till mods och utpekad, kan du enkelt gå vidare med nästa namn utan att ställa frågan till just den eleven. Har du möjlighet att spela in delar av undervisningen och låta eleverna titta och lyssna vid flera olika tillfällen, är det också en god och effektiv undervisningsteknik som även lämpar sig väl vid distansundervisning. I Stringent 1a1finns sammanfattande bildspel (kapitelsammanfattningar) som kan användas flera gånger under arbetet med kapitlet. Dessutom finns filmer som utgångspunkt för fördjupande diskussioner. Exempelvis kan filmen om kvinnligt och manligt i kapitel 7 också användas som instruktionsfilm och inspiration i andra kapitel när eleverna själva ska göra sina intervjuer. I elevernas digitala läromedel finns filmhandledningar till dessa filmer samt frågor som stöd för eleverna när de arbetar med dem. Det finns också uppgifter där eleverna ska argumentera för sina åsikter i slutet av kapitlet jämfört med vad de tyckte i början av kapitlet: Rätt eller fel – vad tycker du? och Vad tycker du nu?. Här ska de använda bilder och skriva kommentarer med argument i pratbubblor.
3. Självvärderingsrutorna Ytterligare en viktig nyckelstrategi är självvärderingsrutorna i slutet av kapitlen här i lärarmaterialet. Dessa är gjorda för att eleverna ska kunna arbeta med metakognition och granska sig själva. På så vis skapas en koppling mellan kunskap och betyg. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet visar att en av de mest effektiva lärstrategierna är när eleverna lär sig bedöma sin egen utveckling och skapar egna strategier och sin egen studieteknik. I detta fall handlar det om att de ska ”lära sig hur de lär sig” samhällskunskap. Låt eleverna gå igenom självvärderingsrutorna och själva bedöma sina insatser under arbetets gång. Se även s. 10.
Litteratur Bloom, B. S. (red.) (1956): Taxonomy of Educational Objectives 1 Cognitive domain, Longman. Hattie, John (2012): Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur, Stockholm. Illeris, Knud (2015): Lärande. Studentlitteratur, Lund. Jönsson, Anders (2017): Lärande bedömning 4:e uppl. Gleerups, Malmö. Korp, Helena (2017): Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Kunskapsöversikt. Skolverket. Ladberg, Gunilla (2000): Skolans språk och barnets. Studentlitteratur, Lund. Lundahl, Christian (2014): Bedömning för lärande. Studentlitteratur, Lund. Nottingham, James (2013): Utmanande undervisning i klassrummet: Återkoppling, ansträngning, utmaning, rekreation. Natur & Kultur, Stockholm. William, Dylan (2019): Att följa lärande. Formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur, Lund.
© Författarna och Studentlitteratur
Läromedlets idé och struktur
15
LÄROMEDLETS STRUKTUR I Stringent 1a1 får eleverna verktyg för att analysera, förstå och förklara samhällsfrågor. Det består av
• • • • •
en tryckt bok och ett digitalt läromedel rikligt med uppgifter i boken interaktiva övningar korta filmer med filmhandledning och diskussionsfrågor kapitelsammanfattningar i form av miniföreläsningar
Den interaktiva versionen av boken är inläst med textföljning, vilket betyder att eleverna kan läsa och lyssna på samma gång. Där kan de också söka och anteckna.
Kapitlens koppling till ämnesplanen Stringent 1a1 består av sju kapitel som tillsammans täcker de centrala innehållen och kunskapskraven för kursen samhällskunskap 1a1.
16
Kursens centrala innehåll
Stringents innehåll
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska sam arbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka poli tiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala tekni kens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
Kapitel 1, 3 och 4 täcker in olika delar av den första punkten i det centrala innehållet, som innefattar ett väldigt stort ämnesområde med demokrati, makt, politiska nivåer och mediernas samt digitaliseringens påverkan.
De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
I kapitel 2 behandlas mänskliga rättigheter.
Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
I kapitel 2 behandlas folkrätten i väpnade konflikter.
Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbets marknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
Kapitel 5 ger en historisk bild av dagens digitaliserade arbetsmarknad och framväxt med regler och aktörer samt olika perspektiv på arbetslöshet.
Läromedlets idé och struktur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
Kursens centrala innehåll
Stringents innehåll
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
I kapitel 7 ges en inblick i samhällets normer, identiteter och kategoriseringar.
Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i för hållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
Kapitel 6 går in på privatekonomin samt kopplar även till konsumenträtt och hållbarhet.
Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Kapitel 4 tar upp källkritiken, men det ingår även i arbetet med samtliga kapitels olika uppgifter.
Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.
Ingår i arbetet med samtliga kapitels olika uppgifter.
Elevboken •
Varje kapitel börjar med en symbolbild tänkt att sätta igång elevernas tankar kring kapitlets innehåll. Till den bilden finns en uppgift i det digitala läromedlet, Varför denna bild?, där eleverna ska skriva hur de tänker att bilden kan symbolisera kapitlets innehåll. Klickar de sedan på ”Visa svar” får de se författarnas tankar. Uppgiften kan även göras i slutet av arbetet med kapitlet då eleverna kan knyta an modeller och begrepp till sin tolkning av bilden.
•
I kapitlets inledning finns även en målruta, som beskriver hur kapitlet relaterar till kursens centrala innehåll samt lyfter fram flertalet viktiga begrepp och modeller som eleverna behöver för att klara av kunskapskraven. Detta blir en ”gloslista” som eleverna behöver kunna för att förstå ämnet.
•
Boken har ett tydligt språk och kompletteras med ordförklaringar och faktarutor.
•
Inne i kapitlen finns olika uppgifter samt en avslutande examinationsuppgift där eleverna aktiveras att använda begrepp och modeller.
•
Allra sist finns en text som binder ihop innehållet i kapitlet och bildar en övergång till nästa kapitel.
•
I slutet av boken finns ett register med viktiga begrepp, personer och modeller.
© Författarna och Studentlitteratur
Läromedlets idé och struktur
17
Det digitala läromedlet Stringent 1a1 består också av ett digitalt läromedel som eleverna kan ha nytta av på många olika sätt. Där finns en interaktiv version av den tryckta boken, inläst med textföljning. I det digitala läromedlet finns också kapitelsammanfattningar som miniföreläsningar, interaktiva uppgifter och filmer. Eleverna når det digitala läromedlet via en unik inloggningskod som är tryckt på insidan av bokens omslag. På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur eleverna aktiverar det digitala läromedlet: www. studentlitteratur.se/aktiveraprodukt
Inläst interaktiv version av boken I den interaktiva versionen av boken kan eleverna läsa texterna, lyssna på en inläsning med textföljning (det vill säga de ser samtidigt var i texten de är), infoga bokmärken, markera text, göra anteckningar och enkelt söka efter det som de är intresserade av att läsa om. För elever med läs- och skrivsvårigheter är detta ett värdefullt hjälpmedel, liksom för elever med annat modersmål än svenska.
Kapitelsammanfattningar I elevboken finns kapitelvisa sammanfattningar, där eleverna får en sammanfattning av varje kapitel i form av en miniföreläsning. De kapitelvisa sammanfattningarna kan användas som en introduktion inför att eleverna ska börja med kapitlet, eller som en repetition av det. Eleverna kan välja att se och lyssna på hela sammanfattningen på en gång, eller att dela upp den i kortare delar.
Fler uppgifter Det finns många uppgifter i det digitala läromedlet där eleverna gör olika val och tränar sin analysförmåga på ämnesinnehållet. Förutom att återge och redogöra för ämnesinnehållets fakta i de olika kapitlens instuderingsfrågor, tränar de upp sin förståelse för sammanhanget och sin analysförmåga i interaktiva uppgifter där de aktivt väljer relevanta begrepp. Vi kan säga att det är svårt att klara uppgifterna utan att förstå ämnet. Återkommande uppgifter i alla kapitel är
18
•
Förstår du kapitlets centrala begrepp och modeller? – i denna uppgift får eleverna placera in rätt begrepp i meningar och påståenden.
•
Varför denna bild? – här ska eleverna skriva hur de tänker att kapitlets ingressbild kan symbolisera kapitlets innehåll, för att aktivera deras förförståelse eller som avslutning på arbetet för att de ska kunna visa vad de har lärt sig.
Läromedlets idé och struktur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
•
Testa modellen – i denna uppgift får elever jobba med de modeller som presenteras i kapitlet.
•
Vad tycker du nu? – i denna avslutande uppgift ska eleverna göra en affisch, podcast, film eller genomföra en debatt, där de kortfattat och slagkraftig argumenterar för en åsikt.
•
Kommer du ihåg det viktigaste? – här får eleverna repetera och svara på enkla frågor utifrån texten i kapitlet.
Filmer Det finns sex korta filmer som ansluter till läromedlets olika kapitel. De är några minuter långa och kan användas som introduktion eller avslutning i arbetet med varje kapitel. Filmerna är inte sammanfattningar av kapitlens innehåll, utan ska inspirera till diskussioner och reflektioner kring kapitlets innehåll. I elevernas digitala läromedel finns också filmhandledningar med diskussionsfrågor. Kapitel 1: Hur är det att leva i en diktatur? (intervju med Anoush från Iran) Det är viktigt att vi är delaktiga i demokratin (intervju med Olle Schmidt, kommunalpolitiker i Malmö) Kapitel 2: Han var med i första FN-bataljonen vid Suezkrisen 1956 (intervju med Göte Enquist, FN-veteran) Kapitel 3: Därför blev 28-åriga Mediha politiker (intervju med en ung politiker) Kapitel 4: Lita aldrig blint på det du hör i media (intervju med Erika Oldberg, journalist på TT) Kapitel 7: Vad är manligt? Vad är kvinnligt? (intervju med folk ute på stan)
Podcast med manus När eleverna jobbar med podcast som examinationsform är det bra att först låta dem göra en lista med punkter som de ska diskutera när de spelar in sina samtal. Låt eleverna förbereda sig ordentligt och läsa in sig på ämnet innan de startar inspelningen. Exempelvis kan de utgå från målrutan i början av kapitlet. Checka sedan av så eleverna får med exempel på situationer och viktiga modeller och begrepp i sitt manus. När deras lista är klar – utgår de från punkterna i samtalet. Podcasten kan göras i form av ett vanligt samtal utifrån punkter eller i form av en intervju och då består listan av frågor som ska besvaras i samtalet.
© Författarna och Studentlitteratur
Läromedlets idé och struktur
19
Detta lärarmaterial I detta lärarmaterial ingår följande:
• • • • • •
Kommentarer om läromedlets upplägg och struktur
•
Förslag på provfrågor (självvärderingsrutorna i slutet av varje kapitel här i lärarmaterialet kan fungera som ett stöd vid bedömning av elevernas svar)
•
Kapitelvisa sammanfattningar i PowerPoint – som du kan anpassa till din egen undervisning
• •
Inläsningsmanus till elevbokens kapitelsammanfattningar, i Word
Beskrivning av elevbokens digitala läromedel Planeringstips Kapitelvisa kommentarer En interaktiv version av innehållet i lärarmaterialet Förslag på instuderingsfrågor – en utökad version av uppgifterna i elevbokens digitala läromedels Testa dig själv
Elevbokens modeller – kopierings- och utskrivbara
PLANERINGSTIPS Det finns olika vägar till målen och i Stringent 1a1 kan du själv välja hur du vill planera att använda innehållet (vilken ordning kapitlen ska läsas, vilka delar som kan samläsas) – helt enkelt lägga upp din egen undervisning. Ett bra sätt att börja kursen kan vara att fråga eleverna vilka viktiga delar och begrepp som de tror och tycker ingår i ämnet samhällskunskap. Gör ett quiz eller skriv direkt på tavlan. När eleverna är klara och du har samlat ihop deras bild av ämnet kan du visa de olika kapitlen i Stringent 1a1 och koppla ihop deras förslag med de olika kapitlen. Fördelen med att kapitlen är tydligt kopplade till de centrala innehållen och kunskapskraven i självvärderingsrutorna som finns utskrivbara här i lärarmaterialet, är att de kan läsas fristående och i valfri ordning. Det kan också vara bra att låta eleverna göra uppgifter i anslutning till sin praktik, exempelvis ledarskapsmodellen i kapitel 1 eller kategoriseringsmodellen i kapitel 7.
20
Läromedlets idé och struktur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
Här följer ett förslag till planering för en kurs på höstterminen:
•
Vecka 34–38 Demokrati, diktatur och mänskliga rättigheter. Kapitel 1 och 2. Examination: Podcast.
•
Vecka 39–43 Politik och Medier. Kapitel 3 och 4. Examination: PP-redovisning.
•
Vecka 45–48 Privatekonom och hållbar utveckling. Kapitel 6. Examination: Affisch.
•
Vecka 49–51 Arbetsmarknad och Identiteter och normer. Kapitel 5 och 7. Examination: Film.
•
Det går också alltid bra att välja prov eller en argumenterande text som examination för avsnitten.
© Författarna och Studentlitteratur
Läromedlets idé och struktur
21
Kapitel för kapitel 1 DEMOKRATI OCH DIKTATUR Ingressbilden Visa bilden för eleverna och låt dem först beskriva den i detalj, utan att göra några tolkningar. Vad är det egentligen som syns på bilden? Vad händer? Därefter frågar du vad de tänker att bilden symboliserar och vad citatet betyder. Längst ner i bilden finns en länk till en uppgift i det digitala läromedlet. Där kan de skriva ner sina tankar och jämföra med författarnas kopplingar till ämnet. Det går såklart även att göra denna övning i slutet av arbetet med kapitlet och då se hur många modeller och begrepp som eleverna har lärt sig. Bilden visar ett rött tyghjärta som är lite slitet i färgen med en taggtråd virat runt i 2–3 varv. Bildtexten är ett citat av Winston Churchill ”Demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna.” Hjärtat är tänkt att symbolisera de rättigheter som medborgare har i en demokrati, som att få rösta i fria val, yttra sina åsikter och leva med den man vill. Taggtråden ska däremot visa att det finns en gräns för vad som är tillåtet enligt diktaturen. Winston Churchill (1874–1965) var premiärminister i Storbritannien och använde citatet om demokrati mot diktaturer. Samtidigt belyser citatet bristerna med demokrati. Att demokrati ”är den sämsta styrelseformen” beror delvis på att synen på demokrati pendlar mellan hur vi vill att det ska vara och hur det är i verkligheten – mellan ideal och verklighet. Ofta kan dessa två dimensioner krocka. Icke desto mindre har ett demokratiskt samhälle många fördelar jämfört med en diktatur, där medborgares begränsade rättigheter visar skillnaderna mellan dessa samhällsorganisationer.
Varför denna bild? Längst ned på sidan finns som sagt en länk till en interaktiv uppgift: Varför denna bild? Syftet med uppgiften är att eleverna med hjälp av ingressbilden, kapitlets rubrik och den inledande texten ska skapa sig en föreställning av kapitlets innehåll. Uppgiften är inte gjord för att de ska kunna ”ha alla rätt” utan för att de ska se hur innehållet i kapitlet kan kopplas till bilden. I författarnas svarsförslag är nyckelorden markerade med fet stil, för att visa att det inte handlar om att formulera sina svar precis som författarna, utan att få med vissa nyckelbegrepp.
22
1 Demokrati och diktatur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
Så här ser uppgiften ut i sin helhet. Mål med övningen Du ska med hjälp av ingressbilden, kapitlets rubrik och den inledande texten skapa dig en föreställning av kapitlets innehåll. Instruktion Skriv ned vilka tankar du får när du ser ingressbilden. Klicka sedan på Visa svar och jämför med hur författarna har tänkt. Varför denna bild? Denna bild har författarna valt för att den ska spegla kapitlets innehåll. På vilket sätt tänker du att den symboliserar kapitlets innehåll, om du utgår från kapitlets rubrik och den inledande texten? Skriv in dina tankar nedan. Klicka sedan på Visa svar, så får du se om du har tänkt på samma sätt som författarna Måns och Jakob. Författarnas svar: Bilden visar ett tyghjärta omvirat med taggtråd. Citatet i bilden är, ”Demokrati är den sämsta styrelseformen som prövats, bortsett från alla de övriga formerna”, sagt av Winston Churchill (Storbritanniens premiärminister under andra världskriget). Citatet betyder att ett demokratiskt styrelseskick har problem och brister. Exempelvis kan rättigheter och friheter utnyttjas av auktoritära ledare som därefter begränsar dem – men det finns inget annat bättre alternativ där befolkningen är delaktiga i besluten. Hjärtat symboliserar demokrati som en livsstil med tolerans, öppenhet och engagemang. För att demokrati ska fungera som styrelse skick behöver människor ha makt och medborgarkompetens för att delta i styrelsen. Politiker fattar besluten i en indirekt demokrati och utövar ett ledarskap, men det är medborgarna som har rösträtt och väljer politikerna. Medborgare har också rättigheter till utbildning och öppna rättegångar samt friheter att yttra sig och resa vart de vill. Samtidigt finns det problem med ett demokratiskt styrelseskick, eftersom det tillåter friheter och rättigheter som i sin tur kan användas av grupper för att förstöra systemet. Detta hände i Tyskland på 1930-talet och det kan hända igen. Taggtråden symboliserar de regler som finns i auktoritära stater med diktatur. De styrande har ett auktoritärt ledarskap och tolererar inte oliktänkande eller mångfald. Medborgarna har inte friheter eller rättigheter som i en demokrati. Genom hot, våld och förtryck tvingas människor leva efter diktaturens regler.
© Författarna och Studentlitteratur
1 Demokrati och diktatur
23
Mål med kapitlet Efter kapitlets inledande ingressbild och text möter eleverna en ruta med rubriken Mål med kapitlet. Syftet är att göra mycket tydligt hur kapitlet anknyter till ämnesplanens centrala innehåll samt vilka centrala begrepp och modeller som presenteras:
MÅL MED KAPITLET Du ska kunna förklara begreppet demokrati som styrelseskick och livsstil. Du ska också kunna jämföra demokrati med diktaturer och de idéer som ligger bakom. Centrala begrepp: demokrati, medborgare, medborgarkompetens, makt, folkomröstning, globalisering, migration, ledarskap, rösträtt, friheter, rättigheter, auktoritär, korruption, diktatur, propaganda, rättssäkerhet, militärdiktatur, ideologier, nazism, kommunism, religiös fundamentalism. Du kan öva på dessa ord här. Modeller: direkt och indirekt demokrati, analysmodellen, ledarskapsmodellen och RFRmodellen.
Detta kapitels centrala innehåll är som synes SAMSAM01a1 punkt 1: Demokrati och samhällens olika organisation. I målrutan finns en länk till elevernas digitala läromedel där de ska sätta in de centrala begreppen i rätt mening eller påstående. Detta kan eleverna träna på flera gånger under arbetet med kapitlet och såklart även i slutet. Det går också att använda detta som en gloslista, där eleverna kan söka information om begreppen i andra källor än läroboken.
Förslag på instuderingsfrågor med facit I elevbokens digitala läromedel finns interaktiva instuderingsfrågor till respektive kapitel, Kommer du ihåg det viktigaste?, där eleverna har ett antal svarsalternativ att välja mellan. I vissa uppgifter är mer än ett svar rätt. Nedan är en utökad version av dessa instuderingsfrågor. Här presenteras de ihop med svarsförslag. Dessa frågor finns också nedladdningsbara i Word, så att det är möjligt för dig att anpassa dem till din undervisning och dina elever. Kanske vill du använda några av dem till ett läxförhör eller prov? 1 Hur styrs medborgare i en diktatur? All makt ligger hos diktatorn som styr med järnhand och fängslar, torterar eller mördar dem som protesterar eller kritiserar regimen. I diktaturen kränks medborgarnas mänskliga rättigheter dagligen.
24
1 Demokrati och diktatur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
2 På vilket sätt har medborgare makt i en demokrati? Medborgare får tycka och säga vad de vill (så länge de inte bryter mot lagen hets mot folkgrupp), leva med den de vill, demonstrera på gatan och bilda partier och rösta i fria val. 3 Varför måste demokratin alltid försvaras? Det är cirka 100 år sedan Sverige blev en demokrati och många av världens länder är fortfarande diktaturer. I Sverige och många andra länder finns det krafter som verkar mot demokratin. Många lockas av starka ledare med enkla svar. 4 Vad är målet med kapitlet? Eleverna ska kunna förklara begreppet demokrati som styrelseskick och livsstil. De ska också kunna jämföra demokrati med diktatur och de idéer som ligger bakom. 5 Nämn fem begrepp som är centrala i kapitlet – och motivera varför du tycker att de är viktiga. I Mål med kapitlet räknas följande upp: demokrati, medborgarkompetens, makt, folkomröstning, globalisering, migration, ledarskap, rösträtt, friheter, rättigheter, auktoritär, korruption, diktatur, propaganda, rättssäkerhet, militärdiktatur, ideologier, nazism, kommunism, religiös fundamentalism, direkt och indirekt demokrati, analysmodellen, ledarskapsmodellen och RFR-modellen. 6 Vad betyder ordet demokrati och vad är grundtanken med demokrati? Ordet demokrati betyder folkstyre. Grundtanken med en demokrati är att makten ska delas lika mellan alla, exempelvis att allas röst vid ett val räknas lika mycket. 7 Vad är medborgarkompetens? De kunskaper och värderingar som behövs för att medborgarna i ett samhälle ska kunna medverka i en demokrati. 8 Redogör för begreppet makt. Begreppet makt innebär att kunna styra människors beteenden. Makt kan utövas på olika sätt, som belöning eller straff och med hjälp av exempelvis ekonomiska, politiska eller sociala påtryckningsmedel eller genom att utöva våld. På en personlig nivå kan makt innebära möjligheten att påverka sitt liv. Till exempel att bo var man vill, utbilda sig till vad man vill eller leva med den man vill.
© Författarna och Studentlitteratur
1 Demokrati och diktatur
25
9 Ge exempel på olika påtryckningsmedel som finns för att utöva makt. Exempel på påtryckningsmedel är pengar, propaganda, lagar eller grupptryck. 10 Vilka två demokratimodeller finns och vad kännetecknar dem? Direkt och indirekt demokrati. I direkt demokrati är medborgarna själva med och fattar beslut, medan de väljer representanter, politiker, som fattar besluten åt dem i en indirekt demokrati. 11 Vad skiljer en diktatur från en indirekt demokrati? I en diktatur fattas besluten åt medborgarna utan deras medgivande och medborgarna har ingen rätt eller möjlighet att påverka besluten. 12 Vad är en rådgivande folkomröstning? Att en folkomröstning är rådgivande innebär att politikerna inte måste följa resultatet, men väger in det i sitt beslut. 13 Vilka folkomröstningar har vi haft i Sverige? Om rusdrycksförbud 1922, högertrafik 1955, tjänstepensioner 1957, kärnkraften 1980, medlemskap EU 1994 och gemensam valuta EMU 2003. 14 Vilka olika typer av ledarskap finns och vad skiljer dem åt? Ledarskapsmodellen tar fasta på tre olika typer av ledarskap. Auktoritära ledare fattar besluten själv och lyssnar inte på de andra deltagarna. Den demokratiska ledaren vet vad som ska uppnås men att det finns olika vägar dit och lyssnar gärna på deltagarna innan beslutet fattas. Låt gå-ledare överlåter besluten åt deltagarna själva och engagerar sig inte så mycket, utan låter deltagarna själva komma på lösningar på sina problem. 15 När är sannolikheten större att folket i ett land väljer en auktoritär ledare? I tider när samhället präglas av hög arbetslöshet, fattigdom, snabba förändringar och social oro. 16 Vad innebär RFRmodellen? För att ett samhälle ska anses vara demokratiskt måste vissa krav uppfyllas. Dessa krav redovisas i RFR-modellen (s. 19 i elevboken). Rösträtt innebär att alla vuxna har rösträtt och att varje röst är lika mycket värd. Dessutom ska det finnas olika partier eller kandidater att rösta på. Valhemligheten innebär att ingen annan ska kunna ta reda på hur en person har röstat. Valen ska vara regelbundna och majoritetsprincipen ska gälla, dvs. den åsikt som stöds av flest personer ska gälla. Friheter innebär att alla är fria att uttrycka sin åsikt, sina känslor och tankar, så länge det inte kränker någon och bryter mot lagen. Alla ska ha frihet att utöva sin religion och medborgare ska få röra sig fritt och resa som de vill. Rättigheter innebär att medborgare ska ha rätt till utbildning, gå på politiska möten och demonstrera. Medborgare har också rätt till rättssäkerhet, dvs. att inte bli godtyckligt fängslade utan bevis eller stöd i lagen.
26
1 Demokrati och diktatur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
17 Vad kännetecknar en diktatur? RFR-modellen visar att det råder diktatur när det inte finns fria val, makten är koncentrerad till en grupp eller person, ledaren har fått makten på olaglig väg. Friheter saknas i en diktatur – medborgare kan inte yttra sig eller utöva sin religion eller resa fritt. Medierna är censurerade och diktaturens propaganda sprids. Rättigheter saknas också för medborgarna, som kan fängslas godtyckligt av polis som inte ställs till svars eftersom domstolarna inte dömer självständigt. Medborgare kan inte heller starta politiska partier eller demonstrera. 18 Vad är ett angiverisystem? Innebär att grannar, kollegor och till och med släktingar rapporterar till myndigheterna om någon kritiserar ledningen. 19 På vilket sätt kan du hitta diktaturens kännetecken i 1930talets Tyskland, forna Sovjetunionen och dagens Iran? Det går inte att demonstrera mot ledningen eller utmana styrelsens propaganda. Medborgarna har inte möjligheter att rösta i fria val. Rättssystemet är begränsat och medierna är ofria, det vill säga styrda av statsledningen. 20 Vad är en ideologi? Ett sammanhängande system av idéer och värderingar om hur samhället ska organiseras. 21 Hur skiljer sig polisens användning av våld i en demokrati från i en diktatur? I en demokratisk stat får polisen i vissa fall använda våld när människor bryter mot lagarna, men i en diktatur använder polisen våld när människor bryter mot en ideologi eller går emot regimen. 22 Vad är nationalism? En ideologi som växte sig stark i många länder under 1800-talet. Den bygger på den grundläggande idén om att alla som talar samma språk och har samma kultur och historia ska ha ett eget land, en nationalstat. 23 Vad innebär undantagstillstånd? Att man i ett land under en viss period begränsar vissa medborgerliga rättigheter, till exempel rörelsefrihet och yttrandefrihet. 24 På vilket sätt kan kommunism användas som ideologi för att trycka ner samhällsgrupper? Kommunism som ideologi gör det möjligt för en politisk elit att styra över folket med hjälp av polis och militär. Misstänkta förrädare fängslas och till och med avrättas av det styrande politiska partiet, som är det enda som tillåts.
© Författarna och Studentlitteratur
1 Demokrati och diktatur
27
25 På vilket sätt kan en religion användas som ideologi för att trycka ner andra religiösa grupper? Religiös fundamentalism är en fanatisk tro på att just den enda religionen bokstavligen ska styra alla delar av samhället. 26 Vad är en militärdiktatur? En militärdiktatur innebär att militären har tagit kontroll över landet och installerat en militär ledare som statschef. Militären styr över politiken, ekonomin och kulturen. Det behöver inte vara en specifik ideologi, utan det viktiga är att de som kontrollerar militär och polis också bestämmer över landets medier, skolor och viktiga samhällsorgan.
Kommentarer till elevbokens uppgifter 1:1 RÄT T ELLER FEL – VAD TYCKER DU?
Syftet med uppgiften är att aktivera elevernas tänkande kring demokratibegreppet kopplat till värderingar. De olika påståendena ger ett stort utrymme för debatt och olika sorters argument. En variant av övningen kan vara att be eleverna dela in sig i grupper, för eller mot de olika påståendena. På det viset skapas ett tävlingsmoment, där de ska argumentera mot varandra och hitta de bästa argumenten och exemplen. Om du inte vill ha en diskussion i klassrummet går det också att göra ett quiz, exempelvis Socrative eller Kahoot – där elevernas svar samlas ihop för diskussion när de har skrivit. I uppgift 1:9 Vad tycker du nu? i slutet av kapitlet ska eleverna fundera över om de har ändrat uppfattning i något avseende. Därför är det bra om ni i arbetet med uppgift 1:1 dokumenterar diskussionen på något sätt för att kunna ta fram dokumentet senare.
1:2 VIKTIGA SAMHÄLLSFRÅGOR?
Denna uppgift vill skapa ett engagemang och en medvetenhet om att samhällsfrågor ofta handlar om värderingar och att det behövs kunskap för att kunna ha argument inom samhällsfrågorna. Dessutom ska eleverna förstå att de själva kan komma på egna ämnen som kan kallas för samhällsfrågor. Eleverna kanske tar upp exempel som skolmat eller avgifter till idrottsföreningar, om det är för stökigt på skolan, ålder för rösträtt eller rökning på skolans område. Samhällskunskap är ett levande ämne och redan nu kan eleverna börja formulera egna frågor att diskutera inom ämnet. Ytterligare en samhällsfråga som kan användas här är digitaliseringen som sker i samhället. Då kan ni använda uppgiften 4:2 Ett digitaliserat samhälle redan här. Det är bra om det blir en diskussion om det var lätt eller svårt att hitta informationen och om det skulle kunna förbättras.
28
1 Demokrati och diktatur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
1:3 BÖR VI HA MER DIREKT DEMOKRATI?
Syftet med uppgiften är att eleverna ska koppla ihop direkt demokrati och de konkreta exempel av folkomröstningar som varit i Sverige – och samtidigt hänvisa till den tekniska utvecklingens möjligheter till fler tillfällen av folkomröstningar. Att aktualisera brexit och en framtida folkomröstning om swexit gör att eleverna börjar koppla ihop tidigare folkomröstningar med framtida möjliga folkomröstningar. Här finns även möjlighet till att diskutera säkerheten via internet jämfört med traditionella vallokaler. Det är bra om eleverna kan ge egna exempel på samhällsfrågor som de tycker att vi ska folkomrösta om – kanske kan exempelvis frågan om olika storleken på bidrag eller längden på fängelsestraff engagera dem?
1:4 BÖR VI HA MER INDIREKT DEMOKRATI?
Eleverna behöver kunna problematisera demokratimodellen indirekt demokrati. Vill vi ha ett expertstyre eller vill vi ha mer inslag av direkt demokrati? Hur viktigt är det med kunskap för beslutsfattarna? Kan folket självt bestämma om swexit och dess konsekvenser? Efter en sådan diskussion finns ytterligare en dimension i jämförelsen med diktatur – där också andra fattar besluten åt folket. Men såklart med den stora skillnaden av rösträtt och mandatperioder.
1:5 AUKTORITÄR, DEMOKRATISK ELLER LÅT GÅ?
Här ska eleverna koppla ihop personer som har betydelse i vardagslivet med vilket ledarskap de har. Det kan vara en förälder, lärare eller tränare som har haft stor betydelse. De ska också ta ställning till hur olika situationer kräver olika typer av ledarskap. I en kreativ miljö kanske en låt gå-ledare är bättre, medan en soldat i strid behöver en auktoritär ledare med tydliga instruktioner och en patient på en vårdavdelning vill ha en demokratisk ledare, där läkaren lyssnar på hur han/hon mår och på önskemål om behandling innan beslut fattas. I nästa steg ska de dessutom reflektera över hur de vill att politiska ledare ska vara och Adolf Hitler kan användas som ett historiskt exempel på ett auktoritärt ledarskap som växer i socialt oroliga tider, medan demokratiska ledare (som i dagens Sverige) funkar bättre i ett ekonomiskt och socialt stabilt välfärdssamhälle med hög utbildningsnivå. Att använda spelfilm till denna uppgift är också en bra pedagogisk metod. Filmen Die Welle visar hur en lärare gör ett experiment med elever på en gymnasieskola, vilka utvecklar en gruppkultur som bygger på en auktoritär lärare som ledare. Experimentet leder till frågor om huruvida diktatur kan införas igen. Filmen finns att tillgå på sli.se.
© Författarna och Studentlitteratur
1 Demokrati och diktatur
29
1:6 FINNS DET EN GRÄNS FÖR VÅRA FRIHETER?
I den här uppgiften får eleverna diskutera gränserna för yttrandefrihet och hets mot folkgrupp eller förtal. ”Hets mot folkgrupp” regleras i brottsbalkens kapitel 16, Om brott mot allmän ordning. ”Förtal” regleras i brottsbalkens kapitel 5, Om ärekränkning. I sökningar på internet kommer många bra exempel upp på olika fall som eleverna kan undersöka. I regeringsformen slås också medborgares rättigheter fast, vilket innebär att ingen individ kan tvingas följa religiösa traditioner eller förlora makten över sin kropp. I teorin får politiska partier lov att ställa upp i val så länge som partiprogrammen inte kränker medborgerliga rättigheter och bryter mot lagarna. Men för att införa ett alternativ till demokrati behöver styrelseskicket ändras genom att just ta bort medborgerliga rättigheter, vilket innebär att dessa partier i praktiken inte får vara verksamma.
1:7 FRÅN DEMOKRATI TILL DIKTATUR
Här får eleverna tillfälle att fördjupa sig i ett historiskt exempel när ett land blev diktatur. Några korta punkter om diktatorn, partiets ideologi och landets sociala tillstånd av oro hos medborgare kan anges som orsaker till dessa händelser. Kopplingar blir tydliga till rösträtt då fria val tas bort, friheter då medborgare inte får yttra sig eller resa och rättigheter som innebär att medborgare inte kan bilda föreningar eller demonstrera och döms godtyckligt utan offentlig rättegång. Detta kan göras som en större uppgift i samarbete med historiekursen om detta är möjligt.
1:8 KÄNDA DIKTATORER
Eleverna ska undersöka personernas livshistorier bakom diktaturer som uppstått. Då skapas en förståelse för att personen är en viktig aktör, samtidigt som det krävs många andra omständigheter för att en diktatur ska kunna bli till, som social oro bland befolkningen, kontroll över militärens resurser, en ideologi med stark propaganda. Vid sökningar på YouTube finns användbart material i form av dokumentärer om olika diktatorer.
1:9 VAD TYCKER DU NU?
Nu har det blivit dags för eleverna att lyfta fram det som de diskuterade i början av kapitlet och ställa det mot det som de har lärt sig i arbetet med kapitlet i form av olika begrepp och modeller. Genom att välja ut ett av påståendena i 1:1 gör de ett aktivt och medvetet val, som de sedan ska bygga vidare på i sin argumentation, som sker i pratbubblor i en affisch i den interaktiva övningen. I pratbubblorna ska eleverna skriva påståenden och argument som styrker eller avfärdar deras valda påstående.
30
1 Demokrati och diktatur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial
1:10 AVSLUTANDE UPPGIFT
Syftet med denna avslutande uppgift är att eleverna ska utveckla och även visa sin förståelse och kunskap för olika samhällens organisation med demokrati och diktatur. Genom att skapa en podcast uppstår ett samtal som blir nyanserat när eleverna använder många olika begrepp och modeller. Demokratimodellerna, beslutsfattande, olika typer av ledarskap och RFRmodellen blir en bra grund att utgå ifrån i ett resonemang om hur beslut fattas i samhället och hur man själv har makt att påverka både samhället och sitt eget liv. Vad är det för rättigheter som medborgare har i en demokrati men saknar i en diktatur? Detta kan vara en fråga att utgå ifrån i podcast-diskussionen. Låt eleverna skriva ett manus med olika punkter som de vill ta upp, innan samtalet spelas in. Det är viktigt att eleverna kan visa att deras rättigheter i en demokrati som Sverige försvinner i en diktatur. Det som beskrivs i RFRmodellen försvinner. Kan de demonstrera mot en orättvisa? Flytta efter studenten? Rösta i nästa val? Har de möjlighet att yttra sina åsikter? Resa till andra länder? Vara säkra på att inte bli anhållen av polis? Utbilda sig till det de vill? Kunna besöka en rättegång eller ett politiska organ? Leva med den de vill? Alla dessa frågor bildar ett underlag för en nyanserad diskussion.
Kapitlets interaktiva uppgifter I kapitlets digitala läromedel finns åtta uppgifter:
•
Förstår du kapitlets centrala begrepp och modeller? Innebär att eleverna sätter in de olika centrala begreppen och modellerna i rätt meningar. Genom att behärska dessa begrepp är eleverna på god väg att förstå ämnesområdet.
•
Direkt och indirekt demokrati Här ska eleverna testas på vad direkt och indirekt demokrati innebär.
•
Testa ledarskapsmodellen Innebär att eleverna ska testa sina kunskaper om olika typer av ledarskap.
•
Testa analysmodellen – diktatur införs i Tyskland Här ska eleverna använda analysmodellen på nazismens införande i Tyskland på 1930-talet.
•
Testa RFR-modellen i din analys Här ska eleverna nyansera begreppet demokrati genom RFR-modellen.
•
Varför denna bild? Här ska eleverna skriva hur de tänker att kapitlets ingressbild kan symbolisera kapitlets innehåll, för att aktivera deras förförståelse eller som avslutande reflektion.
•
Vad tycker du nu? I denna uppgift ska eleverna göra en affisch där de kortfattat och slagkraftig argumenterar för eller emot en av åsikterna som de mötte i uppgift 1:1 på s. 12.
•
Kommer du ihåg det viktigaste? – här får eleverna repetera och svara på enkla frågor utifrån texten i kapitlet.
© Författarna och Studentlitteratur
1 Demokrati och diktatur
31
Kapitelsammanfattning Kapitelsammanfattningen i elevbokens digitala läromedel kan användas både som en introduktion inför det att eleverna ska börja arbeta med kapitlet eller som en repetition av det. Eleverna kan välja att se och lyssna på hela sammanfattningen på en gång, eller att dela upp den i kortare delar. Dessa kapitelsammanfattningar går också att ladda ner som PowerPointpresentationer i lärarmaterialets digitala del, vilket innebär att du kan anpassa dem till din egen undervisning.
Förslag på underlag till prov Följande är förslag på provuppgifter. De finns också nedladdningsbara i Word.
•
Redogör för de två demokratimodellerna och jämför med ett diktatoriskt styre. Elevernas svar bör bygga på följande nyckelord: direkt demokrati, folkomröstning, indirekt demokrati, mandat, rösträtt, frihet, rättigheter och diktatur.
•
Redogör för ledarskapsmodellen och hur olika ledarskap kan finnas i en demokrati och diktatur. Elevernas svar bör bygga på följande nyckelord: auktoritär, låt gå, demokratisk, korruption och makt.
•
Använd RFR-modellen och ge exempel på och argumentera för på vilket sätt som du som medborgare har makt att påverka samhället och ditt eget liv i en demokrati jämfört med i en diktatur. Elevernas svar bör bygga på följande nyckelord: frihet, rösträtt, rättigheter, demonstrera, livsstil, propaganda, censur och rättssäkerhet.
Självvärdering Självvärderingsrutan på nästa sida är utvecklad för att visa konkreta exempel på hur elevernas kunskapsutveckling kan nivågraderas. Tanken är att du kan dela ut den till eleverna, som underlag både för formativa och summativa samtal om deras insatser. Om du använder självvärderingsrutan för summativ bedömning bör A-nivån för ”utförligt och nyanserat” anses vara att eleverna i sina svar använder kapitlets innehåll med modeller, begrepp och exempel konstruktivt. För att leva upp till kunskapskraven i kapitel 1 måste eleverna kunna diskutera hur besluten fattas i en demokrati och hur de som medborgare kan påverka samhället på olika sätt i en demokrati jämfört med i en diktatur.
32
1 Demokrati och diktatur
Stringent 1a1 – Samhällskunskap för gymnasiet
Lärarmaterial