9789144130026

Specialpedagogik i praktiken Stöd och inspiration för lärare

E Helin Henriksson S Ivarsson Borg A Norlin C Persson I Ulvestig

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40230 ISBN 978-91-44-13002-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Interak, Poland 2020

Innehåll

Inledning 9 1 Vad är specialpedagogik? 13 1.1 Kort om speciallärarens och specialpedagogens uppdrag 16 1.2 Det pedagogiska kontraktet 17 1.3 Specialpedagogiska tankar 19 Tips för vidare läsning 19 Användbara webbplatser 20 2 Varför alla lärare behöver ha specialpedagogisk kompetens 21 2.1 Vikten av samarbete och samsyn 23 2.2 Specialpedagogisk kompetens för elever som utmanar 26 2.3 Dialog mellan hem och skola 30 2.4 Specialpedagogiska tankar 32 Tips för vidare läsning 32 3 Tillsammans kan man mycket – samspel i grupp 33 3.1 Lärresurser för varandra 34 3.2 Samarbete med föräldrar 38 3.3 Samarbete med kollegor – kollegialt lärande 40 3.4 Specialpedagogiska lyftet – ett sätt att tillsammans utveckla verksamheten 43 3.5 Specialpedagogiska tankar 44 Tips för vidare läsning 44

© Författarna och Studentlitteratur

4 Nödvändigheten av struktur i all undervisning 45 4.1 Tydliggörande pedagogik 47 4.2 Struktur för alla elever 50 4.3 Vikten av ett tydligt ledarskap och av att skapa relationer 54 4.4 Specialpedagogiska tankar 57 Tips för vidare läsning 57 5 Olika former av stödinsatser 59 5.1 Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd 60 5.2 Specialpedagogiska tankar 70 Tips för vidare läsning 71 Användbara webbplatser 71 6 Motivation och lust att lära 73 6.1 Hur man utvecklar grit 75 6.2 Statiskt och dynamiskt mindset 78 6.3 Specialpedagogiska tankar 84 Tips för vidare läsning 85 7 Den nyfikna eleven 87 7.1 Vad är nyfikenhet? 88 7.2 Hur hänger nyfikenhet ihop med motivation? 89 7.3 Positiva känslor och motivation 90 7.4 Hur man väcker och utvecklar nyfikenheten i lärandet 91 7.5 Framgångsfaktorer för att fånga nyfikenheten i skolan 95 7.6 Specialpedagogiska tankar 97 Tips för vidare läsning 97

© Författarna och Studentlitteratur

8 Elever inom NPF – en utmaning för lärare i undervisningen 99 8.1 Inskrivning i grundsärskola 99 8.2 Anpassa undervisningen 100 8.3 Kartläggning och arbete utifrån framgångsfaktorer 101 8.4 Visuellt tydliggörande arbetssätt 102 8.5 Svårigheter inom AST och vad det innebär 103 8.6 Tillgänglig lärmiljö 105 8.7 Strategier vid förändringar i skolan 106 8.8 Vikten av lärarens kompetens som ledare 107 8.9 Specialpedagogiska tankar 108 Tips för vidare läsning 108 Användbara webbplatser 109 9 En digitaliserad skola 111 9.1 Baksidor med digitalisering i skolan 115 9.2 Varför erbjuder vi våra barn skärmar? 117 9.3 Specialpedagogiska tankar 122 Tips för vidare läsning 122 10 Matematisk förmåga 123 10.1 Matematikkulturens betydelse för elevers lust att lära 123 10.2 Den kommunikativa förmågan är central 125 10.3 Matematik i praktiken 127 10.4 Kompensatoriska hjälpmedel 132 10.5 Språkets betydelse för elevers matematikutveckling 134 10.6 Matematiksvårigheter 135 10.7 Specialpedagogiska tankar 137 Tips för vidare läsning 138 Användbara webbplatser 138

© Författarna och Studentlitteratur

11 Läsning 139 11.1 Läsinlärning 140 11.2 Läsinlärningsmetoder 141 11.2.1 Syntetisk metod 141 11.2.2 Analytisk metod 142 11.2.3 Exempel på ljudmetod: Bornholmsmodellen 143 11.2.4 Exempel på helordsmetod: LTG-metoden (läsning på talets grund) 144 11.3 Strukturerad lästräning 144 11.4 Lärarkompetens 145 11.5 Språkförberedande arbete 146 11.6 Specialpedagogiska tankar 150 Tips för vidare läsning 150 12 Läsförståelse 151 12.1 Några exempel på läsförståelsestrategier 153 12.2 Specialpedagogiska tankar 157 Tips för vidare läsning 157 13 Läsning, självförtroende och självkänsla 159 13.1 Specialpedagogiska tankar 162 Tips för vidare läsning 162 14 Läs‑ och skrivsvårigheter 163 14.1 Läs‑ och skrivsvårigheter och svenska som andraspråk 166 14.2 Både arv och miljö spelar in 167 14.3 Tecken att vara observant på 168 14.4 Lässkicklighet 169 14.4.1 Hur vi förebygger läs‑ och skrivsvårigheter och hur vi hjälper elever vidare 170 14.5 Specialpedagogiska tankar 174 Tips för vidare läsning 175 Användbara webbplatser 175 Källor och referenser 177

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är specialpedagogik?

I dag finns det inte någon allmänt vedertagen definition av vad specialpedagogik är. Det som dock är ovedersägligt är att special­ pedagogik är ett kunskaps‑ och forskningsområde som har sin grund i pedagogiken. Därför kan specialpedagogik sägas gälla för alla elever och inte endast för elever i behov av särskilt stöd.

Allt fler talar om specialpedagogik som något som angår alla som arbetar i skolan. Även personer som inte har specialpedagogisk utbildning talar om och har åsikter om hur skolan ska arbeta med specialpedagogik och om hur den ska omsättas i praktiken. Det finns olika syn på vad specialpedagogik och specialpedagogisk verksamhet är och naturligtvis kan det vara utvecklande att diskutera olika åsikter, men det blir ett problem om man inte är tydlig med vilken teoretisk grund man utgår ifrån. Därför behövs kunskap om specialpedagogik.

Det specialpedagogiska kunskapsområdet har två övergripande teoretiska perspektiv: det kategoriska och det relationella perspektivet. Motsatsförhållandet mellan dem båda ligger i vilket perspektiv man lägger på svårigheter. Det kategoriska perspektivet fokuserar på elever med svårigheter och placerar svårigheten hos eleverna. Eleverna med svårigheter blir i första hand en angelägenhet för speciallärare och specialpedagog. Det relationella perspektivet har fokus på elever i svårigheter och menar att elever

© Författarna och Studentlitteratur

13

1 Vad är specialpedagogik? befinner sig i relation till sin omgivning och det är i mötet med lärandemiljön som svårigheter uppstår. Tyngdpunkten i detta perspektiv ligger på samverkan. Med ett relationellt perspektiv handlar det om inkludering, och elever i svårigheter blir ett gemensamt ansvar för alla som arbetar i skolan, lärare, speciallärare, specialpedagoger, rektor, elevhälsoteam och annan personal. Ett relationellt perspektiv innebär att orsaker till elevens svårigheter söks i miljön runt eleven. Undervisningen planeras och genomförs utifrån elevernas olikheter. Över tid har den kategoriska synen på eleven utvecklats till ett mer relationellt synsätt och öppnat upp för att skolan ska kunna möta och välkomna alla elever. Elevers olikheter respekteras och blir en förutsättning i en social gemenskap (Hjörne & Säljö 2013). Om man inte är medveten om dessa två perspektiv när man talar om specialpedagogik, så är risken stor att resonemangen krockar.

Ahlberg (2009) framhåller att man i det inkluderande perspektivet har förnyat metoder för att kunna ge elever i svårigheter ett gott stöd. Hon poängterar att den specialpedagogiska verksamheten i skolan pågår där elever, lärare, speciallärare och specialpedagoger möts i det dagliga arbetet. Med detta relationella perspektiv blir därför elever i svårigheter ett gemensamt ansvar för alla som arbetar i skolan.

Hur lärare ser på elever med olika bakgrund och behov av stöd, hur de bemöter dem och vilket förhållningssätt de har gentemot dem får stor betydelse för såväl elevernas kunskapsutveckling som för deras identitetsutveckling. För att kunna förverkliga visionen om en skola för alla behöver lärarna se till hela eleven och ge alla elever så goda förutsättningar som möjligt.

Specialpedagogik handlar om att man för att kunna förstå en annan människa måste se till hela individen och till miljön runt omkring samt till samspelet mellan människan och miljön.

Eftersom specialpedagogiken har sin grund i pedagogiken är det svårt att uttrycka vad specialpedagogik är. Det specialpedagogik emellertid inte är, är att i första hand vara en särskild pedagogik för vissa elever. I stället bidrar specialpedagogik till att skolan

14

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är specialpedagogik? och lärarna har möjlighet att möta den naturliga variationen av elever och deras olikheter. Specialpedagogik i skolan handlar om att studera relationer och sambandet mellan elev och miljö. Förmågan att se saker och ting med nya glasögon, andra ögon eller kanske helst med andras ögon får stor betydelse när man försöker förstå elever och de svårigheter de kan hamna i. Specialpedagogik känne­tecknas av förmågan att möta alla elevers behov och att kunna anpassa undervisningen till dessa olika behov. Special­ pedagogik blir på så sätt en del av demokratiseringsprocessen, där alla elever ska få möjlighet att uppleva delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Specialpedagogik kan i stort sägas skapa en jämlik skola som bygger på allas lika värde och social rättvisa, där alla elever har rätt att få delta i en gemenskap utifrån sina förutsättningar.

Om man som lärare använder sig av variation i elevgruppen för att skapa möjligheter till lärande och stimulans, blir inte det primära att försöka göra grupper homogena. Med en homogen grupp blir målet att anpassa eleverna till verksamheten i klassen och fokus ligger då på det som är avvikande. I stället, menar vi, att man bör ha som mål att hantera den naturliga variationen av elever genom en differentierad undervisning som gynnar och omfattar alla elever samt tar till vara och tillgodoser de olikheter som finns. Härigenom ger man eleverna goda förutsättningar att lyckas i sitt lärande. I en differentierad undervisning arbetar eleverna visserligen inom samma arbetsområde, men i skilda delar av klassrummet kan man arbeta med olika metoder, olika tempo, olika omfång, olika nivåer och även utifrån olikartat intresse. Ett strukturerat arbete beträffande ledning, stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd kan bidra till en högre grad av gemenskap för alla elever. Ett sådant arbete ställer dock stora krav på alla som arbetar i skolan för att uppnå en god samverkan som möjliggör för alla elever att kunna delta i gemenskapen. En god lärmiljö är den bästa förutsättningen för att alla elever ska lyckas i skolan. Det är här som speciallärare och specialpedagoger med sin specifika kompetens bidrar till arbetet med extra anpassningar och särskilt

© Författarna och Studentlitteratur

15

1 Vad är specialpedagogik? stöd utifrån ledning och stimulans, så att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor fullt ut.

Ansvaret för elevernas lärande och utveckling samt lär­ miljön har lärare, skolledning och elevhälsoteam tillsammans.

Verksamma lärare behöver fler pedagogiska verktyg för att kunna arbeta förebyggande. Det handlar dock inte endast om fortbildning, utan om att utveckla förmågan att arbeta verksamhetsnära, att utgå från eleverna i den egna verksamheten, att försöka se helheten och att tillsammans med kollegorna arbeta för att göra lärmiljön tillgänglig för alla elever. Specialpedagogik handlar i grunden också om organisation, till exempel om hur en skola väljer att fördela sina resurser. Det kan handla om att möjliggöra att ha två lärare i helklass, att lägga ämnesundervisningen i exempelvis matematik parallellt över årskurserna och att låta elevens val-lektioner bli skrivstuga, extraläsning eller extramatematik.

Tanken att specialpedagogiska strategier gynnar alla elever är en god grund för främjande och förebyggande arbete att utgå ifrån.

Vi vill tala om specialpedagogik som något som angår alla som arbetar i skolan. Det handlar om att hitta möjligheter och framgångsfaktorer, synliggöra det som fungerar för eleven och gruppen samt att se vägar framåt för fortsatt utveckling och progression.

1.1 Kort

om speciallärarens och specialpedagogens uppdrag Examensordningarna för speciallärare respektive specialpedagoger är de enda styrdokument där de båda yrkesrollerna definieras, och då i termer av de förmågor, kunskaper och förhållningssätt som utbildningen ska resultera i. I skollagen (SFS 2010:800 kapitel 2, § 25) nämns inte yrkesgruppen, men den som, enligt samma lag, äger professionell juridisk befogenhet att besluta, organisera och bedriva utvecklande arbete i relation till det specialpedagogiska arbetet är skolans rektor.

16

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är specialpedagogik?

I samband med kraven på behörighet och legitimation för lärare och förskollärare 2011 nämndes inget behörighetskrav för att arbeta med specialpedagogiskt stöd inom skolans verksamhet. Detta har medfört att speciallärare och specialpedagoger ute på fältet kan ha svårt att definiera ett arbetsområde eller göra anspråk på ett visst behörighetsområde. Speciallärare och special­ pedagoger har inte ensamrätt att äga de särskilda kunskaper som krävs för arbetsuppgifterna att arbeta med specialpedagogiskt stöd. Detta är anledningen till att det är så svårt att definiera det speciella i specialpedagogik. Man kan dock tala om specifika områden som kan betraktas som specialpedagogiska, såsom att aktivt kunna arbeta med elever i behov av särskilt stöd, att arbeta förebyggande, att utveckla undervisnings‑ och lärmiljöer, att kunna göra pedagogiska utredningar, att inneha kompetens som rådgivare och kvalificerad samtalspartner, att driva skolutvecklingsfrågor etcetera. Specialläraren och specialpedagogen, liksom alla lärare, har att i sitt uppdrag visa självkännedom och empati.

Vi menar att specialläraren och specialpedagogen, förutom grundläggande pedagogisk kunskap, också bör ha såväl sinnelag som fingertoppskänsla.

1.2 Det

pedagogiska kontraktet

Ingvar och Eldh (2014) talar om ”det pedagogiska kontraktet”, vilket skulle kunna uttryckas som konsten att projicera sina egna förväntningar på varje elev. Detta så kallade konststycke är det viktigaste i varje pedagogs verktygslåda. Att kunna projicera en förväntan om en tro på alla elever. ”Jag tror att du kommer att lära dig och klara det här bra. Att du lyckas är viktigt för mig.” Vi menar att detta äger giltighet för alla, inte endast för elever i behov av särskilt stöd. Detta synsätt kan specialläraren, utifrån sin förmåga och sin insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan, sprida i arbetslagen på skolan.

Specialpedagogik kan tänkas ligga i att när elever känner att lärare bryr sig om att de lyckas och att detta är viktigt för lärarna,

© Författarna och Studentlitteratur

17

1 Vad är specialpedagogik? så sker något i eleverna som återspeglas i relationen mellan lärare och elev. När eleven på detta sätt blir sedd upprättas någon form av pedagogiskt kontrakt.

Elevers inställningar till hur mycket de är beredda att anstränga sig har också stor betydelse. Det är viktigt att eleverna känner motivation. Motivation kommer vi att beröra mer i ett annat kapitel längre fram i boken.

I arbetet med att ge eleven stöd är det viktigt hur det stödet ser ut. Är det så att läraren nästan löser uppgifterna åt eleven, sker det ingen utveckling. Utmaningen bör vara rimlig för eleven. Ett stöd till en elev bör vara anpassat så att utmaningen är rimlig för just den eleven för att det ska vara till hjälp och få den effekt som var tänkt. Denna kompetens, att se vilket stöd som behövs, kan tänkas vara ett möjligheternas område där pedagogik och special­ pedagogik möts.

Vår övertygelse är att specialpedagogiskt tänkande i första hand bör hitta orsaker till elevens skolsvårigheter i undervisningens innehåll och i den lärmiljö som eleverna möter i sin skolvardag.

Specialpedagogik handlar om att arbeta för likvärdighet, delaktighet och tillgänglighet för alla. Specialpedagogik är det gränsland där det som verkar omöjligt blir möjligt. Specialpedagogik innehåller mångfald och flexibilitet och är öppen för alla elever som behöver sådan, vilket också inkluderar elever som på något sätt hamnar i svårigheter. Man bör fokusera på relationen mellan elevens förmågor samt förutsättningar och skolans krav på måluppfyllelse. När relationen dem emellan är i obalans behöver man identifiera och undanröja eventuella hinder.

18

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är specialpedagogik?

1.3 Specialpedagogiska

tankar

hh Den pedagogik som klarar av att möta elever i behov av särskilt stöd eller i sårbara lärsituationer är många gånger den goda pedagogiken för alla elever. hh Specialpedagogik bidrar till att skola och lärare har möjlighet att möta den naturliga variationen av elever och deras olikheter. hh Specialpedagogik i skolan handlar om att studera relationer och sambandet mellan elev och miljö. Förmågan att se saker och ting med nya glasögon, andra ögon eller kanske helst med andras ögon får stor betydelse när man försöker förstå elever och de svårigheter de kan hamna i.

T I PS FÖR V I DA R E L Ä SN I NG

Lektionsdesign – en handbok av Helena Wallberg (2017). Stockholm: Gothia Fortbildning. En bok som tar upp vikten av differentierad undervisning. Författaren Helena Wallberg ersätter ordet lektionsplanering med lektionsdesign, där processen i lektionsupplägget är i fokus. Boken ger råd och tips på aktiviteter som kan möta elevers olikheter och som gynnar delaktighet.

Elevhälsoarbete för specialpedagoger – en handbok av Maja Lindqvist (2017). Lund: Studentlitteratur. Boken handlar om hur insatser på skol- och gruppnivå kan riktas för att tidigt förebygga skolsvårigheter. Den tar upp hur vi kan möta elevers behov och förebygga ohälsa samt dåliga skolprestationer.

© Författarna och Studentlitteratur

19

Eva Helin Henriksson är speciallärare, lågstadielärare och arbetar på två F–3-skolor.

Susanne Ivarsson Borg är speciallärare, grundskollärare F–5, utbildar sig till specialpedagog och är verksam inom Skolfam.

Annika Norlin är speciallärare, grundskollärare 4–9 och arbetar på en högstadieskola.

Carina Persson är speciallärare, grundskollärare 1–7 och arbetar på en F–9 skola.

Ingela Ulvestig är speciallärare, specialpedagog, grundskollärare 1–7, förstelärare i specialpedagogik och arbetar på en F–6-skola.

Specialpedagogik i praktiken Stöd och inspiration för lärare Specialpedagogik i praktiken belyser att alla lärare behöver specialpedago­ gisk kompetens för att kunna göra undervisningen tillgänglig för alla elever och få en ökad förståelse för olikheter bland elever. För att kunna möta hela bredden av olikheter hos eleverna i en klass, behövs ett specialpedagogiskt förhållningssätt som gynnar alla elever och läraren har rollen som den själv­ klara ledaren.

Den här boken utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där grundtanken är att lärare arbetar tillsammans och lär av och med varandra. Lärare upplever sig många gånger som ensamma i sitt uppdrag. Boken vill stödja lärare i deras yrkesroll genom att visa på vinster med kollegialt lärande. Den utgår också från ett relationellt perspektiv innebärande att elever i svårigheter är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar i skolan.

Skolan är till för alla elever och skolans uppdrag är att arbeta kompensato­ riskt för att kunna balansera de skillnader som finns i elevers förutsättningar och förmågor att ta till sig kunskap i undervisningen. Det som gör special­ pedagogiken unik är att den grundar sig på att belysa och ta fram bästa möjliga förutsättningar för lärande och lärmiljöer när allmänna lösningar inte räcker till. Specialpedagogik möter alla elever. Varje verksam lärare behöver därför ha kunskap om hur man arbetar med specialpedagogik i praktiken.

Boken vänder sig till yrkesverksamma lärare i skolan och andra med intresse för elevers lärande och för skolutveckling. Den kan också vara lämplig som kurslitteratur och fungera som ett stöd för dem som senare kommer att arbeta i skolan.

Art.nr 40230

studentlitteratur.se