9789144129433

Framtiden i sikte Framtiden i sikte

Skolans stöd för ungas karriärlärande

Lisbeth Lundahl Anders Lovén Ann-Sofie Holm Michael Lindblad Ewa Rolfsman

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40190 ISBN 978-91-44-12943-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Jens Martin, Signalera Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord 13 Författarpresentationer 15

Del I Utgångspunkter och angreppssätt 1. Förberedd för vägvalen? 19 Skolans stöd 22 Några centrala begrepp 24 Karriär 24 Karriärlärande och dess kunskapsområde 25 Den omsatta läroplanen 26 Snäv och vid vägledning 27 Bokens syfte och uppläggning 28 Uppläggning 28

2. Utformningen av karriär­undervisning och vägledning 31 Stödet för ungas karriärlärande i internationellt perspektiv 31 Organisering och utformning av stödet för karriärlärande 33 Sverige: hela skolans ansvar – eller? 36 Stöd för karriärlärande i skärningspunkten mellan samhälle och individ 37 Organisering och utformning i det svenska fallet 38 Styrningen på nationell nivå 39

Styrningen på den lokala nivån 40 Grundskolans läroplan om stödet för karriärlärande 40 Det delade ansvaret – en svårknäckt nöt 43 Helhetsgrepp på karriärlärandet? 44 Det nordiska perspektivet 47 Finland 47 Danmark 48 Norge 50 Eget kunskapsområde även i Sverige? 51 Sammanfattningsvis 51

3. Vad säger forskningen om stöd för karriärlärande? 53 Något om forskningen om vägar och val 54 Vägledning och undervisning om framtidsvägar och val: vad fungerar? 56 Karriärlärandets övergripande inriktning 58 Stödet för karriärlärande: uppläggning och innehåll 59 Skilda elevgrupper och miljöer – skilda budskap och aktiviteter 62 Avslutningsvis 64

4. Teoretisk referensram och metod 65 Teoretiska analysverktyg 65 Bernstein: kunskap, diskurser, makt och kontroll 66 KLI-ramverket: kunskapskomponenter, lärande och undervisning 68 Uppläggning och metoder för insamling och analys av data 71 Enkätstudier 71 Fallstudier 75 Analys av insamlat material 77

Del II Karriärlärandet i praktiken 5. Vägledare om karriärlärandet i skolan 81 Ramarna 82 Ansvarsfördelning och stöd 82 Explicit strategi eller vägledning baserad på tradition och rutiner? 84 Samarbete mellan vägledare och lärare 86 Aktörer utanför skolan som engagerar sig i studie- och yrkesvalen 88 Elevernas kunskapsbehov och faktorer som påverkar deras val 90 Konturer av den omsatta läroplanen för karriärlärande 94 Kunskaper om utbildningsvalen 95 Självkännedom 96 Valkunskap och kritiskt förhållningssätt 97 Kunskaper om yrken och arbetsliv 98 Avslutande kommentarer 100

6. Eleverna om vad som är viktigt inför gymnasievalen och framtiden 101 Självuppfattning och framtidsplaner 101 Elever med föräldrar födda i Sverige och utomlands 103 Flickor och pojkar 104 Gymnasievalet 105 Elever med föräldrar födda i Sverige och utomlands 108 Flickor och pojkar 109 Skilda lokala kontexter 110 Förändringar över tid 111 Den samlade bilden 113

7. Elevernas förberedelser och lärande för framtidsvalen 115 Karriärlärande i och utanför skolan: elevernas aktiviteter och erfarenheter 115 Elevernas erfarenhet av arbetslivet – extraknäck, feriearbete och prao 119 Vad eleverna lärt sig inför framtidsvalen 122 Hur man hittar information om intressanta gymnasieprogram 122 Hur man skriver CV och förbereder sig för anställningsintervju 122 Hur man söker jobb och hittar yrkesrelaterad information 123 Hur väl förberedda känner sig eleverna för att välja gymnasieprogram respektive yrke? 124 Vad eleverna saknat för att kunna välja utbildning och yrke 126 Skolrelaterade kommentarer 126 Individrelaterade kommentarer 131 Några slutsatser 132

8. Externa aktörer med fokus på jobb och företagsamhet 133 Vilka är aktörerna och vad vill de? 134 Organisering 135 Aktörernas syfte och verksamhetsinnehåll 140 Aktiviteterna 143 Avslutande kommentarer 145

Del III Fallstudier 9. Introduktion till de fem fallskolorna 149 Förortsskolan 151 Stadsdelsskolan 152 Industriskolan 153 Pendlingsskolan 154 Glesbygdsskolan 155

10. Hela skolans ansvar? 157 Struktur, arbetsfördelning och samarbete 158 Positioner och alliansstrategier 160 Stödet från ledningen 161 Avslutande reflektioner 163

11. Den omsatta läroplanen för karriärlärande 165 Några gemensamma drag 165 Stadsdelsskolan 166 Aktiviteterna för karriärlärande 166 Den omsatta läroplanens syfte och innehåll 169 Glesbygdsskolan 172 Aktiviteterna för karriärlärande 172 Den omsatta läroplanens syfte och innehåll 173 Pendlingsskolan 177 Aktiviteterna för karriärlärande 177 Den omsatta läroplanens syfte och innehåll 179

Förortsskolan 182 Aktiviteterna för karriärlärande 182 Den omsatta läroplanens syfte och innehåll 184 Industriskolan 188 Aktiviteterna för karriärlärande 188 Den omsatta läroplanens syfte och innehåll 189 Avslutningsvis 191

12. Och vad säger fallskolornas elever? 193 Stödet för att gå vidare 194 Marknadsföringen 198 Vilka talar eleverna med? 199 Gymnasievalen vid Stadsdelsskolan och Förortsskolan 201 Otillräckligt förberedda 203 Elevernas önskemål och förslag 205 Insikt, utsikt, framsikt och möjligheten till ett eget ämne 207 Avslutande kommentarer 210

Del IV Samman­fattande analys och slutsatser 13. Kunskap för att göra väl underbyggda framtidsval 215 Den yttre inramningen 216 Kunskapsområdets struktur 217 Skolans och externa aktörers insatser 220 Innehållet: Gymnasievalen i fokus 221 Förutsättningar för robusta kunskaper? 221 Hjälp att vidga handlingshorisonten? 227 Skilda omsatta läroplaner för olika elever? 229

14. Slutsatser och diskussion: början till något nytt? 233 Slutsatser 233 Förutsättningarna för arbetet är inte optimala 233 Svagt definierat och avgränsat kunskapsområde 234 Innehåll och aktiviteter om gymnasievalen dominerar – ökade inslag om yrkes- och arbetslivsaspekter efterlyses 235 Mycket talar emot att lärandet leder till robust kunskap 235 De omsatta läroplanerna skiljer sig främst mellan elever med svensk- respektive utlandsfödda föräldrar 236 Diskussion av den nuvarande situationen och vägarna framåt 237 Stöd för val på kort och lång sikt 237 Varför är det så svårt att komma framåt? 238 Vikten av att olika nivåer och intressenter är involverade 239 En förändrad tankefigur 243 Bilagor 245 Referenser 253

Förord

Den här boken bygger på forskningsprojektet Lära för karriär­ valet, där vi kartlade och analyserade skolans budskap och aktiviteter som är ämnade som stöd för grundskoleelevers framtida val av utbildning, yrke och livsvägar. Det är vanligt att begränsa tänkandet i sådana sammanhang till ”studie- och yrkesvägledare” och ”vägledning”, och med föga koppling till det lärande och de kunskaper som framtidsvalen förutsätter.

Vi vill i stället understryka att sådana kunskaper och insikter utgör ett komplext kunskapsfält som förutsätter att olika aktörer i och utanför skolan samarbetar för att åstadkomma en meningsoch verkningsfull helhet. Vi riktar oss därför till en bred krets: till lärare och rektorer lika mycket som till studie- och yrkesvägledare, till studerande på lärar-, studie- och yrkesvägledar­ programmen samt till företrädare för arbetsliv, beslutsfattare med flera som har inflytande på den verksamhet och det innehåll om jaget och omvärlden som unga individer möter i och med koppling till skolan.

Vi vill först och främst tacka de elever och vägledare som besvarat två större enkäter samt lärare, vägledare, rektorer och elever på fem fallskolor som tagit emot oss och generöst delat med sig av sina erfarenheter och synpunkter. Ett särskilt tack riktas också till de studenter på studie- och yrkesvägledar­ programmen vid Umeå och Malmö universitet som under sin

13

praktik 2016–17 medverkade i att presentera, dela ut och besvara frågor om elevenkäten. Vi tackar slutligen forskningsrådet Forte som möjliggjorde projektet genom sin finansiering.

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Lisbeth Lundahl, Anders Lovén, Ann-Sofie Holm, Michael ­Lindblad, och Ewa Rolfsman Umeå, Göteborg och Malmö december 2019

14 � Förord

Författarpresentationer

Lisbeth Lundahl är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Hennes forskning har särskilt behandlat ungas vägar och val i biografiskt, institutionellt och policyperspektiv, samt utbildningspolitik och skolans förändrade styrning.

Anders Lovén är doktor i pedagogik och tidigare verksam som universitetslektor vid Malmö högskola. Hans forskningspublikationer rör vägledning ur såväl makro- som mikroperspektiv.

Under senare år har han främst forskat kring ungdomars karriärutveckling.

Ann-Sofie Holm är docent i pedagogik vid Göteborgs Universitet.

Hennes forskning fokuserar på marknadiseringen av den svenska skolan, friskolors utlandsetablering, ungas karriärval samt frågor om kön och utbildning.

Michael Lindblad är doktor i pedagogiskt arbete och lärare på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå universitet.

Hans forskning är inriktad på karriärutveckling och övergångar med ett särskilt intresse för ungas vägar och val i ett biografiskt perspektiv.

Ewa Rolfsman är docent i Beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet. Hennes forskning är inriktad mot bedömningars kvalitet och den information de kan ge för att förklara och förstå barn och ungas studieprestationer och vägar in och genom skola och utbildning.

15

Utgångspunkter och angreppssätt DeL I Framtiden är viktig.

Enkätkommentar från en flicka i årskurs 9

Vad säger forskningen om stöd för karriärlärande?

3.

Forskning om karriärutveckling, karriärlärande, och insatser som kopplas till dessa är en del av ett större forskningsfält om individers vägar och övergångar inom och mellan utbildning och arbete, och livslopp mer generellt. Vi inleder kapitlet med att skissera en karta över fältet med några breda penseldrag.

Huvuddelen av kapitlet ägnas åt forskning som ligger nära vårt eget fokus: svensk och internationell forskning om karriärundervisning och vägledning. I Sverige finns det fortfarande ganska få vetenskapliga arbeten inom det området, även om forskningen vuxit under de senaste tio åren. Internationellt är forskningen om karriärundervisning och vägledning betydligt mer omfattande, med en klar tyngdpunkt i nordamerikanska, brittiska och australienska studier. Forskningen kan ha skilda kunskaps­intressen. Den kan för det första avse att få kunskap om och förstå vad som främjar eller motverkar karriärlärande.

Den kan för det andra syfta till att säga något om hur effektivt och väl insatserna (t.ex. vägledning, undervisning, praktik) fungerar i förhållande till de ekonomiska och/eller sociala målen.

Den kan för det tredje vara inriktad på att kritiskt granska och i förlängningen förändra funktioner, innehåll och former för vägledning, karriärundervisning och andra insatser för karriär­ lärande. Generellt sett överväger forskning av de två första slagen, medan studierna med en kritisk ansats är färre. Både i svensk och i internationell forskning saknas till stor del analyser 53

Något om forskningen om vägar och val Forskningen om karriärutveckling och vägval domineras av nordamerikanska studier som ofta har en psykologisk eller medicinsk inriktning och syftar till att kartlägga mönster och samband. Ofta vill man kartlägga riskfaktorer eller besvara vilka åtgärder som fungerar bäst. Europeisk forskning bedrivs inom många ämnesdiscipliner och med större inslag av kritiskt orienterade studier (Bimrose & Brown 2015; Stead m.fl. 2012).

Det finns en omfattande internationell forskning som fokuserar riskgrupper, till exempel unga med kort utbildning, individer med bristande psykisk hälsa och avhoppare, så kallade dropouts (Lamb m.fl. 2011; Ripamonti 2018). Longitudinella studier, det vill säga forskning som analyserar ungas övergångar i ett längre tidsperspektiv, baseras oftast på register- eller enkätdata.

Det stora brittiska projektet Inventing adulthoods, som pågick 1996–2012 är ett exempel på longitudinell forskning som i stället grundas på intervjuer, observationer, dokument och liknande (t.ex. Henderson m.fl. 2006; Thomson m.fl. 2011).1 Sverige som 1 Se vidare publikationsförteckning på projektets webbplats: http://www.restore.ac.uk/inventingadulthoods/publications/index.shtml 54 � I. Utgångspunkter och angreppssätt

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

av karriärundervisningens och vägledningens kunskapsinnehåll – vad som väljs ut, och vad som kommer i skymundan eller väljs bort när man ska bidra till elevernas kompetens och insikter för att navigera i tillvaron.

Det bör tilläggas att vi här inte har ambitionen att ge en komplett forskningsöversikt. Snarare vill vi spegla ett urval av arbeten som vi bedömer håller god kvalitet och som är relevanta för syftet med den här boken, det vill säga att beskriva och kritiskt analysera innehållet och aktiviteterna i olika grundskolors omsatta läroplaner för karriärlärande.

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

länge haft statistikbaser av god kvalitet har också en mångårig tradition av registerbaserad forskning. Den analyserar rekrytering till olika delar av utbildningssystemet och relaterar därvid till kön, social och nationell bakgrund (t.ex. Bäckman & Nilsson 2016; Jonsson m.fl. 2014; Nordlund, Stehlik & Strandh 2013; Rudolphi & Erikson 2016). Sådan forskning kan också följa individer över längre tid (t.ex. Johansson, Huang & Lindfors 2007; Landstedt m.fl. 2016; Nordlander, Strandh & Brännlund 2015).

Den internationella forskningen visar entydigt att ung­ domars övergångar till arbete och vuxenliv blivit mindre standardiserade, längre och mer riskfyllda, vilket bland annat relateras till arbetslivets snabba omvandling i den globala ekonomin (­Walther 2006; Wolbers 2014). Trots att en del forskare främst velat beskriva övergångarna som individuella och identitetsskapande livsprojekt, kvarstår att den strukturella reproduktionen i samhället fortfarande är stark (Jackson, Jonsson & Rudolphi 2012; Roberts 2009). Också den svenska forskningen finner att gymnasie- och andra framtidsval i hög grad är relaterade till klass, etnicitet, funktionsvariation och kön (Forsberg 2015; Kallstenius 2010; Lundqvist 2010; Söderberg 2014; Öhrn, Asp-Onsjö & Holm 2017). Forskningen om konsekvenserna av de fria skolvalen visar att föräldrars och elevers val till stor del handlar om vem man vill vara och var man känner sig hemma i det geografiska och sociala rummet – eller vilka miljöer man vill undvika (Forsberg 2015; Kallstenius 2010; Lidström, Holm & Lundström 2014; Trumberg 2011; Östh, Andersson & Malmberg 2013).

Det finns åtskilliga studier om ungas vägval och påverkande fak­ torer, som i regel pekar på att föräldrar, lärare och vägledning är viktiga. Slutsatserna om exempelvis kamraternas och medias roll för valet är däremot betydligt mindre entydiga (t.ex. Blenkinsop m.fl. 2006; Dresch & Lovén 2010; McCrone, Morris & Walker 2005; Sweet, Nissinen & Vuorinen 2014). Forskare har också tittat på betydelsen av information om och marknadsföring av skolor som påverkansfaktor (t.ex. Lundahl m.fl. 2014; Maguire, 3. Vad säger forskningen om stöd för … � 55

Vägledning och undervisning om framtidsvägar och val: vad fungerar?

Forskningen om effekterna av karriärvägledning och karriär­ undervisning växer internationellt (Christensen & Søgaard Larsen 2011; Hooley 2014; Hughes m.fl. 2016), medan det är ovanligare med studier av karriärundervisningens utformning och innehåll (Haynes, McCrone & Wade 2013; McCrone m.fl.

2005; Sultana 2012).

Hughes med flera (2016) har kartlagt två decenniers forskning om betydelsen av karriärstödsinsatser i olika avseenden.

Här inkluderas karriärundervisning och karriärvägledning, entreprenörsfostran, praktik, förvärvsarbete, mentorskap med mera. Forskarna beskriver forskningsfältet som fragmenterat 56 � I. Utgångspunkter och angreppssätt

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Ball & Macrae 1999). Blenkinsop med flera (2006) finner att föräldrar, kamrater och andra yttre faktorer får mindre vikt när eleverna erhåller saklig information och goda möjligheter till enskilda samtal med skolans lärare och vägledare (se också Christensen & Søgaard Larsen 2011). Skolan kan med andra ord exempelvis kompensera för föräldrars ofta begränsade kunskaper om utbildnings- och arbetsmarknad eller minska följderna av osaklig marknadsföring.

Sweet med flera (2014), vars undersökning baseras på svar från 15-åringar i 22 länder (dock inte Sverige) i PISA 2012, drar slutsatsen att det finns stora nationella skillnader i hur de unga bedömer sina karriärvalskunskaper och varifrån de fått dem.

Foskett, Dyke och Maringe (2008) visar på ett samband mellan elevers karriärval och skolfaktorer, särskilt skolans socioekonomiska upptagningsområde, dess värdegrund och ledning samt organisationen och genomförandet av vägledning och karriärundervisning i skolan.

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

med få effektstudier, det vill säga studier där unga som fått någon form av insatser jämförs med kontrollgrupper som inte fått sådant stöd. Sjuttiotre forskningsstudier som medger jäm­ förelser har granskats. Sextiotre procent av dem kommer från USA och 25 procent från Storbritannien. Hughes med flera (2016) drar den övergripande slutsatsen av forskningsöversikten att stödet för karriärlärande borde vara individanpassat, sättas in redan i de tidiga skolåren2 och fortgå fram i vuxen ålder för att ge så goda resultat som möjligt. De granskade forskningsstudierna tar främst upp inlärnings- eller studierelaterade, ekonomiska och sociala utfall av karriärstödet. En knapp majoritet av studierna som tar upp inlärningseffekter pekar på ett positivt samband mellan karriärlärande och studieresultat. Nästan ingen studie ser att elevernas studier påverkas menligt av att tid ägnas åt karriärlärandeaktiviteter. Enligt Hughes med flera (2016) är en tänkbar förklaring till att karriärlärande främjar elevers skolresultat, att studiemotivationen ökar när man vet mer om vilka vägval man vill göra och har kunskaper om utbildningens betydelse för framtida studier och arbete. Det är alltså i egenskap av motivationshöjare som karriärlärandet kan ge viktiga bidrag. Två tredjedelar av undersökningarna som rör ekonomiska utfall (t.ex. sysselsättning och framtida löner) finner ett positivt samband med aktiviteter som karriärundervisning, praktik och mentorskap, och ingen studie pekar på motsatsen. Här antas att arbetslivsrelaterade insatser och erfarenheter bland annat kan leda till bättre underbyggda val genom att individerna får större kunskaper om arbetslivet. Karriärlärande om och i arbetslivet kan också kompensera för elevernas avsaknad av sociala och yrkesmässiga nätverk. Slutligen finner Hughes med flera (2016) sociala effekter av karriärlärande – att självförtroende, ”karriär-

2 De finner dock ytterst få studier med hög kvalitet som fokuserar på barn i lågstadieåldern (motsv.).

3. Vad säger forskningen om stöd för … � 57

Karriärlärandets övergripande inriktning Forskning visar att karriärundervisning, vägledning och arbetslivsnära inslag löper risker att hårt knytas till specifika utbildningar, arbetsplatser och yrken utan att eleven får möjlighet att sätta in dem i ett större sammanhang (Hooley, Sultana & Thomsen 2018; Sultana 2012, 2018; Wheelahan 2011). Sultana 58 � I. Utgångspunkter och angreppssätt

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

mognad”, beslutsfattarförmåga och liknande ökar hos dem som får karriärlärandestöd jämfört med dem som inte får sådant.

Också andra forskningsöversikter visar att karriärundervisning i kombination med vägledning, information och praktik ökar ungas möjligheter att göra välavvägda val och underlättar övergången till fortsatt utbildning och arbete. Här betonar man just vikten av att insatserna kombineras och har tillräcklig omfattning (Christensen & Søgaard Larsen 2011; Hooley 2014; Mackay m.fl. 2015). En översikt av Wilson med flera (2011) om verksamma åtgärder för att reducera dropout, däribland vägledning, kommer till samma slutsats. Wilson med flera (2011) understryker att de positiva effekter man finner härrör från ambitiösa åtgärder. De varnar beslutsfattare och andra avnämare för att tro att mer begränsade åtgärder skulle ge lika gott resultat (Wilson m.fl. 2011, s. 53).

Mackay med flera (2015) gör en genomgång av forskning om insatser som syftar till att stärka elevers karriärkompetens.

De drar slutsatsen att elever utvecklar sådan kompetens i högre utsträckning när de får göra upprepade erfarenheter samt blanda formellt och informellt lärande. Fem komponenter ökar insatsernas effektivitet, speciellt när de kombineras: berättande/ skrivande metoder, en trygg omgivning, kvaliteten på relationen mellan vägledare och vägledd, flexibilitet i sättet att arbeta, professionell (”specialist”) information och stöd och klarhet i fråga om handlingsplaners syfte och mål.

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

(2018) urskiljer tre konkurrerande diskurser om karriärvägledning. Vägledning som präglas av ett effektivitetstänkande syftar främst till att hjälpa individen att kartlägga sina kompetenser och att så långt möjligt matcha dem med arbetsmarknadens behov. Utvecklingsinriktad eller förståelseorienterad vägledning strävar primärt efter att stötta individens egen utveckling och självförverkligande. Den tredje diskursen kallar Sultana för socialrekonstruktionistisk eller emancipatorisk. Medan de båda andra diskurserna ser individen som rationellt väljande i förhållande till arbetsmarknaden respektive de personliga intressena, är den emancipatoriska diskursen mer social och kommunikativ; den ifrågasätter status quo i arbetsliv och samhälle snarare än att uppmana individen till anpassning. De tre diskurserna kan existera sida vid sida, men någon av dem tenderar att dominera – vilken varierar över tiden. För vårt sammanhang är det viktigt att studera i vilken mån skolan erbjuder aktiviteter som ger eleverna möjlighet att lära och reflektera både över sina egna förutsättningar och drömmar, vuxen- och arbetslivets krav och behov samt också gå utanför boxen och kritiskt reflektera över de här aspekterna.

Stödet för karriärlärande: uppläggning och innehåll I det här avsnittet tar vi upp studier av uppläggning, innehåll och konsekvenser av stödet för karriärlärande. Som tidigare nämnts är det ovanligt med sådan forskning, i synnerhet om externa aktörers karriärvalsundervisning och information (Haynes m.fl.

2013; McCrone m.fl. 2005).

I en äldre studie undersökte Whitty, Rowe och Aggleton (1994) införandet av tematisk undervisning i England och Wales i kölvattnet av1988 års läroplansreform, som enbart rörde ett antal centrala (core and foundational) skolämnen. Det nationella läroplansrådet gav 1990 en rekommendation att skolorna också 3. Vad säger forskningen om stöd för … � 59

60 � I. Utgångspunkter och angreppssätt

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

skulle undervisa i fem ämnesövergripande teman, varav ett var karriärundervisning och vägledning. Hur temaundervisningen skulle läggas upp och kopplas till ämnena utvecklades dock föga.

De ämneslärare som forskarna intervjuade var ofta kritiska till att behöva undervisa om sådant som de tyckte var föräldrarnas ansvar; enligt dem gällde läraransvaret det egna skolämnet.

Whitty med flera (1994) drog bland annat slutsatsen att de nya tematiska områdena inte kändes igen och erkändes som ämnen eller kunskapsområden, bland annat eftersom de saknade läroböcker, läxor och prov. Även intervjuerna med elever stödde en sådan tolkning.

Welde med flera (2016) utvärderar en projektbaserad kanadensisk satsning, vars mål varit att integrera karriärutbildningsprojekt i ordinarie grundskolekurser. De 25 projekt som studerats varierar åtskilligt till uppläggning och genomförande, men eleverna anser genomgående att deltagandet i integrerad karriär­ undervisning har hjälpt dem att öka sin självkännedom och lära sig mer om framtidsvägar och val. Undervisningen får dem att bli engagerade i karriärlärandefrågor och de önskar lära sig mer om dem. Med andra ord får satsningen ett betydligt mer positivt mottagande än vad Whitty med flera (1994) rapporterade om, men vi saknar underlag för att diskutera skälen till det närmare.

Kuipers och Meijers (2017) analyserar vilka aspekter av lärmiljöer som är relaterade till utveckling av karriärkompetens.

Deras studie, som omfattar nästan 5 000 studenter i högre yrkesutbildning, kan antas vara relevant även för karriärlärande tidigare i skolgången. Forskarna finner att tillgång till karriärsamtal i undervisningen och på praktikplatsen är avgörande för att utveckla karriärkompetens. I karriärsamtalen med vägledare, lärare och praktikhandledare kan eleverna diskutera hur olika aspekter av undervisning och praktik hänger samman med samhälle och arbetsliv och hur utbildningsinslagen relaterar till den egna personen.

Vi väljer att gå något närmare in på en studie av Ferrari,

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Nota och Soresi (2012) som skapat och testat en riktad karriär­ undervisningsinsats under kontrollerade former, vilket är relativt ovanligt. Forskarna utformade en tioveckors kurs, ”Hopes and expectations for the future”, som syftade till att stärka ungdomars benägenhet att tänka på framtiden (tidsperspektiv) och valkompetens. De tog sin teoretiska utgångspunkt i Mark L. Savickas som betraktar tidsperspektiv och valkompetens som centrala för individens tänkande om och formande av sin karriär (Savickas m.fl. 2009). Varje pass varade två timmar, och följaktligen omfattade hela kursen 20 timmar. Forskarna lade också upp en utvärdering av kursen. Femtio tonåringar, som i ett förtest visat sig ha svag valkompetens och liten benägenhet att tänka på framtiden, valdes ut och fördelades slumpmässigt över en försöks- och en kontrollgrupp. Karriärundervisningen genomfördes av en karriärvägledningspsykolog (career counseling psychologist) som inte kände till forskningsmål och hypoteser.

Ett eftertest genomfördes tre veckor efter kursens slut och fyra månader efter förtestet.

Genomförande och utfall: Ungdomarna i Ferrari med fleras studie fick ett undervisningsmaterial (en elevmanual) vid varje träff. De tränades i att diskutera och öva färdigheter som skulle stimulera reflektion, öka medvetenheten och hjälpa dem att uppnå dessa färdigheter. Undervisningsmetoderna innefattade förklaringar av begrepp, diskussioner i klassen, individuella och gruppvisa övningar och återkoppling. Särskild vikt lades vid skriftliga övningar, individualiserad feedback och information om arbetslivet. Man uppmärksammade ungdomarnas behov av att få stöd för karriärvalen inom sina egna sociala nätverk.

Under mötena fick deltagarna skriva ner sina reflektioner och jobba med övningar om personliga situationer, och de fick individuell återkoppling. Varje möte baserades på ett mål och ett kriterium för vad eleven förväntades klara i slutet av kursen.

Eleverna fick besvara tio flervalsfrågor om dagens kursinnehåll, och målet ansågs vara uppnått om de svarade rätt på minst 3. Vad säger forskningen om stöd för … � 61

Skilda elevgrupper och miljöer – skilda budskap och aktiviteter Av Fosketts med flera (2008) brittiska studie framgår att det är viktigt att ta hänsyn till skolors varierande profiler, upptagningsområden och målgrupper när man vill analysera hur mer formaliserad karriärvägledning och -undervisning bedrivs.

Boelskifte Skovhus (2018) beskriver hur eleverna i en av de båda skolor som hon studerade – en skola med många barn till välutbildade föräldrar – har krav på sig hemifrån att läsa på en studieförberedande gymnasieutbildning; yrkesinriktade utbildningsalternativ ses inte som en möjlighet (a.a., s. 172). Donnelly 62 � I. Utgångspunkter och angreppssätt

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

åtta av de tio frågorna. Alla deltagare bjöds in att skriva ner sina tankar om vad som tagits upp på mötet. Lärarmanualen beskrev kursmål, undervisningsmetoder och sekvenser, och den tog upp användbara exempel. Praktiskt taget samtliga deltagare uppnådde kursmålen, och försöksgruppen uppvisade betydligt högre känsla av kontinuitet (tidsaspekten) och beslutsförmåga än kontrollgruppen.

Kursen som Ferrari och kollegor utformade innehöll tydliga mål, läromedel och prov, det vill säga flera av de komponenter som saknades i den tematiska undervisningen i studien av Whitty med flera (1994). Väl så viktiga var individuella diskussioner och feedback, och det fanns en lärarvägledning. Forskare framhåller ofta att bristen på utbildning och stöd för läraren som ska leda karriärundervisningen är en försvårande faktor (t.ex. Draaisma, Meijers & Kuijpers 2018; Hearne & Galvin 2015; Slomp, Gunn & Bernes 2014). Vad Ferarris med fleras uppläggning däremot saknar är en koppling mellan kursen och eventuella andra karriärstödsaktiviteter.

I nästa avsnitt ger vi exempel på studier som kritiskt granskar om karriärlärandeinsatserna riskerar att reproducera och förstärka rådande skillnader i arbets- och samhällsliv.

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

(2015a, b) analyserar skolans implicita budskap om att fortsätta till högre utbildning i två skolor med olikartad elevsammansättning. I den ena skolan, som övervägande rekryterar elever med välutbildade medelklassföräldrar, ses val av universitetsstudier som ”naturliga” och understöds explicit och implicit på en rad sätt. I den andra skolan, som till stor del består av elever från hem utan studietradition, är budskapen om vägarna till högre utbildning efter skolan färre och vagare (Donnelly 2015b).

En svensk studie av Puaca och Daoud (2011) visar på liknande sätt att skolan fungerar som en meningsskapande miljö för de unga i deras spirande karriärval. Puaca och Daoud analyserar hur eleverna (om)formar och förhandlar sina karriärtankar i interaktion med utbildningarnas organisation, arbetssätt och undervisningsinnehåll.

Flera svenska forskningsstudier visar att det är centralt att stödet för karriärlärandet anpassas till olika individers behov (se nedan). Sådan anpassning sker dock i alltför ringa omfattning, vilket bidrar till att reproducera sociala och stereotypa uppdelningar utifrån ungas kön, etnicitet och eventuella funktionsvariationer. Exempelvis tyder Hertzbergs (2015) och Hertzberg och Sundelins (2014) analyser av vägledning av unga med icke-svensk bakgrund på att vägledarna många gånger intar en grindvaktsfunktion genom att få den unge att sänka sina aspirationer (se också Lidström 2009). Söderberg (2014) finner liknande strategier i vägledningen av unga med funktionsvariation; skolans och vägledarens tilltro till de här ungdomarna beskrivs som låg.

Frågor om genus/kön har uppmärksammats i ganska begränsad omfattning i svensk forskning, trots att utbildnings- och arbetsmarknaderna i Sverige är starkt könsuppdelade, och att upplevelserna av karriärvalssituationen skiljer sig mellan flickor/ kvinnor och pojkar/män. Internationellt är det betydligt vanligare att anlägga genusaspekter på utbildnings- och yrkesvalen (se t.ex. bidragen i Schoon & Eccles 2014).

3. Vad säger forskningen om stöd för … � 63

Forskningen om unga individers karriärvägar och övergångar är relativt omfattande och det finns också, åtminstone om vi ser till det internationella fältet, åtskilliga arbeten om karriärvägledning. Däremot anlägger färre studier ett lärandeperspektiv på individens vägar och val i och utanför skolan. I synnerhet är det ont om forskning om lärande när vägledning, undervisning och arbetslivspraktik kombineras. Eftersom flera metastudier har kommit fram till att väl utformat och tillräckligt omfattande stöd för karriärlärande faktiskt gör en positiv skillnad i flera avseenden, får avsaknaden av forskning på denna punkt ses som en väsentlig brist.

64 � I. Utgångspunkter och angreppssätt

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Avslutningsvis

Lisbeth Lundahl är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

Anders Lovén är doktor i pedagogik och tidigare verksam som universitetslektor vid Malmö universitet. Ann-Sofie Holm är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Michael Lindblad är doktor i pedagogiskt arbete och lärare på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå universitet. Ewa Rolfsman är docent i beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet.

Framtiden i sikte Att navigera bland olika framtidsvägar är en avancerad uppgift för en tonåring, och detta blir extra tydligt i samband med gymnasievalet i nian. Valet rör i praktiken inte bara kommande utbildning utan också ett yrkes- och vuxenliv som ungdomarna blir del av först långt senare. I dag finns det dessutom ett rikhaltigt utbud av gymnasieskolor och gymnasieprogram som ofta är svårt att överblicka.

Framtiden i sikte bygger på forskningsprojektet Lära för karriärvalet och handlar om stödet – såsom undervisning, vägledning och praktik – till grundskolans elever för att de ska göra välunderbyggda framtidsval. Boken betonar lärandeaspekterna av sådant stöd. Den analyserar hur skolans rektorer, lärare och vägledare arbetar med dessa frågor och vilka aktörer utanför skolan som engagerar sig. En central aspekt i boken gäller vilket innehåll som förmedlas till eleverna och vilka förutsättningar som ges för ett mer varaktigt lärande. Boken tar slutligen upp elevernas uppfattningar om vilket stöd de skulle behöva för framtidsvalen, och vilket stöd de faktiskt får.

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Skolans stöd för ungas karriärlärande

Framtiden i sikte riktar sig till rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare och till berörda högskolestudenter. Den adresserar också beslutsfattare på lokal och central nivå som sysslar med utbildningsfrågor.

Art.nr 40190

66 � I. Utgångspunkter och angreppssätt

studentlitteratur.se