9789144129150

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 CIRKELMODELLEN, GENREPEDAGOGIK, ASL OCH IKT

L AS Fas 1 Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Formativ bedömning

Fas 3 Skriva en gemensam text – modellera

Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

Karin Pettersson

I

KT

GENREPEDA GO GI K

Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

Denna titel har tidigare givits ut av Hallgren & Fallgren Studieförlag AB och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB. Denna upplaga innehåller inga innehållsmässiga förändringar jämfört med den tidigare upplagan.

Vi har gjort allt vi kunnat för att inhämta citat- och återgivningsrättigheter. Vi ber rättighetsinnehavare som vill göra sina rättigheter gällande att kontakta förlaget.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40044 ISBN 978-91-44-12915-0 Upplaga 2:2 © Författaren och Studentlitteratur 2017, 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Redaktör: Karin Öberg/Alir ord & kommunikation Omslagslayout: Kerri Sandell Inlagelayout: RPform, Richard Persson Alla bilder i boken är författarens egna bilder om ej annat anges.

Printed by Eurographic Group, 2020

Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Om den här boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 8

1 . Pedagogiska verktyg – teori och praktik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 11 11 13 15 16 24 29 30

Lärarens egen planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Elevernas pedagogiska planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda på elevernas förkunskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Väcka elevernas intresse och engagemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bygga upp språket och ämneskunskaperna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Den beskrivande textens uppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författarens roll i en beskrivande rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Öva på att beskriva något . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1. Ta reda på förkunskaper för att få reda på vilken nivå av stöttning som behövs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2. Väcka elevernas intresse och engagemang . . . . . . . . . . . . . . . . .

3. Bygga upp språket och ämneskunskaperna . . . . . . . . . . . . . . . .

Beskrivning av hur vi arbetar med den gemensamma texten . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Textgenrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

32 32 33 33 36

2 . Förskoleklass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

38 38 39 40 42 43 46 46 47 54 56 64 66

Att skriva sig till läsning (ASL) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Pararbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skrivpass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Finmotorik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

De första skrivpassen i förskoleklass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta med textgenrer i förskoleklass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbete med den personligt återgivande genren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbete med den argumenterande genren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbete med den narrativa genren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 . Årskurs 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbete med ASL i årskurs 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta med textgenrer i årskurs 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbete med den narrativa genren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbete med beskrivande rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

83 83 84 84 86 108 110

4 . Årskurs 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inlärning av att skriva för hand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bokstävernas grundformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta med textgenrer i årskurs 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbete med förklaring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbete med den personligt återgivande genren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Dekonstruera en text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tidsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Aktionsverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Evaluerande språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 . Årskurs 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skrivande i årskurs 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta med textgenrer i årskurs 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbete med instruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbete med narrativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 . Förslag på fler skrivuppgifter och digitala resurser . . . . . . . . . .

137 137 137 141 141 143 158 161 163 163 165 166 167 174 174 175 175 177 188 191

Veckans ljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Listtexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mönstermeningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mönstertexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skriva om en bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Stafettskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Presentationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Dikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gåtor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Räknehändelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Digitala resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Smartboard . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Smart Notebook . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Dokumentkamera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Surfplattor och datorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Appar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Webbsidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

208 208 209 209 210 212 213 214 214 216 217 218 219 219 220 221 221 222 223

Referenser och inspiration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

224

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

KAPITEL 1

Pedagogiska verktyg – teori och praktik Bokens pedagogiska utgångspunkt är Cirkelmodellen, också kallad Cykeln för undervisning och lärande. Cirkelmodellen ger en bra bas för lärare som ska leda alla sina elever till de förmågor som efterlyses i Lgr 11, som t.ex. förmågan att självständigt skriva texter i olika genrer. Grupper av texter som har samma syfte kallas för textgenrer. I grundskolans tidiga år använder vi mest textgenrerna som har syftet att: • • • • • •

återberätta något (t.ex. en upplevd händelse eller ett händelseförlopp) berätta något (t.ex. en saga eller en berättelse) beskriva något (t.ex. ett djur) instruera om något förklara något (t.ex. en livscykel) argumentera för eller om något.

Förutsättningen för att bygga upp förmågan att skriva texter i olika genrer är att eleven får kunskap såväl om texternas ämnen som om texternas språkliga drag och uppbyggnad. Att kunna förstå och producera texter är en av de viktigaste förutsättningarna för förmågan att lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Lgr 11, Kursplan i svensk a, ämnets syfte

Genom exempel med verkliga klassrumssituationer ger jag modeller för din undervisning som du kan anpassa efter din grupps behov. Jag går

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Att kunna förstå och producera texter är en av de viktigaste förutsätt­ ningarna för förmågan att lära .

10

1 Pedagogiska verktyg – teori och praktik

igenom modellens fyra faser och visar hur ämneskunskap och läs- och skrivförmågor kan utvecklas hand i hand.

ARBETS-

MATERIAL

1

Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

Fas 1 Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Formativ bedömning

Fas 3 Skriva en gemensam text – modellera

Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

Cirkelmodellen är uppdelad i fyra faser plus den formativa bedömningen som återkommer under flera faser och därför står i mitten. Att arbeta sig igenom alla fyra faserna tar tid, men det är väl värt den tiden då arbetet som lagts ner visar sig i elevernas kunskaper och kvaliteterna i deras texter.

Det visar sig även i deras förmåga att kunna läsa och förstå texter i genren.

När man presenterar en ny textgenre för en elevgrupp eller arbetar med en textgenre som eleverna inte är trygga med än, rekommenderas det att arbeta igenom samtliga faser grundligt. När eleverna är tryggare med textgenren blir du också friare i din undervisning: faserna kan mer flyta in i varandra och ibland kan du hoppa över en fas. I exemplen som ges i den här boken kommer vi dock att arbeta igenom alla fyra faserna varje gång.

För att bättre kunna illustrera hur du kan arbeta med Cirkelmodellen beskriver jag här ett klassrumsexempel från en årskurs 2 genom att visa hur jag arbetar som lärare. Textgenren vi arbetar med är den beskrivande rapporten. Det är tidigt på höstterminen och vi arbetar ämnesövergripande inom arbetsområdet insekter, med ämnena biologi, svenska och bild. Klassen består av drygt 20 elever. Nästan alla elever är flerspråkiga och det är en stor spridning både vad gäller ämneskunskaper och språknivå. Det finns både elever som har en avancerad nivå i svenska för sin ålder och

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Pedagogiska verktyg – teori och praktik

11

elever som är helt nyanlända till Sverige och i början av att utveckla det svenska språket.

Lärarens egen planering I min planering av arbetsområdet börjar jag med att sätta upp målen för området, både ämneskunskapsmål och språkliga mål. Jag fortsätter sedan med att planera hur jag ska lägga upp undervisningen för att eleverna ska kunna nå målen och hur jag sedan ska bedöma deras kunskap. Jag planerar för en multimodal undervisning, där eleverna får tillfälle att inhämta kunskap och uttrycka sig genom t.ex. text, film och bild.

Elevernas pedagogiska planering Jag gör sedan en pedagogisk planering till mina elever och deras vårdnadshavare (se Arbetsmaterial). Målen som utgår från kunskapskraven i Lgr 11 är nedbrutna och omformulerade för att passa min elevgrupp. I elevernas planering kallar jag dem för lärandemål. Lärandemålen för arbetsområdet är både ämneskunskapsmål och språkliga mål. De är formulerade så att eleverna förstår vad det är de ska lära sig och vad de ska bedömas i. I elevernas pedagogiska planering skriver jag sedan vad vi kommer att arbeta med på lektionerna för att uppnå lärandemålen. Den delen kan med fördel skrivas tillsammans med eleverna för att få elevdelaktighet i planeringen. Sist skriver jag hur de kommer att bedömas och vilka bedömningskriterier som kommer att användas. Det är viktigt att det finns en samstämmighet mellan lärandemålen, undervisningen och hur eleverna kommer att bedömas, det som med ett engelskt uttryck kallas alignment. Om eleverna ska kunna uppnå lärandemålen behöver de veta vad de ska göra för att uppnå dem. Jag arbetar genomgående med målen i undervisningen genom att modellera, synliggöra processerna i arbetet för eleverna för att de ska kunna uppnå dem.

Lärandemål för eleverna Eleven ska kunna: • känna igen en insekt genom att veta vad som kännetecknar en insekt (NO) • namnge några insekter som tillhör gruppen (kunna namnge minst 5) (NO) • beskriva den röda skogsmyrans utseende, boplats, föda och fortplantning (NO)

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

ARBETS-

MATERIAL

2:1–2:2

Samstämmighet/ alignment I skolan använder man numera ofta det engelska uttrycket för samstämmighet, align­ ment, när man talar om samstämmighet mellan lärandemål, undervis­ ning och hur eleverna kommer att bedömas .

12

1 Pedagogiska verktyg – teori och praktik

• teckna en röd skogsmyra med kroppsdelarna huvud, mellankropp, bakkropp och sex ben (bild, NO) • inhämta kunskap och nya ord från text och film (Sv, Sva) • använda sig av tekniker som t.ex. sexfältaren och en expertordsplansch för att samla in ny kunskap och nya ord (Sv, Sva) • beskriva en röd skogsmyra genom att skriva en beskrivande rapport tillsammans med en skrivkompis där de håller sig objektiva, håller en expertroll. Texten ska ha en rubrik, en klassifikation (vilket djur är det och vilken djurfamilj tillhör det?) och beskrivningsfaserna utseende, boplats, föda och fortplantning (Sv, Sva, NO).

Eleverna kommer här att bedömas genom ett prov där de får bilder på tio insekter som de har pratat om i undervisningen och skriver namnet på insekten under bilden. De kommer även att bedömas genom den text som de skriver och deras teckning av myran.

Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Fas 4

Fas 3

Fas 1 Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Fas 2

I den här fasen bygger man upp elevernas ämneskunskaper och ämnesspråk. Du kommer att få exempel på beprövade metoder och redskap som jag använder i min undervisning för att bygga upp elevernas ämneskunskaper och ämnesspråk. Det är metoder och redskap som du sedan kan använda i din undervisning.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Pedagogiska verktyg – teori och praktik

Hur gör jag då för att bygga upp ämneskunskaperna och ämnesspråket hos mina elever? För att ta till sig nya ämneskunskaper måste alla elever kunna följa lektionerna och för att säkerställa detta måste jag som lärare ha i åtanke att ny kunskap byggs på förkunskaper och att lärande i huvudsak sker via språket. Därför planerar jag mina arbetsområden så här: Steg 1: Ta reda på förkunskaper för att få reda på vilken nivå av stöttning som behövs Steg 2: Väcka elevernas intresse och engagemang Steg 3: Bygga upp språket och ämneskunskaperna.

Under de tre stegen skapar jag lärandesammanhang där alla måste vara engagerade.

Ta reda på elevernas förkunskaper När vi startar upp ett arbetsområde måste vi ta reda på elevernas förkunskaper för att veta på vilken nivå vi ska lägga undervisningen. Det finns många olika sätt att göra det, som t.ex. att göra tankekartor med eleverna om vad de kan, låta eleverna ställa frågor om sådant de vill lära sig eller helt enkelt genom att ställa frågor till eleverna.

En metod är att dela in klassen i mindre grupper eller par när du tar reda på förkunskaperna, detta för att skapa utrymme för alla elever att komma till tals.

Om du har en klass med nyanlända, se till att de kommer i en grupp som talar samma modersmål om det är möjligt och uppmuntra gruppen att använda modersmålet för att redogöra för sina förkunskaper för varandra. När gruppen redovisar vad de vet om ämnet har de nyanlända stöd av de svensktalande eleverna i sin grupp. Att använda sig av translanguaging eller korsspråkande (eller transspråkande) mellan modersmålet och svenska i grupparbeten är ett sätt att säkerställa att alla elever kommer till tals, och det blir då lättare att fånga upp alla elever och ge extra stöttning där det behövs. En annan modell som du kan använda är EPA (Enskilt, Par, Alla). Du ställer en fråga till klassen om något som du vill veta vad eleverna har för förkunskaper om. Låt först eleverna tänka enskilt i några minuter. Låt sedan eleverna samtala i par i några minuter. Avsluta med att paren berättar vad de kan om ämnet för klassen och låt alla samtala tillsammans. Om du i stället ställer frågor i helklass eller gör en tankekarta i helklass, är det viktigt att ha i åtanke att det en elev säger eller svarar bara speglar vad just den eleven kan och inte vad hela klassen kan. Om

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

13

För att ta till sig nya ämneskun­ skaper måste alla elever kunna följa lektionerna och för att säkerställa detta måste jag som lärare ha i åtanke att ny kunskap byggs på förkunskaper och att lärande i huvud­ sak sker via språket .

14

1 Pedagogiska verktyg – teori och praktik

du då bygger din undervisning på de svaren lägger du förmodligen ribban för högt för en stor del av klassen, som du då tappar redan från början.

När eleverna jämför, sorterar och grupperar arter i NO 1–3 startar ett långsiktigt arbete med att förstå evolutionen. I kursplanen i biologi fördjupas efter hand elevernas sorteringar och grupperingar av organismer på så sätt att de alltmer utgår från släktskap och utveckling. Ur Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i NO

ARBETS-

MATERIAL

2:1–2:2

ARBETS-

MATERIAL

3:1–3:7

I arbetsområdet om insekter har jag valt att göra följande sorteringsövning för att ta reda på elevernas förkunskaper om vad insekter är och om de kan särskilja insekterna från andra djurgrupper (se Arbetsmaterial).

Sorteringsövning med djurbilder Jag har förberett en uppsättning kort med bilder på olika djur och deras namn. Det är blandat insekter, kräldjur, däggdjur, fåglar och fiskar. Jag delar in eleverna i grupper om 3–4 elever som arbetar korsspråkande på modersmålet och svenska. Varje grupp får en uppsättning med 15 kort var. Eleverna får i uppgift att sortera in djuren i olika grupper. Jag talar inte om vilka djurgrupper det är, utan eleverna ska titta på bilderna av djuren och fundera på vilka som de tror hör ihop och vilka som ska vara i olika grupper. Jag går hela tiden runt i klassrummet och lyssnar på eleverna medan de arbetar med uppgiften. Om en grupp fastnar och inte vet var de ska placera ett djur, kan jag komma med stöttande frågor: Hur många ben har djuret?, Kan det flyga/simma? Det är viktigt att jag ger dem frågor som de kan återvända till när de ska placera nästa djur så att de får en strategi för hur de ska göra när de sorterar sina djur. När de är färdiga med sin sortering får de visa mig och klassen och berätta hur de har sorterat och varför de gjort på det sättet. Det viktigaste vid gruppernas sorteringar är inte att eleverna sorterar helt rätt utan att jag ser hur de reflekterar över sin sortering och hur de motiverar hur de tänkt, vilket ger mig inblick i deras förkunskaper. Eftersom vi ska utgå ifrån insektsgruppen i det kommande arbetet är det dock här av vikt att eleverna får se en korrekt sortering. Därför avslutar jag lektionen med att tillsammans med klassen sortera djuren, förklara varför de olika djuren hör till en grupp och namnge de olika grupperna. Jag talar om att vi delat in djuren i olika grupper eller klasser, att vi klassificerar djuren. Jag talar sedan om att det är insektsklassen som vi kommer att arbeta vidare med.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Pedagogiska verktyg – teori och praktik

15

Genom att studera hur eleverna sorterat sina djur och lyssna på hur de resonerat har du nu fått en bra bild av deras förkunskaper inom ämnet och vet på vilken nivå du ska lägga undervisningen.

Väcka elevernas intresse och engagemang För att få en god lärandemiljö i klassrummet är det viktigt att väcka elevernas intresse och engagemang. Elevernas intresse och engagemang är en grundförutsättning för en framgångsrik undervisning. För att skapa nyfikenhet för arbetsområdet och hålla intresset uppe bygger jag upp en stimulerande klassrumsmiljö genom att sätta upp planscher med insekter och låna in luppar som eleverna får använda på rasterna för att titta på insekter i. Vi går tillsammans ner till skolbiblioteket och lånar böcker om insekter, både faktaböcker och sagor, som vi fyller klassrummet med. Nu har vi en klassrumsmiljö som bör hålla intresset vid liv.

För att hålla elevernas intresse och engagemang uppe visar jag ett bildspel med spännande bilder på olika insekter på smartboarden när eleverna kommer in i klassrummet. När bildspelet är slut berättar jag för klassen vad deras arbete kommer att handla om: att de kommer att arbeta med insekter.

Jag visar deras pedagogiska planering på smartboarden och går igenom lärandemålen. Jag berättar att de kommer att få lära sig om insekter, skriva en beskrivande text och rita en myra och hur de sedan kommer att bedömas. För att även de nyanlända i klassen ska förstå räcker det inte med att jag bara läser ur planeringen och berättar. Jag behöver ha bildstöd till det jag berättar och brukar även be elevernas studiehandledare att gå igenom planeringen med eleverna.

I planeringen har jag inte fyllt på delen om hur vi kommer att arbeta på lektionerna för att lära oss det som de senare kommer att bedömas i.

I stället vill jag göra eleverna delaktiga i planeringen genom att vi fyller i den delen tillsammans. Genom att göra dem delaktiga ökar jag deras engagemang för undervisningen.

Eleverna vet nu vilka lärandemålen är och hur de kommer att bedömas.

Jag frågar eleverna om de har förslag på hur vi ska arbeta för att nå målen.

Eleverna kommer med flera svar, som att vi kan läsa texter, se filmer och bilder, gå ut i skogen och leta efter myror, rita av myror och skriva tillsammans. Eftersom eleverna nu går i åk 2 så vet de flesta hur vi brukar arbeta när vi lär oss något nytt, och det är därför inte så svårt för dem att komma med förslag. Men de nyanlända eleverna behöver mer stöttning av mig. Jag beskriver t.ex. flera exempel på hur vi skulle kunna arbeta på lektionerna,

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Elevernas intresse och engagemang är en grund­ förutsättning för en framgångsrik undervis­ ning .

KAPITEL 5

Årskurs 3

I detta kapitel beskriver jag: • skrivande i årskurs 3 • arbete med instruktioner i matematikundervisning • arbete med narrativ.

Skrivande i årskurs 3 Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Lgr 11, kunsk apskr av i svensk a åk 3

I trean har eleverna övat upp sin handstil, flera elever har även lärt sig skrivstil och vi skriver ofta för hand i klassrummet. Precis som jag och andra vuxna så har eleverna olika områden där de skriver för hand och andra där de skriver på datorn. De har provat på att skriva längre texter för hand, men alla föredrar att skriva längre texter digitalt. De uttrycker att det är lättare att skriva på datorn eller surfplattan, eftersom det är mycket lättare att bearbeta en text där, att redigera, rätta stavfel och göra andra ändringar. Eftersom eleverna uppfattar att det är lättare att skapa längre texter på datorn, skriver de också mer utbyggda och bearbetade texter där. När eleverna ska föra anteckningar under en lektion, planera en text och göra andra uppgifter som i regel är korta texter föredrar de flesta att använda sig av handskrift.

Nästan inga av de elever som gått i klassen under några år väljer att eller behöver använda talsyntes längre när de skriver. För de nyanlända och de som har läs- och skrivsvårigheter är talsyntesen dock fortfarande

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5 Årskurs 3

ett viktigt stöd. Flera av eleverna använder sig nu av rättstavningsfunktionen när de skriver digitalt och har ett stöd av den för att utveckla sin stavning.

Läsa och skriva • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Lgr 11, centr alt innehåll i svensk a, åk 1–3

I årskurs 3 ska vi ha arbetat med alla de sex grundgenrerna. Eleverna ska ha vana att både läsa och skriva dem. Vi ska även ha arbetat med andra sorters litterära genrer, som t.ex. dikter och tidningsartiklar. I trean skriver vi inte nya texter varje vecka utan låter de texter vi skriver ta längre tid.

Eleverna skriver en större mängd text nu och behöver få den tid det tar att producera den, och därför tar arbetet med en text ofta mer än en vecka.

När vi arbetar med de olika textgenrerna går vi djupare in i de språkliga dragen för att förbättra elevernas texter.

Att arbeta med textgenrer i årskurs 3 Arbete med instruktion Att kunna tolka och följa instruktioner är grundläggande för att klara sig i alla ämnen i skolan. Instruktioner är den genre som vi sysslar dagligen med, om och om igen. Mestadels är det muntligt men ju äldre eleverna blir, desto fler skriftliga instruktioner möter de. Att lära sig hur en instruktion är uppbyggd och att kunna skriva egna instruktioner är viktigt för att kunna förstå de instruktioner som man dagligen möter.

Typ av text

Syfte

Struktur

Sammanlänkande ord

Andra språkliga drag

Instruktion

Att instruera hur något görs

Målinriktat,

Tidsord kan användas

Aktionsverb i imperativ (dela, hacka, klipp)

Stegvisa moment

först, sedan, därefter

Bakgrund Eleverna har mött och arbetat med instruktioner under lågstadiet. Då instruktioner har som syfte att beskriva tillvägagångssättet för att uppnå ett visst mål, behöver skribenten vara säker på tillvägagångssättet för att

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

175

176

5 Årskurs 3

kunna beskriva det. Därför blir en instruktion ett kvitto på skribentens kunskap om tillvägagångssättet. Detta pedagogiska verktyg använder jag här för att låta eleverna visa sina kunskaper inom matematikämnet. Vi kommer att repetera flera av de områden som vi arbetat med i matematikämnet under lågstadiet för att kunna stämma av matematikkunskaperna mot årskurs tres kravnivåer i ämnet. Jag kommer här att beskriva hur vi repeterar genom att eleverna själva skriver olika instruktioner för hur man löser matematiska problem. Det kan vara för hur man räknar ut omkretsen på ett föremål eller hur man räknar ut ett tal med tiotalsövergång. Vi kommer att arbeta igenom hela Cirkelmodellen och gå igenom grunderna för hur man skriver en instruktion.

De elever som har full förkunskap känner sig bekräftade när de kan skriva instruktioner, och de elever som inte är säkra på något område än får ytterligare ett tillfälle att lära sig det när de deltar i klasskamraternas resonerande om hur man gör och hur de ska skriva ner det. De som är mer säkra fördjupar den kunskap de har när de förklarar och sätter ord på den. För de nyanlända eleverna blir det här ett gyllene tillfälle att komma i kapp sina klasskamrater genom att arbeta med flera av de områden i matematikundervisningen som vi andra arbetat med innan de kom. En del har arbetat med dem på sitt modersmål innan de kom till Sverige, medan det för andra blir första gången de möter vissa områden. I samarbete med studiehandledaren får de arbeta med matematikbegreppen, de matematiska metoderna och instruktionerna både på sitt modersmål och på svenska.

Lärandemål för eleverna • Du ska kunna skriva en instruktion med passande struktur (Sv, Sva).

• Du ska kunna instruera om tillvägagångssättet för att räkna ut en matematikuppgift (Sv, Sva, Ma).

• I din instruktion ska du använda korrekta matematiska begrepp (Ma).

• Du ska i din instruktion välja en fungerande matematisk metod för att lösa din matematikuppgift (Ma).

• Du ska i din instruktion visa att du kan använda en skriftlig räknemetod (Ma).

Arbetssätt I årskurs 3 ska matematikkunskaperna stämmas av mot kravnivåerna. Vi går igenom kravnivåerna tillsammans och sätter ord på de kunskaper som eleverna har fått under lågstadiet innan vi börjar arbetet med att skriva

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5 Årskurs 3

instruktioner. Under arbetet lär sig eleverna hur en instruktion är uppbyggd, hur de tolkar en instruktion och hur de skriver en egen instruktion. Genom att eleverna skriver instruktioner om hur man löser olika matematikuppgifter visar de att de behärskar formeln för hur man räknar ut dem. Vi ägnar cirka en vecka åt arbetet genom Cirkelmodellens fyra faser. Det är viktigt att ge eleverna ordentligt med tid till arbetet i fas 4 så att de hinner skriva och bearbeta sina texter. Om du har en klass där eleverna inte har arbetat med instruktioner innan och därför inte har förkunskaper om genren, behöver det även läggas mycket tid på arbetet i fas 2. Vi studerar olika sorters instruktioner, dekonstruerar en instruktion för att komma åt strukturen och skriver en gemensam instruktion innan eleverna slutligen skriver egna instruktioner.

Instruktionen som eleverna skriver riktar sig till klasskamraterna och kommer tillsammans med klasskamraternas egna instruktioner att bygga upp ett bibliotek av matematikinstruktioner till klassrummet som eleverna kan använda sig av som stöd under matematiklektionerna.

Digitala resurser Surfplatta eller dator, smartboard, programmet Notebook, digitalkamera.

Att arbeta utifrån Cirkelmodellen Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Fas 4

Fas 1 Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Fas 3

Fas 2

Ämnesområdet är här hur man räknar ut arean på en rektangel. Vi kommer att skriva en gemensam instruktion om det i fas 3 för att eleverna ska

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

177

178

DIGITALA

RESURSER

nr 4

5 Årskurs 3

få en modell för hur man skriver en instruktion för en matteuppgift. I fas 1 repeterar vi hur man räknar ut en rektangel.

Jag använder mig av smartboardens mjukvara Smart Notebook där jag kan måla upp en rektangel, använda linjaler och skriva vår beräkning. Jag har innan lektionen startar målat upp en rektangel i Smart Notebook och plockat in en linjal som ligger bredvid.

Jag samlar klassen framför smartboarden och inleder med att skriva ordet ”area” på tavlan och fråga eleverna vad det är. Jag får svaret att det är hur stor yta något har. Jag visar sedan rektangeln och frågar om de känner igen den geometriska figur som jag målat upp. Eleverna vet att det är en rektangel. Jag talar sedan om att vi ska räkna ut arean på den för att senare skriva ner hur man gör det i en instruktion. Vi börjar med att repetera vad area och en kvadratcentimeter är. Jag ritar upp en kvadratcentimeter med smartboardlinjalen bredvid rektangeln och frågar om det är en kvadratcentimeter som jag ritat upp. Eleverna ser genast att den är större än en riktig kvadratcentimeter, och jag talar sedan om att rektangeln och linjalen på tavlan är förstorade för att de ska se bättre och att det som visas som

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5 Årskurs 3

en centimeter på linjalen på smartboarden i själva verket är mycket längre.

Vi tittar på en vanlig linjal för att se hur lång en centimeter egentligen är. Vi mäter sedan hur lång en centimeter på smartboardlinjalen är och konstaterar att föremålen på smartboarden är i skala 5:1 innan vi går över till att fokusera på uträkningen av arean.

I dialogen med eleverna vill jag få fram varje steg i uträkningen. Jag vill att vi använder begreppen area, långsida, kortsida, multiplicera, produkt och kvadratcentimeter.

– Hur gör jag om jag ska räkna ut arean på rektangeln? frågar jag.

– Du måste använda linjalen, säger en elev.

– Hur då? undrar jag. Kom fram och visa!

Eleven går fram och mäter ena sidan av rektangeln.

– Den här sidan är 7 cm, säger eleven.

– Ja, det är den. Vad kallas den sidan för? frågar jag.

– Hmm, säger eleven.

Jag låter eleven tänka i flera sekunder innan jag säger: – Det är den längsta sidan på rektangeln. Kommer du ihåg vad den heter?

– Långsida heter den längsta sidan, svarar eleven.

– Precis, säger jag och skriver ”långsida, 7 cm” under långsidan.

– Tack så mycket, du kan sätta dig ner så ska någon annan få fortsätta, säger jag till eleven.

Om eleven skulle vara osäker på hur man gör när man mäter skulle jag vända mig till klassen och fråga om de hade tips till eleven om hur man gör, för att få fram att man börjar att mäta vid nollan och lägger linjalen tätt intill rektangeln. För att skapa ett stöttande klimat i klassrummet låter jag ofta eleverna stötta varandra under genomgångar för att ge modeller för hur man hjälper varandra, och jag ger alltid mycket förstärkning till de elever som stöttar andra. När eleverna stöttar varandra är jag noga med att de inte ger varandra svaret utan snarare vägen till svaret.

Jag ber en annan elev att komma fram och mäta kortsidan.

– Kortsidan är 3 cm, säger eleven efter att ha mätt den.

– Bra, säger jag. Varför heter den kortsida?

– För att den är den korta sidan, svarar eleven.

– Precis, de två korta sidorna kallas för kortsidor och de två längre sidorna kallas för långsidor, säger jag och skriver ”kortsida, 3 cm” bredvid ena kortsidan.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

179

180

5 Årskurs 3

– Nu har vi mätt hur långa kortsidorna och långsidorna är. Hur gör vi för att få reda på arean av rektangeln? frågar jag.

– 3 gånger 7, säger en elev.

– Ja, det stämmer. Vad är matematikordet för gånger? frågar jag.

– Multiplicera, får jag till svar av en elev.

– Bra! Jag multiplicerar längden på kortsidan med längden på långsidan, säger jag och skriver 3 x 7 på smartboarden. Vad blir produkten, svaret?

– 21, svarar en elev.

– Bra, produkten är 21, säger jag och skriver 21 efter multiplikationen.

Arean är 21 vad? undrar jag.

– Kvadratcentimeter, svarar en elev.

– Precis, kvadratcentimeter heter enheten, säger jag och pekar på kvadratcentimetern som vi målade upp i början av lektionen.

– Om vi pusslar på kvadratcentimetrar på rektangeln så får vi plats med 21 stycken, säger jag och visar hur jag pusslar på dem.

Genom att jag högermarkerar kvadratcentimetern som jag skapat i Smart Notebook kan jag välja oändlig kloning, vilket gör att jag kan dra nya kvadratcentimetrar från den och placera var jag vill och på så sätt täcka rektangeln med dem så att eleverna ser att det blir 21 stycken.

Jag skriver sedan Rektangelns area är 21 cm2 under uträkningen innan vi tillsammans repeterar hur vi gjorde uträkningen.

Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder

Fas 4

Fas 3

Fas 1

Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5 Årskurs 3

I fas 2 studerar vi olika instruktioner tillsammans för att se vilken struktur de har och går in på hur punkterna i tillvägagångssättet är skrivna.

Instruktionens struktur Jag har som förberedelse valt ut tre olika instruktioner som alla tre har en rubrik som talar om målet, en materiallista och beskrivning av tillvägagångssättet. För att visa att alla instruktioner har gemensamma drag oavsett ämne har jag här valt tre instruktioner som inte handlar om matematik. Vi ska studera instruktionerna tillsammans: ett recept, en instruktion för att byta cykeldäck och en pysselinstruktion. Pysselinstruktionen tar jag från extramaterialet till boken Låt språket bära där den finns som en genreplansch med strukturen utmärkt. Receptet och instruktionen för att byta cykeldäck hittar jag på nätet. Jag vill visa för eleverna att ett av de typiska kännetecknen för en instruktion är att den har en rubrik som Faktafamiljen – Instruktioner talar om målet, en materiallista och beskrivning av tillvägagångssättet.

Type to enter text

I nst r u k t i o n SYFTE Att tala om hur man gör något.

RUBRIK Informerar om målet.

LISTA MED NÖDVÄNDIGT MATERIAL

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT (EN SERIE STEG FÖR ATT NÅ MÅLET)

Snöflinga i papper Material: Tunt vitt papper Cirkelmall Penna Sax Gör så här: 1. Lägg mallen på papperet.

2. Rita av.

3. Klipp ut en cirkel.

4. Vik i mitten så du får en halvcirkel.

5. Vik en gång till i mitten.

6. Klipp ut små jack längs kanterna.

7. Veckla ut papperet. Snöflingan är klar.

Jag talar om för eleverna att vi ska titta på tre olika instruktioner: ett recept, en instruktion för att byta cykeldäck och en pysselinstruktion, innan vi läser igenom dem tillsammans. Den sista instruktionen vi läser är pysselinstruktionen. I den undersöker vi hur strukturen är uppbyggd: Johansson, B & Sandell Ring, A (2011), Låt språket bära – DVD. © Hallgren & Fallgren Studieförlag AB

• rubrik som talar om målet • materialbeskrivning, ofta i listform • tillvägagångssätt, ofta i punktform.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

181

182

5 Årskurs 3

Faktafamiljen – Instruktioner

Type to enter text

I nst r ukt io n SYFTE Att tala om hur man gör något.

RUBRIK Informerar om målet.

LISTA MED NÖDVÄNDIGT MATERIAL

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT (EN SERIE STEG FÖR ATT NÅ MÅLET)

Snöflinga i papper Material: Tunt vitt papper Cirkelmall Penna Sax Gör så här: 1. Lägg mallen på papperet.

2. Rita av.

3. Klipp ut en cirkel.

4. Vik i mitten så du får en halvcirkel.

5. Vik en gång till i mitten.

6. Klipp ut små jack längs kanterna.

7. Veckla ut papperet. Snöflingan är klar.

Johansson, B & Sandell Ring, A (2011), Låt språket bära – DVD. © Hallgren & Fallgren Studieförlag AB

Vi går sedan tillbaka till de andra instruktionerna och identifierar de struktursteg vi såg i pysselinstruktionen. Jag använder smartboardpennan och skriver rubrik, materialbeskrivning och tillvägagångssätt bredvid de olika stegen i instruktionerna för att förtydliga var strukturstegen är.

Verben i tillvägagångssättet Nästa lektion tittar vi på de tre instruktionerna igen men nu med fokus på ett annat för instruktioner typiskt drag: meningarna i tillvägagångssättet inleds med ett verb i imperativ. Detta är en viktig markör för eleverna för att kunna känna igen en instruktion och därför markerar jag verben med en markeringspenna till smartboarden. Jag väljer grön färg eftersom man använder grön färg för verb eller processer i den funktionella grammatiken.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5 Årskurs 3

På så sätt får eleverna en korrekt bild när de senare i undervisningen möter grön färg då vi arbetar med verb.

Jag visar de tre instruktionerna en i taget på smartboarden och vi tittar på första ordet i varje punkt. Vi ser att de allihop är verb i imperativ, vilket är ett typiskt drag för instruktioner. Jag markerar verben med grön penna för att synliggöra mönstret. På detta sätt blir även ett annat för instruktioner typiskt drag tydligt: att i varje punkt inleds meningen med ett verb i imperativ. Jag läser sedan orden högt och skriver samtidigt upp dem på en plansch som sitter bredvid smartboarden. Samtidigt som jag skriver upp dem ger jag en förklaring till vad orden betyder. När jag skrivit upp alla ord läser vi igenom planschen tillsammans och diskuterar ordens betydelse, och jag talar om att de är uppmaningar allihop och att de verben kallas för imperativ. Jag drar en parallell till leken Simon säger som består av uppmaningar, vilken vi lekt flera gånger. Jag frågar sedan om de kan komma på fler verb i imperativ och vi fyller på listan med flera ord. Detta är ett gyllene tillfälle att på ett inkluderande och naturligt sätt stötta de nyanlända eleverna genom att föra ett resonemang med klassen om ordens betydelse.

Charader Jag skriver upp flera av orden, som t.ex. hoppa, klippa, kasta, vispa, skruva, mät, på lappar som vi leker charader med. En elev i taget drar en lapp och gör det som står där medan resten av klassen får gissa på ordet.

Mål med charadövningen Syftet med övningen är att öva verb i imperativ och att eleverna ska förstå vad verben betyder för att lägga till dem i sitt ordförråd. Genom att vi gestaltar orden gör vi det lättare att befästa dem, vilket är till stor hjälp för de nyanlända elever som finns i klassen.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

183

Karin Pettersson är leg. lärare med lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga elever och att planera undervisning för grupper med elever som är på vitt skilda nivåer i sin språk- och kunskapsutveckling. Hon är flitigt anlitad föreläsare inom både lärarutbildning och lärarfortbildning.

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 CIRKELMODELLEN, GENREPEDAGOGIK, ASL OCH IKT Att kunna förstå och producera texter är en av de viktigaste förutsättningarna för förmågan att lära. Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 ger läsaren en teoribas för språk- och kunskapsutvecklande undervisning och beskriver hur man arbetar med genrepedagogik, ASL (Att Skriva sig till Läsning) och IKT-verktyg, som appar, smartboard, surfplattor och datorer.

Bokens pedagogiska utgångspunkt är Cirkelmodellen, eller Cykeln för undervisning och lärande. Steg för steg går författaren igenom modellens fyra faser och visar hur ämneskunskap och läs- och skrivförmågor kan utvecklas i samklang. Beskrivningarna konkretiseras genom en mängd exempellektioner, i syfte att ge lärare modeller för undervisning som kan användas direkt i klassrummet och anpassas efter de egna elevernas skilda behov. Författaren beskriver även pedagogiska verktyg som är särskilt bra för elevgrupper där olika elever behöver olika nivåer av undervisningsstöd.

Ett separat arbetsmaterial ingår i form av kopieringsunderlag med texter, bilder och ifyllbara mallar för planering, bedömning och arbete med texter, dvs. allt material som behövs för genomförandet av exempellektionerna i boken. Arbetsmaterialet finns även i digital form på bokens webbplats.

Boken vänder sig främst till grundlärare F–3 och till studenter på grundlärarutbildningen.

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 ges numera ut av Studentlitteratur. Denna andra upplaga innehåller inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.

Art.nr 40044

studentlitteratur.se