9789144126715 by Smakprov Media AB

SPRÅKET hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Ulrika Nettelbladt & eva-kristiNa salameh

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39966 ISBN 978-91-44-12671-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Dimograf, Poland 2022

Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Foto omslagets framsida: shutterstock.com Foto pärmens insida: se bildförteckning s. 350 Foton s. 40, 46, 61: privata

Innehåll

Förord 13 Författarpresentation 15

1. Våra utgångspunkter 19 Att socialiseras in i språket 19 Zonen för närmaste utveckling 20 Alla barn kan utvecklas 21 Stadiemodeller 21 Språket tar tid att lära sig 23 Flerspråkiga barns språkutveckling 23 Bokens kapitel 26 Block I 27 Block II 29 Block III 30 Ett par ord om återkommande termer 31

Block I Språkutveckling Ulrika Nettelbladt

2. Småbarnsåren 35 Före språket 36 När börjar barnets språkutveckling? 36 Ljuden – skriket, jollerutveckling 38 Socialt samspel 41 Gemensam uppmärksamhet och blickkontakt 41 Kommunikativa rutiner 42

Den vuxne anpassar sitt språk till barnet 43 Tidig anknytning 45 Ljuden – att förstå och producera ord 47 Orden – språket börjar ta form 49 Tidig begreppsutveckling 49 Benämningsinsikten och de första orden 51 Hur många ord säger barnet? Hur många ord förstår det? 54 Barnets tidiga ordförråd – varifrån kommer orden? 55 Barns begynnande kategorisering av ord 57 Över- och underextension 58 Att använda språket 60

3. Tidig förskoleålder 63 Orden – många ord 63 Ljuden – småbarnsförenklingarna börjar försvinna 66 Ord i följd – enkla grammatiska konstruktioner 67 Protest och övriga negationsfunktioner 69 Fasta fraser 70 Tvåordsstadiet 71 Övergeneraliseringar 73 Bisatser 74 Socialt samspel i interaktion 75 Att använda språket 78 Lekutveckling och betydelsen för språket 79 Språklekar 82 Att samtala: turtagning 83 Reparationer 85 Samtalsämnen 86 Kommunikativa funktioner 88 Empatisk förmåga 89 Sammanfattning 90

4. Sen förskoleålder 91 – ord i följd, mer komplexa grammatiska konstruktioner Begreppsmässig grund för grammatikens byggstenar 91 Kort om barnets begreppsutveckling 92 Barnets strategier vid språkutveckling 93 Ordklassernas semantiska grund 95 Från tvåordssatser till alltmer komplexa satser 96 Kategorisering: Substantivets roll som utpekande 98 Att uttrycka mängd och antal: plural, räkneord, pronomen, adverb 99 Övergeneralisering 101 Att beskriva och modifiera: adjektiv 101 Händelser, orsak–verkan, avsikt, tid: verbets centrala roll 103 Orsak och verkan, avsikt och kausativa verb 106 Partikelverb 107 Övergeneraliseringar 107 Plats och tid: prepositioner och adverb 107 Sekvenser och hierarkier: ordföljd, utbyggda fraser, bisatser 109 Bisatser 110 Att fråga och att säga nej 113 Negationer och negationens placering 114 Perspektivberoende: pronomen och adverb 115 Sammanfattning av barnets grammatiska utveckling från tre till sex år 116

5. Sen förskoleålder 119 – ordförråd, kognition och interaktion Orden – omorganisering av ordförrådet 120 Förutsättningar för ordförrådsutveckling 120 Olika inlärningsstrategier 121

Kvantitativ ökning och inlärningstakt 122 Successiv omorganisering av ordförrådet: storlek och organisation, bredd och djup 123 Utvecklingspsykologisk grund: assimilation och ackommodation, omorganisering 126 Narrativ förmåga – att beskriva, berätta och förklara 127 Utveckling av narrativer 128 Narrativer vid låtsaslek 130 Att förstå och återge berättelser 131 Utveckling av kunskapsprocesser 133 Theory of mind 134 Exekutiva funktioner 136 Central koherens 138 Övriga kognitiva funktioner av betydelse: att kunna minnas 139 Pragmatik och interaktion 140 Att lära sig samtala: turtagning och reparationer 141 Ljuden – ökad förståelighet, talflyt, olika röster 144 Socialt samspel: kamratinteraktion 146 Att förstå det underförstådda: indirekthet, bildspråk och artighetsfraser 149

6. När språket dröjer 155 Hur märker man att språket dröjer hos ett barn? 156 Småbarnsåren 0–18 månader 156 Tidig förskoleålder 18–36 månader 158 Sen förskoleålder 3–6 år 159 Språkstörning – vad är det? 160 Hur gör logopeden en språklig bedömning av barn? 162 Språkliga symtom på misstänkt språkstörning 162 Språkstörning ändrar karaktär under barnets utveckling 165 Att använda språket och språk i samspel 166

Vad kan pragmatiska svårigheter bero på? 167 Andra svårigheter som kan påverka språkutvecklingen 169 Språkliga och pragmatiska svårigheter vid autismspektrumtillstånd (AST) 169 Språkliga och pragmatiska svårigheter vid ADHD 171 Språkliga och pragmatiska svårigheter hos barn med intellektuell funktionsnedsättning 172 Språkliga svårigheter som kan uppträda vid omsorgssvikt 172 Hur kan förskolan stödja barn med språkliga svårigheter? 173 Om att förstå barnet 173 När barnet har svårt att förstå 174 Det tysta barnet, barnet som drar sig undan och det utåtagerande barnet 175 Betydelsen av ensamtid med en vuxen 176 Hur ska man göra om barnet säger ”fel” eller har upphakningar 177 Att modifiera sitt sätt att samtala och att ändra sin samtalsstil 179 Att organisera arbetet i barngruppen för att underlätta 181 Förskolans fysiska miljö 182 Att arbeta med ordförrådet 183 Dokumentera samtal med barnet 186

Block II Flerspråkig utveckling Eva-Kristina Salameh

7. Flerspråkiga perspektiv på utveckling 189 Språklig socialisation 190 Kommunikativa avsikter 193 Interaktion 194 Verbala färdigheter 197 Att presenteras för böcker och högläsning 200 Exempel på socialisationsmönster 201

Socialisationsmönster i möte med en ny kultur 202 Den flerspråkiga förmågan 204 Olika typer av flerspråkighet 206 Ett språk – en person 207 Flerspråkig utveckling 209 Tyst period 212 Ljuden 213 Orden 214 Ord i följd 217 Utveckling av språkförståelse 218 Andraspråksutveckling 219 Att använda språket 223 Skillnader mellan enoch flerspråkig utveckling 224 Transfer 225 Kodväxling 226 Exekutiva funktioner 227 Myter och missförstånd 228

8. När båda språken dröjer 231 Hörsel 232 Språklig ålder 232 Skillnad mellan språkstörning och för lite exponering 233 Riskfaktorer i andraspråksutvecklingen 237 Youtube-engelska 237 Andra svårigheter som kan påverka språkutvecklingen 239 Språkliga svårigheter vid autismspektrumtillstånd (AST) 239 Språkliga svårigheter vid ADHD 241 Språkliga svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning 242 Språkliga svårigheter som kan uppträda vid omsorgssvikt 243 Vad förskolan kan göra 244 Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) 247 Samverkan med föräldrar 249

Synen på funktionsnedsättning 250 Svårigheter som inte är kopplade till språkutvecklingen 251 Sammanfattningsvis 253

Block III Hur förskolan kan stödja språkutvecklingen Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh

9. Hur kan förskolan stödja barns språkutveckling? 259 Sång och högläsning 259 Vaggvisor, anknytning och förövning till samtal 260 Sånger och ramsor 261 Interaktiv högläsning och berättande 263 Begreppsutveckling och språklig kategorisering 267 Grundläggande begrepp 267 Ordförrådsutvecklingen – en förutsättning för den grammatiska utvecklingen 274 Exempel på ordförrådsträning i olika dagliga aktiviteter 276 Att utveckla orden på djupet: mångtydighet, komplexa ord och fackordförråd 278 Kamratinteraktion, låtsaslek och konflikter 282 Ett exempel – härmning som förelöpare till låtsaslek 282 Låtsaslek 283 Konflikter 285 Mot det mer avancerade språket: samtal, narrativer och det underförstådda 288 Att bli en smidig samtalspartner 289 Narrativer: att lära sig berätta och beskriva sammanhängande 291 Att lära sig förstå artighetsfraser och bildspråk 295 Avslutande kommentar 299

10. Att stödja flerspråkiga barns utveckling på båda språken 301 En heterogen grupp 303 Flerspråkig personal 304 Förskolans roll 305 Interkulturellt arbetssätt i förskolan 307 Språkutvecklande arbetssätt i förskolan 308 Transspråkande 312 Samling 314 Skapande verksamhet 315 Lek 315 Litteracitet 317 Högläsning 318 Att författa själv 321 Att samverka med föräldrar till flerspråkiga barn 322 Att använda tolk 325 Till sist 328 För vidare läsning och praktiskt arbete 329 Digitala resurser, appar och länkar 335 Referenser 337 Barnböcker och pedagogisk litteratur 342 Register 343

Våra utgångs punkter

Boken presenterar och förklarar centrala teorier om språkutveckling, ger detaljerade beskrivningar av språkutvecklingen hos enoch flerspråkiga barn samt ger handfasta praktisk-metodiska råd om hur förskolan kan stötta barns språkutveckling. Detta står i samklang med att all undervisning, även den i förskolan, enligt skollagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad praktik. I boken finns ett tydligt utvecklingsperspektiv, framför allt på barns språkutveckling. Genomgående används termen språk utveckling snarare än språkinlärning, med motiveringen att den övergripande utvecklingen hos barn styrs av biologiska principer. Däremot menar vi inte att själva språkförmågan är medfödd, vilket ibland har hävdats av vissa språkforskare. Snarare är det själva förmågan att tillägna sig språket som är medfödd, men barnet lär sig språket genom att de vuxna vårdnadshavarna samspelar med barnet (von Tetzchner 2005). När barnet blir något äldre interagerar det också med syskon och kamrater, vilket spelar stor roll för den fortsatta språkutvecklingen. Utvecklingsperspektivet går som en röd tråd genom beskrivningen av barns språkliga utveckling.

Att socialiseras in i språket För att ett barn verkligen ska kunna träda in i språkets värld, krävs att det möter språket genom att höra personer i dess när19

Zonen för närmaste utveckling Relaterat till utvecklingsperspektivet är Vygotskijs begrepp zonen för närmaste utveckling, även kallad närmaste utvecklingszonen, (se Bråten 1998). Inom zonen samarbetar en mer kompetent person med barnet genom att anpassa sig till barnets faktiska utvecklingsnivå. Samtidigt uppmuntras barnet att med stöd försöka lösa mer komplicerade uppgifter. Stödet kan antingen vara en närstående vuxen eller ett annat barn med större kompetens inom det aktuella området. Enligt Vygotskij är detta samarbete inom zonen för närmaste utveckling en förutsättning för att barnet ska kunna utveckla tänkande och språk till en större komplexitet. Samarbetet inom zonen sker genom att den mer kompetente ställer frågor, samtalar och att man utför en gemensam målinriktad aktivitet. En förutsättning är även att barnets omgivning, i allmänhet föräldrarna, ger kontinuerlig uppmuntran till barnet men också styr dess uppmärksamhet. Zonen för 20 � 1. Våra utgångspunkter

maste omgivning tala och framför allt att barnet blir direkt tilltalat. Det är genom samvaron med föräldrar, andra vuxna och även andra barn som barnet gradvis socialiseras in i det omgivande språket och kulturen. Människans identitet, medvetande, tänkande och språk är en produkt av sociala relationer (Bråten 1998, Lindqvist 1999). Detta leder oss fram till nästa princip, nämligen att varje psykologisk och språklig funktion i barnets kulturella utveckling uppträder två gånger, först socialt mellan människor, interpsykologiskt, först därefter inom barnet, intrapsykologiskt (Nettelbladt 2013a). Denna teori formulerades av den ryske socialpsykologen Lev Vygotskij redan under 1930talet och kallas social interaktionism eller sociokulturell teori. Dessa teorier är grundläggande för språkutvecklingen både för enoch flerspråkiga barn. Hur den språkliga socialisationen utformas kan skilja sig mellan olika kulturer, men skillnaden ligger främst i omgivningens respons på barnets kommunikation.

den närmaste utvecklingen definierar de funktioner som ännu inte har mognat men som är under utveckling. Man kan likna funktionerna som befinner sig inom zonen vid blomknoppar som ännu inte slagit ut i full blom (Nettelbladt 2013a). All god pedagogik bygger på zonen för den närmaste utvecklingen.

Alla barn kan utvecklas Vägledande för oss två författare i vår egen logopediska verksamhet har varit att alla barn kan utvecklas, hur försenade eller avvikande de än är i sin språkliga utveckling. Även denna princip går tillbaka till Vygotskij, som skapade ett institut för barn med intellektuella funktionsnedsättningar, för barn med grava syn- och hörselnedsättningar och även för barn med stora språkliga svårigheter. Inte minst i arbetet med barn med intellektuella funktionsnedsättningar visade han att även barn med mer omfattande svårigheter kan uppvisa om än små men ändå viktiga utvecklingssteg (Nettelbladt 2013a). Från vårt arbete med språkstörningar hos barn vet vi att utvecklingen kan gå långsamt, ibland mycket långsamt och till och med skenbart verka stå stilla. Här blir det centralt att kunna upptäcka de små utvecklingsstegen för att kunna stötta barnet på ett bra och konstruktivt sätt.

Stadiemodeller För att tydliggöra de successiva utvecklingsstegen har stadie modeller över barns utveckling presenterats. En av de första och kanske den mest kända är modellen över barns kognitiva utveckling skapad av den schweiziske psykologen Jean Piaget (se Nettelbladt 2013a). Denna modell har bland annat inspirerat olika barnspråksforskare och andraspråksforskare som skapat modeller för olika delar av språkutvecklingen, t.ex. över joller utvecklingen och den grammatiska utvecklingen. Stadierna 1. Våra utgångspunkter � 21

22 � 1. Våra utgångspunkter

ska dock inte tas som något absolut och bokstavligt, för barnet ”hoppar” inte från ett stadium till nästa, utan det sker så gott som alltid en gradvis utveckling. Stadierna bör snarare ses som rikt märken. Det är vår erfarenhet att stadiemodeller kan underlätta att fastställa var ett barn ungefärligen befinner sig i sin språkliga utveckling och kan tydliggöra små, kanske obetydliga framsteg. Man kan också notera om ett barn verkar ha fastnat i ett visst utvecklingssteg, eller till och med verkar gå tillbaka i utvecklingen. Detta kan vara ett risksymtom som bör uppmärksammas. Stadiemodeller över de olika språkliga utvecklingsområdena presenteras i denna bok. Det är viktigt att påpeka att de enskilda stadierna i modellerna inte nödvändigtvis är kopplade till en viss ålder. Snarare visar modellerna hur olika språkliga funktioner följer på varandra i utvecklingen. Modellerna har därför relevans även för barn som lär sig svenska som andraspråk, eftersom det inte är den kronologiska åldern som är avgörande. Något som föräldrar och andra ofta frågar om är varför barnet gör språkliga ”fel”. Vi vill starkt framhålla att man inte bör se det som fel utan snarare att barnet försöker lösa ett språkligt problem för stunden eller under en period i sin utveckling. Barnet kanske försöker hitta ett mönster för hur ord ska uttalas eller böjas. Det är alltså något positivt att barnet gör språkliga fel – det kan vara tecken på utveckling. Det kan också innebära att barnet ännu inte klarar av en viss uppgift och då gäller det att stötta barnet. Uppgiften för den vuxne är att försöka förstå varför barnet gör ”fel”, för att kunna ge barnet feedback på ett positivt sätt. För att lära sig språket måste barnet behärska ett komplext system och tillämpa en stor variation av olika förmågor. Boken presenterar på ett överskådligt sätt de olika språkliga och kognitiva faktorer som är involverade när barnet lär sig förvärva språket, hur vuxna talar med barnet från några månaders ålder och framåt och hur interaktionen mellan den vuxne och barnet spelar en viktig roll för den senare språkutvecklingen. Små barn

uppmärksammar närstående personer med mer utvecklat språk som talar med dem och som ger barnet feedback. Under interaktion med sin omgivning övar barnet på sådant som det hittills lärt sig. Boken ger många exempel på vad barn kan säga under olika stadier, hur de bygger upp sina yttranden när de lär sig att kommunicera effektivt med språket och gester, hur de etablerar och i minnet lagrar gemensamma språkliga erfarenheter och lägger till ny information.

Språket tar tid att lära sig Något som kommer att framgå i de följande kapitlen är att det tar tid att lära sig att behärska språkets många detaljer. Vissa saker tar till och med mycket lång tid för barn att fullt ut bemästra. Som pedagog kan det vara lätt att skynda på, ge upp eller försöka något annat då ett barn inte direkt svarar på ett pedagogiskt initiativ. Barnet kanske i själva verket grunnar på hur det ska göra och behöver bearbeta det som sagts. Även om förskolebarn kan vara både snabba och otåliga, är det vår erfarenhet att de ofta med stor tålmodighet gör många försök att lösa en uppgift. Barn förväntar sig ofta att få höra favoritsagan läsas om och om igen, just för att få tid att lära sig och minnas alla detaljer. Något som stadiemodellerna visar är att utvecklingen inte går direkt från de första försöken till det vuxenlika målet, vare sig det gäller uttalet, ords användning, grammatiska detaljer eller att lära sig samtala. Snarare är det så att det mesta i språkutvecklingen följer i flera delsteg. Vissa steg kan också ta längre tid än andra.

Flerspråkiga barns språkutveckling Beskrivningen av enspråkiga barns språkutveckling stämmer i stora delar också för flerspråkiga barn. Det finns emellertid skillnader som det är viktigt för förskolepersonal att känna till, och de beskrivs i de kapitel som gäller flerspråkiga barn. 1. Våra utgångspunkter � 23

24 � 1. Våra utgångspunkter

En skillnad gäller den språkliga socialisationen som är en viktig del av uppfostran av barn, eftersom den också socialiserar in barnen i den kultur som finns runt dem. Detta blir mer komplicerat om barnet växer upp i en annan kultur än den som familjens språk är knutet till. I en del kulturer kan den vuxna omgivningen vara mycket kärleksfull i samvaron med ett litet barn, men man förväntar sig inte att det ska kunna delta i ett samtal, utan det sker när barnet blivit större och utvecklats språkligt. I stället kan det vara äldre barn, som ofta fungerar som barnvakter, som står för den tidiga språkliga socialisationen. Samtidigt bygger den svenska förskolan på en språklig socialisation där de vuxna spelar en stor roll. I mötet med framför allt nyanlända föräldrar behöver förskolan därför vara lyhörd för hur föräldrarna tänker kring språklig socialisation, inte minst om personalen upplever att barnet behöver mer språklig stimulans i hemmet. Råden och förslagen som föräldrarna ges, får inte kännas som främmande och svåra att genomföra. Villkoren för språkutveckling kan skilja sig även för enspråk iga barn, men många av de yttre faktorer som kan påverka utvecklingen för flerspråkiga barn är mer genomgripande och svåra för förskolan att kompensera för. Det kan finnas väldigt få talare av modersmålet utanför familjen, vilket innebär att det blir svårt att ge barnet tillräckligt mycket språklig stimulans och också i tillräckligt många och varierande situationer. Samtidigt kan barnet bo i en miljö där det inte finns kompetenta andraspråkstalare utanför förskolan, utan barnet omges av det som kallas inlärarsvenska, som innebär en otillräckligt utvecklad svenska. Allt detta är faktorer som barnets familj inte har någon kontroll över, men som påverkar utvecklingen av båda språken i hög grad. Både svensk och internationell forskning har visat att språkutvecklingen på andraspråket hos flerspråkiga barn som bor i språkligt mycket blandade områden med sociala problem, går långsammare än förväntat. Framför allt är det ordförrådet

som drabbas. För förskolans del medför det att det språkliga arbetet måste anpassas till dessa villkor. Det kan innebära att man måste ägna ordförrådsutvecklingen mycket tid, och också försöka kartlägga ordförrådet på modersmålet tillsammans med flerspråkig personal eller barnets familj. Har barnet ett större ordförråd på modersmålet kan man använda sig av detta; det starkare språket drar det svagare. Den flerspråkiga förmågan skiljer sig från den enspråkiga. De olika språken existerar inte som skilda enheter. Det handlar inte om en slags dubbel enspråkighet, utan språken fungerar som kommunicerande kärl och stöttar och samverkar med varandra. Även om grammatiska strukturer som t.ex. plural (flertal) realiseras på olika sätt i olika språk, är de grundläggande begreppen till stor del gemensamma. Samma gäller det tidiga ordförrådet där de underliggande begreppen kan vara gemensamma, medan orden inte är desamma i de olika språken. Ett exempel på hur språken samverkar är när flerspråkiga barn möter nya ord. Utifrån forskningen vet vi att flerspråkiga barn som presenteras för nya ord på båda sina språk samtidigt, tillägnar sig dessa nya ord snabbare jämfört med flerspråkiga barn som enbart presenteras för nya ord på andraspråket (Sandell Ring 2021). Det som är viktigt för förskolan att utgå ifrån är att utvecklingen av modersmålet är lika viktig som utvecklingen av andraspråket för barnet. Förskolebarn håller fortfarande på att utveckla sitt modersmål när de möter ett nytt språk, och detta språk behöver också stimulans. Finns inte flerspråkig personal att tillgå, kan personalen pröva att hjälpa familjen med språkligt material som de kan använda i hemmet. Både enoch flerspråkiga barn kan ha en språkstörning. Under den tid flerspråkiga barn tillägnar sig svenska är detta språk självklart inte på samma nivå som hos enspråkiga barn i samma ålder. Bor barnet i ett språkligt mycket blandat område, måste man ta hänsyn till om de språkliga svårigheterna huvudsakligen orsakas av bristande exponering för svenska eller om barnet 1. Våra utgångspunkter � 25

Bokens kapitel I bokens olika kapitel kommer vi att försöka besvara följande övergripande frågor: ŕ När börjar barnets språkutveckling? ŕ Finns det språkliga milstolpar? Och i så fall, vilka är de viktigaste milstolparna? ŕ Vilka är de olika språkliga områdena som ingår? ŕ Vilka är förutsättningarna för språkutvecklingen? ŕ Finns det vissa utvecklingssteg som vållar barnet större problem än andra? ŕ Vad etableras tidigt? Och vad tar lång tid för barnet att behärska? ŕ Hur många språk kan ett barn tillägna sig? ŕ Hur lång tid tar det att lära sig ett andraspråk? ŕ Tar det längre tid att tillägna sig mer än ett språk? Blandar barnet ihop språken? ŕ Vad kan förskolans pedagoger göra för att stötta och stimulera barnets språkutveckling?

26 � 1. Våra utgångspunkter

också har en språkstörning. Det förskolan kan göra är att notera om det finns några riskfaktorer som visar sig i språkutvecklingen, exempelvis att barnet utvecklar svenska mycket långsammare än andra flerspråkiga barn trots kontinuerlig närvaro. Förskolan är en viktig länk, ibland den enda, mellan barnets familj och det svenska samhället. Enligt Läroplan för förskolan Lpfö 18 (Skolverket 2018) ska förskolan underlätta andraspråksutvecklingen, men flerspråkiga barn ska också få möjligheter att utveckla sitt modersmål. Ett interkulturellt arbetssätt där alla språk och kulturer ses som lika viktiga är av stor betydelse för hur förskolan kan stötta flerspråkiga barns utveckling på båda språken.

För att underlätta för läsaren har bokens kapitel delats in i tre olika block. I bokens första block (författat av Ulrika Nettelbladt) behandlas språkutveckling i allmänhet och hos enspråkiga svensktalande barn i synnerhet. I det andra blocket (författat av Eva-Kristina Salameh) behandlas flerspråkig utveckling hos barn. Det tredje blocket (med kapitel skrivna av vardera författare) riktar sig direkt till förskolans personal och förskolans arbete i syfte att beskriva hur boken kan omsättas i praktisk verksamhet.

Block I Kapitlen i Block I följer barnets utveckling från småbarnsåren (kapitel 2), till tidig förskoleålder (kapitel 3) och över till sen förskoleålder (kapitel 4 och 5). Eftersom det händer mycket i barns språk i den sena förskoleåldern har en uppdelning gjorts i kapitlen 4 och 5 som rör sen förskoleålder. Vissa utblickar görs även till de första skolåren. I varje kapitel görs en indelning i olika språkliga områden som är betydelsefulla i barnets språk utveckling: hur ljuden och uttalet utvecklas, hur orden utvecklas, hur barnet gradvis börjar kombinera ihop ord till längre yttran den, alltså grammatik som ger ord i följd, hur omgivningen interagerar med barnet, d.v.s. det sociala samspelet, och hur barnet själv lär sig att kommunicera, att använda språket. Block I avslutas med ett kapitel om vad som kan iakttas när språket dröjer hos ett barn (kapitel 6). I kapitel 2 ”Småbarnsåren” beskrivs utvecklingen från barnets födsel fram till 18 månaders ålder. Vi får följa barnets utveckling från det första ljudandet (skrik, senare joller) till att barnet säger sina första ord. Barnet samspelar redan från början med sin omgivning, men med mycket begränsade uttrycks medel med ljudanden och gester genom att delta i kommunikativa rutiner (matning, påklädning, nattning), där den vuxne anpassar sitt språk efter barnet. De grundläggande begrepp som etableras under småbarnsåren beskrivs i kapitlet (jfr Vogel 1. Våra utgångspunkter � 27

28 � 1. Våra utgångspunkter

2011), och de ses som en viktig förberedelse för den fortsatta språkutvecklingen. Kapitel 3 ”Tidig förskoleålder” behandlar utvecklingen från 18 månader till tre års ålder. Av särskilt intresse är den dramatiska ökningen av barnets ordförråd och den fortsatta kategoriseringen av ord. Uttalsutvecklingen och början på enkla grammatiska konstruktioner beskrivs. De vuxnas strategier för att göra sig förstådda och för att förstå barnet exemplifieras. Lekens betydelse för språkutvecklingen framhålls, särskilt förmågan till socialt samspel. Skillnaden mellan tvååringen och treåringen lyfts fram. Kapitel 4 ”Sen förskoleålder – ord i följd, mer komplexa konstruktioner” följer barnet från tre till sex år och beskriver utvecklingen från tvåordssatser till alltmer komplexa satser. En viktig förutsättning för grammatikens byggstenar är de underliggande begreppen. Ordklassernas begreppsmässiga grund beskrivs liksom utvecklingen av ordföljd, frågor, negationer och bisatser. Genomgående noteras att många av funktionerna tar tid för barnet att behärska, det tar flera år och sker i flera steg. Avslutningsvis diskuteras vikten av att barnet lär sig förstå olika språkliga perspektiv (t.ex. skillnaden mellan jag och du, här och där). Kapitel 5 ”Sen förskoleålder – ordförråd, kognition och interaktion” beskriver hur barnets ordförråd successivt utvecklas genom att omorganiseras mot en ökad bredd och fördjupning av ords betydelse. Vidare tas den kognitiva utvecklingen upp i relation till språkutvecklingen med beskrivning av theory of mind (mentalisering), exekutiva funktioner och minnets betydelse. Utvecklingen av narrativ förmåga (att berätta) och interaktion lyfts fram liksom vikten av kamratinteraktion, att lära sig lösa konflikter och att lära sig förstå det underförstådda i artighetsfraser och i bildspråk (d.v.s. icke-bokstavlighet). Kapitel 6 ”När språket dröjer” beskriver inledningsvis språkliga risksymtom för åldrarna 2, 3 och 5 år som kan vara

viktiga för förskolan att uppmärksamma. Diagnosen språkstörning definieras och hur en logopedbedömning går till förklaras. Även språkliga svårigheter hos barn med andra diagnoser beskrivs. En viktig del av kapitlet tar upp hur förskolan på olika sätt kan stödja barnet med språkliga svårigheter med fokus dels på svårförståeliga barn, dels på barn med svårigheter att förstå språk. Hur pedagogen kan anpassa sitt eget sätt att samtala för att underlätta diskuteras.

Block II I det andra blocket återfinns kapitel som rör flerspråkiga barn. Kapitel 7 ”Flerspråkiga perspektiv på utveckling” är uppdelat i tre delar. I den första delen redogörs för olika typer av språklig socialisation, och vad som händer i mötet med en ny kultur. Den andra delen redogör för hur den flerspråkiga förmågan skiljer sig från den enspråkiga, beskriver olika typer av flerspråkighet och faktorer som påverkar utvecklingen samt tar upp vanliga myter och missförstånd. I den tredje delen tas den flerspråkiga utvecklingen upp. Denna del följer uppdelningen i kapitlet om enspråkiga barn: hur uttalet utvecklas, hur ordförrådet utvecklas, hur grammatiken utvecklas och hur barnet lär sig använda språket socialt. Det tillkommer också ett avsnitt om andraspråksutveckling. Man bör notera att flerspråkiga barn är en mycket heterogen grupp, som skiljer sig åt med avseende på en rad faktorer. Det är därför svårt att tillämpa kronologisk ålder på deras andraspråkutveckling, eftersom den kan bland annat bero på vid vilken ålder barnet möter sitt andraspråk. En ytterligare faktor är tillgången på svensktalande i bostadsområdet. Även om barnet är på förskolan 5–6 timmar per dag, behövs tillgång till kompetenta andraspråkstalare övrig tid. Barnets utveckling av modersmålet påverkas också av yttre faktorer, t.ex. hur många runt barnet som talar barnets modersmål. 1. Våra utgångspunkter � 29

Block III Det tredje blocket handlar om hur förskolans pedagoger på olika sätt kan stimulera barnens språkutveckling i förskolan. De tidigare kapitlens mer teoretiskt inriktade beskrivningar ligger till grund för resonemangen i Block III och ger förslag på hur denna kunskap kan omsättas i förskolans vardag. Kapitel 9 ”Hur kan förskolan stötta barns språkutveckling?” knyter an direkt till förskolans läroplan, Lpfö 18, men utgår också från tidigare kapitel. Under småbarnsåren kan språket stimuleras med sånger, ramsor och interaktiv högläsning. I tidig förskoleålder ligger fokus på begreppsträning kopplat till ordförråd och grammatik. I den sena förskoleåldern ligger tonvikten på att diskutera mångtydiga ord och bildspråk, att stimulera utvecklingen av samtalsförmåga och berättande, kamratinteraktion och att träna konflikthantering. I kapitel 10 ”Att stödja flerspråkiga barns utveckling på båda språken” beskrivs främst hur förskolan kan stödja barnens utveckling inte minst på modersmålet med språkutvecklande arbetssätt som exempelvis transspråkande. Detta innebär att barnet får tillgång till alla sina språk på förskolan, t.ex. genom 30 � 1. Våra utgångspunkter

Andraspråksutvecklingen kan som all språklig utveckling delas in i stadier, men i stället för kronologisk ålder använder man ofta begreppet språklig ålder, som anger hur länge barnet har hört och talat sitt andraspråk. Kapitel 8 ”När båda språken dröjer” tar bland annat upp skillnaden mellan en språkstörning och för lite språklig exponering, ytterligare riskfaktorer för flerspråkiga barn liksom andra faktorer som kan påverka utvecklingen. Kapitlet handlar också om förskolans samverkan med föräldrar kring språklig stimulans, även om man har olika syn på hur barn lär sig språk. Även andra svårigheter som kan påverka språkutvecklingen tas upp liksom Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK).

att personalen använder digitala verktyg, i kombination med ett interkulturellt arbetssätt. Kapitlet tar också upp litteracitet på båda språken, där barnen presenteras för texter genom högläsning. Ytterligare ett viktigt område är hur man som personal kan samverka på bästa sätt med föräldrar till flerspråkiga barn och hur man talar genom tolk.

Ett par ord om återkommande termer Slutligen vill vi säga något om hur vi använder vissa termer. Familjen som består av mamma-pappa-barn är inte längre den enda varianten på hur en familj kan se ut. För enkelhetens skull används i boken ofta termen förälder, men i detta begrepp innefattas alla vårdnadshavare som har ansvar för barnet. Ibland används termen familj och den innefattar alla vuxna som finns runt barnet. För variationens skull benämns personalen i förskolan som förskolepersonal, personal och pedagoger. Ibland används ordet förskola för att också beteckna personal. Fonetiska termer för att beskriva barns uttalsutveckling har förenklats. Precisa definitioner och förklaringar finns i Nettelbladt 2007a. Termer för att beskriva barns ordförrådsutveckling beskrivs mer utförligt i Nettelbladt 2007b. En hel del grammatiska termer används och beskrivs kortfattat på plats i boken. Om läsaren önskar mer detaljer om grammatik, hänvisas till två grundböcker som behandlar svenskans grammatik, Språkets bygg stenar (Lundin 2019), respektive barns inlärning av grammatik, Språkinlärning hos barn (Håkansson 2014). I kapitlen om flerspråkighet förekommer ett antal viktiga termer som behöver förklaras redan här: ŕ Flerspråkighet: ett sätt att definiera flerspråkighet är att barnets omgivning talar mer än ett språk och barnet förstår och kommunicerar på två eller flera språk. Denna definition kan med fördel användas inom förskolan. 1. Våra utgångspunkter � 31

ŕ Modersmål: det språk som talas kring ett litet barn från födseln i hemmet om föräldrarna/vårdnadshavarna talar samma språk. Talar de skilda språk får barnet två modersmål. Kan också kallas förstaspråk när det sätts i relation till ett andraspråk. ŕ Andraspråk: det språk individen lär sig några år efter att modersmålsutvecklingen kommit igång. Ibland talar föräldrarna var sitt språk med barnet, och svenska blir då ett tredje språk. Oftast används ändå termen andraspråk om svenskan.

32 � 1. Våra utgångspunkter

SPRÅKET

hos enspråkiga och flerspråkiga barn – utveckling och svårigheter Att utveckla ett eller flera språk är kanske det allra viktigaste som sker under barndomen. Barnet måste lära sig att behärska komplexa system och tillämpa en stor variation av olika förmågor. Därför är det viktigt att de som möter barn i pedagogisk verksamhet har djupa kunskaper om hur språkutvecklingen går till. Många språkliga detaljer tar nämligen lång tid, i vissa fall mycket lång tid för barnet att förvärva. Denna handbok presenterar och förklarar centrala teorier om språkutveckling och beskriver på ett överskådligt sätt de olika språkliga, sociala och kognitiva faktorer som är involverade när barnet lär sig språk. Författarna beskriver både enspråkig och flerspråkig utveckling under förskoleåren. De ger också en mängd råd om hur förskolans personal kan stötta barns språkutveckling och hur man bör tänka när språkutvecklingen hos barnet verkar bekymmersam. Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn vänder sig främst till förskollärare och annan personal i förskolan som möter barn i praktisk verksamhet. Den fungerar också som lärobok inom förskollärarutbildning och utbildning av logopeder och specialpedagoger.

Art.nr 39966

studentlitteratur.se