OMVÃ…RDNADENS GRUNDER ANSVAR OCH UTVECKLING

Anna Ehrenberg Lars Wallin (red.)

OMVÅRDNADENS GRUNDER ANSVAR OCH UTVECKLING Redaktörer

Anna Ehrenberg Lars Wallin Redaktionsgrupp

Ann-Karin Edberg Anna Ehrenberg Febe Friberg Lars Wallin Helle Wijk Joakim Öhlén TREDJE UPPLAGAN

KOPI E RI N GS FÖRBU D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33008 ISBN 978-91-44-12317-2 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2009, 2014, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbilder: Martine Castoriano Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland

Innehåll

Författarpresentation 13 Förord 17 Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder 19 Hur är boken upplagd? 23 1. Sjuksköterskan som professionell yrkesutövare, forskare och samhällsförändrare 25 Ida Björkman, Kim Lützén & Eva Jakobsson Ung

Omvårdnad 27 Att utföra omvårdnad – sjuksköterskans yrke och profession 29 Att utveckla kunskap om omvårdnad – sjuksköterskan som forskare 32 Kampen för omvårdnad – sjuksköterskan som samhällsförändrare 38 Framtida utmaningar för sjuksköterskan 40 Sammanfattning 41 Referenser 42 Digitalt material Sammanfattning kapitel 1 Övningar kapitel 1 2. Omvårdnadsprocessen 45 Jan Florin

Datainsamling 50 Omvårdnadsplan 55 Omvårdnadsåtgärder och ordinationer 62 Utvärdering av omvårdnad 63 Utveckling av omvårdnadsprocessen 65 Kliniskt beslutsfattande 66 Delat beslutsfattande 68 Klassifikation och terminologi 71 Sammanfattning 73 Referenser 74

Plugga smartare digitalt med sammanfattningar, övningar och tester. Använd aktiveringskoden på omslagets insida.

Digitalt material Sammanfattning kapitel 2 Övningar kapitel 2 3. Omvårdnadsbehov och omvårdnadsdiagnostik 77 Bedömning av omvårdnadsbehov 79 Behov och problem 81 Analys och diagnostik 83 Diagnosbegreppet 83 Diagnostik som process och produkt 84 Distinktionen mellan medicinsk diagnos och omvårdnadsdiagnos 88 Olika typer av diagnoser 91 Formulering av omvårdnadsdiagnoser 93 Standardiserade omvårdnadsdiagnoser 100 Kritik mot omvårdnadsdiagnostik 103 Fördelar med omvårdnadsdiagnostik 104 Planering av omvårdnad 105 Hindrande och underlättande faktorer 105 Sammanfattning 107 Referenser 108 Digitalt material

4. Omvårdnadsåtgärder 111

Catrin Björvell & Ingrid Thorell-Ekstrand Definition av omvårdnadsåtgärd 114 Omvårdnadsåtgärders syfte 115 Yrkesneutrala omvårdnadsåtgärder 115 Yrkesspecifika omvårdnadsåtgärder 117 Oberoende och beroende åtgärder 119 Att ordinera omvårdnad 120 Omvårdnadsåtgärder och statistik 122 Effekter av åtgärder 125 Samverkan i vårdteamet 126 Sammanfattning 128 Referenser 129 Digitalt material Sammanfattning kapitel 4 Övningar kapitel 4 5. Vårdkedjans aktörer och organisering 131 Kerstin Blomqvist & Pia Petersson

Vården sker i olika vårdkontext 135 Vård och omsorg i det egna hemmet 136 6

Innehåll

OCH

Sammanfattning kapitel 3 Övningar kapitel 3

ST U D EN TLIT TER AT U R

Jan Florin

Vård och omsorg i det särskilda boendet 141 Vård på sjukhus 143 Samma personer – olika värdegrunder. Och olika vård? 145 Samordning och helhetssyn 145 Etisk kompetens i vårdkedjan 148 Sammanfattning 150 Referenser 150 Digitalt material Sammanfattning kapitel 5 Övningar kapitel 5 Extramaterial kapitel 5 6. Ideellt engagemang och närståendes insatser 153

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Christina Carlsson & Agneta Wennman-Larsen

Historisk tillbakablick 155 Informell vård i dag 159 Den ideella sektorns arenor i dag och i framtiden 167 Patientföreningar inom cancer- och diabetesområdet – två exempel 169 Nya utmaningar för sjuksköterskan 173 Sammanfattning 174 Referenser 175 Digitalt material Sammanfattning kapitel 6 Övningar kapitel 6 7. Styrning och prioriteringar i vården 179 Elisabet Werntoft

Hälso- och sjukvård på regional och kommunal nivå 181 Styrning av hälso- och sjukvård på nationell nivå 185 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården 194 Sammanfattning 202 Referenser 203 Digitalt material Sammanfattning kapitel 7 Övningar kapitel 7 8. Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete 205 Eric Carlström

Vägen framåt – trender 207 Chefer i vården 209 Del av ett större sammanhang 216 Sjuksköterskor som vårdchefer 220 Teamledarskap i vård 221 Moderna vårdchefer 225 Sammanfattning 226 Referenser 227 Innehåll

Digitalt material Sammanfattning kapitel 8 Övningar kapitel 8 9. Sjuksköterskans roll som ledare inom kommunal vård och omsorg för äldre 229

Anna-Karin Edberg, Agneta Törnquist & Henna Hasson Kommunal vård och omsorg 231 Att vara sjuksköterska inom kommunal vård och omsorg 234 Sjuksköterskan som ledare inom kommunal vård och omsorg 237 Sjuksköterskan som enhetschef och med ansvar för kvalitetsutveckling 240 Sammanfattning 244 Referenser 244 Digitalt material

Kunskaper och kompetens 251 Att söka och uppdatera teoretisk kunskap 255 Att utveckla erfarenhetsbaserad kunskap 257 Kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt 258 Att använda kunskap 260 Evidensbaserad vård 262 Att införa ny kunskap 268 Sammanfattning 273 Referenser 274 Digitalt material Sammanfattning kapitel 10 Övningar kapitel 10 11. Kvalitetsutveckling inom omvårdnad 279 Ann-Christine Andersson & Annika Nordin

Vårdens utmaningar 282 Kvalitet 285 Fyra strategiska komponenter i kvalitetsarbetet 288 Skillnader och likheter mellan forskning och utveckling 302 Sammanfattning 303 Referenser 303 Digitalt material Sammanfattning kapitel 11 Övningar kapitel 11

Innehåll

OCH

Henrietta Forsman, Kerstin Nilsson Kajermo & Lars Wallin

10. Kunskapsbaserad omvårdnad – från kunskap till säker och effektiv vård 247

ST U D EN TLIT TER AT U R

Sammanfattning kapitel 9 Övningar kapitel 9

12. Standardiserade vårdplaner 305 Anna Forsberg

Vad är en standardiserad vårdplan? 307 Den standardiserade vårdplanens ursprung och innehåll 308 Perspektiv och utgångspunkter bakom standardiserade vårdplaner 309 Standardiserade vårdplaner i relation till olika styrdokument 313 Den standardiserade vårdplanens sammanhang 315 Standardiserade vårdplaner som ett verktyg för kvalitet 318 Sammanfattning 322 Referenser 323 Digitalt material Sammanfattning kapitel 12 Övningar kapitel 12 13. Patientsäkerhet 325

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Ann-Sofie Källberg & Annica Öhrn God vård är säker vård 327 Från individsyn till systemsyn 330 Säkerhetskultur 334 Lagstiftning 335 Sekretess och tystnadsplikt 337 Riskområden i sjukvården 338 Specifika vårdskadeområden i sjukvården 341 Verktyg och metoder inom patientsäkerhetsområdet 344 Patientens rättigheter 346 Att bli anmäld 349 Sjuksköterskerollen och patientsäkerhet 350 Forskning och patientsäkerhet 351 Sammanfattning 351 Referenser 352 Digitalt material Sammanfattning kapitel 13 Övningar kapitel 13 14. Från patientjournaler till digitala informationssystem 355 Thomas Winman & Hans Rystedt

Information – en grund för omvårdnad 357 Journalen som en integrerad del i utvecklingen av vård och omsorg 359 Ett nav för kunskap och koordination i vård och omsorg 364 Ett redskap för kvalitetsutveckling 367 Ett redskap för ledning, styrning och forskning 369 Vård- och omsorgstagares delaktighet 371 Informationssystem i praktiken 372 Problem och utmaningar 374 Sammanfattning 375 Referenser 376

Innehåll

Digitalt material Sammanfattning kapitel 14 Övningar kapitel 14 15. E-hälsa som stöd i omvårdnadsarbetet 379 Stefan Sävenstedt

Omvårdnad och e-hälsa 381 Kommunikation, relation och IKT 385 Omvårdnadshandlingar och IKT 386 E-hälsa och utvecklings- och förändringsarbete 394 Etiskt förhållningssätt till e-hälsa 394 Sammanfattning 397 Referenser 398 Digitalt material

Det globala hälsoläget 405 Sverige som en del av världen – förändringar i befolkningens hälsa till följd av globalisering 432 Global omvårdnad och sjuksköterskans roll i ett globalt perspektiv 436 Sammanfattning 440 Referenser 440 Digitalt material Sammanfattning kapitel 16 Övningar kapitel 16 17. Hälso- och sjukvård till papperslösa och andra utsatta grupper i Sverige 443 Charlotta Arwidson & Anneli Eriksson

Utsatthet och hälsa 445 Papperslösa, asylsökande och EU-migranter 447 Övergripande principer och regelverk för rätt till hälso- och sjukvård 452 Tidigare regler för papperslösas rätt till vård 453 Nuvarande regelverk 454 Internationella förhållanden 459 Sammanfattning 460 Referenser 461 Digitalt material Sammanfattning kapitel 17 Övningar kapitel 17

Innehåll

OCH

Anneli Eriksson

16. Global hälsa och omvårdnad 401

ST U D EN TLIT TER AT U R

Sammanfattning kapitel 15 Övningar kapitel 15

18. Hållbar utveckling i kliniskt omvårdnadsarbete 463 Anna Anåker & Annette Erichsen Andersson

En hållbar utveckling 465 Klimatförändring och det globala hälsoperspektivet 467 Hållbar omvårdnad 470 Vår komplexa verklighet 471 Hälsa som en väg till hållbar utveckling 473 Att inte skada 474 Sammanfattning 476 Referenser 476 Digitalt material Sammanfattning kapitel 18 Övningar kapitel 18 Sluttest

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Innehåll

Författarpresentation Redaktörer Anna Ehrenberg, sjuksköterska, profes sor i omvårdnad och forskningsledare inom Hälsa och välfärd vid Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Hög skolan Dalarna. Bedriver forskning om sjuksköterskors kliniska beslut och evidensbaserade praktik, omvårdnads informatik samt patientsäkerhet. Lars Wallin, barnsjuksköterska, pro fessor i omvårdnad med inriktning

implementeringsforskning vid Akade min Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna. Han är också forskningschef inom Region Dalarna och gästprofessor vid Göteborgs uni versitet. Hans forskning är inriktad på att bättre förstå effekter av olika sätt att stödja implementering av evidens i klinisk verksamhet och faktorer som påverkar denna process.

Övriga författare Ann-Christine Andersson, barnsjukskö terska, fil.dr, docent, The Jönköping Aca demy for Improvement of Health and Welfare, Hälsohögskolan, Jönköping University. Forskar inom kvalitetsteknik och forskningsområdet är inriktat mot kvalitetsutveckling, förbättringsarbete och co-production (samskapande) inom offentliga organisationer, med fokus på hälso- och sjukvården. Anna Anåker, sjuksköterska, med.dr, lektor vid Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna. Ar betar med utbildning och forskning, främst kring den fysiska miljön på strokeenheter, hållbar utveckling och klimatförändringarnas konsekvenser för hälso- och sjukvården. Charlotta Arwidson, sjuksköterska, fil. kand. i statsvetenskap med fördjupning i mänskliga rättigheter. Är verksam som

tematisk rådgivare vid Svenska Röda Korset och arbetar med hälsofrågor för papperslösa och andra migran ter i Sverige. Ida Björkman, sjuksköterska, universi tetslektor, Institutionen för vårdveten skap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Undervisar i omvårdnad, personcentrerad vård och vetenskaplig metod i sjuksköterskepro grammet. Bedriver forskning som om fattar olika aspekter av personcentrerad vård såsom kommunikation, makt och jämlikhet, samt egenvård vid långvarig och kronisk sjukdom. Catrin Björvell, sjuksköterska, med.dr, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Har sedan 1993 arbetat med att utveckla, forska och undervisa i omvårdnadsdokumenta tion, det vill säga omvårdnadsbedöm

Eric Carlström, sjuksköterska, profes sor i vårdvetenskap med inriktning mot ledarskap och organisation samt fil.dr och docent i offentlig förvaltning med företagsekonomisk inriktning. Han är verksam vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hans forskning har främst handlat om organisering, teamarbete, ledarskap och samverkan i vårdorganisationer. Anna-Karin Edberg, leg. sjuksköterska, dr med. vet., professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad. Hennes forsk ningsområde omfattar främst äldre personers vård och omsorg med spe cifikt fokus på personalens situation inom demensvård och palliativ vård. Annette Erichsen Andersson, opera tionssjuksköterska och docent i vård vetenskap. Hon arbetar på Sahlgrenska sjukhuset med infektionsprevention och som forskningsledare samt vid In stitutionen för Vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet med ansvar för specialistutbildningen inom ope rationssjukvård.

Jan Florin, sjuksköterska, lektor vid In stitutionen för neurobiologi, vårdveten skap och samhälle, Karolinska Institu tet, och lektor och docent i omvårdnad vid Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna. Arbetar med utbildning och forskning, främst kring e-hälsa med fokus på dokumenta tion och självskattad kompetens. Anna Forsberg, sjuksköterska, profes sor i vårdvetenskap med inriktning mot organtransplantation och vård i högteknologisk miljö, Skånes universi tetssjukhus och Lunds universitet. Har sedan 1993 arbetat med att utveckla, forska och undervisa i omvårdnadsdo kumentation, med specifikt fokus på standardiserade vårdplaner. Henrietta Forsman, sjuksköterska, med. dr, lektor vid Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna. Har sedan avhandlingsarbetet om ny utbildade sjuksköterskors forsknings användning fortsatt arbeta med frågor kring evidensbaserad vård samt studen ters och sjuksköterskors kunskapsan vändning och kompetens med särskilt fokus på den verksamhetsförlagda delen av sjuksköterskeutbildningen.

Författarpresentation

ST U D EN TLIT TER AT U R

Christina Carlsson, onkologisjukskö terska, dr med. vet., Lunds universitet med forskning om patientperspektiv och patienters inflytande. Arbetar med uppföljning och analys vid enheten för systemanalys, Socialstyrelsen.

OCH

Kerstin Blomqvist, sjuksköterska, dr med. vet., professor vid Fakulteten för hälsovetenskap, Högskolan Kristian stad. Hennes avhandlingsarbete foku serar på smärta hos äldre personer och personer med demens. Arbetar med att utveckla deltagarbaserad aktionsforsk ning inom vård och omsorg.

Anneli Eriksson, anestesisjuksköterska och fil.mag. i internationell hälsa. Hon arbetar som projektledare, Institutio nen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, med fokus på hälsa och hälsooch sjukvård vid katastrofer. Samord nar forskningsstöd, utvecklar och leder kurser inom katastrofmedicin och hälsobehov vid katastrofer. Verksam i Läkare Utan Gränser sedan 1995, och ordförande 2005–2009. Hon har genom åren varit ute på många uppdrag, fram för allt som sjuksköterska, bland annat i Liberia under det omfattande ebolaut brottet 2014 och i Kongo-Kinshasa 2018.

ning, omvårdnadsdiagnostik och om vårdnadsåtgärder.

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Henna Hasson, ekonom, med.dr, pro fessor i implementeringsvetenskap vid Karolinska Institutet. Hon arbetar även som chef för enheten för implemente ring och utvärdering vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Region Stockholm. Hennes forsknings område är förändringsarbete och imple mentering av nya arbetsmetoder såsom nationella riktlinjer. Hon har särskilt fokus på implementeringsfrågor inom äldreomsorgen. Eva Jakobsson Ung, sjuksköterska, pro fessor i omvårdnad, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Har sedan åttiotalet varit engagerad i om vårdnadsdisciplinens utveckling inom utbildning, praktik och forskning. Be driver forskning som omfattar perso ners erfarenheter, upplevelser och tolk ningar av ohälsa vid kroniska tillstånd och i olika livssituationer samt deras reaktioner på vård och behandling i olika typer av vårdsammanhang. Ann-Sofie Källberg, sjuksköterska, med.dr, klinisk lektor vid Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Hög skolan Dalarna och Akutkliniken, Falu lasarett. Bedriver forskning inom pa tientsäkerhetsområdet med fokus på akutsjukvård. Kim Lützén, sjuksköterska, med.dr, senior professor vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska In stitutet. Har under många år varit aktiv i sjuksköterskeutbildningen och forskat om etiska frågor inom psykiatrisk och pediatrisk vård. Ingår för närvarande i ett forskningsprojekt med fokus på klinisk etik vid Institutionen för kvin nor och barns hälsa och är redaktör för Nordic Journal of Nursing Research. Kerstin Nilsson Kajermo, sjuksköterska, med.dr, f.d. vårdforskare, enheten för

forskningsanvändning och implemen teringsforskning vid Karolinska uni versitetssjukhuset samt f.d. adjunkt vid Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och sam hälle, sektionen för omvårdnad. Bedri ver forskning om användning av forsk ningsresultat och evidensbaserad vård. Annika Nordin, fil.dr, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Hälsohögskolan, Jönkö ping University. Bedriver forskning om kvalitetsutvecklingens och förbätt ringsarbetets kvalitativa effekter inom offentliga organisationer. Pia Petersson, sjuksköterska, dr med. vet., Fakulteten för hälsovetenskap, Högsko lan Kristianstad. Hennes avhandling problematiserar användandet av del tagarbaserad aktionsforskning inom vård- och omsorgssektorn. Har deltagit i olika forsknings- och utvecklingspro jekt inom äldres vård och omsorg. Hans Rystedt, sjuksköterska, professor, Institutionen för pedagogik, kommu nikation och lärande vid Göteborgs universitet. Bedriver forskning om vad teknologiska förändringar innebär för lärande och kunskapsbildning inom hälso- och sjukvård. Stefan Sävenstedt, sjuksköterska, pro fessor, Institutionen för hälsoveten skap, Luleå tekniska universitet. Be driver forskning och utvecklingsarbete kring tillämpningar av e-hälsa i vård av äldre med fokus på forskning kring människor med demens. Ingrid Thorell-Ekstrand, sjuksköter ska, dr med. vet. och f.d. klinisk lektor vid Röda Korsets Högskola och Karo linska universitetssjukhuset. Är spe ciellt intresserad av och forskar kring klinisk utbildning och dokumentation av omvårdnad.

Författarpresentation

Thomas Winman, fil.dr, docent, Hög skolan Väst. Bedriver forskning inom informationshantering och informa tionsstrukturer i vård och omsorg. Annica Öhrn, sjuksköterska, med.dr, biträdande hälso- och sjukvårdsdirek tör och enhetschef, Region Östergöt land. Bedriver forskning inom patient säkerhetsområdet.

OCH

Agneta Wennman-Larsen, sjuksköter ska, med.dr, docent, lektor, Sophiahem mets högskola samt Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska In stitutet. Har forskat kring närstående till patienter med cancersjukdom och arbetar för närvarande med forskning kring återgång i arbete samt kring del aktighet i behandlingsbeslut, symtom och livskvalitet vid cancersjukdom och vid kronisk dialysbehandling.

Elisabet Werntoft, sjuksköterska, dr med. vet., tidigare lektor och forskare vid Health Sciences Centre, Lunds uni versitet. Driver forskning kring priori teringar i hälso- och sjukvård.

ST U D EN TLIT TER AT U R

Agneta Törnquist, föreståndarutbild ning inom äldreomsorgen, fil.dr i pe dagogik och lektor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Hennes forsk ningsområde omfattar ledarskap och kompetensfrågor inom äldreomsorgen.

Författarpresentation

Förord Böckerna i verket Omvårdnadens grunder utgavs första gången år 2009. Nu kommer den tredje uppdaterade upp lagan med nya kapitel. Verket tar upp vetenskap, erfarenhetskunskap, vär degrund och etik. När du som blivande sjuksköterska kritiskt har tagit till dig texten och skaffat dig erfarenhet av att använda kunskapen, kan den en dag bli så djupt integrerad i dig att du upplever den som din egen erfarenhetskunskap. Det är egentligen bara i teorin som vi kan skilja på vetenskaplig kunskap och erfarenhetskunskap. I det praktiska ar betet måste dessa kunskapsformer för enas till en helhet. Först då blir infor mationen verklig KUNSKAP, som visar sig i dina handlingar. Omvårdnad syftar till att hjälpa människor till bästa möjliga hälsa. Det är en givande men krävande uppgift som underbyggs av kunskap. Därför är det med glädje vi rekommenderar Omvårdnadens grunder. I dessa tre voly mer presenteras nämligen ett urval av viktig kunskap om omvårdnad, främst baserad på svensk omvårdnadsforsk ning. Detta har möjliggjorts genom att omvårdnadsforskningen och omvård nadsvetenskapen har utvecklats under de senaste decennierna. Att huvuddelen av forskningen som använts är genom förd i Sverige är viktigt eftersom hälsooch sjukvård har olika förutsättningar i olika länder. Lagstiftning, finansie ringsmodeller, organisation och perso nalutbildning är exempel på områden som ger upphov till sådan variation. För bästa möjliga resultat ska om vårdnad ges utifrån bästa tillgängliga

vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga erfarenhetskunskap som visat sig användbar. Vidare ska omvårdnaden bygga på den värdegrund som vården enligt lag ska utgå från. Alla människor betraktas ha samma värde och ingen ska diskrimineras på grund av faktorer som ålder, kön, social ställning, etni citet och sexuell läggning. Omvårdna den ska ha samma höga kvalitet i hela landet. Omvårdnaden ska ges på ett etiskt gott sätt, både när det gäller re lationer till patienter, deras närstående och medarbetare och när det gäller val av omvårdnadshandlingar. Vården i Sverige står inför stora utmaningar. Nu är det möjligt att be handla personer med sjukdomar som tidigare inte uppfattades som botbara. Många personer kommer från utomeu ropeiska kulturer. Andelen äldre per soner med multisjukdomar ökar och därigenom ökar också behovet av om vårdnad. Detta innebär stora krav på nyorientering och prioriteringar inom vården. Hur ska sjuksköterskor på bästa sätt kunna göra kloka prioriteringar inom omvårdnad? Sjuksköterskan identifierar i samverkan med patienten, dennes närstående och sina medarbe tare patientens problem, samt planerar, initierar och genomför åtgärder. Att ge omvårdnad på ett professi onellt sätt förutsätter att sjuksköter skan håller sig ajour med den senaste forskningen och diskuterar den med sina medarbetare och ledare. På så sätt kan den erfarenhetsbaserade kunska pen vidareutvecklas. Sjuksköterskan är medveten om att alla vetenskapliga

Välkommen till en spännande utbild ning och lycka till i framtiden!

Inger Kristensson Hallström, Lunds universitet Christine Kumlien, Malmö universitet Pernilla Lagergren, Karolinska Institutet Ann Langius-Eklöf, Karolinska Institutet Maria Larsson, Karlstads universitet Margret Lepp, Göteborgs universitet Berit Lindahl, Högskolan i Borås Christina Lindholm, Sophiahemmet högskola Berit Lundman, Umeå universitet Kim Lützén, Karolinska Institutet Lene Martin, Mälardalens Högskola Lena Mårtensson, Högskolan i Skövde Jan Mårtensson, Stiftelsen Högskolan i Jönköping Ulrica Nilsson, Karolinska Institutet Birgitta Olofsson, Umeå universitet Birgit Rasmussen, Lunds universitet Britt-Inger Saveman, Umeå universitet Ingela Skärsäter, Högskolan i Halmstad Björn-Ove Suserud, Högskolan i Borås Petra Svedberg, Högskolan i Halmstad Carol Tishelman, Karolinska Institutet Britt-Matie Ternestedt, Ersta Sköndal Bräcke högskola Lars Wallin, Högskolan Dalarna Elisabet Welin, Örebro universitet Yvonne Wengström, Karolinska Institutet Albert Westergren, Högskolan Kristianstad Helle Wijk, Göteborgs universitet Bodil Wilde-Larsson, Karlstads universitet Ania Willman, Malmö universitet Karin Zingmark, Region Norrbotten Kristofer Årestedt, Linnéuniversitetet Sture Åström, Umeå Universitet Joakim Öhlén, Göteborgs universitet

Förord

ST U D EN TLIT TER AT U R

Önskar Astrid Norberg tillsammans med flera professorer inom omvårdnad och vårdvetenskap i Sverige.

OCH

Astrid Norberg, Umeå universitet och Ersta Sköndal Bräcke högskola Gerd Ahlström, Lunds universitet Barbro Arvidsson, Högskolan i Halmstad Margareta Asp, Mälardalens högskola Kennet Asplund, Ersta Sköndal Bräcke Högskola Eva Benzein, Linnéuniversitetet Carina Berterö, Linköpings universitet Karin Blomberg, Örebro universitet Kerstin Blomqvist, Högskolan Kristianstad Christine Brulin, Umeå universitet Ella Danielson, Göteborgs universitet Anna-Karin Edberg, Högskolan Kristianstad Margareta Ehnfors, Örebro universitet Anna Ehrenberg, Högskolan Dalarna Mirjam Ekstedt, Linnéuniversitetet Inger Ekman, Göteborgs universitet Åsa Engström, Luleå tekniska universitet Ingela Enmarker, Högskolan i Gävle Karin Enskär, Högskolan i Jönköping Henrik Eriksson, Röda Korsets Högskola Mats Eriksson, Örebro universitet Renée Flacking, Högskolan Dalarna Bjöörn Fossum, Karolinska Institutet Ann Gardulf, Karolinska Institutet Susanne Georgsson, Röda Korsets högskola Lena Gunningberg, Uppsala universitet Peter Hagell, Högskolan Kristianstad Marie-Louise Hall-Lord, Karlstads universitet Inger K. Holmström, Mälardalens högskola Eva Jakobsson Ung, Göteborgs universitet Tiny Jarsma, Linköpings universitet Unn-Britt Johansson, Sophiahemmet Högskola Marit Kirkevold, Göteborgs Universitet Karin Kjellgren, Linköpings universitet

patientens bästa. God personcentrerad omvårdnad ges alltså i samarbete med patienten, närstående och medarbetare, där alla bidrar med olika kunskap. Alla behövs för att helheten ska bli bra. Din uppgift som student är att tillgodogöra dig den professionella kunskapen inom omvårdnad, så att just du blir en viktig del i den goda vården av och omsorgen för patienten.

resultat inte alltid kan tillämpas på alla patienter. Hen är också medveten om att eftersom all erfarenhetsbaserad kun skap inte är tillförlitlig eller tillämplig så behöver den utvärderas och uppdate ras. Sjuksköterskan är medveten om att det inte bara är sjukvårdspersonal som har erfarenhetskunskap. Denna finns även hos patienter och deras närstående som därutöver givetvis också kan vara förtrogna med vetenskaplig kunskap. Det är patienten som har bäst kunskap om hur hen upplever sina hälsoproblem. Sjuksköterskan vet att kunskap enbart inom omvårdnad ofta är otillräckligt för att patienten ska få en bra vård och att olika professioner behöver kombi nera sina kunskaper och samverka för

Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder Det är nu 10 år sedan den första upp lagan av bokverket Omvårdnadens grunder gavs ut. Anledningen till att vi såg ett behov av ett samlat kun skapsunderlag i omvårdnad var bl.a. 2007 års utvärdering av svensk sjuk sköterskeutbildning som visade att studenterna kände sig osäkra inför det vetenskapliga inslaget i utbildningen och att kopplingen mellan ämnet om vårdnad och det praktiska omvårdnads arbetet var otydlig. Dessutom saknades det ett samlat verk som byggde på all den fantastiska omvårdnadsforskning som bedrivs i Sverige. Detta utgjorde centrala motiv till att initiera arbetet med bokverkets tre böcker vars inne håll främst är avsett att spegla områden inom omvårdnad av betydelse för den grundutbildade sjuksköterskans kom petens- och ansvarsområde. Kunskapen inom omvårdnadsom rådet ökar kontinuerligt, inte minst genom det stora antalet sjuksköterskor som disputerar inom olika specialiteter och driver utvecklingen av omvårdnad framåt. Avsikten med Omvårdnadens grunder är att presentera och sprida kunskap om grundläggande omvård nad för blivande sjuksköterskor. Med utgångspunkt i kompetensbeskrivning för sjuksköterskor vill vi förtydliga och konkretisera det självständiga ansvar för omvårdnad av patienter som sjuk sköterskor har. Detta ansvar spänner över de sex s.k. kärnkompetenserna i sjuksköterskans omvårdnadsarbete: personcentrerad vård, samverkan i

team, evidensbaserad vård, förbätt ringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik, samt ledar skap och pedagogiska insatser. Sjuksköterskans ansvarsområde vilar på en omfattande och bred kun skapsbas inom omvårdnad. I bokverket har vi tagit fasta på att utvecklingen av omvårdnad har gått i flera riktningar och att den till sin karaktär inrym mer många olika perspektiv, som kan vara kompletterande men ibland också konkurrerande. Därför är omvårdnad beskrivet brett och inkluderande samt från olika utgångspunkter. Omvårdnad som ämne syftar ge nomgående i bokverket till det kun skapsområde som utgör sjuksköterskans särskilda professionella ansvarsområde. Samtidigt kan omvårdnad genomföras av flera, såsom undersköterskor, person liga assistenter samt närstående och an hörigvårdare. Omvårdnad utgör del av de vidare fälten vård och omsorg, men det förekommer också i bokverkets kapi tel att ”omvårdnad” och ”vård” används synonymt. Omvårdnad kan vidare ses som både angränsande till och delvis överlappande till kunskapsområden såsom medicinsk vård och behandling, arbetsterapi, fysioterapi m.fl. I samtliga böcker är kapitlen ba serade på aktuell forskning inom res pektive område. Texterna är rikligt försedda med referenser till aktuell svensk och internationell omvårdnads forskning. Flertalet av de sammanlagt 95 författarna i bokverket är svenska

omvårdnadsforskare, medan några är forskare eller experter inom angräns ande ämnesområden. Bokverket består av tre böcker som relaterar till en modell av omvårdnad. Modellen tar sin utgångspunkt i mötet mellan patient/närstående och sjuk

sköterska/vårdare och synliggör en uppgiftsaspekt och en relationsaspekt. Detta möte sker alltid i ett samman hang som i sin tur påverkas av miljö, organisation, etik, kultur och samhälle, inklusive policy och lagstiftning.

Uppgifter

sjuksköterska/ vårdare

patient/ närstående

Samhälle s Organi ation

De tre böckerna har olika fokus och upplägg och kan läsas i valfri ordnings följd. Perspektiv och förhållningssätt (Friberg & Öhlén (red.)) beskriver olika perspektiv inom och på omvårdnad i allmänmänsklig bemärkelse. Hälsa och ohälsa (Edberg & Wijk (red.)) har ett individperspektiv på omvårdnad och med fokus på hälsa, symtom och tecken på ohälsa samt omvårdnadsåt gärder med utgångspunkt i sjukskö terskans ansvarsområde. Ansvar och utveckling (Ehrenberg & Wallin (red.)) har fokus på omvårdnadens och sjuk sköterskans uppgifter i professionell yrkesutövning ur ett samhälls- och ut vecklingsperspektiv. Utifrån modellen av omvårdnad handlar Perspektiv och förhållningssätt om förhållningssätt och relationsgrund för omvårdnad och hur det ramas in av samhälleliga förutsättningar. Denna bok behandlar också omvårdnad i re lation till livscykeln samt handlingsoch aktivitetsområden. Hälsa och ohälsa tar sin utgångspunkt i patien

tens upplevelse och sjuksköterskans bedömningar och omvårdnadsåtgär der. I Ansvar och utveckling är fokus på sjuksköterskans handlande utifrån organisatoriska och samhälleliga vill kor och förutsättningar, både för den direkta patientomvårdnaden och för utveckling av omvårdnad inom hälsooch sjukvård och omsorg. Böckerna behandlar likartade fe nomen från olika utgångspunkter. Ett exempel är samtal och kommunikation, som i Perspektiv och förhållningssätt diskuteras i kapitlet ”Kommunikativa handlingar”, i Hälsa och ohälsa i kapit let ”Kommunikation” och i Ansvar och utveckling i kapitlet ”Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete”. Återkommande teman i böckerna är t.ex. hälsa, miljö, lärande och utveck ling. Därmed knyter flera kapitel an till och kompletterar varandra. För att un derlätta läsningen finns hänvisningar mellan olika kapitel. Samtliga kapitel refererar till aktuell litteratur för fördjupade studier. Alla

Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder

OCH

E tik L a g st if t n i n g

Förenklad modell av omvårdnad.

ST U D EN TLIT TER AT U R

Relation Situation – miljö

Det är vår förhoppning att innehållet inbjuder till kritiskt tänkande och re flekterade ställningstaganden samt att det bidrar till en kreativ utveckling av omvårdnad som kunskapsområde och praktisk verksamhet.

Vårdhandboken

Anna-Karin Edberg & Helle Wijk Anna Ehrenberg & Lars Wallin Febe Friberg & Joakim Öhlén

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

kapitel är omarbetade och uppdaterade med aktuella referenser. För konkreta vårdprocedurer hänvisar vi genomgå ende till Vårdhandboken, där uppdate rade beskrivningar av metoder och kon kreta instruktioner finns tillgängliga. Till varje kapitel finns ett webbmaterial med inlästa sammanfattningar, ordlis tor och instuderingsfrågor som syftar till att ge stöd i lärandet.

Plugga smartare digitalt Förbered dig för tentan med hjälp av våra digitala sammanfattningar, övningar och tester. Du kan göra det var som helst så länge du har dator, surfplatta eller mobil med dig. Du hittar din aktiveringskod på omslagets insida.

Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder

Kapitel 2 OmvĂĽrdnadsÂ processen

S A M M A N FAT TN I N G K A PITEL 2 ÖV N I N G A R K A PITEL 2

Plugga smartare digitalt.

Använd aktiveringskoden på omslagets insida.

Kapitel 2

Jan Florin

I det här kapitlet diskuteras omvårdnadsprocessen som beslutsmodell och problemlösningsmodell. Modellen används för att systematiskt identifiera problem, behov och resurser av relevans för omvårdnaden och för att anpassa valet av omvårdnadsåtgärder till individens behov. Vidare diskuteras olika perspektiv på kliniskt beslutsfattande och standardiserade uttryck i samband med detta. Att använda omvårdnadsprocessen som ram för patientens omvårdnad är ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt och tänkande och synliggör dessutom sjuksköterskans bidrag till patientens samlade vård, som komplement till andra professioners vårdhandlingar. Sjuksköterskans förmåga att systematiskt planera och genomföra omvårdnad är direkt avgörande för vilken omvårdnad patienten får, både med hänsyn till innehåll och till kvalitet. Detta kapitel kan användas som en teoretisk ram till det mer specifika innehållet i boken Hälsa och ohälsa. Sjuksköterskors vårdarbete vägleds av en intention och vilja att göra gott för patienten, att bistå med det som är väl görande och främjar hälsa för just den personen. Individuell omvårdnad har diskuterats sedan 1970-talet i Sverige och en grundförutsättning för att lyckas är att ”känna patienten” (Radwin, 1996). Sjuksköterskan behöver ha kunskap om personens unika situation och hur hen själv uppfattar situationen för att kunna planera och ge en individuellt anpassad omvårdnad. Vad är det som är viktigt? Vilka preferenser och prioriteringar gör patienten själv? På senare tid har en lit teraturöversikt identifierat att begreppet lära känna patienten är fortsatt viktigt och knutet till professionell praktik, men att processen inte verkar stödjas tillräck ligt, framför allt i akutsjukvårdsmiljöer (Zolnierek, 2014). Detta att lära känna patienten stämmer i hög grad överens med dagens utveckling av personcentre rad vård i hälso- och sjukvården.

En tankemodell som utvecklats som grund för omvårdnad är omvårdnadsprocessen. Omvårdnadsprocessen är en dynamisk, systematisk problemlös ningsmodell som utgör en referens ram för att metodiskt och målinriktat planera och genomföra en individuellt anpassad omvårdnad. Omvårdnadspro cessmodellen är internationellt accep terad som ett ramverk för omvårdnad, även om det också finns en del kritiska röster, och modellen används både i kli nisk praxis och i utbildning. Florence Nightingale (1859) anses vara den som först introducerade be hovet av att sjuksköterskan har ett kri tiskt förhållningssätt, samt systematik i planering och genomförande av vården för patienten. Omvårdnadsprocessen som beslutsmodell har sina teoretiska rötter i allmän systemteori som intro ducerades av Von Bertalanffy på 1930talet. Omvårdnadsprocessen har utgjort struktur för sjuksköterskors kritiska

Centrala begrepp Omvårdnadsprocess Individuell omvårdnad Omvårdnadsplanering

CENTRALA BEGREPP

OMVÅRDNADSPROCESS är en systematisk problemlösningsmodell med syfte att

individualisera omvårdnaden.

INDIVIDUELL OMVÅRDNAD innebär omvårdnad utifrån personens unika hälsositua-

tion, där vårdaren visar intresse för och arbetar utifrån patientens egen upplevelse av hälsa, sjukdom och behov. OMVÅRDNADSPLANERING innebär att utifrån en bedömning av patientens nuva-

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

OCH

samlad bedömning av situationen, de lades upp i två separata delar genom att omvårdnadsdiagnostik blev en egen fas i processen. Diskussionen kring omvård nadsprocessen som beslutsmodell tog ytterligare ett steg framåt i utvecklingen under 1980-talet då Gordon (1982) och Carnevali (1983) betonade dess roll i sjuksköterskans informationshantering och beslutsfattande. Carnevali betonade betydelsen av det diagnostiska tänkan det, alltså själva beslutsprocessen och det kognitiva arbetet som sjuksköter skan utför. På senare tid förekommer det beskrivningar där den tredje fasen, planering, har delats upp i två separata faser, och även förtydligat vad plane ringen handlar om: förväntat resultat och ordinationer. Det innebär en om vårdnadsprocess med sex faser. Fort sättningsvis kommer dock omvårdnads processen med fem faser att beskrivas. Det som kännetecknar omvårdnads processen (figur 2.1) är att det finns ett kritiskt förhållningssätt i varje del av problemlösningen, vilket kan ses som navet som driver processen vidare. Omvårdnadsprocessen kan ses som en strukturerad beslutsmodell för en spe cifik hälsosituation eller ett specifikt problem, men också som en beskrivning av ett vårdförlopp. Det kan alltså finnas flera omvårdnadsprocesser som pågår samtidigt för en person, det vill säga flera hälsoproblem där varje hälsopro blem har sin egen beslutsprocess, men processerna kan också hänga ihop och vara delar av samma problemlösning.

tänkande sedan den först introducera des i USA av Lydia Hall på 1950-talet. Flera omvårdnadsteorier, till exempel Orlandos omvårdnadsprocessteori och Kings teori om måluppfyllelse, bygger på omvårdnadsprocessen. Andra om vårdnadsteorier kan ses ha en koppling till omvårdnadsprocessen, som behovs teorier och interaktionsteorier med fokus på samspel och relation mellan sjuksköterska och patient. Ashworth och medarbetare (1987) har positivt på verkat synen i Europa på omvårdnads processen som ett systematiskt förhåll ningssätt med syfte att stödja personer att ta ett större ansvar för sin egenvård. Perspektivet på patienten som en hel person, som också är aktiv och delak tig i sin egen vård, är en betydelsefull grundbult i omvårdnadsprocessen som har stor bäring i diskussioner om per soncentrerad vård (Ekman m.fl., 2011; Olsson m.fl., 2012). Omvårdnadsprocessen beskrevs tidigare som en serie med fyra på var andra följande faser: bedömning, pla nering, genomförande och utvärdering (Yura & Walsh, 1988). Fokus var i hög grad på omvårdnadsbehov i relation till medicinska problem. Den ameri kanska sjuksköterskeorganisationen ANA (American Nurses Association) publicerade 1973 Standards of nursing practice, där omvårdnadsprocessen be skrevs med fem faser: datainsamling, diagnos, planering, genomförande och resultat. Bedömningsfasen, att samla in underlag för bedömning och att göra en

ST U D EN TLIT TER AT U R

rande hälsotillstånd planera omvårdnadsåtgärder i syfte att uppnå ett förväntat hälsotillstånd.

ST U D EN TLIT TER AT U R OCH © F Ö R F A T T A R N A

Omvårdnadsprocessen beskriver och ger en referensram för omvårdnad som inte begränsar sig till att enbart ge stöd för att lösa hälsoproblem. I tankar om omvårdnad bör alltid ett förebyg gande eller hälsofrämjande perspektiv finnas med, det vill säga ett salutogent perspektiv (Antonovsky, 2005) som tydligare har en utgångspunkt i per sonens både inre och yttre resurser för att stärka hälsan. Värdegrunden bakom omvårdnadsprocessen bejakar ett hu manistiskt perspektiv med respekt för personens autonomi och fria vilja att besluta om sig själv och sin egen vård. Patienten och sjuksköterskan är partner i en relation där sjuksköterskans upp gift är att utifrån sin kompetens stödja och bistå patienten. Sjuksköterskan har kunskap om hälsa, ohälsa och sjukdom, grundad i både teoretisk och klinisk kunskap, medan patienten är expert på sin egen livssituation, sina värde ringar och prioriteringar och att leva med sjukdom. Patienten är en medaktör och medskapare i sin egen vård där per sonens perspektiv, delaktighet och in volvering är helt central för att uppnå en god omvårdnad. Här finns det tydliga paralleller till dagens diskurs om per soncentrerad vård som en viktig del av en vård med hög kvalitet. Personcen trerad omvårdnad finns beskriven på många olika sätt i litteraturen. Exem pel på detta är som teoretiskt ramverk (McCormack & McCance, 2006), som vårdfilosofi (Edvardsson m.fl., 2008), begreppsanalys (McCormack 2004), del i riktlinjer (Socialstyrelsen, 2010) och implementering i klinisk praktik (Edvardsson m.fl., 2014) med studier av effekter (Edvardsson m.fl., 2008: Ekman m.fl., 2011). Syftet med omvårdnadsprocessen är att kunna skräddarsy omvårdnaden utifrån det individuella hälsotillståndet och behovet för att maximera perso nens välbefinnande, självuppfyllelse och samspel med sin omgivning, till

exempel utifrån fysiska, psykiska, so ciala, andliga och existentiella behov eller problem (Sundeen m.fl., 1994). Omvårdnadsprocessen fokuserar på idén om förändring med syfte att hjälpa patienten att ändra det nuvarande häl sotillståndet till ett önskvärt tillstånd. Processen är alltså resultatinriktad och omvårdnadsåtgärder används för att förändra patientens hälsosituation till det bättre. Det innebär också att mo dellen behöver användas flexibelt uti från patientens aktuella situation som ofta förändras över tid. Bedömningar och värderingar av hälsotillstånd och planerade åtgärder behöver förändras i takt med att patientens hälsotillstånd ändras för att hela tiden kunna visa in riktningen på omvårdnaden. Det är vik tigt att inse att hälsotillståndet kanske inte alltid kan förbättras; exempelvis i samband med långvariga sjukdomar. Däremot kan sjuksköterskans omvård nad bidra till att hälsosituationen inte ytterligare försämras, eller att fördröja en pågående försämring, och även till att personen bättre klarar att leva med sin sjukdom. Omvårdnaden kan också stödja och stärka välbefinnandet trots pågående ohälsa och sjukdom. Den information som är väsentlig för patientens omvårdnad dokumen teras av sjuksköterskan i patientens journal. En modell för dokumentation av omvårdnad baserad på omvård nadsprocessen, som har varit mycket använd i Sverige och flera skandina viska länder, är VIPS-modellen (Ehnfors m.fl., 2013). VIPS är en akronym för fyra nyckelbegrepp inom omvårdnad: väl befinnande, integritet, prevention och säkerhet. VIPS-modellen ger en struktur med sökord på tre nivåer för att organi sera omvårdnadsinformation, där den högsta nivån beskriver huvudsökord som överensstämmer med omvård nadsprocessens faser. I strävan efter en tvärprofessionell dokumentation i hälso- och sjukvården har dock den

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

Figur 2.1 Omvårdnadsprocessen och kritiskt tänkande.

Datainsamling

Omvårdnadsresultat

Omvårdnadsdiagnos

Kritiskt

tänkande

Datainsamling Omvårdnadsprocessens första fas om fattar bedömning av patientens häl sotillstånd genom insamling av data och information. Den informationen är viktig som ett underlag för värdering av hälsotillståndet som sedan utgör en grund för planering av omvårdnads åtgärder. Datainsamlingen behövs också för att kunna jämföra hälsotill ståndet över tid och utvärdera om de omvårdnadsåtgärder som genomförs har avsedd effekt på patientens hälso tillstånd, om de leder till förbättring, eller bibehållande av en funktion eller förmåga, eller skjuter upp en försäm ring. Informationen används också för kommunikation kring patientens vård och omvårdnad, både inom teamet och mellan vårdgivare.

Sjuksköterskor samlar vanligtvis in mycket data som grund för de med icinska beslut som sker i vården, men behovet av information som grund för de egna omvårdnadsbesluten behöver beaktas i minst lika hög grad. Beslut om omvårdnad kan aldrig bli bättre än det underlag som finns och sjuksköter skor behöver data som är informativa, trovärdiga, innehållsrika, åtkomliga och identifierade i rätt tid. Att samla data som grund för att ”lära känna” patienten är en viktig arbetsuppgift i sig som behöver ges utrymme för att kunna genomföras på ett systematiskt och samtidigt etiskt sätt. Interaktionen innebär också en möjlighet att etablera en relation till patienten vilket också har en central betydelse.

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

ST U D EN TLIT TER AT U R

därmed också kunna hämta ut, en hel täckande beskrivning av omvårdnaden i dokumentationen. Omvårdnadsprocessen omfattar information på olika plan och en serie beslut som fattas utifrån den infor mationen. Beskrivningen i tabell 2.1 visar mer konkret vad som ryms i de olika faserna.

OCH

strukturen i journalen fått ge vika för andra sätt att strukturera informatio nen. Ofta finns det tydliga spår kvar av VIPS-modellens sökord, men dessa fö rekommer inte alltid i sin helhet och är dessutom blandade med andra sökord, vilket ibland innebär att ett systema tiskt processtänkande inte är synligt. Det kan också innebära att det är svå rare att på ett strukturerat sätt ge, och

Planering (mål, ordinationer)

Genomförande av åtgärder

Datainsamling

– Samla data (intervju, fysisk undersökning, riskbedömning, funktionsbedömning, journalen) – Bedöm hälsotillstånd med bedömningsinstrument och evidensbaserade metoder för bedömning – Dokumentera relevant data och information

Omvårdnads diagnos

– Värdera hälsotillstånd genom att tolka data och information (gruppera data, se mönster, pröva hypoteser) – Ställ omvårdnadsdiagnos och validera diagnos – Dokumentera omvårdnadsdiagnoser

Planering: (mål/förväntat resultat och ordinationer)

– Identifiera förväntade resultat – Individualisera omvårdnaden utifrån person – Formulera och dokumentera ett realistiskt mätbart tidsbestämt mål

Tabell 2.1 Centrala begrepp i omvårdnadsprocessen.

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

– Identifiera åtgärder (evidensbaserade, erfarenhetsbaserade) – Individualisera utifrån person (patientens preferenser) – Dokumentera planerade åtgärder Genomförande av åtgärder

– Genomför omvårdnad på ett säkert evidensbaserat sätt – Använd resurser optimalt (personella, ekonomiska) – Samordna omvårdnaden och samarbeta med kollegor

Omvårdnads resultat

– Utvärdera mot det förväntade resultatet – Utvärdera både fortlöpande och i relation till förväntat resultat i omvårdnadsplanen – Använd fortlöpande utvärdering för att modifiera omvårdnadsplanen – Dokumentera effekten av omvårdnaden på det tidigare hälsotillståndet

Sjuksköterskan söker information via olika källor, till exempel genom intervju och samtal med patienten, kroppsundersökning eller genom att ta del av journalhandlingar och andra yr kesgruppers bedömningar. Sjuksköter skans kommunikationsfärdigheter och förmåga att etablera en förtroendefull relation med patienten är en väsentlig förutsättning för att kunna få ta del av patientens perspektiv på sin hälsositua tion. Vidare behövs kunskap om hur funktions- och aktivitetsförmåga kan bedömas. Vilka bedömningsskalor kan användas och vilka undersökningsme toder är relevanta? Datainsamlingen bör ske målinriktat och systematiskt,

och i möjligaste mån i en interaktiv pro cess i dialog med patienten. Varje möte med patienten innebär att information identifieras av sjukskö terskan på ett mer eller mindre medve tet plan. Hur är blodtrycket nu jämfört med tidigare? Orkar patienten sitta upp i samband med måltiden i dag? Intresset inriktar sig på patientens funktions förmåga och förmåga att utföra och delta i aktiviteter i det dagliga livet. Det kan handla om hälsotillståndet, vanor, behov, problem, prioriteringar och pre ferenser i livet. En skillnad brukar göras mellan symtom och tecken eller mellan subjektiva och objektiva data. Symtom är kännetecken på ett underliggande

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

–– Vad i följande beskrivning är subjektiva data och vad är objektiva data? –– Elsa, 76 år, har diagnostiserats ha en lunginflammation. Hon har 38,6 i kroppstemperatur, gulgröna upphostningar, känner sig frusen och orkar inte som vanligt. Blodtrycket är 150/80, puls 90 och andningsfrekvens 24/minut. Hon upplever smärta i vänster sida vid hostning. –– Vilken typ av data har mest trovärdighet, subjektiva eller objektiva data?

Sent i utbildningen –– Vad är sjuksköterskans ansvar i mötet med patienten när det gäller insamling av data?

Frågan är om det finns strikt objektiva data? Finns det inte alltid ett visst mått av tolkning inblandat, det vill säga att data ses och uppfattas utifrån ett sub jektivt perspektiv? Människor använ der sina sinnen för att bli medvetna om Reflektera

sin omgivning och det kan också inne bära en inskränkning av vad de lyckas upptäcka och bli varse. Väldigt snabbt tolkas informationen som registreras via sinnena för att bli begriplig; ofta kan det ske utan att man ens tänker på

Tidigt i utbildningen –– Vad är data och vad är tolkning i följande text? –– Avmagrad kvinna, 64 år, lyfts över till sängen. Verkar inte kunna vända sig själv i säng. Intorkad, med torra slemhinnor i munnen. Feber. Deprimerad, ser ledsen ut. Har kissat på sig.

Sent i utbildningen –– Varför är det viktigt att sjuksköterskan reflekterar över vad som är data och tolkning? Hur bör sjuksköterskan förhålla sig till olika typer av data och information?

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

ST U D EN TLIT TER AT U R

Tidigt i utbildningen

OCH

Reflektera

upprepade mätningar bör man i princip komma fram till samma resultat. Alla metoder för att mäta har dock sin egen inbyggda felmarginal, som är beroende av den metod man valt. Det är också viktigt att mätningen har skett på ett korrekt sätt, till exempel att man har använt en lagom stor manschett som applicerats korrekt på överarmen för att mäta blodtrycket. Subjektiva data speglar en persons egen uppfattning om hälsosituationen, till exempel om smärta. Hur ont gör det? På vilket sätt? Hur länge har det varit så? Har det för värrats? Har smärtan flyttat på sig? Det är bra om även subjektiva data samlas in med någon form av systematik.

tillstånd, till exempel ohälsa eller sjuk dom eller att något inte är som det ska vara, så som det uppfattas eller upplevs av patienten själv. De brukar kallas för subjektiva data, i och med att de inte alltid kan identifieras av utomstående. Symtom som också kan observeras av andra kallas för objektiva data, vilket också ibland kallas för tecken. Datainsamling omfattar oftast en kombination av objektiva och subjek tiva data om patienten. Objektiva data är mätbara och insamlas till exempel genom undersökning av patienten. Exempel kan vara blodtryck, puls, and ningsfrekvens, vikt eller längd. Det är viktigt att data som samlas in är trovär diga, tillförlitliga och rättvisande. Vid

ST U D EN TLIT TER AT U R OCH © F Ö R F A T T A R N A

det, eller är medveten om att man gjort en tolkning. Informationen kategorise ras för att bli hanterbar och begriplig. Vårt språkbruk ger också ofta utrymme för tolkning. När är man äldre? Var går gränsen mellan att vara ung och att vara medelålders, eller mellan att vara med elålders respektive äldre? Sjuksköterskan dokumenterar data och information som är väsentlig för pa tientens vård i patientens journal. Data insamlingen kan till exempel dokumen teras enligt VIPS-modellen (Ehnfors m.fl., 2013) som omvårdnadsanamnes och omvårdnadsstatus där olika sökord anger vilket område som avses. Notera dock att det finns omfattande skillnader mellan dagens elektroniska journalsys tem när det gäller struktur och vilka sökord eller rubriker som används för olika informationsmängder. VIPS-mo dellens sökord hittas inte längre lika ofta i patientjournalerna, men modellen är fortfarande högst relevant som teore tiskt ramverk för att tänka och beskriva omvårdnad. Sedan får sjuksköterskan anpassa sitt tänkande till den struktur på elektronisk journal som finns i den egna organisationen. VIPS-modellen är givetvis användbar även för studenter för att tänka och beskriva omvårdnad. Omvårdnadsanamnesen beskriver enligt VIPS-modellen (Ehnfors m.fl., 2013) patientens tidigare hälsositua tion och levnadsförhållanden som en bakgrund till den aktuella situationen. Omvårdnadsstatus beskriver det ak tuella hälsotillståndet och de faktorer som påverkar den aktuella omvårdna den och innefattar såväl subjektiva som objektiva data. Begreppen anam nes och status används delvis olika av professionerna i hälso- och sjukvården. Läkarprofessionen ser anamnesen som patientens subjektiva berättelse medan status är det som läkaren kan identifiera i personens hälsosituation. Jämför med den tidigare beskrivningen av subjek tiva och objektiva data. Skillnaderna i

hur begreppen används i kommunika tion om patienten kan vara vilseledande och förvirrande mellan olika profes sioner om man inte är medveten om att det faktiskt finns en skillnad. Det kräver också en del överväganden i val av ter minologi i samband med användning av uttryck i till exempel elektroniska jour nalsystem. De sökord för anamnes och status som anges i VIPS-modellen (Ehn fors m.fl., 2013) beskrivs i tabell 2.2. Det är ett förtroende från patien terna när de berättar hur de mår och vad de uppfattar som besvärligt i sin ak tuella livssituation. Det förtroendet ges inte hur som helst, till vem som helst, när som helst. Det krävs att sjukskö terskan etablerar en ärlig kontakt som visar viljan att hjälpa, och att hen bryr sig om och ser hela personen. För att ha förutsättningar att lyckas bra med sin uppgift att hjälpa patienten behö ver sjuksköterskan kunna etablera en förtroendefull relation, lyssna, ställa relevanta frågor, delge sitt perspektiv och även ge utrymme för att ta in pa tientens perspektiv. Sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med patienten och förmåga att kommunicera och möta patienten är en avgörande faktor för kvaliteten på det dataunderlag hen kan skaffa sig och den omvårdnad som ges. I de fall patienten inte själv kan med verka i en dialog och utbyta informa tion med sjuksköterskan blir besluten i högre grad beroende på närståendes och andra utomståendes bedömningar och sjuksköterskans tolkningsbörda blir avsevärt mycket tyngre. Då gäller det att tolka behovet av hjälp med stor ödmjukhet, respekt och känslighet inför patientens autonomi och integritet och vad som troligen skulle vara personens egna val och preferenser i livet. Sjuksköterskan bör sträva efter att samla information som är relevant, tillräckligt informativ och på rätt nivå, samt göra den tillgänglig vid rätt tid. Sjuksköterskans iakttagelser och

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

Tabell 2.2 Sökord för anamnes och status enligt VIPS-modellen.

Omvårdnadsanamnes

Omvårdnadsstatus

Kontaktorsak

Kommunikation

Hälsohistoria/vårderfarenhet

Kunskap/utveckling

Pågående vård

Andning/cirkulation

Överkänslighet

Nutrition/ätande

Socialt

Elimination

Levnadsvanor

Hud/vävnad Aktivitet/ADL Sömn/vila Smärta/sinnesintryck Sexualitet/reproduktion Psykosocialt Andligt/kulturellt Säkerhet

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

OCH

tritionsstatus, risk för fall, munhålans kondition, egenvårdsförmåga och risk för trycksår. Bedömningsskalor ger en systema tiskt insamlad informationsbas som stöd för analys, värdering och beslut. En del skalor summeras till en totalpo äng där det finns gränsvärden angivna för om det föreligger ett problem eller inte. Det är en fara att se resultatet av sammanräkningen som absolut utan att själv tänka efter om det verkligen stämmer i den aktuella situationen. Bedömningsskalan ger ett underlag för beslut, men det är sjuksköterskan som i slutändan måste göra en profes sionell bedömning av vad informatio nen innebär. Även om den summerade poängen indikerar att det inte skulle föreligga något hälsoproblem så kan närvaron av ett enskilt symtom eller tecken ensamt innebära att det finns ett hälsoproblem. Sjuksköterskan måste göra en egen professionell bedömning av hälsotillståndet. Informationen från bedömningsskalor ger ett bättre under lag för besluten, men de ersätter inte den professionella bedömningen.

observationer av patientens hälsotill stånd behöver vara tillräckligt nyanse rade och mångfacetterade för att fånga alla aspekter som kan vara viktiga i sammanhanget. En god hjälp är att använda systematiska instrument och metoder för mätning och bedömning. Det ses som en självklarhet att till exem pel använda en blodtrycksmanschett för att mäta blodtrycket och inte bara palpera pulsen i armvecket och göra en bedömning. Mättekniken har dessutom förfinats så att man nu kan göra en be dömning på entalsnivån, till exempel att patientens blodtryck är 174/68. Det borde vara lika självklart att använda någon form av systematik i mätningen och bedömningen av patientens hälso tillstånd inom andra områden som grund för planering av omvårdnaden, men så är inte alltid fallet. Ofta görs bedömningar av omvårdnadsbehov baserat på relativt lösa antaganden och ostrukturerade bedömningar. Det finns många exempel på forsknings baserade bedömningsskalor som kan ge ett bättre, säkrare och mer detaljrikt underlag för beslut inom många områ den, till exempel kring ätande och nu

ST U D EN TLIT TER AT U R

Sammansatt status

Reflektera

Tidigt i utbildningen –– Vilka bedömningsskalor känner du till som underlag för bedömning av omvårdnadsproblem? –– Hur ser du på sjuksköterskans ansvar i relation till användning av bedömningsskalor?

Sent i utbildningen –– Vilka bedömningsskalor har du sett användas under din verksamhetsförlagda utbildning? Vad är din erfarenhet av att använda dem? –– Finns det områden utifrån VIPS sökord för status (se tabell 2.2) där du inte har kommit i kontakt med någon bedömningsskala? Om så, försök att identifiera exempel på bedömningsskalor inom dessa områden.

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Omvårdnadsplan Den andra och tredje fasen i omvård nadsprocessen, omvårdnadsdiagnos och planering (av förväntat resultat/ mål och åtgärder), är de centrala delar som handlar om planering av omvård naden utifrån en bedömning och vär dering av patientens nuvarande hälso tillstånd. Detta brukar sammantaget kallas för en omvårdnadsplan, vilket omfattar tre bärande delar: omvårdnadsdiagnos, omvårdnadsmål och planerade omvårdnadsåtgärder. Att for mulera en omvårdnadsplan innebär att ▶ identifiera patientens behov av omvårdnad utifrån en analys av patientens problem, behov och egna resurser ▶ formulera analysen som en om vårdnadsdiagnos som grund för omvårdnadsåtgärder ▶ besluta om vilket det förväntade resultatet är av omvårdnaden, ofta beskrivet som ett mål ▶ besluta om vilka omvårdnadsåtgär der som ska användas för att hjälpa patienten att uppnå det förväntade resultatet och formulera dessa som omvårdnadsordinationer. Sjuksköterskor brukar ibland kalla omvårdnadsplanen som de upprättar

för vårdplan, vilket kan vara lite vilse ledande. På samma sätt används ibland termen vårdplanering för att benämna det som egentligen är en omvårdnads planering. Det finns olika betydelser av termen vårdplan och ordet ”vård” indi kerar att det handlar om ett vidare inne håll än enbart omvårdnad, och att det i så fall borde innefatta ett mer tvärpro fessionellt perspektiv. En god och säker vård kräver ofta en samverkan mellan olika vårdgivare, och även mellan olika vårdnivåer, till exempel mellan vård på sjukhus och vård i hemmet (hemsjuk vård eller särskilt boende). Socialstyrel sen har utfärdat föreskrifter om samver kan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27) som stöd jer betalningsansvarslagen från 1990, där ett kommunalt betalningsansvar för färdigbehandlade patienter regle ras. I 3 § anges att ”Landstingen och kommunerna skall i samråd utarbeta rutiner för vårdplanering inför utskriv ning av patienter och för överföring av information”. Detta ställer krav på ett samarbete mellan olika vårdgivare för att planera vården och säkerställa god kvalitet i vården i hela vårdkedjan. Vård planeringen kan också genomföras som en tvärprofessionell teamkonferens, till exempel i samband med rehabilitering

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

Reflektera

Tidigt i utbildningen –– Varför är det viktigt att arbeta med planering av omvårdnaden? –– Varför är det sjuksköterskans ansvar att formulera en omvårdnadsplan?

Sent i utbildningen –– Hur påverkas patientens omvårdnad om det inte finns någon omvårdnadsplan framtagen? –– Hur ser du på relationen mellan en omvårdnadsplan och andra planer för patientens vård? –– Hur ser du på dina möjligheter och ditt ansvar att arbeta med omvårdnadsplaner i din kommande yrkesutövning?

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

ST U D EN TLIT TER AT U R OCH

vårdnadsplanen ett viktigt redskap för att säkerställa en kvalitativt god om vårdnad. Det bör vara tydligt uttalat vilken sjuksköterska som har ansvar för att ta fram en omvårdnadsplan för patienten, och det bör helst vara den som känner patienten bäst. Olika me toder används när patienten vårdas på sjukhus för att identifiera vem som ska ha ansvar för att planera patientens omvårdnad. Ett vanligt sätt är att den sjuksköterska som arbetade det skift då patienten blev inlagd för vård förväntas axla det ansvaret. Funktionen kallas ofta omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) och ibland för patientansvarig sjuksköterska (PAS), analogt med hur ett medicinskt ansvar som patientans varig läkare (PAL) synliggörs i hälsooch sjukvården. I öppna vårdformer som på mottagningar och vårdcentraler handlar det ofta om kortare separata vårdbesök och där ser behovet av att formulera omvårdnadsplaner annor lunda ut. Behovet är störst i samband med vård av personer med långvarig sjukdom och ohälsa som återkommande söker vård, och kan även gälla insatser mot grupper av patienter.

där olika professioner planerar det fort satta omhändertagandet i dialog med patienten. För att öka tydligheten i vad som avses bör användaren skilja på be greppen omvårdnadsplan och vårdplan (tabell 2.3). Likaså bör begreppen om vårdnadsplanering och vårdplanering användas på ett ändamålsenligt sätt så att risken för missförstånd elimineras. Omvårdnadsplanen är ett arbetsred skap i vården med ordinationer om vilka omvårdnadsåtgärder som ska genom föras. Genom att planera omvårdnaden ges möjligheten att tänka efter före, det vill säga i förväg tänka igenom och ta ställning till behovet av omvårdnad för att kunna genomföra omvårdnaden på det mest effektiva sättet. Det ger också en möjlighet att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande genom att identi fiera ökade risker för problem, potentiella problem och planera omvårdnaden uti från ett preventivt synsätt och inte bara ta tag i hälsoproblem när de väl har dykt upp. Dessutom kan ett mer salutogent perspektiv anläggas genom att utgå från patientens resurser, den funktion och aktivitetsförmåga som finns, i stället för att fokusera på det som inte fungerar. Användning av omvårdnadsplaner inne bär också att vårdpersonalen kan ha en mer enhetlig syn på vilken omvårdnad patienten behöver, vilket innebär att det kan bli bättre kontinuitet i omvårdnaden oberoende av vem som är i tjänst. Detta är betydelsefullt i dagens hälso- och sjukvård där ofta många personer är in volverade i den enskilda patientens vård. Sjuksköterskan har en arbetsledande funktion och ett ansvar för planering och genomförande av omvårdnaden, även om omvårdnaden i många fall utförs av andra personer och yrkes grupper. Inom till exempel kommunal hälso- och sjukvård och hemsjukvård är det vanligt att undersköterskor och sjukvårdsbiträden, tillsammans med patientens närstående, i huvudsak är de som ger omvårdnaden, och då är om

Förklaring

Omvårdnadsplan

Skriftlig dokumentation av en omvårdnadsplanering som beskriver omvårdnad för en enskild person, familj eller grupp

Omvårdnadsplanering

Process för att identifiera en patients resurser och hälsoproblem, aktuella eller potentiella, för att planera omvårdnadsinsatser i syfte att främja hälsa, välbefinnande eller en fridfull död

Vårdplan

Vård- och omsorgsplan som beskriver hälso- och sjukvård för en enskild patient*

Vårdplanering

Process för att identifiera behovet av hälso- och sjukvård för en enskild patient

Standardvårdplan (SVP)

Generell handlingsplan formulerad i enlighet med omvårdnadsprocessen. SVP anger en basnivå för sjuksköterskans omvårdnadsinsats och kan användas för patienter med samma medicinska diagnos, för patienter som går igenom likartad behandling eller för patienter med likartad omvårdnadsproblematik. SVP ska ge utrymme för viss individualitet, men ska om den visar sig otillräcklig kompletteras med en individuell vårdplan (IVP) (Forsberg & Edlund, 2003)

Standardiserad vårdplan

(Inom hälso- och sjukvård:) Vård- och omsorgsplan som på förhand fastlagts utifrån systematiskt framtaget kunskapsunderlag och som beskriver rekommenderade hälso- och sjukvårdsåtgärder för specifika hälsoproblem*

Vård- och omsorgsplan

Dokumenterad plan som beskriver planerade insatser/åtgärder inom vård och omsorg*

Vård- och omsorgsplanering

Utformande av vård- och omsorgsplan *

Samordnad individuell plan

Vård- och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård- och omsorgsplanering*

Samordnad vårdoch omsorgsplanering

Vård- och omsorgsplanering som utförs gemensamt av berörda inom olika verksamheter*

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Begrepp

Tabell 2.3 Beskrivningar av olika typer av planer som process och produkt.

*Socialstyrelsens termbank (Socialstyrelsen, u.å.)

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

Omvårdnadsdiagnostik Omvårdnadsprocessens andra fas, om vårdnadsdiagnostik, omfattar värdering av patientens hälsotillstånd och livssituation utifrån insamlad data och information. Omvårdnadsdiagnostik kan ses som både en process, ett diag nostiskt resonemang, och ett resultat genom den diagnos som ställs. Det är en process där sjuksköterskan genom en systematisk ansats med hypotesgenere ring värderar patientens hälsotillstånd. Data och information om patienten ana lyseras i syfte att pröva hypoteser och antaganden. Analysen bör beakta såväl

patientens styrkor som svagheter, det vill säga resurser och problem. Valet av perspektiv påverkar hur omvårdnaden sedan kommer att gestaltas. De plane rade omvårdnadsåtgärderna kommer med stor sannolikhet att skilja sig åt beroende på om de tydligt utgår från en analys av patientens egna resurser i syfte att stärka dessa eller utifrån identifiering av patientens funktions nedsättning och hälsoproblem. En för djupad beskrivning av omvårdnadsdiag nostik ges i kapitel 3 Omvårdnadsbehov och omvårdnadsdiagnostik.

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

OCH

Det finns olika typer av mål och ofta skiljer man på huvudmål och delmål, och även på långsiktiga och kortsik tiga mål. Formuleringarna kan också vara visionära, mer som inriktningsmål eller syften med vården, formulerade på en hög nivå, som något att sträva mot. Syften är mer övergripande, medan mål är konkreta beskrivningar av vad som ska vara uppfyllt vid en viss tidpunkt. Syften är inte alltid mätbara, medan mål däremot måste vara mätbara – annars kan man inte avgöra om målet är uppfyllt. Ett konkret mål beskriver ett önskat eller förväntat resultat eller till stånd vid en viss framtida tidpunkt. Att prata om förväntade resultat i stället för mål kan vara ett bättre sätt att beskriva vad det handlar om. Ett förväntat resul tat beskriver patientens hälsotillstånd vid en viss framtida tidpunkt, och det tankesättet kan stödja sjuksköterskan att vara mer konkret i beskrivningen av vad som ska uppnås. Med ett sådant tankesätt ökar förmågan att tänka i konkreta termer som är mätbara vilket är en fördel, till exempel i samband med omvårdnadsplanering. Mål som kan vara aktuella att formulera handlar om patientens funktionsförmåga och

Att definiera och formulera syfte och mål för omvårdnaden är en förutsätt ning för att kunna planera vilka om vårdnadsåtgärder som behövs, liksom för att sedan också kunna utvärdera om omvårdnadsåtgärderna har gett det resultat som förväntades. Om det saknas tydliga målbeskrivningar av det förväntade resultatet så omöjliggörs en uppföljning, i alla fall på ett mer sys tematiskt sätt. Formulering av mål för omvårdnaden är en komplex aktivitet som ställer stora krav på sjuksköter skans kompetens. Det gäller att kunna tänka prognostiskt och använda sin kunskap och kliniska erfarenhet för att bedöma vad som är realistiskt och hur lång tid det kommer att ta att uppnå målen. Hur lång tid tar det för patienten som ramlade och bröt höften att återfå gångförmågan efter genomförd höft operation? Är det realistiskt att återfå förmågan helt? Hur påverkas möjlighe terna av patientens rädsla för att ramla igen? Hur påverkas det av att patien ten också har en lätt balansrubbning efter en tidigare stroke? Det är svåra avvägningar där den forskningsbase rade kunskapen än så länge inte har så många svar att ge.

ST U D EN TLIT TER AT U R

Omvårdnadsmål

hälsotillstånd, hantering av sjukdom eller ohälsa, livsstilsförändringar och egenvård eller om patientens upplevelse av välbefinnande och tillfredsställelse i det dagliga livet (Ehnfors m.fl., 2013). Det går inte att i förväg säga exakt hur målet bör formuleras, det behöver av göras i varje individuellt fall i samråd med patienten utifrån de unika förut sättningar som finns. Följande frågor är viktiga att ställa vid formulering av mål:

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

▶ Vad exakt är det som ska uppnås? ▶ Är målet realistiskt och möj ligt att uppnå? ▶ Hur lång tid kommer det att ta att uppnå målet? ▶ Hur vet vi att målet har uppnåtts och hur ska det mätas? Ett sätt att tänka är att använda de så kallade SMART-kriterierna, en metod som används som ledstjärna vid formu lering av mål inom många olika sektorer i samhället (Doran, 1981). SMART-kri terierna kan härledas tillbaka till Peter Druckers arbete på 1950-talet om mana gementfilosofi. Ett mål bör vara: ▶ Specifikt – det ska tydligt anges vad som ska uppnås ▶ Mätbart – det ska vara möjligt att följa upp med hjälp av resultat indikatorer eller liknande ▶ Accepterat – det ska vara accepterat och uppfattas som relevant ▶ Realistiskt – det ska vara möjligt att uppnå ▶ Tidsbestämt – tidpunkten då målet ska vara uppnått ska anges. Ett annat likvärdigt sätt att ange mål kriterier är med stöd av akronymen RUMBA som beskriver att ett mål ska vara Realistiskt, Uppnåbart, Mät bart, Betydelsefullt och ha ett Angivet tidsperspektiv.

Specifikt Mål bör vara så specifika som möjligt för att lättare kunna uppnås och även mätas. Är målet för vagt utgör det ingen tydlig vägledning för vad som förvän tas uppnås. Målet ”att återfå hälsa” är snarare en vision än ett mätbart mål. Ett tydligare mål skulle kunna vara ”att klara personlig hygien och förflyttning självständigt” eller ”att äta minst 2 000 kcal per dag”.

Mätbart Målet behöver vara mätbart, annars är det inte möjligt att utvärdera om målet har nåtts eller inte. Välj med andra ord ett mål som är så pass specifikt att det går att mäta. En bedömning av hur måluppfyllelsen kan utvärderas behöver göras redan när målet formuleras, och det kan ibland vara klokt att uppfölj ningsmetoden också framgår av själva formuleringen. Om målet för omvård naden är formulerat ”smärta mindre än 3 på VAS-skalan”, så innehåller mål formuleringen också en vägledning om vilket utfallsmått som ska användas: smärtskattning enligt VAS (visuell analog skala). Om målet i stället var for mulerat ”ingen smärta” eller ”hanterbar smärta” så lämnar det öppet för olika uppföljningsmetoder. Det kan göras med hjälp av smärtskattning enligt VAS, men skulle också kunna utvärde ras på andra sätt.

Accepterat Målet behöver vara accepterat, det vill säga det behöver vara något som pa tienten själv vill uppnå, något som är åtråvärt och önskvärt. Om inte patien ten själv vill uppnå det förväntade till ståndet så minskar chansen att målet kommer att uppnås. Det finns givetvis

Kapitel 2 ▶ Omvårdnadsprocessen

Redaktörer: Anna Ehrenberg, sjuksköterska, professor och forskningsledare inom Hälsa och välfärd vid Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna. Hon bedriver forskning om sjuksköterskors kliniska beslut och evidensbaserad praktik, omvårdnadsinformatik och patientsäkerhet. Lars Wallin, barnsjuksköterska, professor i omvårdnad med inriktning implementerings forskning vid Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna. Han är också forskningschef inom Region Dalarna och gästprofessor vid Göteborgs universitet. Hans forskning är inriktad på att bättre förstå effekter av olika sätt att stödja implementering av evidens i klinisk verksamhet och faktorer som påverkar denna process.

OMVÅRDNADENS GRUNDER ANSVAR OCH UTVECKLING Omvårdnadens grunder – Ansvar och utveckling syftar till att belysa omvårdnadens roll i ett förändrings- och samhällsperspektiv, sjuksköterskans ansvar, liksom viktiga förutsättningar för utveckling av hälso- och sjukvården. Boken ger en bild av det aktuella kunskapsläget och utmaningar för framtiden baserat på bidrag från 30 svenska experter, varav flertalet sjuksköterskor med doktorsexamen. Inledningsvis beskrivs omvårdnadens framväxt som disciplin och profession. Vidare diskuteras sjuksköterskans ansvar för evidensbaserade bedömningar och åtgärder. Viktiga kontextuella förutsättningar som ledarskap, vårdarbetets organisering, styrning och prioritering behandlas i särskilda avsnitt, liksom betydelsen av informella insatser av anhöriga och patientföreningar. Därefter belyses kunskapsanvändning, förbättringsoch patientsäkerhetsarbete, standardiserade vårdplaner och betydelsen av dessa insatser i utvecklingen av omvårdnaden. Fortsättningsvis diskuteras hur eHälsa kan stödja omvårdnadsarbetet och underlätta patienters och anhörigas aktiva medverkan och oberoende. Boken avslutas med en översikt av omvårdnadens betydelse i ett globalt perspektiv, sjuksköterskans roll i arbete med internationell hälsa, stöd för utsatta grupper och en hållbar utveckling.

Tredje upplagan

Omvårdnadens grunder består av tre publikationer utan inbördes ordning: Hälsa och ohälsa, Perspektiv och förhållningssätt samt Ansvar och utveckling. I första hand är böckerna avsedda som kurslitteratur för sjuksköterskestudenter på grundläggande nivå, men även kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården har nytta av böckerna. Art.nr 33008

Boken har också ett digitalt material med sammanfattningar, övningar och tester, som hjälper dig att plugga smartare. Aktiveringskoden hittar du på omslagets insida.

studentlitteratur.se

Smakprov Media AB

Published on Mar 24, 2020

9789144123172

Published on Mar 24, 2020

smakprov

Go explore