BEV FÖR ALLTID
Både Mira och Rani var elever
på Enhörningsskolan. Det
var en magisk plats där varje
barn parades ihop med sin bästa
enhörningsvän (BEV) och fick vara
med om alla möjliga fantastiska äventyr!
Det var snart dags att återvända till Enhörnings-
skolan, och Mira var SUPERIVRIG över att få
träffa sin BEV Bo. Han var inte direkt så som hon
hade föreställt sig sin enhörning … han kunde
faktiskt vara ganska busig. Och glupsk. Och han
somnade på alla lektioner. Men de hade så roligt
tillsammans. Och diskot skulle bli det roligaste
NÅGONSIN. Hon kunde inte tänka sig något
skojigare än att studsa runt på dansgolvet med
Bo!
På kvällen låg Mira i sängen, men hon kunde
inte somna. Hon tog fram dagboken ur lådan i nattduksbordet och började skriva ner alla underbara saker hon skulle göra med Bo. Och med Darcy
och Raheem – hennes två människokompisar på
Enhörningsskolan.
Spännande uppdrag
Nattfester i sovsalen
Disko med kompisar
Och bäst av allt … vara med Bo!
Mira log när hon tänkte på Bo. Han fick
alltid allting att bli så kul, ofta på oväntade sätt.
Visst, ibland var hon tvungen att muta honom
med godsaker. Och ibland skapade han pyttelite kaos. Och han hade världsrekordet i att prutta i klassrummet. Men han var inte busig med flit. Bo
var Miras BEV och hon älskade honom.
Mira stoppade tillbaka dagboken i lådan och somnade.
Det var oftast mamma som lämnade Rani och Mira
vid portalen när de skulle till Enhörningsskolan,
men idag var det pappa som körde dem och de var
tvungna att förklara ALLT. Han glömde till och med nästan bort att åka till affären för att köpa godsaker
till enhörningarna! (De flesta enhörningar gillar morötter och hö, men Bo var mest förtjust i munkar.)
”Stanna, pappa!” ropade Mira. Det var nära att de hade åkt förbi den magiska portalen som låg bredvid idrottshallens parkering. Pappa tvärbromsade medan Mira hängde ut genom bilfönstret och vinkade till Raheem.
Rani ville aldrig i hela livet (hennes ord) komma till skolan ihop med sin lillasyster, så Mira och
Raheem hade bestämt att de skulle gå igenom portalen tillsammans. Han stod med sin pappa och övade in sången med de tio säkerhetsreglerna, men han vinkade tillbaka.
Pappa hade fått stränga instruktioner att ta ett foto på dem innan de försvann in i portalen.
Rani poserade i en tiondels
sekund, men fotot av hennes
bakhuvud fick duga.
”Hej då, pappa!” Mira gav
pappa en slängkyss genom bilrutan och
kollade en extra gång att hon hade fått med sig påsen med godsaker. ”Är du klar, Raheem? Varför
blundar du?”
”Jag mår alltid lite illa när jag går genom portalen”, sa Raheem. ”Så jag kör min lugnande andning.”
Mira högg tag i hans hand och drog med honom genom buskarna. Det spelade ingen roll hur många
gånger hon hade gjort det här, det var fortfarande
lika underbart magiskt.
Först pirrade det i hennes tår, sen i benen
och armarna. Och i nästa stund började det
lysa i regnbågens alla färger och de SUSADE
genom luften, innan de med en mjuk duns
landade i höstacken mitt i Enhörningsskolans hage.
”Wow!” flämtade Mira och såg sig omkring.
Det var höst och löven i Skräckinjagande
skogen glittrade och glänste i sprakande gulröda
färger. Elever kom farande i en strid ström ner i höstacken innan de sprang iväg för att hitta sina
BEV. Enhörningarna betade och lekte i hagarna
och på ängarna runt skolan.
Luften var kylig, och Miras andedräkt blev till rök när hon såg sig omkring efter Bo.
”Ta-daa!!” hördes en röst från höstacken. Deras
vän Darcy tog sats och gjorde en spektakulär snurr i luften innan hon landade med sin rullstol med armarna i luften. ”Har ni saknat mig?”
Mira skrattade och sprang för att ge Darcy en kram. ”Så klart att jag har saknat dig. Det där var så häftigt!”
Darcy drog händerna genom håret för att få ordning på de blonda lockarna. ”Jag vet”, sa hon.
”Jag har övat på mina dansmoves till diskot. Jag
bildade en ’hjul-och-fot’-dansgrupp i min andra
skola när jag blev utsparkad från mördarbollslaget.
De påstod att jag var för aggressiv eller något. Hur
som helst, dans är ändå mer min grej.”
”Vad är mördarboll?” frågade Raheem oroligt.
”Det är som rugby, men med rullstol. Och mycket
farligare”, svarade Darcy och såg sig omkring efter sin enhörning Stjärna.
Raheem såg först ut som om orden hade fastnat i
halsen. ”Ska vi gå och leta upp våra enhörningar?”
sa han sen.
Stjärna och Tapper betade i Stora hagen och
travade fram så fort de fick syn på Darcy och
Raheem. Mira såg inte Bo någonstans.
”Är det där han?” frågade Darcy och pekade på
en stor höstack bredvid staketet. Några lärare stod
runt den och petade på någonting högst upp med en pinne. Mira tittade närmare och såg att det var en
liten hopkurad enhörning som sov djupt.
”Vakna!” skrek idrottsläraren, miss Hind.
”Varför sover han fortfarande?” muttrade en annan lärare och skakade på huvudet.
”Han har legat där i sexton timmar!” sa deras klassföreståndare, miss Glitterhorn.
Bo fes högt i sömnen.
Mira log brett. Där var hennes BEV. Och hon visste precis hur hon skulle väcka honom!
Mira stack ner handen i fickan. ”Bo!” ropade hon.
”Jag tog med något riktigt gott till dig!”
Mira drog fram en jordgubbsrem och viftade med den i luften.
Hon kunde svära på att hon såg Bos näsborrar
fladdra där uppe på höstacken. Sen fnös han högt och satte sig rakt upp. Hans öron spetsades, hans mule ryckte till och han tittade ner på Mira.
Bo slängde sig ner från höstacken, studsade på miss Hinds huvud och landade precis framför
Mira. Miss Hind muttrade ilsket, men de andra lärarna verkade mest lättade över att Bo äntligen hade vaknat.
Bo tuggade på jordgubbsremmen och slickade
Miras ansikte. Hon fnissade och tog upp ännu en jordgubbsrem ur fickan.
Bo smaskade och fes glatt. I samma stund
ringde det in. Det var dags för Enhörningsskolan att börja!
Vem vill inte ha en egen enhörning? Det är Miras högsta dröm. Men att hennes enhörning skulle heta Bo, vara mer intresserad av sockriga munkar än magi och alltid försöka komma undan när hon vill rida på honom, hade hon inte trott. Men till slut blir de bästa vänner.
Alla på skolan är superpeppade inför avslutningsdiskot – eleverna och deras enhörningar vill inget hellre än att ta på sig festkläderna och börja dansa! Men en av eleverna, Darcy, blir lite för uppjagad och utsätter de andra för fara i jakten på glitter till den gigantiska diskokulan. Nu måste Mira och Bo försöka ställa allt till rätta, snabbt. För det enda de vill är att
få visa upp sina grymma diskodans-moves!
Tredje boken i en rolig och mysig serie med massor av bilder.
