dina elevers skrivande Murray Gadd Gynnsam skrivundervisning
Stärk och utveckla
Innehållsförteckning
Om författaren 6
Förord 8
Inledning 10
DEL 1
Övergripande tankar om skrivundervisning 12
KAPITEL 1: LÄRARENS KUNSKAPER 13
■ Kapitel 1: KU 1, 2, 3
Lära känna eleverna som individer 14
Kunskap om elevernas skrivutveckling 17
Kunskap om hur skrivande går till 19
Kunskap om att lära ut skrivande 21
Kunskap om hur en bra text ser ut 23
Kunskap om hur ord, meningar och texter formas 25
Kunskap om olika texttyper 27
KAPITEL 2: MÅL OCH FÖRVÄNTNINGAR 28
Kommunicera mål och förväntningar 28
Veta vad man grundar sina förväntningar på 29
Stötta elever så att de når målen 30
KAPITEL 3: SCHEMALÄGGA SKRIVUNDERVISNING 31
■ Kapitel 3: KU 4a, 4b
Skriva enskilt 34
KAPITEL 4: TEXTTYP, SYFTE OCH LÄSARE 36
Skriva med olika syften 36
Skriva olika texttyper 37
Skriva för olika läsare 38
Fokusera på ämne och uppgift 39
Innan en text påbörjas 40
Bestämma syfte, texttyp och läsare ihop med eleverna 42
KAPITEL 5: VÄLJA ÄMNE OCH UPPGIFT 43
Välja ämne och uppgift med omsorg 43
Välja meningsfulla ämnen 44
Låta eleverna vara med och välja ämne 47
Arbeta med samma ämne under flera lektioner 48
Beskriv din bakgrund – en skrivuppgift för elever i åk. 6–7 49
DEL 2
Det aktiva klassrummet 52
KAPITEL 6: TERMINSPLANERING OCH
VECKOPLANERING 53
■ Kapitel 6: KU 5, 6
Några principer för planering 53
Göra en terminsplanering 54
Göra en veckoplanering 56
Förslag på en veckoplanering 58
KAPITEL 7: SKRIVUNDERVISNING
– EN ÖVERBLICK 60
■ Kapitel 7: KU 7
Några grundprinciper 60
KAPITEL 8: PRESENTERA ETT SKRIVÄMNE 62
■ Kapitel 8: KU 8, 9
Presentera ett skrivämne och en uppgift 63
KAPITEL 9: STÖTTAT OCH GEMENSAMT
SKRIVANDE 66
■ Kapitel 9: KU 10
Gemensamt skrivande – steg för steg 67
Guidat skrivande – steg för steg 68
KAPITEL 10: TEXTSAMTAL MED ELEVER 69
■ Kapitel 10: KU 11
Avsätta tid för textsamtal och kamratrespons 70
Förbereda kamratrespons – steg för steg 70
Gå vidare till feedback och formativ respons 70
KAPITEL 11: SKRIVARWORKSHOPS 71
■ Kapitel 11: KU 12
Avsätta tid för att leda workshops 72
Ämnen för workshops 73
KAPITEL 12: KAMRATRESPONS
– LYFTA VARANDRAS TEXTER 75
■ Kapitel 12: KU 13
Avsätta tid för eleverna att lyfta varandras texter 76
KAPITEL 13: ELEVERS SJÄLVSTÄNDIGHET
OCH SJÄLVREGLERING 78
■ Kapitel 13: KU 14
Metoder för att utveckla självständighet 79
Hur man lär ut självständighet och självreglering 80
Vikten av att lära ut självreglering 81
Skriva om ämnen man själv har valt 82
Skriva tillsammans med andra 84
Själv ta ansvar för att söka hjälp och stöd 84
KAPITEL 14: UTVÄRDERA ELEVERS SKRIVUTVECKLING 88
■ Kapitel 14: KU 15, 16, 17, 18
Hur utvärderar man skrivande? 89
Olika former av utvärdering 89
Varför är skrivutvärdering så viktig? 90
Bli skicklig på formativ utvärdering 91
KAPITEL 15: IMPLEMENTERA GYNNSAMMA
UNDERVISNINGSSTRATEGIER 101
■ Kapitel 15: KU 19
Några riktlinjer 102
En avslutande övning 112
Judiths berättelse 113
KAPITEL 16: SKAPA MOTIVERANDE
SKRIVMILJÖER 116
■ Kapitel 16: KU 20, 21,22, 23
Hur en inspirerande och motiverande skrivmiljö i skolan ska kännas 116
Hur en inspirerande och motiverande skrivmiljö i skolan kan se ut 119
DEL 3
Att skapa en gynnsam lärmiljö 124
KAPITEL 17: GENUS OCH SKRIVANDE 125
■ Kapitel 17: KU 24
Varför bör lärare fundera över genus och skrivande? 125
Hur kan lärare öka engagemang och prestationer hos pojkar? 127
Välja skrivämnen som motiverar pojkar 128
Undervisning och klassrumspraktik utifrån pojkarnas behov 131
KAPITEL 18: KOPPLA SAMMAN LÄSANDE
OCH SKRIVANDE 135
Fem insikter om kopplingen mellan läsande och skrivande 136
Sju kopplingar mellan läsande och skrivande 139
KAPITEL 19: SKRIVA I OLIKA ÄMNEN 142
Några allmänna punkter om ämnesövergripande läs- och skrivkunskap 143
Läs- och skrivkunnighetskrav inom en ämnesövergripande fördjupning – steg för steg 147
KAPITEL 20: UTMANA BEGÅVADE
SKRIBENTER 150
Vilka är de begåvade skribenterna? 150
Några specifika riktlinjer 152
Göra kopplingar mellan läsande och skrivande 153
Låta eleverna ta del av kvalitativa texter 153
Dela sina texter med andra 154
Kartlägga och utvärdera sina egna framsteg 154
KAPITEL 21: DET MUNTLIGA SPRÅKET OCH
SKRIVPROCESSEN 155
Möjliggör skrivande genom muntligt språk 157
KAPITEL 22: ARBETA MED ORDKUNSKAP OCH STAVNING 159
Vikten av regelbunden undervisning i ordkunskap och stavning 161
Vad ingår i ordkunskapsundervisning 162
Lyfta och lära ut ordkunskap 163
Några anteckningar om stavningsundervisning 167
Några tankar om att skriva för hand 170
Författarens slutord 172
Efterord 174
Referenser 176
Om författaren
Murray is unparalleled in his professional capabilities. He has a crystal-clear focus on keeping young people at the heart of his work. Many senior educators ‘talk the talk’ but Murray is that rare breed who can ‘walk the walk’. I have seen hundreds of teachers and students affected by Murray’s deep knowledge of the curriculum and his willingness to grow teacher capability by sharing this knowledge and by demonstrating what powerful pedagogy looks like in-situ. I rank Murray as one of a handful of the finest practicing educators in our country today. He is, quite simply, a stunning person and professional and I recommend him to you, unreservedly.
– Perry Rush, Principal NZ.
Hämtat 5 januari 2025 https://murraygadd.co.nz/testimonials
MURRAY GADD BOR I NYA ZEELAND , där han och hans syskon växte upp tillsammans med sina föräldrar av engelsk och nordisk härkomst. Murray berättar att han redan från unga år älskade att läsa och skriva och att han tidigt insåg att det främst var en grupp entusiastiska och skickliga lärare på låg- och mellanstadiet som byggde upp denna kärlek till läsning och skrivning inom honom.
Hans mission under hela sitt långa yrkesliv – som klasslärare, som skolledare, som lärarutbildare, som forskare och som utbildningsutvärderare – har varit att bygga upp samma kärlek till läsning och skrivning hos eleverna som hans lärare en gång byggde upp hos honom. Han har gjort detta i 50 år, främst i sitt hemland Nya Zeeland men också över hela världen, bland annat genom flera undervisningsresor till de nordiska länderna.
Efter att ha arbetat under många år som klasslärare och skolledare engagerades han av Nya Zeelands utbildningsministerium med uppdrag att leda flera läs- och skrivprojekt och att ingå i projektgruppen som utvecklade en ny läroplan som skulle införas för lärare i Nya Zeeland 2007. För att stötta implementeringen av den nya läroplanen fick han i uppdrag av ministeriet att skriva en stödtext för lärare med vägledning om effektiv läs- och skrivundervisning. Boken Effective Literacy Practice in Years 5 to 8 (2006) har fungerat som ett viktigt stödredskap för lärare i Nya Zeeland sedan dess.
Under arbetet med handboken väcktes Murrays nyfikenhet och undran kring frågan vad som egentligen är avgörande för en effektiv skrivundervisning. Han bestämde sig därför för att bedriva djupgående forskning i ämnet, vilket ledde till den prisbelönta doktorsavhandlingen What is critical in the effective teaching of writing? A study of the classroom practice of some Year 5 to 8 teachers in the New Zeeland context vid University of Auckland. Murray var mycket nöjd över att han kunde påvisa evidensbaserad kunskap om vad som gör skillnad för elever i utvecklandet av skrivförmågan. Dessa kunskaper har legat till grund dels för efterföljande forskningsprojekt och ett tjugotal publikationer, dels för handledningen av hundratals lärare i skrivutvecklingsprojekt runt hela Nya Zeeland.
Innan jag ger ordet till Murray Gadd och bokens innehåll vill jag berätta om hur det kom sig att Murray kom till Sverige.
Jag mötte Murray Gadd 2014 under en konferensresa till Australien när jag gjorde en avstickare till Nya Zeeland. Vid Stockholms universitet hade vi i projektet Läslyftet producerat material för lärare som arbetade med elever med intellektuell funktionsnedsättning. Materialet baserades på teorier från Nya Zeelands literacyundervisning. Besöket gav oss en chans att se hur dessa teorier tog form i praktiken. Jag och skolbibliotekarien Elspeth Randelin kontaktade Nya Zeelands utbildningsministerium, som tog emot oss med stor vänlighet och ordnade flera skolbesök åt oss. Vid ett besök i Wellington mötte vi två nioåriga pojkar som berättade att de hade gått från att hata att skriva till att älska det, tack vare Murray. Vi blev nyfikna på honom och tog kontakt. Efter givande diskussioner bjöd vi in honom som gästlektor vid Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet. Våren 2016 blev gästlektoratet verklighet. Sedan dess har våra studenter, med undantag för pandemiåren, haft möjlighet att inspireras av Murrays fantastiska undervisningskompetens.
Diana Berthén Fil. dr. i pedagogik, universitetslektor i specialpedagogik
Den nyzeeländska originalupplagan av Gynnsam skrivundervisning.
Förord
I DEN HÄR BOKEN tar Murray Gadd oss med på en spännande, engagerande och intellektuell vandring i den komplexa, täta och snåriga djungel som vanligen kännetecknar lärarens skrivundervisningslandskap inom forsknings- och handledningslitteraturen. Murray går före och vägleder med expertens djupa kunnande, blandat med intuition och undervisningsskicklighet. Att spåra och skapa stigar genom snåren är här för läraren som att dansa med naturen, där varje steg är både en utmaning och en upptäcktsfärd.
Med en blick som kan läsa landskapet som en öppen bok hjälper Murray läraren att identifiera de subtila tecknen i skrivundervisningsterrängen. En intresserad glimt i elevens öga, ett ovanligt vackert ord i elevens text, ett skrynkligt papper eller en knappt synlig motvilja i elevens kroppsspråk kan avslöja skrivundervisningens dolda natur. Det är som om barnen själva viskar sina hemligheter till den som lyssnar. Och Murray hjälper oss att lyssna – noga!
Men att bara följa är inte alltid nog; ibland måste nya stigar trampas upp. Här är Murray en visionär, en skapare och en arkitekt av skrivundervisningens möjliga vägar. Med stor respekt för lärarens undervisningspraktik pekar han med varsamhet ut nya vägar som läraren kan behöva gå. Murray närmar sig med stor försiktigt den känsliga balansen mellan läraren och undervisningstraditionen, men visar ändå med fast hand hur läraren kan ta sig igenom till synes ogenomträngliga snår för att möta den engagerade eleven på andra sidan.
En gynnsam skrivundervisning
Murray lyfter fram kraften i att koppla skolarbetet till elevernas egna liv och erfarenheter. Här blir lärandet relevant och meningsfullt, som en karta över deras egna världar. Det är en framtid där varje ord är en möjlighet, varje text en ny stig att utforska, och varje elev en berättare med världen vid sina fötter.
Redskapen för läraren är enkla men effektiva – positivt förhållningssätt för att röja det mest envetna motståndet hos eleven, uppgiftsorientering för att hålla riktningen när solen gömmer sig bakom molnen och kontinuerliga kartläggningsdata; lärarens GPS som visar vad som är nästa steg i elevens skrivutveckling. Men det mest värdefulla redskapet är lärarens djupa kunnande om skrivutveckling och höga förväntningar på elevens möjligheter att utvecklas som författare. Lärarens motivation och inre kompass – att undervisning kan göra skillnad – leder genom både hinder och möjligheter.
Murray tar läraren i handen och visar vägen för hur didaktiska redskap, som modellering, undersökande approach, feedback, promptning (stöttning och vägledning) samt workshopar med riktad undervisning kan sättas i rörelse för att skapa mening, spänning och motivation för eleverna. Enkla redskap som effektivt stöder läraren att bana nya stigar genom snåren.
MURRAY GADD
Samspelets magi
Genom att omfamna kulturell lyhördhet och respekt blir varje elevs unika identitet, språk och erfarenheter till en rik väv av lärande. Murray visar hur denna kulturella mosaik berikar undervisningen och möjliggör en inkluderande atmosfär där varje röst blir hörd. Bedömning i denna kontext är inte bara en mätsticka, utan en dynamisk karta som leder oss till djupare insikter om varje elevs aktuella kunnande och om vilken undervisning som behövs för att eleven ska ta nästa steg i sin skrivutveckling.
I detta samspel mellan läraren och elever uppstår något magiskt. Där det tidigare bara fanns ogenomtränglig vildmark slingrar sig nu en ny stig fram, redo att välkomna äventyrare och vandrare som söker att få undersöka världen och göra sin röst hörd. Murray har med sin bok inte bara banat en väg genom skogen, utan också öppnat en väg in i hjärtat av det vilda – utmanande och fascinerande – in i det okända.
Murray – ett oändligt stort tack för att du gett oss alla möjlighet att följa din vandring!
Diana Berthén
Inledning
I början av den briljanta romanen The Book of Form and Emptiness förklarar författaren Ruth Ozeki att:
”En (skriven text) måste börja någonstans. En djärv bokstav måste erbjuda sig frivillig, gå först och med tilltro offra sig för att sedan ett ord ska få mod att följa efter och så dra med sig en mening. Sedan samlar sig ett stycke, och snart en sida, och så är texten på väg. Den har sin röst och blir en helhet.”
Trots att Ozekis förklaring kan låta enkel så finner många skribenter att det är svårt att skapa en text med en tydlig röst. Det är en kognitivt komplex uppgift som bygger på att skribenten har något att säga och kan säga det tydligt och engagerande. Det krävs mer än enbart teknik och skrivförmåga.
Oavsett om en text är sprungen ur fantasi eller verklighet är skrivandet i sig en kreativ handling som förutsätter att man behärskar vissa skrivtekniker.
Om elever på låg- och mellanstadiet ska lyckas med skrivandet måste de ha förståelse för läs- och skrivkunskap och även behärska vissa läs- och skrivrelaterade färdigheter och strategier.
Råd till elever ” Även om du är duktig på att uppfatta och skriva ner ljud i ord, bilda ord, använda stora bokstäver och sätta punkt på rätt ställen blir du aldrig en riktig skribent om du inte har något att säga och kan hitta rätt ord för att säga det. ”
/ Lärare i årskurs 3
Elever behöver till exempel
• ha något att skriva om
• kunna bilda ord, bygga meningar och forma stycken med ett varierat vokabulär och språkbruk
• kunna strukturera texter för olika syften och läsare
• kunna planera, skriva och revidera texter.
Men om eleverna ska lyckas med allt det här behöver de flesta också medveten guidning av någon som hjälper dem att nå framgång. Inom skolan så kommer den här guidningen framför allt från läraren. Läraren behöver använda sin kunskap om läs- och skrivundervisning, ha högt ställda förväntningar på eleverna och strategiskt välja metoder som motiverar dem att prestera väl som nya skribenter.
Den här boken tar sitt avstamp i forskning, som sedan förtydligas genom lärarberättelser från skolans verklighet. Boken är skriven utifrån en övertygelse om att det som lärare tror, vet och gör faktiskt spelar roll.
Läraren kan inte förändra en elevs hemsituation eller hur den påverkar elevens inlärning. Läraren kan heller inte påverka vilka förmågor eller förutsättningar för inlärning som eleven kommer till skolan med. Lärare kan däremot göra mycket med sin egen kunskap, sitt sätt att möta elever och sina val av metoder. Lärare som bedriver en gynnsam skrivundervisning frågar sig vad som fungerar bra, vad som fungerar mindre bra och vad de behöver förändra i sin undervisning för att möta den mångfald som finns i klassrummet. Syftet med den här boken är att svara på de frågorna.
Bokens utgångspunkt
Det som förmedlas i den här boken bygger till stor del på min egen forskning om vad som är viktigt för en gynnsam skrivundervisning. Jämte min forskning har jag sammanställt några framgångsfaktorer.
Lärare
• lär känna eleverna som unika lärande individer
• skapar meningsfulla skrivuppgifter
• sätter höga men uppnåeliga mål
• använder tydliga undervisningsstrategier
• ger återkoppling och stöttar självständighet.
Dessa punkter sammanfattar vad man bör eftersträva i en gynnsam skrivundervisning. Men jag insåg också att ingen av punkterna har någon betydelse utan att kopplas ihop i klassrummet i ett meningsfullt sammanhang. Lärare måste använda sin kännedom om eleverna för att utforma uppgifter och lärandemål, som läraren sedan kan utgå ifrån när de har skrivsamtal med eleverna.
Dessa framgångsfaktorer är särskilt viktiga, men det finns även andra variabler som påverkar skrivundervisningen. Här ingår till exempel lärarens relation till eleverna och deras inlärning, lärarens övertygelse om elevernas inlärningsförmåga och lärarens fallenhet och professionella förmåga att lära ut läs- och skrivkunskap. Men den här bokens fokus ligger framför allt här:
Det spelar roll vad lärare gör!
Struktur och användning
Boken är indelad i tre delar:
DEL 1: Övergripande tankar om skrivundervisning, kapitel 1–5
DEL 2: Det aktiva klassrummet, kapitel 6–16
DEL 3: Att skapa en gynnsam lärmiljö, kapitel 17–22
För att underlätta för undervisande lärare och skolledare att ta till sig bokens innehåll så inleds varje kapitel med reflektionsfrågor.
Lärare och skolledare kan använda den här boken för att hjälpa elever på vägen mot att bli entusiastiska, kompetenta och självständiga skribenter.
Forskning visar
Att bygga kompetens inom skrivämnet är viktigt för att eleverna ska lyckas, både i skolan och efteråt. I samband med att eleverna går vidare i sin utbildning uppmanas de att presentera allt mer av sin inlärning i skriftlig form. Skrivandet är också viktigt eftersom det gynnar ämnesövergripande inlärning och läsförmåga. Utöver skolan är skrivandet också en viktig del av elevernas vardag. De lever i en värld där man sms:ar, bloggar och deltar i sociala nätverk online. Skrivande är ofta också nödvändigt i arbetslivet för att bli anställd och för att avancera i sin karriär. (Gadd & Parr, 2017, s. 1552)
Forskning visar
Lärares undervisning har störst möjlighet att bli gynnsam om eleverna uppfattar den som engagerande och meningsfull. Detta förutsätter att de får vara med och påverka den, att den är tydlig och direkt och att den är individanpassad och ger dem som nya skribenter möjlighet till att arbeta självständigt och med självreglering. (Gadd, 2017, s. 43)
Del 1
Övergripande tankar om skrivundervisning
KAPITEL 1: LÄRARENS KUNSKAPER s. 13
KAPITEL 2: MÅL OCH FÖRVÄNTNINGAR s. 28
KAPITEL 3: SCHEMALÄGGA SKRIVUNDERVISNING s. 31
KAPITEL 4: TEXTTYP, SYFTE OCH LÄSARE s.36
KAPITEL 5: VÄLJA ÄMNE OCH UPPGIFT s. 43
LÄRARENS KUNSKAPER
Reflektionsfrågor för lärare
• Vilken kunskap behöver jag ha om mina elever, om skrivande och om hur skribenter arbetar?
• Vad vet jag redan idag om mina elevers skrivförmåga och om skrivande, och vilken kunskap behöver jag skaffa mig?
• Varför är den här kunskapen viktig för att undervisa i skrivande? Hur kan jag dra nytta av den i min skrivundervisning?
Inledning
Lärare som bedriver en gynnsam skrivundervisning behöver kunskap inom en mängd olika områden. Till exempel behöver läraren
• känna sina elever som individer med en egen kulturell kontext
• känna till elevernas skrivutveckling; var de befinner sig och vad de behöver förbättra för att utvecklas
• veta hur skribenter faktiskt går tillväga när de skapar text
• veta hur man lär ut skrivande
• veta hur en bra och kvalitativ text ser ut
• veta hur ord, meningar och texter formas
• ha kunskap om olika genrer och texttyper.
Forskning visar
Viktiga faktorer för en gynnsam skrivundervisning är lärares kunskap om skrivande och hur väl de känner sina elever och deras skrivutveckling. Även lärares uppfattning om skrivundervisning, inlärning och didaktik samt deras läggning, engagemang och yrkesmässiga förmåga påverkar kvaliteten på undervisningen.
(Gadd, 2014. s. 12)
Så här skapar du en text – en elevguide
1. PLANERA
Tänk på det här innan du börjar skriva:
• Vad ska du skriva om och varför – alltså vad är textens syfte?
• Vilken typ av läsare skriver du för och vad behöver de veta?
• Vilken genre eller texttyp skriver du?
• Vad ska din text innehålla?
• Vilka ord kan du använda?
• Hur kan du sortera dina idéer för att textens budskap ska gå fram?
• Hur inleder du din text?
2. SKRIV
Tänk på det här när du skriver din text:
• Använd tydliga och korrekta meningar.
• Sortera meningarna på ett logiskt sätt.
• Se till så att läsaren får all information den behöver.
• Försök skriva på ett underhållande, informe- rande eller övertygande sätt.
• Stava ord korrekt. Slå upp de ord du är osäker på.
• Använd skiljetecken.
KU 3
Så här skapar du en text – en elevguide
3. REVIDERA
Tänk på det här här du läser igenom, funderar över och ändrar i din text:
• Är texten begriplig – får läsaren alla detaljer den behöver för att förstå?
• Låter meningarna rätt?
• Innehåller texten ord och uttryck som passar?
• Uppfyller texten syftet du hade från början?
4. KORREKTURLÄS
• Du måste dubbelkolla och rätta till stavning och skiljetecken, som punkt och stor bokstav, för att texten ska vara lätt att läsa.
5. PRESENTERA
• Publicera eller presentera din text för en läsare eller lyssnare, antingen skriftligt eller muntligt.
• Se till att din handstil är lätt att läsa, eller att du valt ett lättläst typsnitt.
• Lägg till illustrationer, diagram eller bilder som gör ditt budskap tydligt. Tänk också på hur din text är utformad, alltså dess layout.
När jag har sammanställt listan över processer, förmågor och strategier ovan har jag försökt anpassa språket så att det har ett elevtilltal. Jag har haft nytta av den här elevguiden och har haft den på väggen i mitt klassrum.
Innan varje skrivtillfälle ber jag eleverna fundera över vilket steg i skrivprocessen de befinner sig på just då, och vilka förmågor och strategier som hör till just det steget. Eleverna kan gärna ha ett eget exemplar av elevguiden. Då kan de skriva sitt namn bredvid respektive steg, för att lättare förstå vad de bör göra när de skriver. På så sätt tar de själva ansvar för hur de arbetar med just det steget i processen.
Elevguiden finns även som kopieringsunderlag på nok.se.
Kunskap om att lära ut skrivande
Lärare som bedriver en gynnsam skrivundervisning sitter på något som forskare kallar för en pedagogisk ämneskunskap. Det betyder att läraren har kunskap om hur skrivundervisning fungerar både i teorin och i praktiken, och om hur undervisningen blir gynnsam för eleverna i fråga om de här olika områdena
• lärarens förväntningar
• relationen mellan lärare och elev
• att utforma mål
• att utforma uppgifter
• att bedriva tydlig och utförlig undervisning och ge tydliga instruktioner
• att ge återkoppling och feedback på elevens text
• att motivera
• att engagera och utmana eleven.
Pedagogisk ämneskunskap innebär också att man vet hur och när man kan ta till följande medvetna och riktade undervisningsmetoder
• att strukturera och ta ansvar för lektionens utformning
• demonstrationer och modelleringar
• att ställa frågor
• att ge stöttande instruktioner
• feedback – att ge konstruktiv respons
• att uppmana, styra och förklara.
Att på ett gynnsamt sätt blanda in dessa undervisningsmetoder i skrivundervisningen innebär att man bygger upp skrivuppgiften på ett stöttande och varsamt sätt, så att den blir lättare och mer hanterbar för eleverna.
Forskning visar
Syftet med stöttning är att uppgifter ska blir lättare att klara av och bli mer hanterbara för eleverna genom att minska den kognitiva börda som elever kan uppleva när de ska ta sig an en uppgift. Läraren gör det här genom att sänka trösklar, kompensera för begränsningar eller hjälpa eleverna på traven vid lämpliga tillfällen genom undervisningen ... Genom stöttning kan elever ta sig an och slutföra uppgifter på ett framgångsrikt sätt, något som kanske annars låg bortom deras nuvarande kompetensnivå.
(Gadd, 2014, s. 20)
Modellering inom skrivundervisning är när läraren visar och förklarar hur man skriver en viss typ av text genom att ge exempel och tänka högt. Läraren skriver en text tillsammans med eleverna och förklarar samtidigt vilka val som kan göras och varför, som exempelvis att välja rätt ord eller strukturera texten.
Innan en text påbörjas
Skribenter måste tänka på hur ämne, syfte, texttyp och läsare hänger ihop och överlappar varandra när de planerar en text. Det visar cirkeldiagrammet på sidan 41.
När lärare och elever har valt ett lämpligt och engagerande ämne så är det dags att ställa sig några frågor, just i den här ordningen och med avstamp i diagrammets innersta cirkel
1. Syfte
Vad vill jag göra med min text? Kommer jag framför allt skriva för att informera, underhålla eller övertyga min läsare?
2. Texttyp
Vilken texttyp bör jag skriva för att på bästa sätt uppnå mitt syfte?
3. Läsare
Vilka kommer i första hand att läsa min text och hur bör jag anpassa texten för mina tilltänkta läsare?
Diagrammet bör vara uppsatt på en väl synlig plats i klassrummet, så att lärare och elever kan lägga till saker på det under årets lopp – med särskilt fokus på nya ämnen, texttyper och läsare.
Diagrammet kan också användas för att anteckna vilka syften, texttyper och läsare som eleverna har arbetat med under läsåret. På så sätt kan läraren säkerställa att man hinner med alla delar. Även lärarlagsledare eller förstelärare kan utgå ifrån ett sådant diagram för att dokumentera vilka syften och texttyper som lärargruppen arbetat med under en termin och på så sätt uppmuntra dem att hinna med alla delar.
Även eleverna själva kan ha en kopia av diagrammet längst bak i sin skrivbok och använda det för att hålla koll på vilka syften, texttyper och läsare som de har arbetat med och känner att de behärskar:
– Vilka syften, texttyper och läsare har jag arbetat med?
– Kan jag skriva med olika syften och för olika läsare?
– Kan jag skriva olika texttyper på ett korrekt och effektivt sätt?
Elever bör känna sig bekväma med att skriva följande texttyper innan de går vidare till högstadiet och gymnasiet
• återberättande texter
• faktareportage
• berättelser
• beskrivningar, även personbeskrivningar
• informativa texter
• förklarande texter
• argumenterande texter
• instruktioner.
Att tänka på innan du skriver
Texttyp
Syfte
Mottagare klasskompisar
yngrebarn återberättande •rapporter •listor vänner
tal• brev• ledare•debatter övertyga personlig underhålla reflektioner
Skrivämne
annonser•recensioner beskrivningar•instrukti oner krönikor • anekdoter•argument summeringar•anteckningar•brosch yrer informera dagboksanteckningar
narrativ•dikter•pjäser sagor•myter•skämt• legender sångtexter•anekdoter
familjemedlemmar läraren
Författarens slutord
Som nämnts i inledningen är vårt uppdrag som lärare i skrivande att säkerställa att våra elever kan skriva tydligt och med entusiasm, oavsett vad de vill uttrycka. För att uppnå detta måste vi tro på att det vi gör kommer att göra skillnad för elevernas engagemang och prestationer. Den här boken är i grunden min uppmaning till dig som lärare i skrivande att arbeta hårt och entusiastiskt för att göra den skillnaden, särskilt när du tar itu med bristande engagemang och låga prestationer hos äldre elever i grundskolans senare år. Dessa problem är inte oöverstigliga; du kan hantera dem. Du kan däremot inte lösa dem genom att bara göra mer av det du alltid har gjort. Du måste reflektera över din nuvarande skrivundervisning och tänka igenom vilka förändringar du behöver göra för att bedriva en gynnsam skrivundervisning. “Vad kan jag göra annorlunda som lärare i skrivande för att göra skillnad för de olika eleverna i min klass?”
Viktiga framgångsfaktorer:
• Du känner dina elever riktigt väl, både som kulturellt centrerade individer och som skribenter i utveckling.
• Du har kunskap om skrivande, särskilt om vad skribenter faktiskt gör när de skapar texter.
• Du har höga men realistiska förväntningar på dina elevers skrivprestationer.
• Du ger regelbundet dina elever tillräckliga möjligheter till guidning och stöttning i deras skrivande.
• Du ger regelbundet dina elever möjlighet att skriva självständigt, ofta om självvalda ämnen.
• Du ger regelbundet dina elever möjlighet att skriva om ämnen och genomföra skrivuppgifter som de uppfattar som motiverande, autentiska och meningsfulla inom ramen för din skrivundervisning. “Att ha något att säga” bör driva din skrivundervisning.
• Du introducerar skrivämnen och uppgifter för eleverna på ett varierande och entusiasmerande sätt.
• Du lyssnar noga till elevernas röster genom att ge dem valmöjligheter gällande ämnes- och uppgiftsplanering.
• Du stöttar och instruerar på ett direkt, tydlig och explicit sätt dina elever, främst genom att visa, fråga, ge ledtrådar och förklara ord-, menings- och textskapande, baserat på deras olika skrivbehov.
• Du använder en blandning av delat, guidat och självständigt skrivande beroende på elevernas behov och uppgifternas utmaningar.
• Du pratar regelbundet med dina elever om deras skrivande och ger dem positiv men tydlig feedback och framåtsyftande respons.
• Du organiserar och leder din klassrumsmiljö så att du kan möta elevernas olika behov, som du identifierar genom formativ bedömning. Detta innebär att planera för och erbjuda en blandning av helklass- och smågruppsinstruktioner.
• Du gör tydliga och explicita kopplingar mellan läsande och skrivande med dina elever.
• Du hjälper dina elever att bli självständiga, självreglerande och självmotiverade skribenter.
• Du bygger och upprätthåller en positiv, textrik och motiverande skrivmiljö för dina elever.
• Du visar dig själv som skribent för dina elever genom att vara en aktiv deltagare i den skrivmiljö som du skapar och leder.
Avslutningsvis måste du komma ihåg att din uppgift inte bara är att lära dina elever att skriva skickligt utan också att lära dem att bli entusiastiska, motiverade och självständiga skribenter.
Jag önskar dig all lycka till med denna oerhört viktiga uppgift!
Stärk och utveckla dina elevers skrivande
Upptäck en metod som lyfter dina elevers skrivförmåga!
SKRIVKUNSKAP ÄR EN NYCKEL TILL FRAMTIDA FRAMGÅNG
Gynnsam skrivundervisning fokuserar på att skriva utifrån ett tydligt syfte, sammanhang och en tänkt mottagare. Det hjälper elever att förstå och erövra nya ämnesområden, vilket ger goda förutsättningar att lyckas i framtida utbildning och arbetsliv.
EN EFFEKTIV METOD FÖR SKRIVUNDERVISNING
Dr. Murray Gadd är en erfaren forskare och lärarutbildare från Nya Zeeland, med expertis inom läs- och skrivutveckling. Hans metodik har hjälpt skolor att förbättra skrivresultaten, särskilt bland lågpresterande elever. Med denna bok får du
• en tydlig undervisningsgång för att hjälpa elever att nå sin fulla potential
• konkreta verktyg för att anpassa undervisningen efter elevers olika förkunskaper
• beprövade arbetssätt som kan vända negativa skrivresultat till framgångar.
Du som lärare kan göra skillnad i att engagera och motivera dina elevers skrivande!
Murray Gadd
ISBN 978-91-27-47068-2
